SMÄRTA HUVUDVÄRK (Rev 080829) KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Barn med ofta återkommande huvudvärk. Om huvudvärken debuterar efter 50 års ålder. Symtom? Vid mycket hastigt påkommande svår huvudvärk (subaraknoidalblödning). Vid svår huvudvärk i samband med feber, nackstelhet eller slöhet (hjärnhinnesjukdom). Vid huvudvärk med dubbelseende eller dimsyn. Vid huvudvärk med samtidigt illamående och kräkningar. Vid huvudvärk i samband med tjock, gulgrön snuva (bihåleinflammation). Vid återkommande huvudvärk på natten eller morgonen. Vid tandvärk eller fel i bettet (tandläkarkontakt). Tid? Vid huvudvärk som inte går över på 1 vecka eller återkommer ofta. Huvudvärk är en reaktion på en mångfald olika tillstånd, såväl lokala som allmänna, akuta som kroniska, banala som allvarliga. Spänningshuvudvärk är den vanligast förekommande typen. Den återkommer och känns som ett tryck över pannan, nacken och skuldrorna. Orsaken till huvudvärken kan vara en förhöjd spänning i huvudets muskler. I varje muskel som ständigt är sammandragen uppkommer efter varierande tid en smärta. Den ökade muskelspänningen kan i sin tur bero på en mängd olika faktorer, t ex psykiska och sociala förhållanden med stress av olika slag, dålig arbetsmiljö, olämplig arbetsställning, försämrad syn, fel i bettet eller ovana att gå och bita ihop tänderna. Tillfällig huvudvärk är det ofta lätt att utröna orsaken till en infektionssjukdom under uppsegling, en utvakad natt, tillfällig överansträngning eller överdrivet koffeinbruk (t ex Treo). Vid menstruationens början kan man få dunkande huvudvärk. 92
Migrän är en speciell form av huvudvärk, som förekommer i mer eller mindre regelbundna attacker. n är mycket intensiv, vanligen halvsidig och pulserande. Ofta blir man extra känslig för ljus och ljud och man kan även må illa och kräkas. Migränattackerna föregås ibland av ögonflimmer. Vid misstanke om migrän hänvisa till läkare för att få en säker diagnos. Migrän kan ibland förväxlas med spänningshuvudvärk och det är inte ovanligt att man drabbas av både migrän och spänningshuvudvärk. För att ställa diagnosen migrän krävs: Återkommande huvudvärksattacker som varar mellan 4-72 timmar. Huvudvärken har minst 2 av följande egenskaper: ensidig, pulserande, är medelsvår till svår, förvärras av vanliga aktiviteter. Man har minst ett av följande symtom: illamående, kräkning, ljud-, ljusöverkänslighet. Hos 20 % av de som har migrän föregås huvudvärken av typiska symtom sk aura, som vanligen varar 15-20 minuter, ibland upp till en timme. Det vanligaste är synfenomen, t ex flimmer för ögonen. Svår huvudvärk kan vara varningssignalen till en dold sjukdom, t ex bihåleinflammation (sinuit; värk i pannan eller käken, missfärgad snuva), hjärnhinneinflammation (meningit; stelhet i nacken, feber), olika typer av blödningar i anslutning till hjärnhinnorna. PROFYLAX Försök att få fram orsaken till huvudvärken och ändra om möjligt på förhållandena. Försök att hantera stressen. Prioritera det som är viktigt. Lär dig att säga nej! Regelbunden motion är avstressande för kropp och själ. Försök att slappna av. CD-skiva för mental och muskulär avslappning finns att köpa på apoteket. Försök att äta regelbundet, hoppa inte över någon av dagens måltider. Känn efter hur mycket sömn som behövs och försök hålla regelbundna sömnvanor. Ha gärna svalt i sovrummet. Se till att ha rätt läsavstånd och god belysning vid läsning. Kontrollera synen. Undvik lokaler som är rökiga och har dålig ventilation. BEHANDLING Om man regelbundet måste ta receptfria analgetika mer än tre dagar per vecka för att lindra huvudvärken rekommenderas läkarkontakt. Man behöver kanske 93
en annan typ av behandling eller kan ha utvecklat ett tablettberoende som leder till mera huvudvärk. SPÄNNINGSHUVUDVÄRK Spänningshuvudvärk behandlas i första hand med avslappningsövningar, dvs man spänner och slappnar av de axel- och huvudmuskler som orsakar besvären. Många använder receptfria analgetika mot dessa besvär, men det är ej att rekommendera. De lindrar värken, men eftersom spänningen är kvar kommer smärtan tillbaka så snart läkemedlet slutat verka. I stället bör man i första hand försöka rätta till bakomliggande faktorer. TILLFÄLLIG HUVUDVÄRK Tillfällig huvudvärk kan lindras med receptfria analgetika innehållande acetylsalicylsyra, diklofenak, ibuprofen, naproxen eller paracetamol (se Smärtstillande läkemedel sid 100). Behandling med receptfria analgetika kan bara rekommenderas under en kortare period. MIGRÄN En viktig del i behandlingen av migrän är att identifiera och lära sig undvika migränframkallande faktorer. Vila i mörkt, svalt och tyst rum kan rekommenderas. Migrän kan lindras med receptfria analgetika (se Smärtstillande läkemedel sid 100). Läkemedlet tas så tidigt som möjligt under anfallet. I första hand rekommenderas t ex diklofenak (Diclofenac T, Eeze), ibuprofen (Alindrin, Ibumetin, Ipren) eller naproxen (Eox, Naproxen, Pronaxen). Bamyl-koffein, Magnecylkoffein brus och Treo (alla brustabletter, acetylsalicylsyra och koffein) kan vara ett alternativ vid migrän. En klinisk erfarenhet är att koffein eventuellt kan förstärka effekten mot migrän. Vid överkänslighet för acetylsalicylsyra kan Koffazon tabletter (fenazon och koffein) provas. En tablett innehåller lika mycket koffein (50 mg) som en halv kopp kaffe. Koffeinmissbruk kan emellertid leda till abstinensbesvär i form av huvudvärk. Sumatriptan (Sumatriptan, Zumo tablett 50 mg) eller zolmitriptan (Zomig Nasal nässpray 5 mg/dos) kan vara ett alternativ när vanliga analgetika enligt ovan prövats utan effekt och man vet att man har migrän. Nässpray är en ändamålsenlig beredningsform vid illamående/kräkning. (Se Smärtstillande läkemedel sid 100). Överförbrukning av sumatriptan eller zolmitriptan kan liksom av alla andra läkemedel mot värk orsaka daglig huvudvärk eller förvärrad huvudvärk vid migrän. 94
LEDBESVÄR KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Vid svullen, varm eller rodnad led (olika typer av artrit). Vid led- och muskelvärk under en tid med samtidig feber/trötthet och avmagring/ev utslag (t ex reumatoid artrit, polymyalgia reumatica, SLE, psoriasis). Skadad led. Svår värk. Tid? Vid ihållande ledvärk som kan tydas som ledförslitning (artros) kan egenvård prövas upp till 1 månad. Ledsjukdomen artros är den vanligaste orsaken till återkommande ledbesvär. Ledbrosket förändras och blir tunt och trasigt. Många leder i kroppen kan drabbas, men det är vanligast i höfter, knän och fingrar. I början av sjukdomen handlar det oftast om igångsättningssmärta. Långvarig belastning ökar risken för att utveckla artros. Risken ökar också om leden någon gång blivit allvarligt skadad (t ex hos fotbollsspelare). Prevalensen ökar dock med åldern. De inflammatoriska ledsjukdomarna (t ex reumatoid artrit) drabbar ca 2 % av befolkningen. Vrickningar och andra skador kan också ge ledbesvär (se Led- och muskelskada). PROFYLAX Motion, rörelseträning och vattengymnastik. Avlasta en smärtande led, t ex med krycka, käpp eller stödbandage. Viktminskning vid övervikt avlastar en artrosdrabbad led. BEHANDLING Receptfria värktabletter innehållande paracetamol, acetylsalicylsyra eller NSAID (diklofenak, ibuprofen, nabumeton, naproxen) kan användas tillfälligt vid ledbesvär (se Smärtstillande läkemedel sid 100). Av dessa medel provas i första hand paracetamol. Nabumeton, som ingår i Relifex, är långtidsverkande och doseras därför endast en gång dagligen. Effekten kommer successivt och eventuell full effekt nås efter ca 1 dygn. Övriga värktabletter ger effekt inom 95
30 minuter med maximal smärtlindring inom 1 2 timmar och kvarstår i 4 6 timmar. För eventuell behandling med glukosamin hänvisas till Smärtstillande läkemedel, sid 104. LED- OCH MUSKELSKADA KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Symtom? Vid skada av handled, fingrar och höft (följden kan bli allvarlig trots måttliga besvär). Vid en skada med uttalad svullnad eller värk. Om det är svårt att röra eller belasta den skadade kroppsdelen. Tid? Om ingen förbättring skett efter 3 4 dagar eller om besvären är påtagliga efter 10 14 dagar. Slag och stötar mot leder, muskler och skelett kan ge varierande grad av skador. Åldern har stor betydelse eftersom skelett och mjukdelar blir skörare ju äldre man blir. Risken för skador minskar och de läker snabbare om man är vältränad. LEDSKADOR Ledskador hör till de vanligaste skadorna inom motion och idrott. Det rör sig i allmänhet om skador på ledbanden (ligamenten) vilka håller samman ledens glidytor. Vrickning (övertänjning av ledomfånget) uppstår om en led utsätts för indirekt våld eller vrids, så att ledbanden sträcks och delvis eller helt slits av. Urledvridning (luxation) medför alltid att minst ett ledband går av. Ofta går fler sönder, varför stabiliteten blir dålig. De flesta ledbandskador läker väl under aktiv vila; enstaka skador bör opereras. Ett skadat ledband har inte uppnått fullgod stabilitet förrän efter ca 6 veckor. Om höft, handled eller fingrar skadas kan följden bli allvarlig trots måttliga besvär. 96
MUSKELSKADOR Muskulaturen kan skadas av ett direkt våld eller av överbelastning. Skador kan uppstå i form av bristningar (ger smärta vid anspänning) och blödningar (ger svullnad, ev blåmärke). Muskelskadorna är i regel av godartad natur, men kan vara besvärande för t ex idrottsutövare. Muskelbristning till följd av överbelastning uppstår lätt, om den aktuella muskeln är dåligt förberedd genom t ex dålig uppvärmning/träning. Denna bristning sitter ofta ytligt. Muskelbristning efter direkt våld uppstår då t ex lårmuskeln av ett slag pressas mot det underliggande benet. Denna bristning kan ge en kraftig blödning och sitter ofta på djupet ( lårkaka ). Tennisarmbåge (epikondylit) innebär att man har inflammation i muskelfästen runt armbågen. Tillståndet kan bero på upprepade, ensidiga rörelser av handleden. Träningsvärk anses bero på skador i muskelfibrillerna, som är de sammandragande elementen i muskelcellen. Skadorna försvinner av sig själva efter ett par dagar, vare sig man motionerar eller ej. PROFYLAX Uppvärmnings- och tänjningsövningar ( stretching ) för att undgå idrottsskador. Allsidig träning med ökande intensitet. BEHANDLING är en varningssignal från kroppen, varför man vid akuta skador ska undvika rörelser som gör ont. Har man möjlighet att anlägga ett tryckförband görs det så snabbt som möjligt. Det lindas så hårt som möjligt under de första 15 20 minuterna. Tryckförbandet minskar ytterligare svullnad i det skadade området vilket gör att den totala läkningsprocessen går snabbare. Vila den skadade kroppsdelen i högläge. Efter 20 minuter (tidigare om det börjar domna i tår eller fötter) lindas bandaget lite lösare. Detta förband bör behållas under 48 timmar. Futuro fotledsstöd, Rehband vriststöd, Vriststöd Juzo eller Hansaplast elastisk binda kan användas vid t ex vrickning av fotleden. Den elastiska bindan lindas då i åttaturer ifrån tårna till 10 cm ovanför fotknölen. Bindan ska bara sträckas lätt, elasticiteten är till för att bandaget ska följa med i rörelser. Huden perifert om bandaget får ej bli missfärgad och kall. Fotledsbandage eller elastisk binda kan ofta utgöra ett gott stöd medan skadan läker. Vid stukning/sträckning kan man lindra smärtan med kyla, t ex med hjälp av 97
kylpåsar, is i plastpåse eller kallt vatten. Eventuell nedkylning bör ske så fort som möjligt och kan upprepas under 5 6 timmar. Kylpåsen kan läggas mellan första och andra varvet binda. Lägg inte kylpåsen direkt mot huden p g a risk för köldskada. Högläge kan förhindra något av svullnaden (handen högre än hjärtat; hälen högre än höften). Högläge är verksamt under de första två dygnen. Träna upp rörligheten i den skadade leden när smärtan börjar försvinna. Belasta försiktigt i början eftersom belastningen påskyndar läkningen. Käpp eller krycka kan användas under ett par dagar. Receptfria analgetika innehållande diklofenak, ibuprofen, naproxen eller paracetamol (se Smärtstillande läkemedel sid 100) kan användas tillfälligtvis vid muskel- eller ledskada. Undvik preparat med acetylsalicylsyra, som kan förlänga blödningstiden. Alternativt kan man använda en smärtlindrande gel som innehåller ketoprofen (Orudis, Siduro, Zon), ibuprofen (Ibumetin, Ipren) eller diklofenak (Voltaren, Eeze kutan spray gel). Gelerna lindrar smärtan och dämpar inflammationen lokalt där skadan har uppstått. Diklofenak 1 % finns även i Flector, som är ett plåster för behandling av tennisarmbåge och ankelstukning. Man ska undvika direkt solljus på det behandlade området, t ex genom att täcka med kläder. Direkt solljus och solarium ska undvikas under behandlingen och minst två veckor därefter. För ytterligare information om smärtstillande geler, se Smärtstillande läkemedel sid 102. Receptfria muskelsalvor och liniment kan försöksvis användas för att symtomatiskt lindra träningsvärk och muskelbristningar. Någon påverkan på den underliggande muskulaturen eller påskyndande av läkningsförloppet fås ej vid användande av något av dessa preparat. OBS! Preparaten bör ej komma i kontakt med ögon eller slemhinnor. Ej rekommenderat är kylspray, eftersom verkan är alltför kortvarig och ytlig. Tejpning bör endast utföras vid vissa skador och då av den som fått utbildning för det. Värmebehandling de första dagarna medför ökad svullnad och smärta och bör undvikas. 98
NACK- OCH RYGGBESVÄR KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Vem? Alltid efter trauma. Vid ryggvärk hos barn under 18 år. Om ihållande ryggvärk uppträder första gången efter 55 års ålder. Symtom? Vid ryggvärk förenad med svaghet eller domningar i benet foten (inklämd nerv). Vid ryggvärk förenad med svårighet att kissa, hålla urinen eller avföringen (ryggmärgspåverkan). Vid ryggvärk i kombination med feber (akuta infektioner i inre organ). Vid nackvärk förenad med svaghet eller domningar i armen handen (inklämd nerv). Vid huvudvärk och feber samtidigt med nackstelhet (hjärnhinnesjukdom). Vid avmagring och trötthet i samband med ryggvärk. Tid? Vid nack- eller ryggvärk som inte avtar inom 1 vecka eller om besvären kvarstår efter 2 veckor. Nack- och ryggbesvär är vanliga åkommor. Orsaken är ofta uppenbar t ex sträckning, influensa eller felaktig arbetsställning. Varaktig lokal ryggvärk kan vara orsakad av sjukdomstillstånd i inre organ såsom njurar, äggledare, gallvägar och fordra närmare undersökning. Ont i nacken yttrar sig hos barn och unga vanligen som akut nackspärr. Man vaknar på morgonen och kan inte vrida huvudet, som ofta hålls snett. Det kan värka i bakhuvudet och över ögonen. Symtomen försvinner spontant inom några dagar till en vecka. Kronisk nackvärk orsakas ofta av spänningar eller dålig arbetsställning. Det kan förekomma utstrålande smärta i armen, huvudet eller bröstet, eventuellt också yrsel. Smärtor i ländryggen är vanligt förekommande. Ibland är det akuta besvär, s k ryggskott (lumbago), där lyft eller skada kan bidra. I de flesta fall går besvären tillbaka spontant inom en vecka. Många gånger har man emellertid långdragna värktillstånd eventuellt med utstrålning i benen (t ex ischias). Andra bakomliggande orsaker kan vara diskbråck, prostatit, Bechterews sjuk- 99
dom. Ryggvärk som debuterar efter 55 års ålder kan bero på kotkompression på grund av t ex osteoporos eller tumör. PROFYLAX Lyfta rätt. Rätt arbets- och sittställning. Regelbunden fysisk aktivitet är bra i förebyggande syfte. Träna upp muskulaturen i mage, rygg och ben för att avlasta och ge stöd åt ryggen. BEHANDLING är en varningssignal från kroppen, men det innebär inte att man ska undvika aktivitet. Däremot kan man behöva anpassa aktiviteten något p g a smärtan. Skadade strukturer läker bättre under rörelse och belastning. Det är viktigt att ha så normal fysisk aktivitet som möjligt redan när rygg- och nackbesvären börjar. Det leder till snabbare tillfrisknande och minskar risken för att den akuta smärtan övergår till långvarig smärta. Vid akuta ryggskott är vila tillrådligt maximalt ett dygn. Promenader rekommenderas. Stödförband för ryggen kan användas vid ländryggsbesvär för tillfälligt bruk. Vid nackspärr kan halskrage användas för avlastning, men bara något dygn. Värme kan provas (t ex dusch med hett vatten, bastubad, varm dyna på nacken). Receptfria analgetika innehållande acetylsalicylsyra, diklofenak, ibuprofen, naproxen eller paracetamol kan användas vid tillfälliga besvär (se Smärtstillande läkemedel sid 100). Använd analgetika om det behövs för att dämpa smärtorna så att man kan börja röra på sig så fort som möjligt. Receptfria muskelsalvor och liniment har ingen bevisad effekt i vetenskapliga studier vid rygg- och nackbesvär. Dessa har ingen plats i behandlingen av nack- eller ryggvärk, perorala analgetika är mer effektiva. SMÄRTSTILLANDE LÄKEMEDEL (Rev 080829) Om orsaken till smärtan är känd och man behöver tillfällig lindring kan receptfria preparat som innehåller acetylsalicylsyra, NSAID eller paracetamol hjälpa. Nedan följer några observanda vid egenvårdsanvändning. Acetylsalicylsyra och NSAID (diklofenak, ibuprofen, nabumeton och naproxen) rekommenderas inte till personer med gastrit- eller magsårsbe- 100
svär, ökad blödningsbenägenhet (t ex blödarsjuka, står på Waran-behandling, lätt får näsblod), eller överkänslighet för acetylsalicylsyra. Observera att personer som är överkänsliga mot acetylsalicylsyra ej heller kan använda NSAID (gäller både tabletter och gel/plåster). Astmatiker har en högre benägenhet för överkänslighet mot acetylsalicylsyra och NSAID. Försiktighet gäller också för patienter med hjärtsvikt. Under den 3:e trimestern av graviditeten är dessa medel kontraindicerade. De kan även minska fertiliteten och rekommenderas därför inte till kvinnor, som önskar bli gravida. Vid ovan nämnda tillstånd rekommenderas paracetamol i första hand. ACETYLSALICYLSYRA Bamyl brustabletter och Magnecyl brus brustabletter innehåller 500 mg acetylsalicylsyra och är buffrade med natriumbikarbonat, så att surhetsgraden i magen minskas. Därför ger de mindre irritation av magsäcksslemhinnan än vad vanliga tabletter gör. Den dominerande orsaken till magbiverkningarna är dock systemeffekten. Brustabletter ger dessutom något snabbare effekt. OBS! P g a det höga natriuminnehållet är brustabletter inte lämpliga för den som ordinerats saltfattig kost (t ex vid hjärtsvikt). Bamyl-koffein, Magnecyl-koffein brus och Treo (alla brustabletter) kan vara lämpliga vid migrän. En klinisk erfarenhet är att koffein eventuellt kan förstärka effekten mot migrän. Vid överkänslighet för acetylsalicylsyra kan Koffazon tabletter (fenazon och koffein) provas. Samtliga dessa preparat innehåller lika mycket koffein (50 mg) som en halv kopp kaffe. Koffeinmissbruk kan emellertid leda till abstinensbesvär i form av huvudvärk. Preparat med acetylsalicylsyra rekommenderas inte till barn. Risk för akut förgiftning finns även vid en måttlig dosering. Acetylsalicylsyra skall inte ges till barn och ungdomar under 18 år med feber, utan att läkare först tillfrågats. Det har visat sig att acetylsalicylsyra ökar risken för att yngre personer som har feber, främst i samband med influensa och vattenkoppor, kan utveckla Reyes syndrom. Detta är en mycket sällsynt, men allvarlig sjukdom med främst hjärn- och leverpåverkan. Vid behandling av feber hos personer under 18 år rekommenderas paracetamol i första hand. ICKE-STEROIDA ANTIINFLAMMATORISKA MEDEL (NSAID) Diklofenak (Diclofenac T, Eeze, Voltaren-T 25 mg tabletter), ibuprofen (Alindrin, Ibumetin, Ipren 200 mg och 400 mg tabletter) och naproxen 101
(Eox 220 mg, Naproxen och Pronaxen 250 mg tabletter) är s k NSAID och används vid olika akuta smärttillstånd och anses som bästa receptfria alternativ vid mensvärk. Nabumeton (Relifex 500 mg tabletter) är också en NSAID. Det som skiljer Relifex från andra värktabletter är att effekten kommer successivt (full effekt efter ca 1 dygn), administreras en gång per dygn samt att mild till måttlig ledvärk i upp till 14 dagar är enda godkända egenvårdsindikation. Övriga värktabletter ger effekt inom 30 minuter med maximal smärtlindring inom 1 2 timmar och kvarstår i 4 6 timmar. Alternativt kan man använda en smärtlindrande gel som innehåller ketoprofen (Ketoflex, Orudis, Siduro, Zon) eller ibuprofen (Ibumetin, Ipren) eller diklofenak (Voltaren, Eeze kutan spray gel). Gelerna lindrar smärtan och dämpar inflammationen lokalt där skadan har uppstått. De ska inte användas under tätt åtsittande (ocklusiva) förband. Man ska undvika direkt solljus på det behandlade området, t ex genom att täcka med kläder. Direkt solljus och solarium ska undvikas under behandlingen och minst två veckor därefter. Behandlingen ska inte överskrida 1 vecka. Skälet till dessa råd är att kontaktdermatit, en mindre vanlig biverkan, i sällsynta fall kan ha provocerats fram av solljus. Risken för kontaktdermatit ökar vid långvarig behandling. Åldersgräns för användning av gelerna i egenvård är 16 år. Diklofenak 1 % finns även i Flector medicinskt plåster. Godkänd egenvårdsindikation från 15 års ålder är behandling av tennisarmbåge (1 plåster morgon och kväll i högst 14 dagar) och ankelstukning (1 plåster dagligen i högst 3 dagar). Plåstret får ej användas tillsammans med ocklusionsförband. Ibuprofen kan användas i egenvård till barn: Tabl 200 mg Över 6 år (över 20 kg) Tabl 400 mg Över 12 år Oral suspension 20 mg/ml Över 6 mån (över 7 kg) Suppositorium 125 mg Över 6 mån (över 8 kg) PARACETAMOL Alvedon, Panodil, Panodil Zapp och Reliv 500 mg tabletter innehåller paracetamol. Vid sväljsvårigheter kan motsvarande brustabletter användas. OBS! Natriuminnehållet (se ovan). Alvedon munsönderfallande tabletter kan vara ett alternativ för personer som bör undvika brustabletter pga det höga natriuminnehållet. Alvedon eller Panodil suppositorier används vid samtidigt illamående. 102
Paracetamol rekommenderas som förstahandsmedel till barn och gravida vid feber och smärta. Paracetamol är även förstahandsmedel vid ovan nämnda tillstånd där acetylsalicylsyra och NSAID (diklofenak, ibuprofen, nabumeton, naproxen) är kontraindicerade. Paracetamol i underhållsdos på minst 1,5 g/dag i 5 dagar har dock visat sig kunna ge förstärkt Waran-effekt. TRIPTANER Sumatriptan och zolmitriptan tillhör läkemedelsgruppen triptaner och har migränindikation. Sumatriptan och zolmitriptan är serotonin-1-receptor-stimulerare, som drar samman blodkärlen och blockerar frisättning av ämnen som gör kärlen mer känsliga för smärta. De har förutom effekt på huvudvärken även effekt på övriga migränsymtom som illamående, kräkningar och känslighet för ljus och ljud. Sumatriptan, Zumo tabletter 50 mg (sumatriptan) och nässprayen Zomig Nasal 5 mg/dos (zolmitriptan) är godkända för egenvårdsbehandling av huvudvärk under en migränattack hos vuxna (18-65 år). Egenvårdsanvändning ska endast ske om man vet att man har migrän. Läkare ska kontaktas om symtomen försämras eller det inte skett en förbättring inom 3 dagar. För sumatriptan och zolmitriptan, liksom övriga sk triptaner, kan den kärlsammandragande effekten påverka kärl i hela kroppen. Mot denna bakgrund ska sumatriptan och zolmitriptan inte rekommenderas till de som haft hjärtinfarkt eller har hjärtsjukdom, högt blodtryck, annan kärlsjukdom eller om man har haft stroke. Sumatriptan ska inte användas av de med kraftigt nedsatt leverfunktion, medan zolmitriptan inte ska användas vid allvarlig njursjukdom. Sumatriptan och zolmitriptan ska inte tas samtidigt med vissa andra läkemedel mot migrän (t ex innehållande ergotamin, dihydroergotamin eller annan triptan). De som har känd överkänslighet för sulfonamider ska inte använda sumatriptan. Sumatriptan och zolmitriptan ska ej användas av gravida i egenvård. Sumatriptan och zolmitriptan passerar över i bröstmjölk. Amning rekommenderas inte inom 12 timmar efter intag av sumatriptan resp inom 24 timmar efter intag av zolmitriptan. Preparaten kan tas vid första tecknet på migränhuvudvärk, men kan även tas under ett pågående anfall, dock ej under aurafasen. Dosen kan upprepas om migränsymtomen kvarstår efter 2 timmar eller om symtomen återkommer inom 24 timmar. Sumatriptan, Zumo tablett doseras till vuxna, 18-65 år, som engångsdos (50 mg). Högst 2 doser (100 mg) får tas per dygn. Tabletten ger vanligen effekt inom 30 minuter. 103
Zomig Nasal doseras till vuxna, 18-65 år, som engångsdos (5 mg) i ena näsborren. Högst 2 doser (10 mg) får tas per dygn. Nässprayen ger vanligen effekt inom 15 minuter och kan även tas vid illamående. Den vanligaste biverkan är smakstörningar. För Sumatriptan, Zumo och Zomig Nasal kan biverkningar i form av tryck över bröstet, krampkänsla i halsen, tyngdkänsla i olika delar av kroppen och parestesier förekomma. Sumtriptan, Zumo och Zomig Nasal ska inte kombineras med johannesört eller vissa läkemedel mot depression som SSRI (t ex citalopram), SNRI (t ex venlafaxin) eller moklobemid utan läkarkontakt. En sådan kombination kan förstärka den serotoninerga effekten som kan leda till allvarliga biverkningar. GLUKOSAMIN Glukosamin (Artrox, Comfora, Donacom, Glucomed, Glucosine, Glukosamin) är godkänt för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Glukosamin är en kroppsegen substans som förekommer i ledvätska och ledbrosk. Dokumentationen baseras på ett antal publicerade studier av varierande kvalitet. Det finns för närvarande motsägande studier gällande glukosaminets effekt vid artros. Diabetiker bör inte använda glukosamin utan läkarkontroll eftersom det kan öka insulinresistensen och därigenom försämra blodsockerkontrollen. Eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur ska preparatet inte användas av skaldjursallergiker. Läkemedelsverket anser att patienter som tar glukosamin under längre tid än 1 månad bör kontakta läkare för att få en säker diagnos. Preparatet ska inte ges till barn och ungdomar under 18 år, gravida eller ammande. 104