Socialräkenskapsmatris för Åland år 2015

Relevanta dokument
Socialräkenskapsmatris för Åland år 2010

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.

Konjunkturutsikterna 2011

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2012

Nationalräkenskapsdata 2015

Nationalräkenskapsdata 2016

Nationalräkenskapsdata 2013

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

Nationalräkenskapsdata 2009

Nationalräkenskapsdata 2011

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

Sysselsatt arbetskraft

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Innehåll Befolkning, sysselsättning, arbetsplatser och pendling... Företag och arbetsställen... Tabeller

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

SYSSELSATT ARBETSKRAFT PÅ ÅLAND

Arbetsmarknadsbarometern Richard Palmer, ÅSUB

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

Skatter och avgifter av skattenatur 2012

SYSSELSATT ARBETSKRAFT

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Skatter och avgifter av skattenatur 2013

Skatter och avgifter av skattenatur 2011

HANDELNS betydelse för Sverige

Utbildningsutredningen 2005

Svensk författningssamling

3 Den offentliga sektorns storlek

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Arbetsmarknadsbarometern. Richard Palmer

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Arbetsmarknadsbarometern På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

2 Styrning, struktur och nyttjande

TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige

Uppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius

Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Miljöskatter 2014, efter näringsgren

Miljöräkenskaper på SCB

Handelns utsikter Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag

BNP Kvartal. 13 september 2017

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

Helena Lund. Sweco Eurofutures

Nationalräkenskaper 2014

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Projektansökan ESF. Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand)

BNP Kvartal. 13 september 2018

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Arbetskraftflöden 2012

Produktion - handel - transporter

Nationalräkenskaper 2015

10 Offentligt ägda företag

Regionalräkenskaper 2010

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Denna rekommendation ersätter den tidigare rekommendationen för den offentliga förvaltningen 124 Den institutionella sektorindelningen.

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål


MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

Produktion - handel - transporter

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förprojekteringsansökan ESF

Ålands innovationsstrategi

Nationalräkenskaper 2014

Arbetskraftflöden 2011

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Arbetsmarknad i förändring

Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt. Erika Färnstrand Damsgaard. 28 november Forskningschef Konjunkturinstitutet

Nationalräkenskaper forts.


ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

Socialräkenskapsmatris för Åland år 2015 En socialräkenskapsmatris (SAM, Social Accounting Matrix) beskriver flöden av ekonomiska transaktioner i en ekonomi som kan vara en by, en region eller ett land eller en region som består av flera länder (framkommer i globala modeller). Matrisens olika grupper av data avspeglar ett flöde av ekonomiska resurser mellan olika insatser, aktiviteter och marknader. Den centrala delen av en SAM är en matris baserad på områdets nationalräkenskaper, men den kan utökas med andra ekonomiska flöden som inte representerar produktion utan transfereringar mellan olika aktörer inom ekonomin. En SAM ger en bild av de ekonomiska flödena under ett år. En sådan SAM-matris kan ses som en form av utökad sammanställning av nationalräkenskaperna i form av input-output data. Matrisen registrerar penningflöden mellan marknadsproducenterna, offentliga sektorn och hushållen, inklusive turisterna. Den innefattar t.ex. flöden av skatter och skatteliknande avgifter som betalas till kommuner, landskapet, staten och socialskyddsfonderna. Dessa i sin tur ger olika sorters transfereringar inom den offentliga sektorn och till hushåll, näringslivet och olika typer av ickevinstsyftande organisationer. Marknadstransaktionerna i en SAM-databas redovisas i form av efterfråge- och utbudsdata som avspeglar vem som använder vilka produkter samt vem som producerar dessa med vilken teknologi. "Produktionsteknologin" hänvisar här till den mix av arbete, kapital, insatsvaror och tjänster som den i matrisen representerade "aktiviteten" använder enligt våra basårsdata. I en SAM indelas alla producenter - såväl de icke-marknadsdrivna inom den offentliga sektorn som de privata företagen - i olika "aktivitetsgrupper" vilka motsvarar den offentliga statistikens olika näringsgrenar. Detaljnivån i en SAM kan variera med olika behov, men i praktiken begränsas valmöjligheterna av tillgången på data. SAM-datamatrisen kan även kompliceras betydligt om man t ex väljer att dela in arbetskraften och hushållen i olika grupper. SAM-tabellens datauppbyggnad är helt fokuserad på ekonomiska "flöden" snarare än "stockar". Det här betyder att SAM-tabelldata inte redogör för vad som skulle kunna kallas "balansräkningen" för den åländska ekonomin utan det är istället "resultaträkningen" som står i fokus. Uppgifterna i en SAM läses på följande sätt: på en rad finns varje kontos inkomstkällor, och i varje kolumn finns motsvarande kontons användning av inkomsterna. I tabellen nedan illustreras olika typer av SAM-konton.

Tabell 1. SAM-tabellens uppbyggnad

Det främsta motivet för att ta fram en SAM för Åland är att den ingår som en central del i de statistiska uppgifter som behövs för den numeriska allmänna jämviktsmodell som ÅSUB tagit fram för Ålands ekonomi. Sådana modeller brukar allmänt kallas CGE-modeller (Computable General Equilibrium). CGE-modeller har framför allt utvecklats i policynära miljöer med syfte att analysera de samhällsekonomiska effekterna av olika typer av politik. Exemplen på sådana CGEbaserade analyser är många och gäller bl.a. politikområden som internationell handel, beskattning, inkomstfördelning, utbildning och arbetsmarknad, offentliga sektorns ekonomi, energifrågor och regional utveckling. I dagsläget är den här typen av ekonomiska modeller i aktiv användning i ett stort antal länder runt om i världen. Ålands SAM 2015 kommer att användas i ÅSUBs kommande utredningar. Nyheten i den här matrisen är att primärnäringarna har delats upp till fem branscher. Socialräkenskapsmatrisen 2015 finns tillgänglig i form av pc-axis filer på ÅSUBs hemsida både på detaljerad nivå samt som en makro SAM. Följande konton används i Ålands SAM 2015 (detaljerad version): PC-Axiskod Förklaring Aktiviteter A-AGRFIELD A-AGRANIM A-AGRHORTI A-FORE A-FISH A-FINDU A-INDU A-ELWA A-CONS A-TRAD A-RESH A-OTRANS Jordbruk - åkerodling Jordbruk - djurhållning Jordbruk - trädgårdsproduktion och övrigt Skogsbruk och jakt Fiske och vattenbruk Livsmedelsindustri Övrig industri El- och vattenförsörjning, avlopp Bygg Handel Restaurang- och hotelltjänster Lands- och lufttransport, kommunikationer

A-STRANSP A-STRANSG A-BSER A-ADMIN A-EDUC A-HLTH A-OSERV Passagerarsjöfart Fraktsjöfart Företagstjänster Allmän offentlig administration Utbildning Hälso- och sjukvård Övrig personlig service (främst privat sektor) Produkter C-AGRI C-FINDU C-INDU C-ELWA C-CONST C-TRADE C-HOTEL C-OTRANSP C-WTRANPP C-WTRANPG C-BSERV C-ADMIN C-EDUC C-HLTH C-OSERV C-FINSERV C-ROWSERV Primärprodukter Livsmedel Övriga industriprodukter El och vatten, avloppshantering Byggservice Handelstjänster Restaurang- och hotelltjänster Land- och lufttransport, kommunikationer Passagerarsjöfart Fraktsjöfart Företagstjänster Allmän offentlig administration Utbildningstjänster Hälso- och sjukvård Övrig personlig service (främst privat sektor) Service och produkter inhandlade av ålänningar i Finland Service och produkter inhandlade av ålänningar i resten av världen

Transaktionskostnadskonton (transport- och handelsmarginaler) TRNCSTDOM TRNCSTEXP TRNCSTIMP Transaktionskostnader på den lokala marknaden Exportens transaktionskostnader Importens transaktionskostnader Produktionsfaktorer LLOW LHIGH CAPI Arbetsinkomster för arbetskraft med utbildning på högst gymnasialnivå Arbetsinkomster med utbildning på eftergymnasial nivå Kapital- och företagarinkomster Institutionskonton FIRMS NPISH STATE GOV MUNI SOCSEC HHD LEXP FINHH ROWHH Företag Icke-vinstsyftande organisationer Finska staten Landskapsregeringen Kommuner och kommunalförbund Socialskyddsfonder Hushåll Konto för åländska utpendlingsinkomster Konto för finska turisthushåll Konto för turisthushåll från resten av världen (RoW) Skatte- och subventionskonton PRODTAX PRODTAXLR VAT Acciser och punktskatter, andra än mervärdeskatt Landskapsregeringens skatter och avgifter (apoteksavgift, lotteriskatt, PAFs vinstöverföring till LR) Mervärdeskatt

PRODSUB PRODSUBLR CORPTAX SINCTAX MINCTAX SECFEE OTAX Statliga produkt- och produktionssubventioner Landskapsregeringens egna subventioner Samfundsskatt Statliga inkomstskatter Kommunala inkomstskatter Socialskyddsavgifter (inklusive pensionsavgifter) Övriga skatter och avgifter Övriga konton S-I ROW TOTAL Konto för sparande och investeringar Resten av världen -konto inklusive Finland Kolumn- eller radsumma