Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?



Relevanta dokument
Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Ministermötet i Köpenhamn

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

Har östersjöns tillstånd förbättrats?

Forum Östersjön HELCOM

Norra Östersjöns vattendistrikt

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

UTKAST TSFS 2013:XX. 1 kap. 3 kap. beslutade den XXXX 2013.

Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna?

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Projekt Östersjön-Florsjön

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Data om svenska fiskodlingar

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5

Diffusa emissioner till luft och vatten

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Miljögifter inom Baltic Sea Action Plan Control of hazardous substances in the Baltic Sea region

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik

Skälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten

ENERGO. Energieffektivisering av godstransporter

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor

Fosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 2. Stora prisskillnader mellan elområdena i Sverige

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE


Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Beräkningar av belastningen på havet från landområden

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Möte med Nordic Baltic Rural Networks i Jäneda

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram TULLI Tilastointi 1

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget Östersjöseminarium Stockholm

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent

Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Marknadsstatistik & Trähusnytt #1 16 januari 2014

Enkäter om nuvarande och framtida kunskapsbehov inom viltförvaltningen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Svensk turismstatistik

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Maj Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund

FAQ. Frågor och svar. Mercell Tender Service

Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Gödselmarknad En inomhussport

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Inkvarteringsstatistik för hotell

Transkript:

Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18

Ungefärlig tillförsel av N och P till Östersjön Via luft Kväve 200 000 ton/år Fosfor 0-400? ton/år Via vatten Kväve 650 000 ton/år Fosfor 30 000 ton/år Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18

Bakgrund 1: HELCOM och BSAP - övergödning Redskap Miljömål Indikatorer Miljöövervakning i BSAP Rekommendationer Utsläppsbeting Kväve (ton/år) Danmark a 17 210 16 Estland 900 220 Finland 1 200 150 Lettland 2 620 300 Litauen 11 750 880 Fosfor (ton/år) Polen 62 400 8 760 Ryssland 6 970 2 500 Sverige 20 780 290 Tyskland 5 620 240 Gemensamt 3 780 1660 Totalt 133 000 15 000 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18

Bakgrund 2. Hur mycket ska belastningen minska? Exempel; fosfor till Egentliga Östersjön Belastning ton/år Beting 12 500 19 200 6 700 Referensnivå 1997-2003 Kritisk belastning = Maximum allowable input Tid Den kritiska belastningen kan nås genom att minska tillförseln via luft eller via vatten! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18

Bakgrund 3. Uppföljning av BSAP-betingen Befintliga uppföljningssystem används i huvudsak Ny expertgrupp för belastningsberäkningar b i (HELCOM LOAD) Modellering av luftburen belastning av kväve (EMEP) Årliga rapporteringar av total vattenburen belastning av N och P från vattendrag och punktkällor vid kusten (PLC Annual) Källfördelning beräknas vart 6:e år (PLC periodical, PLC5 etc) Data lagras hos datavärd (SYKE, Finland) Belastningsberäkningar görs enligt PLC Guidelines Naturvårdsverket ansvarar för Sveriges rapporteringar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18

Utsläpp till luft och nedfall av kväveföreningar Luftvårdskonventionen - EMEP Utsläpp HELCOM-länder Nedfall på havsbassänger Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Naturlig bakgrund Belastning på vatten och hav Punktkällor Diffusa Källor Bruttobelastning Retention Avrinningsområde Direktutsläpp vid kusten Nettobelastning Kustområde Mätstation Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2011-05-26 7

N total Natural background load N Point source N Transboundary load Total - kväve Total vattenburen belastning på Östersjön 2006 enl PLC5 - Fördelning gpå länder N total total total Diffuse load N total Unspecified riverine load FI 79 000 t/a RU 107600 t/a 634 500 ton DK 53 000 t/a EE 20 400 t/a LV 59 500 t/a DE 16 900 t/a LT 28 000 t/a PL 152 600 t/a National Land Survey of Finland 144/MYY/07 Data source: Helsinki Commission Finnish Environment Institute SYKE, FINLAND 2011 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2011-05-26 8

P total Natural background load P Diffuse load P Point source Total-fosfor total total Ptotal Transboundary load P total Unspecified riverine load Total vattenburen belastning gpå Östersjön år 2006, enl PLC5 - Fördelning på länder FI 3 490 t/a RU 4070 t/a Totalt 28 150 ton EE 790 t/a LV 2 800 t/a LT 1 240 t/a DE 490 t/a PL 10 230 t/a National Land Survey of Finland 144/MYY/07 Data source: Helsinki Commission Finnish Environment Institute SYKE, FINLAND 2011 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2011-05-26 9

Fosfor Källfördelning av tillförsel via vattendrag 2006 - Fördelat på länder Diffusa källor dominerar Kväve Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 10 KSLA 2011-05-18

Källfördelning antropogent kväve diffusa källor - till hav 100 % 90 % Ntot STORM WATER OVER FLOW LOAD Dagvatten 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % SCATTERED DWELLING MANAGED FORESTRY AND OTHER MANAGED LAND ATMOSPHERIC DEPOSITION AGRICULTURAL LOAD Enskilda avlopp Skogsbruk Atmosfäriskt nedfall Jordbruk DK EE FI DE LV LT PL RU SE Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18

Finland Årlig belastning av total-fosfor på Östersjön Perioden 1994-2008 Total-P Fosfat-P Vattenflöde Sweden Denmark Germany Russia Estonia Latvia Poland Lithuania Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18

Flödes-normerad belastning av fosfor 1995-2008 Lettland Litauen Total waterborne load of phosphorus from Latvia to the Gulf of Riga, 1995-2008 Total waterborne load of phosphorus from Lithuania to the Baltic Proper, 1995-2008 4000 3500 3000 Total waterborne loads 3500 3000 Total waterborne loads 2500 2000 Non flow- normalised direct coastal loads 2500 2000 Non flownormalised direct coastal loads 1500 1000 500 0 P,t 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP 1997-2003 average load (nonnormalised) 1500 1000 500 0 P,t 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP 1997-2003 average load (nonnormalised)

Flödesnormalisering se Vattenburen belastning på Östersjön 1995-2008 Kväve Fosfor

Exempel 1. Ryssland Belastning från Ryssland till Finska Viken 1995-2007 (PLC5) Kväve Total waterborne load of nitrogen from Russia to the Gulf of Finland, 1995-2008 120000 Total waterborne loads 100000 80000 60000 40000 20000 0 N,t 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Non flownormalised direct coastal loads Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP 1997-2003 average load (nonnormalised) Fosfor Total waterborne load of phosphorus from Russia to the Gulf of Finland, 1995-2008 10000 Total waterborne loads 9000 8000 7000 Non flownormalised direct coastal loads 6000 5000 4000 Maximum 3000 allowable 2000 waterborne input in BSAP 1000 BSAP 1997-2003 0 average load (non- P,t normalised) 199 95 199 96 199 97 199 98 199 99 200 00 200 01 200 02 200 03 200 04 200 05 200 06 200 07 200 08

Ryssland belastning från Kaliningrad oblast Rus NIP 1 P tot (t N tot (t /year) /year) Kaliningrad (570) (3 800) Kaliningrad region 890 7 700 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 N,t Total waterborne load of nitrogen from Russia to the Baltic Proper, 1995-2008 Kväve 1 995 1 996 1 997 1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2 004 2 005 2 006 2 007 2 008 Total waterborne loads Non flownormalised direct coastal loads Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP 1997-2003 average load (nonnormalised) 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 P,t Total waterborne load of phosphorus from Russia to the Baltic Proper, 1995-2008 Fosfor 1 995 1 996 1 997 1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2 004 2 005 2 006 2 007 2 008 Total waterborne loads Non flownormalised direct coastal loads Maximum allowable waterborne input in BSAP BSAP 1997-2003 average load (nonnormalised)

6000 5000 Fosforbelastning från floden Neva, inkl. St Petersburg (ton/år) Tot P load of the River Neva, tons Data från limnologiska inst. ryska vetenskapsakademien Officiella ryska uppgifter Data från bilateralt rysk/finskt projekt 4000 3000 2000 1000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 RU Official WRCC/KAS Limnological Institute Diagram: a Seppo Knuutila, SYKE

Utsläpp av N och P från St Petersburg 1978 2008 Källa; Vodokanal, St Petersburg Kväve Fosfor

Slutsatser - Ryssland Officiella data visar på ökade utsläpp av kväve de senaste 10 åren De faktiska utsläppen av kväve till Finska Viken har minskat Utsläppen av fosfor från St Petersburg har minskat sedan 1970- talet Rapportering till HELCOM ofullständig endast vissa avrinningsområden redovisas. Oövervakade områden redovisas ej Utsläppsdata från Kaliningrad mycket osäkra Tidigare låg kvalitet på kem. analyser, detektion 40 µg/l för tot-p

Exempel 2 Polen Polen fosfortillförsel på havet Total vattenburen belastning 1995-2008 Total waterborne load of phosphorus h from Poland to the Baltic Proper, 1995-2008 16000 14000 12000 10000 8000 Total waterborne loads Non flownormalised direct coastal loads 6000 Maximum allowable 4000 waterborne input in 2000 BSAP BSAP 1997-2003 0 average load (nonnormalised) P,t 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Fosforbelastning på östersjön Punktkällor Polen, främst KARV 12000 10000 8000 t/a Ptot, t 6000 4000 2000 0 DK EE FI DE* LV LT PL RU* SE NATURAL BACKGROUND DIFFUSE LOAD POINT SOURCE LOAD TRANSBOUNDARY LOAD UNSPECIFIED RIVER LOAD 21

Polen - Utsläpp av fosfor från punktkällor vid kust 1996-2008 200 160 PL FISH FARM INDUSTRY MWWTP /a P tot t 120 80 40 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 22

Polen - fosforutsläpp från reningsverk 2006 38 milj. invånare 60% ansl. till KARV 0,85 kg P/inv år Reningsgrad 40% Belastning vid källa 11 600 ton P/år Retention 40 % Belastning hav 7 000 ton P/år Rapporterad belastning hav 2 000 ton P/år! 23

Polen - slutsatser Källfördelningen sannolikt felaktig Belastningen från reningsverk 2006 underskattad Tidsserie med icke jämförbara populationer verk Totalbelastningen OK?

Exempel 3 Sverige Sverige belastning från oövervakade områden Forsmarksån Blå punkter = stationer i flodvattennätet

De oövervakade områdena i Sverige ; Omfattar 18 % av Sverige yta Omfattar 10-15 % av det avrinnande vattnet Bidrar med 28 % av kvävebelastningen på havet Bidrar med 23 % av fosforbelastningen på havet Belastningen beräknas m.h.a arealspecifik belastning från likartade områden 26

Jämförelse belastningsberäkning oövervakade områden nationell metodik resp. regionala data/ recipientkontrollprogram (SRK) Arealspecifik belastning (kg/km 2 ) Ämne SRK Nationell metodik Nat. metodik/ SRK Kväve 300 380 12 1,27 Fosfor 10,7 9,0 0,84 27

Jämförelse mellan belastningsberäkningar Område Delområde SRK Arealspecifik belastning kväve (kg N/km 2 ) NMÖ Skillnad NMö/SRK (%) PLC5 SB Sthlm:s län 300 230-22 200 320 NÖ N Sthlm 300 380 26 150 275 NÖ S Sthlm 290 210-28 125 320 NÖ Södermanland 260 200-22 125 320 N. Kalmarsund 100 160 för kväve från oövervak. Ös 150 200 34 (H-län) områden: a) Nationell metodik b) SRK c) PLC5 (modellering) Ös Gotland 820-1340 1300 1020-1130 Ös S. Kalmarsund (H-län) 190 260 36 160 390 SÖ Blekingekusten 240 310 29 190 450 SÖ Skräbeån 260 440 72 160 SÖ Mörrumsån 230 250 Källa:NV/SMED SÖ Hl Helgeå 620 240 SÖ SÖ Skånska SÖkusten Skånska sydkusten 1780 2270 28 2370 2100-13 1090 2240 2240 Ör Sv. Skåne 2020 1930-4 1080 2330 Ka Rönneå 1180 1500 27 1040 Sk Västkuståar 730 550-24 550 (180 800)

Slutsatser oövervakade områden i Sverige Nuvarande metod avviker ofta från uppmätta data Det finns förbättringsmöjligheter genom att: - Redovisa flera punktkällor separat - Inkludera flera mätstationer från; a) trendvattendrag i den nationella miljöövervakningen b) ett antal regionala stationer/srk-stationer särskilt inom AB, D, H, M och O län

Slutsatser - behov av utveckling för BSAP Det finns betydande brister i PLC-rapporteringarna PLC-riktlinjerna behöver ses över (på gång!) PLC-databasen behöver öppnas för granskning, uppdatering och inrapportering (webbapplikation) Miljöövervakningen måste förbättras Beräkningsrutiner behöver ses över i många länder (erfarenhetsutbyte/workshops) Uppdatering av gamla data! (jfr Klimatkonventionen)