Vikingatiden Plundring och kolonisering Ordet viking tros betyda "från viken", alltså någon som levde vid vikar och fjordar. Vikingarna kallades rövarna från Norr. De åkte runt i mer än 200 år och härjade, dödade och stal från andra fredliga människor. Det kallas för plundring. Sedan vikingarna hade tagit det de ville ha tände de oftast eld på allting och drog sig sedan tillbaka till skeppen. Man tog också fångar under plundringen som man senare använde som slavar. Slavdomen gick sedan i arv. En slavinnas barn blev ägarens egendom precis som hundvalpar blir egendom till hundmammans ägare. Vikingarna erövrade också land under denna period. Områden som folk skaffar sig i ett annat folks land kallas för kolonier. Själva erövringen kallas då kolonisering. Förutom all plundring bedrev vikingarna även en del handel. Man köpte bärnsten, siden och grovt tyg. Man betalade med silvermynt. 1. Vad betyder troligtvis ordet viking? Svar: Ordet viking tros betyda "från viken", alltså någon som levde vid vikar och fjordar. 2. Vad innebar plundringen? Svar: De åkte runt i mer än 200 år och härjade, dödade och stal från andra fredliga människor. Det kallas för plundring. 3. Vad innebär kolonisering? Svar: Vikingarna erövrade också land under denna period. Områden som folk skaffar sig i ett annat folks land kallas för kolonier. Själva erövringen kallas då kolonisering. Skeppen Vikingarna byggde ståtliga skepp som de reste runt med för att plundra samt bedriva handel. Deras skepp hade flat botten så att de kunde gå in till land utan hamnar. Skeppen hade mast, åror, roder och segel. Alla skepp var utrustade med ett drakhuvud i fören. 4. Varför hade vikingaskeppen flat botten? Svar: Deras skepp hade flat botten så att de kunde gå in till land utan hamnar. 5. Vad användes skeppen till? Svar: Vikingarna byggde ståtliga skepp som de reste runt med för att plundra samt bedriva handel. Samhället Under vikingatiden var de flesta bönder och bodde i vitt spridda gårdar men Sveriges första stad bildades också under vikingatiden; Birka. Samhället bestod av hövdingar, fria män och trälar. Trälarna hade det värst. De var slavar som ägaren kunde behandla som han ville, de fick hjälpa till med en mängd olika sysslor. Trälen kunde dock få sin frihet i gåva eller köpa sig fri. De flesta fria män var bönder, vilket också kunde innebära ett hårt liv. För att dryga ut sin ofta magra inkomst samlade man ihop sig i grupper och drog ut på plundringståg. Bland de fria männen hittar man flera yrkesgrupper som hantverkare, handelsmän och bönder. En fri man ägde oftast en gård med tillhörande mark för odling, även om inte alla brukade sin mark. Den vikingatida kvinnan hade en respekterad position i samhället. Hon ansågs jämställd med maken i nästan allt. Då karlarna var ute på resor tog kvinnorna hand om hushållet och försvaret av gården, om så behövdes.
6. Vad hette Sveriges första stad? Svar: Birka 7. Vad gjorde många bönder för att tjäna ihop mer pengar? Svar: De flesta fria män var bönder, vilket också kunde innebära ett hårt liv. För att dryga ut sin ofta magra inkomst samlade man ihop sig i grupper och drog ut på plundringståg. 8. Hur kunde en träl bli fri? Svar: Trälen kunde dock få sin frihet i gåva eller köpa sig fri. Hur man bodde Ett hushåll på vikingatiden kunde vara mycket stort. Först hade man den egna familjen, med olika släktingar, och sedan trälarna och olika anställda. De vikingatida husen såg nästan likadana ut vart man än kom. Hela huset var en enda lång hall med packat jordgolv. Det fanns en dörröppning, men inga fönster. I taket släpptes solljus in genom ett rökhål. Mitt i hallen brann en eldstad, ofta dag som natt. Då den inte var tänd måste det ha varit ganska mörkt inomhus. Vissa byggnader hade mindre rum som användes till arbetshörnor, förråd eller matlagning. Man sov på långa bänkar som på dagen användes som sittplatser. Ibland sov man på golvet eller i speciella hyllor i väggen. Vikingarna förvarade de flesta av sina ägodelar i kistor. I fredstid kunde vapnen hängas upp på väggarna som dekoration. En gård bestod av ett långhus och några mindre bodar. Djuret togs in om kvällarna i en mindre hall, en slags ladugård. Man hade också en kornbod till spannmål. Säden var viktig, eftersom den användes till djurfoder om vintern och ölbryggning. Långhornsboskap och får var de vanligaste husdjuren efter hästen. Hästar användes för att ta sig fram överallt, och de drog också kärror under handelsresor. Vikingarna började tidigt hålla sig med hundar. De var goda jakt- och stridskamrater samt vaktade gården. 9. Hur sov vikingarna? Svar: Man sov på långa bänkar som på dagen användes som sittplatser. Ibland sov man på golvet eller i speciella hyllor i väggen. 10. Varför kunde ett vikingahushåll vara så stort? Svar: Ett hushåll på vikingatiden kunde vara mycket stort. Först hade man den egna familjen, med olika släktingar, och sedan trälarna och olika anställda. 11. Beskriv ett vikingatida hus. Svar: De vikingatida husen såg nästan likadana ut vart man än kom. Hela huset var en enda lång hall med packat jordgolv. Det fanns en dörröppning, men inga fönster. I taket släpptes solljus in genom ett rökhål. Mitt i hallen brann en eldstad, ofta dag som natt. Då den inte var tänd måste det ha varit ganska mörkt inomhus. Vissa byggnader hade mindre rum som användes till arbetshörnor, förråd eller matlagning. 12. Vad var hundarnas uppgift? Svar: Vikingarna började tidigt hålla sig med hundar. De var goda jakt- och stridskamrater samt vaktade gården.
Att växa upp som viking Barnadödligheten var hög under vikingatiden. Ändå ökade Skandinaviens befolkning mycket under denna period. Troligen upptogs ett nyfött barn i familjegemenskapen genom att få ett namn, precis som idag. Barnen var värdefulla hjälpredor i hushållet. Det finns till och med exempel på barn som följt med på plundringståg, då man haft nytta av deras skarpa syn och snabba fötter. Sönerna sattes snabbt i lära hos fäderna i deras yrken. Man har hittat olika smycken som verkar vara gjorda av människor med otroligt små fingrar, liksom särskilda dekorationer på vapen. Så fort barnen var gamla nog fick barnen kliva in i sina respektive könsroller. Sönerna följde fadern i hans sysslor och döttrarna i moderns. c Skilsmässa förekom i stort sett aldrig. Däremot kunde mannen ta fler hustrur. Då fadern och ägaren till familjens egendomar blev för svag att själv bruka jorden eller med vapen försvara gården, fick den yngre generationen ta över. De gamla stannade kvar hos sina familjer tills de avled. Familjen tog hand om dem. 13. När blev man giftasvuxen under vikingatiden? Svar: I de övre tonåren, runt tjugoårsåldern, blev man giftasvuxen och valde en partner för livet. 14. Vem tog hand om de gamla? Svar: De gamla stannade kvar hos sina familjer tills de avled. Familjen tog hand om dem. Mat och dryck Man åt mest kött som kokats eller stekts på spett. Ibland serverades köttet rått, och man värmde det genom att lägga det innanför skjortan en stund. Fisk var annars den vanliga kosten till vardags. Man torkade eller saltade oftast fisken, och smaksatte den vid måltiden med olika kryddor. Korvar tillverkades på kött, blod och fett. Fårtarmar användes som skinn, kryddor som senap och pepparrot piffade upp smaken. Frukter och vilda bär samlades in under sommaren och torkades för att smaksätta måltider under höst och vinter, då man åt mer. Man drack mjöd, ett slags mycket starkt öl där huvudingredienserna var honung, vatten, humle och malt. Vikingarna var också mycket förtjusta i vin, men det importerades alltid från andra länder. Vanligen drack man ur stora oxhorn som inte gick att ställa ner. Man fick helt enkelt hålla i sitt mjödhorn till det var tomt. Förmögna människor kunde stoltsera med bägare i silver, guld eller glas som skaffats genom handel eller rövartåg. 15. Vad tillverkades korvar av? Svar: Korvar tillverkades på kött, blod och fett. Fårtarmar användes som skinn, kryddor som senap och pepparrot piffade upp smaken. 16. Hur bevarade man frukter och bär under vintern? Svar: Frukter och vilda bär samlades in under sommaren och torkades för att smaksätta måltider under höst och vinter, då man åt mer. 17. Vad drack vikingarna för dryck? Vilken nutida dryck liknar det? Svar: Man drack mjöd, ett slags mycket starkt öl där huvudingredienserna var honung, vatten, humle och malt. Vikingarna var också mycket förtjusta i vin, men det importerades alltid från andra länder.
Fester Stora fester som kallades gillen eller gästabud var ett viktigt inslag i vikingens tillvaro. Där möttes man för att roa sig, men också för att göra upp affärer, utbyta erfarenheter och planera resor. Ett gästabud kunde vara i flera dagar. Gästerna klädde alltid upp sig med det bästa de hade. Man drog ofta lott om vem som skulle sitta bredvid vem. Om en ung man hamnade bredvid samma flicka två gästabud i rad, förväntades han gifta sig med henne. 18. Vad kallades stora fester? Det finns två olika namn. Svar: Stora fester som kallades gillen eller gästabud var ett viktigt inslag i vikingens tillvaro. Där möttes man för att roa sig, men också för att göra upp affärer, utbyta erfarenheter och planera resor 19. Hur länge kunde festerna vara? Svar: Ett gästabud kunde vara i flera dagar. Vikingarnas kläder Vikingen var mycket mån om sitt utseende. Kläderna var ofta tillverkade av grova tyger, men hade starka, klara färger. Ylle och linne verkar ha varit de vanligaste materialen. Tröjor var ofta dekorerade med vävda eller flätade band, och kappor prydda med päls. Den som var välbärgad var förstås finare klädd än den enkle bonden. Mannen bar långbyxor av olika utseende. På överkroppen bars en kolt - en lång, kraftig skjorta - som hölls ihop vid midjan av ett bälte. Ofta kunde man knäppa i halsen med ett spänne. På fötterna hade man skor av skinn. Ibland användes färgade benlindor av ylle. Mantlar hölls mestadels samman med ett enda spänne, som bars på ena axeln. Vid kallt väder och högtidliga tillfällen använde vikingarna gärna olika skinn och lädermössor. 20. Vilka var de vanligaste materialen för klädtillverkningen på vikingatiden? Svar: Kläderna var ofta tillverkade av grova tyger, men hade starka, klara färger. Ylle och linne verkar ha varit de vanligaste materialen. Tröjor var ofta dekorerade med vävda eller flätade band, och kappor prydda med päls. 21. Vad hade vikingarna på fötterna? Svar: På fötterna hade man skor av skinn. Ibland användes färgade benlindor av ylle. Vikingarnas skrift Nordborna kunde inte läsa eller skriva men några höll på att lära sig. De lärde sig romerska bokstäver men ändrade dem en hel del. På så sätt fick de egna skrivtecken som kallades för runor. De skar oftast in dem i träskivor och därför blev tecknen kantiga. Nästan alla runor som har bevarats till vår tid har huggits in i sten. Runstenarna berättar historier om män som har seglat ut på haven på jakt efter guld, om män som har kämpat och dödat sina fiender. Andra stenar berättar om folk som har gjort nytta genom att t.ex. bygga vägar och broar. "Sigrid byggde denna bro. Var Orms dotter". Runstenar kunde också bringa tur i jakt. Runristare hade uppdraget att tillverka runstenar. De ansågs vara heliga och magiska. 22. Varför finns det inga runda former bland runorna? Svar: De skar oftast in dem i träskivor och därför blev tecknen kantiga. 23. Skriv ditt eget namn med runor: Svar: Inget svar på denna fråga behövs 24. Vad berättar runstenarna om? Svar: Runstenarna berättar historier om män som har seglat ut på haven på jakt efter guld, om män som har kämpat och dödat sina fiender. Andra stenar berättar om folk som har gjort nytta genom att t.ex. bygga vägar och broar. "Sigrid byggde denna bro. Var Orms dotter". Runstenar kunde också bringa tur i jakt.
Hantverk Vikingarna tillverkade alla sina verktyg och redskap själva. Varje man skulle vara kunnig i lite allt möjligt, såsom smide och träslöjd. Hantverkare var ett mycket framgångsrikt yrke under vikingatiden. Det fanns alltid arbeten att utföra. Även i skapandet av de minsta vardagsföremålen var vikingarna konstnärer. Man dekorerade nästan alla sorters saker - svärd, kläder, skeppen och husen. 25. Hur fick vikingarna tag på sina verktyg och redskap? Svar: Vikingarna tillverkade alla sina verktyg och redskap själva. Varje man skulle vara kunnig i lite allt möjligt, såsom smide och träslöjd. Vikingarnas gudar Under vikingatiden trodde man på flera gudar. Vikingarna dyrkade en sorts gudar som kallas för asar. De var mäktiga och ofta skoningslösa, men hade flera mänskliga drag. Detta gjorde det lätt för vikingarna att tro på sina gudar, och många av dem betraktades nästan som goda kamrater - följeslagare på resan, så att säga. Överguden, den smartaste av dem alla, hette Oden. Han hade förlorat ett öga i vishetens brunn. Han hade två korpar på vardera axeln vid namn Hugin och Mumin. Oden valde vilka av de döda som skulle få sitta i hans sal Valhall och festa dagarna i ända. Det var vikingarnas uppfattning om paradiset. Den mest populära guden var annars Tor, som hade makt över åskan. Hans stridshammare Mjölner bars som ett smycke runt halsen, liksom de kristna bar ett kors. Vikingarna var dock också aningen rädda för Tor. Frej var en annan gud som också kallades Frö. Han var fruktbarhetens gud. Honom bad man till för att få en god skörd. Kärleksgudinnan hette Freja. På vikingatiden offrade man till gudarna. Man dödade både människor som djur till gudarnas ära. Vart åttonde år hade man en extra stor offerfest. Då hängdes alla offer upp i ett träd. 26. Varför hade vikingarna lätt för att tro på sina gudar? Svar: De var mäktiga och ofta skoningslösa, men hade flera mänskliga drag. Detta gjorde det lätt för vikingarna att tro på sina gudar, och många av dem betraktades nästan som goda kamrater - följeslagare på resan, så att säga. 27. Varför bad man till Frej? Svar: Frej var en annan gud som också kallades Frö. Han var fruktbarhetens gud. Honom bad man till för att få en god skörd 28. Vad var vikingarnas uppfattning om paradiset? Svar: Oden valde vilka av de döda som skulle få sitta i hans sal Valhall och festa dagarna i ända. Det var vikingarnas uppfattning om paradiset. 29. Vad offrade man till gudarnas ära? Svar: På vikingatiden offrade man till gudarna. Man dödade både människor som djur till gudarnas ära. Vart åttonde år hade man en extra stor offerfest. Då hängdes alla offer upp i ett träd. Kristendomen kommer I slutet av vikingatiden började allt fler skandinaver gå över till den kristna tron. I samband med att kristendomen sprider sig bildas en ny epok: Medeltiden.
Ordlista Vikingatiden Nordborna = Människor som bor i norr Asar = Vikingarnas gudar Skoningslösa = Grym, hänsynslös Dyrkade = Tillber till exempel en gud Betraktade = Titta på Epok = Period, tidsålder Könsroller = Hur arbetet mellan män och kvinnor delas upp Importerades = Köper något från utlandet och tar med sig hem Mjödhorn = Ett horn som fungerar som en mugg för mjöd (öl) Humle =En växt som använd när man gör mjöd (öl) Gillen = En fest Gästabud = En fest Mån = Omtänksam, noggrann Välbärgad = När man är rik Ylle = En form av tyg Bodar = Ett litet hus Malt = Är säd, vanligen korn, som fuktats upp och fått gro, används för att göra mjöd (öl) Respektive = Var för sig Prydda = Dekorerad, göra fint med Långhornsboskap = Oxdjur, kor, getter Barnadödligheten = Hur många barn som dör när de fortfarande är bar. Eldstad = Där man eldar för att få varmt eller laga mat Kornbod = Ett litet hus där man förvarar korn. Spannmål = Säd, gräsväxter som används till mat Ägodelar = Saker som är ens egna, som man äger. Fredstid = När det inte är krig är det fred, den tid det är fred är fredstid Stridskamrater = En vän som man krigar tillsammans med Ölbryggning = När man tillverkar öl (mjöd) Handelsresor = När man reser för att köpa och sälja till andra människor. Långhus = Ett långt hus Kosten = Det som vi äter är vår kost Giftasvuxen = Den ålder då man vanligast gifter sig Bärnsten = Mycket gammal kåda från träd som med tiden blivit hård som sten Erövring = Att ta något från någon annan med våld, att tvinga sig till något Bedriva = Att arbeta med något, utöva något. Fjordar = En lång och smal havsvik Slavdom = Någon som är slav, en människa som inte är fri och ägs av någon annan. Flat botten = När underdelen är platt. Vitt spridda = ojämnt fördelade, lite här och var Yrkesgrupper = En grupp av människor som jobbar med en viss sak Plundringståg = De åkte runt i mer än 200 år och härjade, dödade och stal från andra fredliga människor. Det kallas för plundring. Plundringståg är när man gör detta på flera olika ställen under en viss tid Respekterad position = Någon som är högt uppsatt eller som människor ser upp till Dryga ut = Göra så man får mer av något, till exempel pengar Dock = Likväl, ändå, men, trots allt Hushåll = Arbetet i hemmet, familjen Magra = Lite, liten Jämställd = När något är lika