Egenkontroll för vattenverksamheter 2010-01-27 Vad odlingslandskapets aktörer bör leva upp till 1
Jag ska prata om; Vad vattenverksamheter enligt 11 kapitlet miljöbalken är, Exempel på vattenverksamheter i odlingslandskapet, Vad egenkontroll enligt 26 kapitlet miljöbalken är. 2
Vad är vattenverksamhet Ett juridiskt tekniskt begrepp som regleras och definieras i 11 kapitlet 2 i miljöbalken. Begreppet omfattar anläggningar i vattenområde, fyllning, pålning, bortledande av vatten, grävning, sprängning, rensning samt andra åtgärder i vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge, bortledande av grundvatten, tillförsel för att öka grundvattenmängden, markavvattning samt att skydda mot vatten. 3
Exempel på vattenverksamheter i odlingslandskapet Markavvattning, bevattning, anläggande av våtmark, invallning, infiltration, annan åtgärd för att ändra djup och läge inom ett vattenområde m.m. 4
Särskilda förutsättningar för vattenverksamhet (11 kap. 6-8 MB) Fördelarna > nackdelarna (samhällsekonomisk nytta). Inte försvåra en framtida vattenverksamhet Fiskeintresset ska tillvaratas. t.ex.: val av tidpunkt, olika hänsyn etc. 5
För en vattenverksamhet Krävs normalt alltid tillstånd eller anmälan för verksamheten (miljöbalken) Tillståndsplikten har varierat över tiden. Vilket innebär att det idag finns tillståndsprövade, lagliga, hävdvunna och olagliga anläggningar. 6
Markavvattning (11 kap. 2 MB pkt 4) Åtgärder som utförs för att avvattna mark (inte avloppsvatten), sänka eller tappa ur ett vattenområde, skydda mot vatten (fördjupa, räta vattendrag samt anlägga vallar). Syfte: att varaktigt öka en fastighets lämplighet för någonting. 7
Markavvattning Bestämmelserna finns idag i 11 kap. MB Generellt förbud mot markavvattning i södra Sverige (11 kap. 14 MB) Tillstånds krävs alltid 8
Tillstånd till markavvattning (11 kap. 13 MB) Markavvattning kräver alltid tillstånd. Täckdikning med dräneringsrör ø 300 mm, kräver tillstånd bara om det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas genom verksamheten. (Omvänd bevisbörda). Tillstånd behövs inte för markavvattning inom koncessionsområde för torvtäkt. 9
Speciella frågor som rör markavvattning Rensning/underhåll Fisket Rensmassor Biotopskydd Artskydd Egenkontroll 10
Rensning Underhåll (15 resp. 17 11 kap. MB) VU har rätt att rensa, skyldighet att underhålla en vattenanläggning. En anmälan eller dispens kan krävas även om tillstånd finns (fisket, artskydd) VU har ansvar för egenkontrollen, som ska visa vilka behov som finns av rensning respektive underhåll. 11
Underhåll för att förhindra skada på allmänna och enskilda intressen (11 kap. 17 MB) Skyldigheten att underhålla innebär inget krav att göra det om det inte är nödvändigt för att förhindra skada på allmänna och enskilda intressen. Inte heller att vidta mer åtgärder än vad som krävs Skyldigheten kvarstår så länge anläggningen finns kvar Anmälan eller dispens kan krävas (fisket, artskydd) Inte bara rensning utan också skötsel av anläggningar. T.ex se till att trummor fungerar, inte är ett vandringshinder 12
Egenkontroll Tillsyn (26 kap MB). Verksamhetsutövaren är ansvarig för att planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenhet för människors hälsa eller påverkan på miljön - egenkontroll Tillsynsmyndigheten (TM) arbetar med tillsyn för att säkerställa syftet med miljöbalken. En viktig del i TM:s arbete är att tillse egenkontrollen 13
För vilka vattenverksamheter gäller egenkontrollen? Egenkontroll gäller alla vattenverksamheter vare sig man har ett tillstånd ( Dikningslagen, ÄVL, VL, MB) eller har utfört åtgärden utan tillstånd. Såväl för yrkesverksam som inte yrkesverksam Regleras i 26 kap 19 MB och för yrkesmässig verksamhet även i förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. 14
Verksamhetsutövaren är alltid ansvarig för egenkontrollen! Verksamhetsutövare Kan vara en samfällighetsförening, delägarna, tillståndshavaren, fastighetsägaren eller en av tillsynsmyndigheten tillförordnad syssloman. (Markavvattningssamfälligheter (3 kap. LSV). En samfällighet har gemensamt ägande och ansvar, kostnadsfördelning efter nytta, registreras hos länsstyrelsen). 15
Egenkontroll (26 kap. 19 MB) innebär VU ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten och dess miljöpåverkan. Egna undersökningar samt andra åtgärder för att ha kunskap om påverkan på miljön. Lämna kontrollprogram om TM begär det. 16
Egenkontrollen (26 kap. 19 MB) Utgår ifrån de allmänna hänsynsreglerna ( 2 kap. MB): - Omvänd bevisbörda - Kunskapskravet - Försiktighetsprincipen - Bästa möjliga teknik 17
Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) Gäller för tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter som är yrkesmässigt bedrivna. Dokumenterad ansvarsfördelning (4 ) Dokumenterade rutiner för kontroller (5 ) Dokumenterade undersökningar om riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt (6 ) En förteckning över kemikalier som används (7 ) 18
Egenkontrollens omfattning Omfattningen av egenkontrollen anpassas till: Verksamhetens omfattning och lokalisering, Naturvärden som kan påverkas, Miljöpåverkan, Villkor och tillstånd, Kraven i Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. 19
Egenkontroll i olika skeden Vid planering av verksamheten, Vid anläggandet av verksamheten. under normal drift, Vid genomförande av en tillfällig åtgärd, t.ex. rensning, Efter avslutad verksamhet. 20
Exempel på uppgifter i egenkontrollen Hur hänsynsreglerna i 2 kap. MB efterlevs vid drift och underhåll, Kontroll av miljöpåverkan, Kontroll av utrustning, inkl skötselrutiner När och hur tillsynsmyndigheten bör kontaktas t.ex. vid driftstörningar. 21
Exempel på uppgifter som bör ingå i egenkontrollen för verksamheter i odlingslandskapet Diken: Lagligt djup och läge, släntlutning, rensningsbehov, skyddsåtgärder (även för kulverterade diken), trummor Rensning: Kontroll av att lagligt djup och läge bibehålls, berörs fisket, finns arter eller miljöer som omfattas av biotop- eller artskydd, hantering av rensmassor. Invallningar: Funktion av pumpar, vallar Vattenuttag: Vattenflöde, momentant uttag, summerat uttag. 22
Begäran om upplysningar (26 kap. 21 ) TM kan förelägga om de uppgifter som behövs för tillsynen: Ex. dokumentation av egenkontrollen, tillstånd eller andra beslut som omfattas av miljöbalkens bestämmelser och som redan finns hos verksamhetsutövaren. T.ex. fixpunkter viktigt för markavvattningsföretag Lagliga djupet och läget för profilerna i förrättningen. 23
Begäran om utförande av undersökningar (26 kap. 22 ) VU skyldig att utföra de undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen! Föreläggande att inkomma med sådana undersökningar skall baseras på 26 kap. 9 MB. 24
Om TM bedömer att egenkontrollen inte är tillräckligt omfattande Begär att VU inkommer med förslag på kontrollprogram eller kompletterande åtgärder (26:19) Förelägg om kompletterande undersökningar (26:9, :22) Om nödvändigt, fastställ kontrollprogram och förelägg VU att följa det! (26:19) 25
VU:s Bevisbörda (bl.a. 16 kap. 10 MB) Om vattenverksamhet bedrivs utan tillstånd är VU bevisskyldig i fråga om hur förhållandena var innan verksamheten sattes i gång. Detta gäller vid skadestånd, ej brottmål. Kan ha betydelse i tillsynsärenden. 26
Vad bör VU odlingslandskapets aktörer leva upp till Minimera den negativa miljöpåverkan från verksamheten och driva den på bästa möjliga sätt (hänsyn, bästa tillgängliga teknik.), ha kunskap om och följa de bestämmelser som gäller. 27
Vilket innebär kunskap om De juridiska förutsättningarna. På vilket sätt påverkar verksamheten miljön, vid normal drift under speciella omständigheter? Hur bör egenkontrollen utformas och utföras? Finns det en tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner, rutiner för att informera tillsynsmyndigheten vid driftstörning etc. Bästa tillgängliga teknik, Miljöpåverkan. 28
Forts. vad bör odlingslandskapets aktörer leva upp till Ta nödvändiga initiativ till att pröva om verksamheten när förhållandena i omgivningen eller inom verksamheten har eller kommer att förändras väsentligt. Ta nödvändiga initiativ till åtgärder 29
Tack för mig! 30