Protokoll SPT11 1(11) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Lars Andersson 1 Tel 010-505 13 27 Fax 010-505 27 57 Korsnäs AB lars.e.andersson@afconsult.com Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2011 Datum Torsdagen den 24 maj 2011 Plats Korsnäs AB Vid protokollet Lars E Andersson ÅF Närvarande Distribution Enligt separat lista. Närvarande samt SHKs arkiv och SHKs hemsida De olika presentationerna med bilder finns på s hemsida. Protokollet är en sammanfattning av de olika föredragen med en del av frågeställningarna som kom under dagens lopp. För Er som är särskilt intresserade av Korsnäs AB går det att gå in på följande länk: www.korsnas.com. 1 Inledning De flesta av oss som skulle vara med på Sodapanneträffen hämtades med buss från Scandic CH, för en kort färd till Korsnäs fabriken. Vi samlades i brukets utbildningslokal där vi först fick kaffe och smörgås. Efter det fortsatte vi i den stora föreläsningssalen där vi hälsades välkomna av s sekreterare Mikael Ahlroth till årets Sodapanneträff på Korsnäs. Årets träff är den 26:e i ordningen och andra gången i Korsnäs. Förra gången var 1989 då SP 5 var ny. c/o Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Frösundaleden 2 169 99 STOCKHOLM Tfn 010 505 00 00, Fax 08-650 91 18 Bankgiro 5168-9891 Postgiro 118 28 78-7
Protokoll SPT 09 2 2 Presentation av Korsnäskoncernen Inledningsvis fick vi en presentation av Korsnäskoncernen av Produktionschefen Tony Thyberg. Korsnäs AB ägs av Kinnevik AB. Korsnäskoncernen består av följande anläggningar Korsnäs, Frövi och Rockhammar. På Korsnäs finns 3 st. fiberlinjer och 3 linermaskiner. Massaproduktionen i Korsnäs uppgick 2010 till 962 000 ton och kartongproduktionen uppgick till 1 019 000 ton. Av linerproduktionen är 2/3 Vätskekartong där TetraPak är den största köparen. 14 % är WhiteTop Kraftliner och 13 % är CartonBoard. Korsnäs investerar i ny teknik för att minska brukets miljöeffekter och minska energiförbrukningen. Tidigare var bruket extremt oljeberoende med en 600 MW oljepanna med en liten barkugn. Oljepannan var så stor att det gick att köra fiberlinjen och linerbruket även om bägge sodapannorna var tillfälligt stoppade. Hur många klarar det? Naturligtvis blev det stopp i alla fall efter en kort tid när lutcisternerna var fyllda. Det är svårt att få någon lönsamhet idag med en oljeförbrukning på 40 000 m 3 /år. När pannan byggdes rådde helt andra förutsättningar. Genom utbyggnad i fiberlinjen kommer man att kunna köra med samma produktion under flera dygn istället för att köra ett dygn med barrmassa och ett dygn med lövmassa. Svingningarna mellan vedslagen medför alltid vissa störningar. Nya energibesparande åtgärder som även medför minskad miljöpåverkan är: Ny indunstning med fjärrvärmeåtervinning med en investeringskostnad av 600 MSEK. Färdigställd 2010. Ökad produktion av spillvärmebaserad fjärrvärme som färdigställdes under 2010. En investering på 150 MSEK. Ombyggnation av bägge sodapannorna för att minska på antalet rengöringsstopp. Tidigare har det varit cirka 50 rengöringsstopp per år. Bomhusprojektet klart 2012 som skall ge ytterligare ökning av grön fjärrvärme till Gävle. Den nya fastbränslepannan blir på 150 MW med en turbin på 85 MW. Pannan designas för 120 Bar drifttryck.
Protokoll SPT 09 3 Ett mål med dessa satsningar är att bruket på sikt skall vara fossilbränslefritt. Mesaugnarna skall eldas med beckolja och även den nya pannan skall eldas med beckolja vid behov. SP 4 sätter igen sig i övergången till tubsatsen och SP 5 har problem med igensättningar i överhettaren med följd att de måste skakas. Lut och Kraftblocket är de avdelningar som för närvarande påverkar miljön mest med utsläpp av stoft och illaluktande gaser. Korsnäskoncernen har en kapitalstark ägare via Kinnevik till familjen Stenbeck. Det har medfört, för massaindustrin, underliga jämförelser i investerings-besluten. Skulle Kinnevik satsa på ny indunstning i Korsnäs eller på Kabel-TV i Ghana? Man räknar med ett fortsatt investeringsbehov på 650 MSEK/år på alla tre bruken. Alla investeringar över 10 MSEK skall upp till Kinneviks styrelse för godkännande. 3 Haveriet på SP 5 år 2010 Mats Schönrock och Per Persson redogjorde för haveriet på SP 5 den 21-22 februari 2010 (Natten). Det hela började med ett haveri på SP 4 som senare fortsatte med ett större haveri på SP 5. Alltsammans ägde rum i en följd. Det var ett mindre läckage i SP 4 som visade sig som ett larm för stor differens mellan mava och ånga samt övertryck i pannan. 4 minuter efter larmen startades sodahuslarmet. Man beslöt att stoppa pannan under kontrollerade förhållanden. Fråga från Munksund: Hur snabbt stoppades pannan? Svar: Nära reducerad nödnedeldning men ingen snabbtömning av pannan. Senare konstaterades ett tubbrott i överhettaren där en tub var helt av i gränszonen mellan tub och svets. Tubbrottet berodde på en sotapparat. Haveriet på SP 5. Det uppstod problem med mavatanken. Nivåvisningen frös så den visade på 60 % hela tiden, även när nivån sjönk. Inget matarvatten kom till pannan då det inte fanns tillräckligt med matarvatten i tanken. Pannan löste ut på låg domnivå och allt stannade enligt reglerna.
Protokoll SPT 09 4 Personalen är normalt 4 personer, men på grund av sjukdom så hade en man lämnat bruket. Det var 3 man kvar att sköta pannorna mm. Återstart av pannan med vanliga rutiner. Där ingår tvätt av lutledningen före start. Oljebrännarna startas. 05.00 en smäll i pannan och snart därefter ännu en smäll. Sodahuset utrymt med larm enligt rekommendationerna! I brådskan hade man glömt att stänga handventilen till en lutspruta som satt kvar i pannan. Automatventilerna kärvade så att tvättvatten läckte in i pannan. Det förorsakade explosionerna. Lutledningarna har tvättats med vatten sedan 1968 utan tidigare problem. Tvätt av lutledningarna är alltid en risk! Övervakningskameran visade 2 smällar med cirka 10 sek mellanrum. Explosionerna var troligtvis gasexplosioner. Fråga från Kappa: Hur långt var stoppet för rengöring? Svar: rengöringsstoppet varade i cirka 30 minuter. Tillträde till pannan 2010-02-23. Enligt rekommendationerna. Första inspektionen med avisolering runt det svaga hörnet påbörjades 13.30. På alla 7 nivåerna hade det svaga hörnet öppnats. Skador på balkar och luftkanaler. Brytpinnarna i förbandet mellan balkarna i hörnet hade öppnats som de skall göra vid explosioner. Själva balkarna var i stort sett intakta. En täthetskontroll av tryckkärlet genomfördes vid 60 Bars tryck. Inga skador på tryckkärlet kunde upptäckas. Fråga Mönsterås: Hur gamla är pannorna? Svar: SP 4 är från 1968 och SP 5 från 1978 ursprungligen. En utvändig och invändig inspektion genomfördes av Inspecta och Metso. På SP 5 kommer man att ha ökade möjligheter att genomföra säkerhetskontroller. Det har skapats en säkerhetsgrupp.
Protokoll SPT 09 5 Säkerhetssystemen kommer att kontrolleras två gånger per år. Det har genom åren blivit många ombyggnationer av säkerhetssystemen med många förreglingar. Nya bilder skall tas fram som klart visar förreglingarna. Dessa skall visa de prioriterade säkerhetsförreglingarna. Det finns ett investeringsbeslut om att installera säkerhetsdatorer. Bägge pannorna skall ha lika säkerhetssystem. Kommentar Alf Wiik: Lite dåligt underhåll av ventilerna och brister i det dåvarande systemet tillsammans med stressmomentet gjorde att det blev ett handhavandefel. Den mänskliga faktorn. Om man glömmer eller missar något skall personal och utrustning skyddas av säkerhetssystemet. Kommentar Billerud Karlsborg: Handventilerna för tvättkondensat kan bara öppnas av någon som är på plats. Allt för att kontrollera att ingen tvättvätska ska kunna komma in i pannan. Fråga Billerud Gruvön: Varför kördes så mycket tvättvatten till mixtanken? Svar: Det krävs mycket vatten till mixtanken för att späda ut luten så att elektrofilteraskan löser sig. Askan går direkt till mixtanken. Inget vatten kan gå till Brännlutcisternen. Passbit på sugsidan av brännlutpumparna samt förregling för att minimera riskerna. Fråga Mönsterås: Primärfelet var alltså att mavatankens nivåvisning frös. Svar: Ja, så var fallet! Nu finns värmning av givaren för nivåvisningen. Det nya säkerhetssystemet är hårdförtrådat fram till PLC systemet. SIL klassning av sodapannor. Pannorna bör ha SIL-klass 1 eller 2. Kärnkraftverk ligger i SIL-klass 3. Sodapanneoperatörernas rollfördelning i pannhuset är att 2 sitter i kontrollrummet, 1 löpare och en man för nya indunstningen. Totalt 4 man för två pannor och indunstning med cisternpark. 4 K 10 Ny indunstning och cisternpark Tommy Berg redogjorde för den nya indunstningen och cisternparken. Han hade deltagit i projekteringen och instrumenteringen av utrustningen för att ta tillvara den praktiska erfarenheten.
Protokoll SPT 09 6 Indunstning 3 är en 7 effekters indunstning från Metso. Design är på 750 ton avdunstat och med en utgående lut på 75 % TS. Indunstningen har varit i drift i ett år. I indunstningen finns spillvärme och fjärrvärmekondensorer. Effekt 1 och 2 är Tubelapparater. Tidigare fanns (finns delvis) 4 st. indunstningsstationer av olika årgång. De gamla indunstningarna bestod av totalt 21 effekter samt en förindunstning. Den äldsta delen av gamla indunstningen var från 1943! Torrhalten var bara 68-69 %. Cisternparken består av de befintliga cisternerna samt tre nya. Dessa är en mellanlutcistern, en blandlutcistern och en brännlutcistern. Vid projekteringen uppskattades antalet inkopplingspunkter till 60 st. men efter operatörsinformation kom man fram till cirka 500 inkopplingspunkter. Det har varit viktigt att hålla noggrann kontroll på avsåpningen. Låg densitet och såpa till indunstningen ger problem. Den nya brännlutcisternen på 1 700 m 3 är högre än nivån för lutsprutorna. Cisternen är dimensionerad som en trycksatt cistern säkerhetsmässigt, även om den i dagsläget är atmosfärisk. Returledningen med förvärmd lut går tillbaka till cisternen vilket ger en hög temperatur. Det är högt tryck i cirkulationsledningen. Det är viktigt att hålla rätt densitet på ingående lut till indunstningen. Luten skall ha en torrhalt på 21 % TS. Redan 20-20,5 % TS ger problem med skumning. Materialet i ledningarna och i effekt 1 är Duplexstål. Det finns 2 mellantjocklutcisterner där en körs utan aska och en med aska. Ett fack i effekt 1 tvättas varje skift. Effekt 2 tvättas var 14:e dag. Tvätt sker under drift med något sänkt effekt. Tvätt på indikationer på ökad differenstemperatur. Även effekt 2 går att tvätta under drift. Det går att växla sida på effekt 2 vid tvätt. Tvätt sker med blandlut, men det går att tvätta med vatten. Indunstningen drivs med 4 Bars ånga. För avdrivning av 750 ton förbrukas 129 ton ånga. Med fullt effektuttag till fjärrvärmen ökar ångförbrukningen till 157 ton. Några dagar efter igångkörningen av indunstningen uppstod problem i effekt 2. En fördelningsplåt hade lossnat och ramlat ner och pluggat de flesta ångtuberna. Inkrustproblem i effekterna 1 och 2.
Protokoll SPT 09 7 Det har varit problem med att mäta ångflödet till indunstningen. Flödet mäts på kondensatsidan. Vid hög belastning på indunstningen tappas signalen från kondensatet. Det kan kanske bero på ångblåsor i kondensatledningen. Bioslam kan kanske komma att eldas i sodapannorna i framtiden, men indunstningen är inte förberedd för detta. Lutförvärmningen sker med indirekt förvärmare med 12 Bars ånga. Temperatur på luten in till pannan blir 132 ºC. Temperaturen i brännlutcisternen ligger på 118-120 ºC Förindunstningen har en kapacitet på 60-80 ton avdunstat. Pumparna i indunstningen och cisternparken är frekvensstyrda utom cirkulationspumpen som går på fast flöde. 5 K 10 Sodapannorna Dan Bodin berättade om projektet med att modernisera sodapannorna med nya luftregister. SP 4 är byggd 1978 och ombyggd 1988 och sedan moderniserad i projekt K10. Pannans kapacitet var 1 400 tts/d men efter K10 är kapaciteten 1 300 tts/d. SP 5 byggdes 1987 och har nu i K 10 moderniserats med nya luftregister. Pannans ursprungliga kapacitet var 1970 tts/d. Den är nu uppgraderad till 2070 tts/d. SP 5 har nya luftregister med Metsos Multilevelsystem. Primärluftsystemet är orört. SP 4. Tidigare kördes pannan med 40-45 % primärluft, 40-45 % sekundärluft och 10-15 % tertiärluft som kördes enligt Rotafire modellen. Nu körs pannan å följande sätt: Primärluftportarna är nya men med lika utformning som tidigare. Antony Ross system med lösa dysor. Trycket i primärluftportarna är cirka 700-900 Pa. Fram och bakvägg med hög och låg sekundärluft. Lågsekundären körs 4+3 med delvis strypt tillförsel på bakväggen. Trycket i lågsekundären var 1 100 Pa. Högsekundären körs med 4+3 med 1 300 Pa tryck. Tertiärluften 6+6 interlaced. Lufttryck 3 000 Pa.
Protokoll SPT 09 8 Kvartärluften 3+4 Portar för lutsprutor finns två på front och två på bakvägg. Vanliga lutsprutor med läpp. Lutsprutorna från början 24 mm nu körs med 30 mm Smurfit Kappa har börjat med ölburksmodellen på sina lutsprutor. Korsnäs hade från början problem med lutsprutorna och med ojämn smältaavgång. En minskning av NO X -utsläppet har konstaterats från 120 ppm till 70 ppm. ph på elektrofilteraskan ligger på 11-12 enheter mot tidigare ph7-9. Problem med stoftutsläppet från SP 4 kvarstår. SP 5. Före modifieringen: I tertiärluftregistren kördes varannan port öppen med interlaced system. Roddingsystem i primärluftregistret, inget i sekundärluftregistret. Efter ombyggnationen K 10: Primärluftregistret oförändrad. Sekundärluftregistret uppdelad i lågsekundär och högsekundär. Med delning 3+2. Portstorlekarna är 1 300 cm 2. Tertiärluftregistret har delningen 3+2 Kvartärluftregistret har också delningen 3+2 Tertiär och kvartärluftregistren har något mindre portar än sekundärluftregistret. Antalet lutsprutor är maximalt 8 st. 2 st per vägg. Normalt körs med 2 st 22 mm lutsprutor på front och bakvägg vardera samt en 24 mm på bägge sidoväggarna. Det har varit svårt att få ner luten på bädden, tidvis har det varit förbränning i suspensionsfas. Det förekommer ingen utblödning av stoft från någon av pannorna. Halten av kalium och klorider är under kontroll.
Protokoll SPT 09 9 Totalt körs med 60-65 000 Nm 3 /h i överluft. Därav 40-45 000 Nm 3 /h som kvartärluft resten som tertiärluft, vilket är mest för att kyla luftportarna. Lufttrycket i registret är 3,1-3,2 kpa. Det är svårt att reglera luttrycket vilket delvis beror på den höga brännlutcisternen. Varje vägg har separat tryckreglering med 2 lutsprutor per reglerventil. Reglerventilerna tycks vara överstora då de endast är öppna till cirka 30 %. I sodapanna 5 har det varit problem med igensättningar i övergången mellan tubsats och ekonomiser. Sotningen på SP 4 sker med fast sekvens och pannan är utrustad med 60 st sotapparater. Sotningen på SP 5 sker som behovssotning med 2 par apparater i kontinuerlig drift. Pannan är försedd med 74 st sotapparater. Sp 4 har haft korrosionsproblem på löprännetuberna. Totalt skall 112 tuber bytas till Sanicro för att minska korrosionen. SP 5 har redan Sanicrotuber. När pannan körs med 1 300 tts/d går det bra utan smältarusningar, men med 1 400 tts/d uppstår problem. För att ta tillvara så mycket som möjligt av sekundärvärmen har SP 5 fått en ny imkondensor, även SP 4 kommer att få en ny imkondensor. Bägge pannorna körs på 60 Bar. 6 Utdelning av certifikat för operatörer; Stefan Pettersson, P/L Nordic Vid Sodapanneträffen utdelades certifikat till de operatörer som genomgått utbildningen. Dagens utdelning av certifikat började på nr 759. Det visar på att det är ett stort antal operatörer som genomgått utbildningen under de år som utbildningen funnits. 7 Rundvandringen på Korsnäsverkens sodapannor och nya indunstning. Vi indelades i 4 grupper för att få ett lämpligt antal i varje grupp. Det vi såg under rundvandringen var den nya intressanta indunstningen med fjärrvärmekondensorerna. Indunstningen är uppbyggd på ett sätt som gör det enkelt för
Protokoll SPT 09 10 underhållspersonalen och naturligtvis för driftpersonalen att köra indunstningen. Därefter fortsatte vår grupp till SP 5. Där började vi på taket och vandrade ner genom pannhuset till bottenvåningen. På vägen såg vi på luftregistren och hur lutsprutorna var arrangerade med avstängningsventiler mm. När vi gick runt så rann smältan snällt ner i lösaren. Vi fortsatt över mot SP 4 efter att ha tittat på indunstningen från 1943. På SP 4 såg vi i huvudsak på luftregistren och på lutsprutornas arrangemang. Avslutningsvis samlades vi i kontrollrummet. Från det körs bägge sodapannorna, indunstningen och kausticeringen. 8 Middag på hotellet Efter den korta bussturen tillbaka till hotellet hade vi tid för en stunds vila eller nöje att se delar av Gävle! Middagen avnjöts på CHs restaurant och där bjöds vi på god mat och dryck. Dessutom var det trevlig underhållning under en del av middagen. Mot slutet av middagen överlämnades blommor till en av huvudarrangörerna för Sodapanneträffen, nämligen Raimo Suvanto som har varit en trogen deltagare i de olika träffarna. Han har hittills deltagit i 24 stycken träffar och ser fram mot nästa års träff. Därefter avtackades även Christina Wassmo som deltagit i 25 träffar och som genom åren varit en stor tillgång för att få Sodapanneträffarna att fungera väl. Hon har ofta suttit som spindeln i nätet. Även Mikael Ahlroth som arrangör från ÅFs sida avtackades med blommor då han kommer att lämna för fortsatta arbeten inom andra områden. 9 Avslutning Vi som fick glädjen att gästa KORSNÄSVERKEN ber att få tacka för en mycket intressant och trevlig dag med fina arrangemang bestående av föredragen på förmiddagen och rundvandringen på fabriken på eftermiddagen. Ett stort tack från oss deltagare i Sodapanneträffen 2011 för ett mycket fint arrangemang av Korsnäs. Ett speciellt tack till föredragshållarna för intressanta och givande presentationer och diskussioner!
Protokoll SPT 09 11 Det är presentationerna och diskussionerna som kan föra utvecklingen vidare och ytterligare öka säkerheten runt sodapannorna. Det är viktigt att det är operatörer och driftansvariga som kan berätta om vad som verkligen sker i pannhusen och som kan förmedla problemen och lösningarna på dessa. Det ger upphov till intressanta diskussioner och att lösningarna kan appliceras på andra anläggningar. Vid protokollet Lars Andersson