Afghanistan #3.13 nytt TEMA Hälsovård i tuff terräng Klinik ger vård i 20 byar s4 SAK satsar på sjuksköterskor s8 Uthålligheten viktigast s10 Afghanska styrkor ej redo Säkerhetsläget s3 Skänk ett ord - igen! Kristina Ohlsson utmanar dig s12 Loreen engagerar sig för SAK Besöker Afghanistan s14 1 UTGES AV SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN WWW.SAK.SE
Tema Hälsovård i tuff terräng Analys Svårt säkerhetsläge 3 Om överlämnandet av säkerhetsansvaret. Kliniken ger vård åt 20 byar 4 Besök på den afghanska landsbygden. Människor i min by behöver vård 8 SAK har öppnat ny utbildning för sjuksköterskor. Krönika Uthållighet viktigast 10 Av världens främsta Afghanistankännare,Nancy Dupree. Skänk ett ord - igen! 12 Utbildning är nyckeln till samhällsförändring. Nu drar kampanjen Skänk ett ord igång igen. Den här gången med författaren och terroristexperten Kristina Ohlsson. Loreen engagerar sig för Afghanistan 14 Besöker SAKs skolor. Bok Lasse Bengtsson om sin nya bok 15 SAK i Sverige #3.2013 Krister Holm, ny Sverigechef 16 Detta händer i höst 17 Medlemsintervju Nader Barekzai 19 Afghanistan nytt Omslag Mahouba bor i byn Mankabod och arbetar som barnmorska. Omslagsfoto Erik Halkjaer sak.se Afghanistan-nytt ges ut av Svenska Afghanistankommittén, SAK. För signerade bidrag svarar författarna. Ansvarig utgivare: Lotta Hedström Redaktör: Carla da Costa Bengtsson Formgivning: Markus Håkansson Insänt material: Allt material som frilansartiklar, insändare mm skickas till carla.bengtsson@sak.se. För ej beställt material ansvaras ej. Allt material kan komma att publiceras på internet. ISSN 0280-7041 Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm Annonspriser: Helsida: 5 000 kr 1/2-sida: 2 500 kr 1/4-sida: 1 250 kr Adress: Svenska Afghanistankommittén. Trekantsv.1, 117 43 Stockholm. Tel 08-545 818 40 Fax 08-545 818 55 info@sak.se sak. se swedishcommittee.org Stöd SAK: PG 90 07 80-8 BG 900-7808 Anna-Karin Johansson har ordet Världen får inte överge Afghanistan Den svenska regeringen har utlovat ett växande och långsiktigt utvecklingssamarbete med Afghanistan. Det borde fler regeringar göra. Afghanistan, ett land som under decennier slitits sönder och beväpnats av utländska makter, står inför ett nytt övergångsskede när USA och Nato trappar ner sina trupper. Om det ska finnas en möjlighet för landet att återfå stabilitet, fred och en positiv utveckling för befolkningen, behövs långsiktiga, stabila vänner. Svenska Afghanistankommittén har varit en sådan vän i över 30 år. Det idoga och långsiktiga arbete som SAKs medlemmar, styrelse och anställda bedrivit har bidragit till att sätta Afghanistan på kartan, och hindrat att landet blivit ett politiskt slagträ i Sverige. I andra länder har stödet till Afghanistan mer kommit att handla om inhemska politiska positioneringar och låsningar, än om vad Afghanistan behöver. Detta blockerar långsiktiga och väl genomtänkta lösningar. Risken finns att omvärldens intresse för att stötta Afghanistan minskar nu när den militära närvaron avtar. Nu gäller det för oss inom SAK att åter visa vårt djupa engagemang för Afghanistan och hävda att stödet måste fortsätta, såväl ekonomiskt som politiskt. Vi kommer att intensifiera arbetet i Sverige för att bidra till en positiv utveckling i denna svåra övergångsperiod. Det gör vi genom höstens medlemsvärvningskampanj där vi vill nå yngre medlemmar, som orkar fortsätta i 30 år till. För vi vill bli fler och starkare. Det gör vi genom att berätta för fler om vad som händer i Afghanistan och varför Sverige och hela världen inte får ge upp, trots våld, korruption och en dåligt fungerande statsapparat. Här spelar alla medlemmar en viktig roll. Det gör vi genom att uppvakta politiker och tjänstemän, så att de inte vänder hela sitt intresse mot andra krishärdar runt om i världen. Det gör vi genom att förse medier med relevant och initierad kunskap om civilbefolkningens situation. För vi accepterar inte att världen överger Afghanistan. Afghanistan-nytt stöds med bidrag från Forum Syd. Forum Syd delar nödvändigtvis inte de åsikter som framförs. SAK ansvarar för innehållet. Upplaga: 10 000 ex. Presslagd: 23 augusti 2013 Anna-Karin Johansson generalsekreterare 2
analys säkerhetsläget i afghanistan Foton Magnus Forsberg En afghansk polis tillsammans med en finsk Isafsoldat och hans afghanska tolk i norra Afghanistan. Magnus Forsberg: Afghanska säkerhetsstyrkor ännu inte redo Forcerat trupptillbakadragande Under 2014 kommer det internationella, militära stödet till afghansk polis och militär skäras ned drastiskt. Utmärkande för den senaste tolvmånadersperioden är de internationella styrkornas ständigt positiva budskap om afghanska säkerhetsstyrkornas förträfflighet, vilket står i kontrast till den krassa verkligheten i fält. Överlämnandet av säkerhetsansvaret, från Isaf till Afghan National Security Forces (ANSF) är i flera fall forcerad och baserad på de truppbidragande ländernas ekonomiska utmattning och sviktande hemmaopinion. Det har heller inte blivit lugnare i landet. Om man blickar tillbaka på det senaste året, nu med cirka 60 procent av landets provinser överlämnade till ANSF, har det totala antalet attacker ökat med 40 procent. Statistik för 2013 visar att 60 procent av attackerna är riktade mot afghanska säkerhetsstyrkor, medan motsvarade siffra endast är 4-6 procent mot de internationella styrkorna. Striderna kan dock komma att mattas av något under 2014, främst på grund av informella, lokala eld upphör-avtal mellan ANSF och lokala stridande grupper. Afghansk militär och polis, främst i öster och de södra/centrala delarna, saknar helt enkelt motivation och förmåga att ta över säkerhetsansvaret. Amerikansk militärhelikopter över Jowzjan i Sheberghan i norra Afghanistan.»En oroande trend, är att striderna ökar mellan grupperingar som Taliban och Hezbi Islami Gulbuddin Magnus Forsberg En oroande, parallell trend, är att striderna ökar mellan stridande grupperingar som Taliban och Hezb-i Islami Gulbuddin i främst de centrala delarna av landet. För biståndsorganisationer är det numera svårare att kryssa mellan säkra och mindre säkra områden. Logistiskt kommer det bli en utmaning att förse skolor och kliniker med material och mediciner, och att besöka projekten och följa upp att de genomförs på rätt sätt. Erfarenheter från andra konflikter visar att oavsett vad som lovas på stora givarkonferenser sjunker biståndsnivåerna dramatiskt när internationell trupp dras ur en konfliktregion. Detta kommer också med stor sannolikhet ske i Afghanistan. Eftersom den afghanska ekonomin är extremt beroende av utländskt stöd, kommer i så fall utslagning, arbetslöshet och fattigdom att långsamt öka, först mest påtagligt i städerna. Ökningen i kriminalitet kommer i stigande grad drabba det då färre antalet organisationer eller företag som bedriver verksamhet i landet. I mitten av 2013 kunde man skönja tecken på en generell ökning av kriminalitet. I de större städerna är det främst afghanska affärsmän eller deras familjer som efter en tids lugn återigen drabbats av till exempel kidnappningar. Men i den förväntade ekonomiska nedgången skapas en naturlig brist på affärsmän. Kvar finns en nyrik medelklass (i vilken exempelvis SAKs inhemska projektledare numera kan räknas), som inte reser med beväpnade livvakter, men väl signalerar sin status med ett nybyggt hus, fina bilar och privatskolor för barnen. För biståndsorganisationers fältkontor kommer omgivningens akuta fattigdom, och risken över att vara en av få med resurser att tvinga dem att se över hur man löser materielförsörjning och hantering av löner. Det kan också finnas ett ökat behov av att vårda sin acceptans hos befolkningen som ett skydd mot kriminalitet. Magnus Forsberg Rådgivare inom riskhantering Tidigare säkerhetsansvarig för SAK i Afghanistan 3
Kliniken ger vård åt 20 byar Dold bakom tillsynes oändliga kullar och dalar dyker det lilla samhället Mankabod upp. Ett par bruna lerhus utefter sluttningarna ovanför en strid bäck som för med sig vatten från de snöklädda bergen i Hindukush vid horisonten. 4 Mahouba bor i byn Mankabod och arbetar som barnmorska.
tema Hälsovård i tuff terräng I Mankabod lever 1 500 personer. Den enda bilvägen är bara farbar under sommarhalvåret och det tar i bästa fall två timmar med bil till Aibak, närmaste stad i provinsen Samangan. Invånarna livnärar sig främst på jordbruk. Mitt i byn, på en kulle ovanför strömmen, ligger en av Svenska Afghanistankommitténs kliniker. Text & bild Erik Halkjaer Här jobbar sju personer en sjukskötare, en barnmorska, två personer som sköter vaccinering och en hälsoarbetare som gör hembesök och två vakter. Tillsammans ger de vård åt inte bara Mankabodborna, utan även invånarna i 19 byar runt omkring. Zahara, 26 år, hennes man Ghullam Abass, 23 år och deras son Haidar, sex månader, har gått till fots två timmar från den lilla byn Serbagh Cheshma för att Zahara ska göra ett uppföljningsbesök hos klinikens barnmorska. Besöket är främst fokuserat på familjeplanering, ett kontroversiellt ämne på den afghanska landsbygden. Barnmorskan Aziza har jobbat fem år på kliniken. Hon medger att det inte varit lätt att tala familjeplanering med byborna. Det är framför allt männen som sätter sig emot. Många menar att det är mot religionen att lägga sig i huruvida en familj ska ha barn eller inte, andra menar att p-piller gör kvinnorna feta. Det går mycket rykten, men det har blivit bättre. Den senaste månaden har jag talat familjeplanering med 28 kvinnor. Det viktiga är att de har sina mäns tillåtelse. Zahara berättar att hennes man Ghullam, som väntar utanför Azizas mottagningsrum, inte var svårövertalad att följa henne till kliniken för att tala med barnmorskan. Vi har bara ett barn, men skulle gärna ha ett till och familjeplanering är bra för både min egen och barnens hälsa. Väl tillbaka i väntrummet poserar Ghullam stolt bredvid sin fru och barn för fotografering. Han berättar att han är bonde och att han gärna vill ha fler barn. Tre skulle vara bra, tycker jag. Men det är också viktigt att min fru och barnen mår bra. Därför går vi hit för att prata med barnmorskan och få goda råd. Azizas vardag består framför allt av samtal som det hon haft med Zahara. I genomsnitt hjälper hon sju-tio mödrar i månaden att föda barn. Det är lite mer än vad de planerat för på kliniken, och hon känner sig något pressad. Det är mycket jobb. De flesta unga mödrarna får problem med blödningar och hemorrojder och behöver komma på återbesök. Men jag är glad att jag har ett jobb. Jag måste tänka på min egen framtid också. Även om det är varmt ute är det kallt i förlossningsrummet. I hörnet står en vedeldad kamin. När barn föds här under vinterhalvåret får personalen elda ordentligt. I väntrummet utanför Azizas mottagning sitter ett par kvinnor. Vid deras fötter leker några barn. Det är tydligt att det är Aziza som har mest att göra just denna dag. Strax 5
» Tre barn skulle vara bra. Men det är också viktigt att min fru och barnen mår bra. Därför går vi hit för att prata med barnmorskan och få goda råd. Ghullam, boende i Mankabod Zahara, Ghullam och deras son Haidar sex månader efter ett besök på SAKs klinik i byn Mankabod. Det är varmt det här dagen och de beslutar sig för att vänta i skuggan utanför kliniken innan de ger sig av på den två timmar långa hemresan. innanför klinikens entré tar hennes kollega, sjukskötaren Muhammad Basir emot. Kandigul, 30 år gammal, och hennes man Muhammad Tabi, 40 år, talar med Muhammad Basir om deras tre månader gamla dotter. Hon är sjuk. Vi kom hit för att veta vad vi skulle göra, förklarar Kandigul. Muhammad Basirs diagnos är krass: Hon är förkyld. Det är inget att oroa sig för. Kandigul och Muhammad Tabi har inte behövt resa lika långt som Zahara och Ghullam. De bor i Mankabod och har ytterligare fyra barn. Vi kommer ofta hit, säger Muhammad Tabi. De kan för det mesta lösa våra problem. Om inte kliniken fanns skulle vi behöva ta oss till Aibak med taxi. Det är långt och kostar pengar. Alla patienter passerar Muhammad Basirs kontor. Han skriver in dem, gör enklare undersökningar, skriver ut recept eller skickar dem vidare till Aibak. Kvinnor och barn som är i behov av mödra- eller barnhälsovård skickar han vidare till Aziza. Om en patient behöver träffa en läkare eller opereras behöver de åka till Aibak. Någon ambulans finns inte, så ska en patient resa till Aibak måste en taxi beställas. På vintern är det tveksamt om det ens är värt besväret. Det går även att vaccinera sig på kliniken. Här finns vaccin mot polio, stelkramp, difteri, hepatit B, mässlingen och tetanus. Ett par gånger i veckan besöker personal från kliniken byarna runt omkring Mankabod för att erbjuda vaccinering hemma oss folk. För Zaharas och Ghullams del är besöket hos Aziza klart. De vilar ut i väntrummet inför den långa promenaden hem. Nere vid strömmen som porlar förbi kliniken står deras åsna och dricker. Det är lunchdags och solen har klättrat högt på himlen. Hemresan får vänta ett par timmar tills det blivit svalare. 6
tema Hälsovård i tuff terräng Foton Erik Halkjaer Halaly Shouab och hennes man Mohammad flyttade från Mazar-e-Sharif för att börja jobba på SAKs klinik i byn Khuram Wa Sarbagh. Med sig tog de båda sina barn Walid, fyra år (bilden) och Muzhta, 6 månader. Ny klinik tar emot 110 patienter per dag Gratis sjukvård till 1,8 miljoner SAK bedriver sjukvård i 4 av Afghanistans 34 provinser. Sammanlagt är 1,8 miljoner afghaner i Samangan, Sar-e-Pul, Wardak och Laghman beroende av SAKs hälsovård. Under förra året hade SAKs hälsovårdsinrättningar 2,9 miljoner patientbesök. Hälsovården innefattar allt från 2 provinssjukhus till 966 hälsovårdposter med cirka två anställda på varje plats. Inrättningarnas bemanning och utrustning varierar från klinik till klinik. Långt ifrån alla har till exempel ambulans. All sjukvård är gratis. SAKs hälsovårdsprogram finansieras framför allt av Världsbanken, EU och det svenska biståndsorganet Sida, men även av FN:s barnfond Unicef och egeninsamling. Programmet inkluderar också en sjuksköterskeutbildning (se här intill) och tre barnmorskeutbildningar. I somras invigdes en av Svenska Afghanistankommitténs nyaste kliniker, i Khuram Wa Sarbagh, i provinsen Samangan. Tre timmars bilresa från närmaste stad har kliniken ett upptagningsområde på 10 500 personer. Muhammad Shouab och hans fru Halaly, båda 30 år, flyttade från Mazar-e-Sharif för att jobba på kliniken i Khuram Wa Sarbagh. De tog med sig sina barn Walid, fyra år, och Muztha, sex månader. Muzhta var bara en månad gammal när de flyttade. Halaly som egentligen är utbildad barnmorska jobbar i Khuram Wa Sarbagh som sjuksköterska tillsammans med sin man. Det fanns inget jobb som barnmorska. Tillsammans går de jour 24 timmar dygnet runt. När den ena inte jobbar tar den andra hand om barnen. Eller så får de hjälp av någon kollega eller granne. Att jobba för SAK är bra, säger Muhammad. Allt görs som det är sagt, i tid. Jag har jobbat för andra organisationer tidigare och det har inte funkat lika bra, tycker jag. Tillsammans hyr Muhammad och Halaly ett litet rum i samma hus som ett par av deras kollegor som också de flyttat från Mazar-e-Sharif. De delar kök och en liten tv-apparat. Klinikens väggar och salar är nymålade och näst intill orörda. Byggnaden har knappt hunnit tas i bruk. Genom de öppna dörrarna och fönstrena drar en frisk bris in från dalgången som sträcker sig mellan bergen norrut mot staden Aibak. Mitt emot kliniken klättrar byn upp för en brant bergssluttning. Klinikens två barnmorskor Mahouba och Nazara kommer ursprunligen från Tadjikistan. De tar i snitt emot nio blivande eller nybliva mödrar per dag. Framför allt består deras arbete av förebyggande vård och familjeplanering. Har gått i tre timmar På en bänk utanför läkarens mottagning sitter Roshan, 35 år, med sin dotter Osnia, 5 år. De har gått i tre timmar från deras hemby, Ghazimard. Roshan lider av en infektion i underlivet och kan inte bli gravid. Mahouba har undersökt henne och hänvisat henne till doktorn som ska skriva ut ett recept på en medicin som hon ska äta i två månader. Jag och min man vill gärna ha fler barn så jag hoppas att detta ska hjälpa, säger Roshan. Jag är glad att kliniken finns här annars skulle jag få ta mig till Aibak och det är väldigt långt från där vi bor. Sammanlagt ska kliniken täcka patientbehovet i 14 byar. I snitt passerar 110 patienter per dag klinikens dörrar. På gården utanför står en liten ombyggd minibuss med syrgastub och en brits parkerad. Den kan vid behov ta patienter till sjukhuset i Aibak, en lyx som långt ifrån alla kliniker på den afghanska landsbygden kan skryta med. Erik Halkjaer 7
»Som det nu är behöver många kvinnor gå långa sträckor för att komma till en klinik. Risken är att många undviker att söka vård, bland annat på grund av bristande säkerhet utefter vägarna. Shakila Bidar, rektor på den nyöppnade skolan för sjuksköterskor Utbildning för sjuksköterskor ska öka tillgången på hälsovård för Afghanistans kvinnor. Människor i min by behöver vård Som ett led i att förbättra hälsovården på landsbygden och öka tillgången till hälsovård för kvinnor har Svenska Afghanistankommittén, i samarbete med Norska Afghanistankommittén, startat en sjuksköterskeutbildning i Metherlam, i Laghmanprovinsen, öster om Kabul. Afghanistan-nytt har besökt den nya skolan och talat med rektorn och en av eleverna. Text & bild Anders Rosén Det pågår undervisning i hygien. Eleverna är uppställda i två perfekta led. De är klädda i ljusrosa. I mitten står läraren Fawzia Malikzai och övervakar övningen. Flickorna går i tur och ordning fram till en behållare med varmt vatten och visar noggrant hur händerna ska tvättas på rätt sätt. Hygienens betydelse kan inte nog poängteras. Lika skinande rent som elevernas händer är det också på skolans rektor, Shakila Bidars nyrenoverade kontor. Det glänser om de mörka kontorsmöblerna. Rektorn sträcker på sig av stolthet när hon berättar om den nya utbildningen. Den är lokalt baserad till Laghmanprovinsen och eleverna är uttagna i samråd med de lokala byråden i kvinnornas hembyar. Efter avslutad utbildning reser de hem för att arbeta på kliniker i närheten av sina hem. Inspireras av barnmorskeskolor Sjuksköterskeutbildningen liknar de tre barnmorskeutbildningar som SAK har drivit under ett par år i tre provinser. Barnmorskeutbildningarna har beskrivits som en succé. Därför startades en liknande utbildning för sjuksköterskor. Det finns ett oerhört behov av sjukvård i vår provins, framför allt för kvinnor, berättar Shakila Bidar. Vi måste få ut kompetent personal närmare patienterna. Som det nu är behöver många kvinnor gå långa sträckor för att komma till en klinik. Risken är att många undviker att söka vård, bland annat på grund av bristande säkerhet utefter vägarna. Enligt rektorn var det Afghanistans hälsominister som förde fram tanken om en utbildning och som drivit på för att få den till stånd. Hon menar att behovet är stort. Det skulle behövas minst 60 sjuksköterskor omedelbart. Skolan är helt ny och lika rent som det är i lektionssalarna, lika dammigt är det på gatan utanför. Det är trängsel och vimmel. Frukt säljs från enkla skjul under presenningar till kvinnor i slitna blå burkor. Bilar, hästar och åsnor tar sig upp för backen på den smala grusvägen. Strax in- 8
tema Hälsovård i tuff terräng Läraren Fawzia Malikzai (i brunt) övar på en docka tillsammans med sina adepter. Förtydligande angående kvinnornas anonymitet i bild: På grund av de kulturella normer i Afghanistan som de här kvinnorna omfattas av, har deras ansikten dolts i PDF-versionen av reportaget på deras önskan. till ligger det stora provinssjukhuset, som också drivs av SAK. Väl innanför skolans port får besökarna ta av sig skorna. I ett enkelt köksutrymme förbereder två kockar dagens lunch. I ett dagis tas både personalens och elevernas barn om hand. I en splitterny datasal erbjuds digital hjälp i undervisningen. Medan jag talat med rektorn har eleverna avslutat sin lektion i hygien. I stället genomför de en övning i hur man tar blodtryck. Övningsobjektet är en docka av en mansperson som ligger perfekt nerbäddad i sjukhusmiljö. Viljan att lära sig är stor Eleverna trängs runt Fawzia Malikzai, som åter leder lektionen. Alla vill se så bra som möjligt och ta del av minsta detalj av Fawizias kunskaper. Det går inte att ta miste på de unga kvinnornas entusiasm, intresse och beundran för sin lärare. Fawsia Malikzai är uppvuxen i Jalalabad och har trots sina 23 år redan jobbat sex år på provinssjukhuset i Mehtarlam. Det råder inga tvivel om att hon är en sällsynt positiv kraft. Det var bra på sjukhuset, men jag är gladare nu, säger Fawiza Malikzai och ler med hela ansiktet. Det är väldigt viktigt vilket intryck man ger, att vara glad. Jag är en bättre lärare om jag är på bra humör och eleverna blir bättre sjuksköterskor om de är glada. Om jag är en bra lärare, kommer patienterna i slutändan att få bättre vård. Vad jag har sett hittills av eleverna är de väldigt duktiga och ambitösa. Men det är en stor omställning för dem, att flytta från sina familjer och bo här i två år. De kan inte komma hem så ofta eftersom vi har undervisning sex timmar om dagen, sex dagar i veckan. Hemlängtan inget hinder En av eleverna är Nahid Hamdard, 20 år, från Alizandistriktet. Till det yttre är hon liten och späd, men rösten är bestämd och det råder inga tvivel om vad hon vill. Det är klart att jag längtar hem ibland, säger Nahid Hamdard. Men jag trivs här. Personalen lär mig hur jag ska uppträda och jag får en bra uppfostran. Jag har till hundra procent bestämt mig för att bli en bra sjuksköterska. Människor i min by behöver vård och väntar på mig. De frågar ofta efter mig och undrar när jag kommer tillbaka efter utbildningen. Jag vill hjälpa mitt folk. Vad tycker du är bäst med utbildningen? Jag är mest intresserad av anatomi. Det är spännande med muskler och hur allt i kroppen hänger ihop. Sedan tycker jag om att både terori och praktik blandas på ett så bra sätt. Vi får praktisera på sjukhuset intill och använda våra kunskaper från skolan. Det är bra. Hittills har skolan gett mig vad jag tror att jag behöver. 9
krönika Uthållighet bakom bättre hälsovård Historien om hälsovårdens utbredning i Afghanistan upphör aldrig att fascinera. Den är fylld av hjältedåd och växande engagemang. Något som emellertid dominerar berättelsen är skillnaderna mellan den vård som är tillgänglig på landsbygden och den som ligger inom räckhåll för de afghanska stadsborna. Trots åratal av goda avsikter och generösa insatser i form av planering, energi och pengar finns den envisa klyftan fortfarande kvar. Ändå är hälsovården en av få samhällssektorer som går framåt. Text Nancy Hatch Dupree Översättning Charlotte Hjukström Problemet beror inte på bristande kunskaper om sjukdomsmönster, miljöfrågor eller sociala och kulturella beteenden som är skadliga för hälsan. Orsakerna bakom de utbredda sjukdomarna på landsbygden har utretts grundligt i över femtio år. Med hjälp av Världshälsoorganisationens globala satsningar har landsbygden dessutom fått ta del av en rad kampanjer för utrotning av olika sjukdomar, och det arbetet har gett mängder av värdefull praktisk information. Den första attacken sattes in 1949, mot malaria, en sjukdom som idag drabbar omkring en miljon människor, framför allt barn, i de sumpiga områden där man odlar ris. Resultaten var till en början goda, men 1956 byggdes bevattningssystemen ut, vilket ökade antalet myggor och därmed antalet smittade. När utvecklingsarbetet är dåligt samordnat kan olika åtgärder ofta motarbeta varandra. Efter statskuppen 1978, då hela byar tömdes för att invånarna flydde, lämnades bevattningskanalerna att förfalla och malarian ökade kraftigt. Efter 2002 har kampanjen fått en nystart. Bland annat har mer motiverade arbetslag skickats ut, och över tre miljoner myggnät impregnerade med myggmedel har distribuerats med hjälp av aggressiv marknadsföring. Tack vare den utbyggda sjukvården får människorna snabbare diagnos och behandling. Situationen håller därför på att förbättras, men malaria är fortfarande ett stort hälsoproblem i landet. Kampanjen för att utrota smittkoppor inleddes 1963. I början gick det trögt på grund av det otillräckliga vägnätet, bristen på transportmedel och för dålig tillsyn. Dessutom var det till en början svårt att hitta kvalificerad sjukvårdspersonal som var beredd att arbeta på landsbygden. Men kampanjen satte fart när man rekryterade och utbildade lokala vaccinatörer, som var stolta över sitt arbete. Bättre dokumentation och rapportering gav också oändligt mycket bättre resultat. 1972 hade 10,5 miljoner människor vaccinerats. Under 1973 sågs inga epidemier, och sedan dess har det bara förekommit sporadiska och lätthanterliga sjukdomsfall, oftast importerade från Pakistan via nomader. Med detta framgångsrika exempel som ledstjärna inleddes en omfattande kampanj mot polio 1999. Ett nätverk på över 100 000 energiska sjukvårdare fick antalet poliofall att gå ner till endast fem under 2005. Deras arbete fick kraftigt understöd av medierna, så medvetenheten var hög och samarbetet gick lätt ute i byarna. I vissa områden gjorde oroligheter att det var svårt att nå ut till de 95 procent av barnen under fem år som måste vaccineras för att sjukdomen ska kunna utrotas, och under 2012 steg antalet konstaterade fall. En del föräldrar vägrade samarbeta sedan vissa motståndsgrupper spridit rykten om att poliovaccineringen var en bluff med syftet att göra befolkningen steril. Striderna innebär att stora befolkningsgrupper ständigt är på flykt, och det återvänder hela tiden flyktingar från Pakistan. Nu är Afghanistan ett av endast tre länder i världen där polio fortfarande är spritt. De övriga är Pakistan och Nigeria. Afghanistan har en av världens högsta förekomster av tuber- 10
tema Hälsovård i tuff terräng»nycklarna till framgång är många, men uthållighet är en av de viktigaste. En annan nyckel är de nationella vaccinationsdagar som tusentals frivilliga vaccinatörer genomför flera gånger om året. Nancy Hatch Dupree kulos. Varje år upptäcks 40 000 fall, varav 66 procent är kvinnor och 10 procent barn. Eftersom tuberkulos smittar via luften sprids sjukdomen lätt, i synnerhet bland kvinnor som lever i avskilda, dåligt ventilerade miljöer tillsammans med småbarn. Kraftfulla kampanjer via olika medier för ut budskapet att tuberkulos kan botas, uppmuntrar vaccination av spädbarn före tre månaders ålder, beskriver orsaker och symptom, understryker behovet av tidig diagnos och lär ut att medicinen måste tas utan avbrott under hela behandlingstiden. 2011 hade dödsfallen i tuberkulos minskat med över 9 000, men sjukdomen har funnits ända sedan 4 000 år före vår tideräknings början och än så länge har inget land lyckats utrota den. Den största framgången på hälsovårdens område är de sjunkande dödstalen. Men svårigheten, för att inte säga omöjligheten, att få fram korrekta statistiska uppgifter gör att siffrorna varierar från källa till källa. I vilket fall som helst följer utvecklingen ett positivt mönster: en jämförelse mellan 2001 och 2013 visar att mödradödligheten har minskat från 1 600 dödsfall per 100 000 förlossningar till mindre än 500; barnadödligheten har minskat från 165 av 1 000 nyfödda till 77; och dödligheten bland barn under fem år har minskat från 257 av 1 000 till 97. Även en flyktig läsning av dokumentationen visar att det har gjorts monumentala satsningar på detta område av staten, hjälporganisationer och det internationella biståndssamfundet. Fokus har framför allt legat på utbildning av barnmorskor, information, vaccination, samordning och samarbete inom sjukvårdens förbättrade infrastruktur. Nycklarna till framgång är många, men uthållighet är en av de viktigaste. En annan nyckel är de nationella vaccinationsdagar som tusentals frivilliga vaccinatörer genomför flera gånger om året. A-vitamin, som stärker immunsystemet och bygger upp motståndskraften, är synnerligen effektivt eftersom det exempelvis minskar de diarrésjukdomar, som är livsfarliga för barn, med så mycket som en tredjedel. Antalet vaccinerade ligger fortfarande under de önskvärda 80 procenten, men kampanjerna har gett många kunskaper som kommit till användning i de övergripande strategierna. Effekterna på människors attityder är ovärderliga, eftersom 85 procent av de sjukdomar som orsakar ohälsa och död går att förebygga. Numera vet familjerna mycket mer om goda hälsovanor än tidigare. Det är en grundläggande förändring som är nödvändig för landets utveckling. I det afghanska hälsovårdsdepartementets strategiplan för åren 2011 2015 framgår det att departementet har för avsikt att inta en mer aktiv ledande roll. En rapport om sjukhusvården från 2005 fokuserar på att bygga ut och förbättra sjukhusen, men framhäver också att det ska gå snabbare att remittera patienter mellan olika nivåer inom sjukvården. Ett basprogram för sjukvården från 2003 beskriver en enhetlig standard för sjukvårdsutbudet och betraktas som en hörnsten för en effektiv hälsovård. Det är glädjande att se att dessa grundläggande strategidokument från hälsovårdsdepartementet inte bara talar om att leverera tjänster utan prioriterar relationerna till människorna. 11
Det finns så mycket onödigt lidande och vi människor verkar tappa perspektiv när vi inte tar del av det. Jag behöver resa och få skit under naglarna för att bli en ödmjuk människa, säger Kristina Ohlsson. Författaren och terroristexperten Kristina Ohlsson vill ha dina ord Skänk ett ord - igen! Medier erbjuder ofta insyn i författares liv. Vi tar del av intervjuer, författarsamtal och lär känna dem via deras böcker. Vad fint, hinner jag tänka på vägen för att möta Kristina Ohlsson, att rollerna är omvända med projektet Skänk ett Ord. Här får en författare chansen att ta del av min arbetsplats i biståndsvärlden. Åka till Afghanistan, dokumentera och lära sig hur SAK jobbar för flickors möjlighet till utbildning. Trots att det här är min hemarena ligger jag i lä. Det börjar redan på förmiddagen på Hötorgets vaccinationsmottagning inför vår resa om en månad. Det visar sig att Kristina redan har tagit alla vacciner hon behöver. Vi bestämmer oss för att fortsatta vårt samtal över en lunch. Det är alltid bra att kombinera saker och ting, säger Kristina. En enkel kommentar som skulle kunna betraktas som småprat men som egentligen säger mycket om hur Kristina är som person. Effektiv. Som för bara några år sedan kombinerade sitt författarskap med ett arbete som säkerhetsanalytiker på Säpo och sedan internationell terroristexpert för världens största säkerhetsorganisation Osse. Där utbildade hon bland annat afghansk gränspolis i mänskliga rättigheter och var ansvarig för frågor som rörde säkerheten på så kallad kritisk energiinfrastruktur. Jag skulle reda ut vad som händer om terrorister attackerade el- eller kärnkraftverk. Jag förstår att sådana jobb kan låta spännande, men det är mest rutinmässigt skrivbordsarbete! Man måste ha bra fantasi för att förstå vad man egentligen jobbar med. Så kopplingen till att skriva fiktion är inte så långsökt. Skriver på heltid Kristinas böcker ges ut i 26 länder. Just nu skriver hon på heltid och är aktuell med boken Davidsstjärnor, som utspelar sig på en påhittad judisk församling på Östermalm i Stockholm. Hon debuterade för fyra år sedan med berättelsen om civilutredaren på Stockholmspolisen, Fredrika»Det går inte att bygga ett fungerande samhälle utan en utbildad befolkning Kristina Ohlsson Bergman. Jag kan inte låta bli att undra om Kristina och Fredrika är samma person som Stieg Larsson är Mikael Blomkvist. På sätt och vis ja! När Fredrika inte trivs på jobbet gör inte jag det. Nu trivs hon på polisen och jag med mitt författarskap. Men hon lyckas kombinera ett riskfyllt arbete samtidigt som hon har familj vilket jag inte behöver förhålla mig till. Jag lånar mycket från min verklighet men skillnaden är att jag enkelt kan ge Fredrika det allra bästa. En äldre och smart man till exempel, säger hon och skrattar. Kristina har sedan tonåren intresserat sig för mellanöstern och amerikansk politik 12
Tio skänkta ord räcker till ett års skolgång Foto Carla de Costa Bengtsson Inspirera Kristina Ohlson att skriva! För att ge fler flickor möjlighet att gå i skolan kommer författaren Kristina Ohlsson att skriva en berättelse som du kan följa på internet. Du kan mellan den 26 september till den 24 oktober inspirera Kristina genom att skänka henne ett ord via ett SMS. Varje SMS kostar 40 kronor. 10 skänkta ord räcker till ett års skolgång för en elev. vilket hon fick möjlighet att utveckla när hon studerade statskunskap på bland annat Försvarshögskolan. Därefter, under tiden som analytiker på Säpo, blev Kristina utsänd som Sveriges attaché i Bagdad, där hon arbetade under ambassadören. Kristina skrev bland annat en rapport om de en miljon mödrar som lever ensamma i Irak och vars barn av den anledningen ofta inte får någon ordentlig skolgång. Det efter att deras fäder stupat, försvunnit i kriget eller sitter fängslade. Ingen utvecklig utan utbildning Jag lärde mig att de länder som inte erbjuder utbildning för alla barn inte kan utvecklas. Det går inte att bygga ett fungerande samhälle utan en utbildad befolkning. Det här är mycket större än att diskutera hur många skolplatser vi behöver, men det är där vi måste börja. Just därför vill jag engagera mig för SAK och flickors utbildning! Jag har inga direkta erfarenheter av Afghanistan men med min bakgrund blir landet snabbt intressant. Carla da Costa Bengtsson I dag går omkring fem till åtta miljoner barn i skolan i Afghanistan. Samma siffra år 2001 var färre än en miljon elever. Det betyder att det går att göra framsteg trots en svår säkerhetssituation. Kunskap är makt och i Afghanistan har inte befolkningen den makten. Utbildning är en nyckel till samhällsförändring, och lyckas vi med att sätta fler flickor i skolan kan det leda till förbättrade levnadsvillkor för alla. I dag är 43 procent av männen och 13 procent av kvinnorna läskunniga i Afghanistan och hälften av landets befolkning är under 15 år. Det är alltså cirka 15 miljoner barn med framtidsdrömmar och förhoppningar. Av dessa får endast sju miljoner gå i skolan, och av dessa är cirka två miljoner flickor. Kvinnliga lärare viktiga Behöver inte alla barn i Afghanistan gå i skolan? Jo, självklart. Det jobbar vi också för. I just denna kampanj har vi valt att inrikta oss på flickor i Afghanistan. Därför att det är alldeles för få flickor, som på grund av religiösa och traditionella skäl, inte får eller kan gå i skolan. Afghanistan idag Hälften av alla barn i skolålder får inte utbildning De är miljoner till antalet, de flesta flickor Bristen på kvalificerade lärare är stor och kvaliteten på undervisningen är ofta låg Bristen på kvinnliga lärare begränsar flickors möjlighet till utbildning Med ditt stöd kan vi: Öka tillgången till utbildning, framförallt för flickor på landsbygden Förbättra kvaliteten på undervisningen Utbilda fler lärare, framförallt kvinnliga Att få gå i skolan är bra men minst lika viktigt är kvaliteten på undervisningen, närheten till skolan och utbildade lärare. Utan detta riskerar insatserna att falla. För att undervisa flickor krävs till exempel även utbildning av kvinnliga lärare. Detta och mycket mer arbetar SAK med och det fungerar. På våra skolor går i dag över 125 000 elever. Hälften av dem är flickor. Det kan låta som en självklarhet, men det är det inte. SAK Foto Christoffer Hjalmarsson 13
Loreen engagerar sig för SAK Foto Charli Ljung Loreen som förra året vann Eurovision Song Contest med låten Euphoria har länge engagerat sig mot orättvisor och för mänskliga rättigheter. På eget initiativ har hon inlett ett samarbete med Svenska Afghanistankommittén där hon är särskilt intresserad av barns utbildning. Just nu är hon i Afghanistan för att lära sig mer om utvecklingsarbetet där och allra mest ser hon fram emot att besöka en klass i en byskola i norra Afghanistan. Det känns oerhört viktigt att verka för barns möjlighet att gå i skola i Afghanistan som är ett av världens mest drabbade länder. Kunskap är nyckeln till all utveckling så att människor kan lyfta sig själva från fattigdom och skapa sig ett bättre liv. I Afghanistan har nästan hälften av alla barn i skolåldern inte någon skola att gå till. Dessutom har flickor svårare att få tillgång till utbildning än pojkar. I de skolor som bedrivs av Svenska Afghanistankommittén går ca 125 000 barn och över hälften av dem är flickor. Loreen har genom sin musikkarriär och sitt kändiskap valt att uppmärksamma kränkningar av mänskliga rättigheter i flera länder hon har besökt. Hon intresserar sig starkt för alla människors lika rätt och vi är mycket glada över att hon har valt att engagera sig för Svenska Afghanistankommittén, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare. Carla da Costa Bengtsson Du kan följa Loreens resa i Afghanistan på SAKs hemsida sak.se 14
Lasses bok om tiden i Afghanistan Lasse Bengtsson. Att bo i Afghanistan är den mest lärorika, komplicerade och krävande perioden i mitt liv Mellan 2010-2012 arbetade Lasse Bengtsson som informationssamordnare för SAK i Kabul. Nu har han sammanfattat sina upplevelser i boken Erbjudandet, om en yttre och inre resa. Boken heter Erbjudandet, eftersom jag fick ett erbjudande jag inte kunde säga nej till, som det heter i Gudfadern. Dessutom för att jag mot slutet blev erbjuden att stanna och bosätta mig i en liten avlägsen by i Warsajdalen. Jag skulle jobba som lärare i engelska och få ett hus och tolv kor. Jag kanske skulle ha antagit det? Han menar att det inte är en traditionell biståndsbok, ingen analys av rätt och fel, utan en berättelse om det fantastiska och på samma gång ansträngande som händer när man ger sig ut i världen för att pröva något nytt. Jag försöker beskriva varför jag valde att lämna uppmärksamheten i den speciella TV-världen och om min första reaktion att dimpa ner och vara ingen i det dammiga Lasse Bengtssons bok Erbjudandet om en yttre och inre resa ges ut på Norstedts i höst. Håll utkik! och osäkra Kabul. Vardagens tankar om att leva och försöka göra lite nytta i ett av jordens mest sammansatta länder. Även hur det är att komma hem till den svenska tryggheten igen. Det har sina sidor det också nämligen Boken baseras till stor del på Lasses blogg som under hans tid på SAK gick att läsa på sak.se, men innehåller också personliga dagboksanteckningar, allmänna reflektioner före och efter resan och inte minst hans bilder. Carla da Costa Bengtsson Lördagen den 28 september, på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg, kan du höra Lasse berätta närmare om sin bok Erbjudandet om en yttre och inre resa som släpps på Norstedts i höst. Du vet väl att Svenska Afghanistankommittén finns på Facebook och Twitter? Följ oss på www.facebook.com/ svenskaafghanistankommitten och www.twitter.com/sak_sweden På Facebook hittar du även lokal kommittéerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Lund och även Unga SAK. 15
SAK Sverige I korthet Krister Holm Frida Engman (till vänster) är åter på SAK efter att ha varit föräldraledig. Hej medlem! I höst sker en massa spännande aktiviteter runt om i Sverige. Kom och ta med en vän! Våra lokalkommittéer och deras verksamheter presenteras på sak.se/lokalkommittéer. Finns det ingen grupp på din ort kan du och en vän starta en, det viktiga är att fler får veta mer om SAK och Afghanistan. En liten handling är också värd mycket. Använder du dig av sociala medier som Facebook kan du använda din statusuppdatering för att berätta om varför du är medlem och varför du tycker att andra ska bli det. Att du säger att du tycker att Afghanistan förtjänar vårt stöd gör stor skillnad. Att dela någonting SAK lagt upp på Facebook eller Twitter är också ett bra sätt. Du hittar oss på twitter.com/sak_sweden och facebook.com/svenskaafghanistankommitten. Att bara gilla räcker dock inte så långt, se gärna till att dina bekanta blir medlemmar också. För vi behöver bli fler. När internationella styrkor lämnar Afghanistan finns det en risk att svenska medier också gör det. Då är ditt ord och din handling än mer nödvändig för att inta tappa fokus från dem som fortfarande behöver vårt stöd. Nu är Frida Engman tillbaka som föreningshandläggare efter sin föräldraledighet. Hon stödjer er medlemmar i lokala aktiviteter. Jane Karlsson arbetar nu med att utveckla erfarenhetsutbyten där representanter för några yrkesgrupper i Afghanistan och Sverige ska få möjlighet att utbyta just erfarenheter. Väl mött i höst! Ba ehteram / Bästa hälsningar. Frida Engman föreningshandläggare Jane Karlsson vikarierande föreningshandläggare sak.se/blimedlem Krister Holm ny Sverigechef Jag vill ge svenskar kunskap om landet så att solidariteten stärks och det folkliga deltagandet för Afghanistans folk ökar. Internationellt utvecklingsarbete har länge legat Krister Holm varmt om hjärtat. En erfarenhet han tror har spelat en avgörande roll i hans yrkesval är då han åkte transibiriska järnvägen i mitten av 1980-talet och till slut hamnade i Filippinerna. Han blev volontär för en amerikansk organisation och det var första gången han med egna ögon såg fattigdom, slumområden och klasskillnader. 200 000 människor drabbades av svält när världsmarknadspriset på socker sjönk och plantageägarna inte ansåg att det var lönsamt att fortsätta skörda sockerrör. En fackförening föreslog en uppdelning av plantageområdena i jordlotter som en krisåtgärd för att människor skulle få mark att odla mat på för eget bruk. Den långsiktiga visionen var en jordreform till skillnad från den rådande monokulturen, att bara odla en gröda till försäljning, men maktobalansen var stor och godsägarna ville inte dela med sig. Fastän de politiskt aktiva levde under ständiga hot lyckades de åstadkomma en bättre levnadsstandard för många. När diktatorn Ferdinand E. Marcos störtades blev det ändå ett bakslag för människor och landet är än i dag mycket fattigt. Bor Björkhagen, söder om Stockholm Läser just nu Zimbabwe takes back it s land av Joseph Hanlon Paradrätt Musslor kokta i vin Fritidsintressen Både att spela och titta på volleyboll, sedan min tid som ungdomstränare Senaste semester Min fru är från Japan så vi hälsade på familjen där Foto Carla da Costa Bengtsson Jag blev mycket engagerad i denna rörelse och imponerad över den karismatiske fackföreningsledaren. Han var positiv och spred kunskap om mänskliga rättigheter så att människor fick tillbaka sin självkänsla. Vardagen blev mer stabil för de flesta, i de välorganiserade områdena, vilket märktes då våld och våldtäkter minskade. Deras drömmar om en bättre värld smittade av sig på mig och fick mig att bli den jag är i dag. Nu närmast kommer Krister från tjänsten som generalsekreterare för Emmaus Björkå i Göteborg. Det första Krister ska göra när han börjar på SAK i september är att träffa SAKs ledning i Afghanistan och Sverige under ett möte i Istanbul. För att bidra till en demokratisk utveckling i Afghanistan är det viktigt att påverka beslutfattare i Sverige och Europa. Det är viktigt att våra handlingar visar att vi delar folkets vision om fred och utveckling. Krister Holm är nationalekonom i grunden och har arbetat med bistånd sedan mitten av 1990-talet på bland annat Forum Syd, Sida och Naturskyddsföreningen. Han har fälterfarenhet från Moçambique och Zimbabwe, har haft olika förtroendeuppdrag och suttit i styrelsen för bland annat Emmaus Stockholm, Concord Sverige och Afrikagrupperna. Carla da Costa Bengtsson 16
Frida Engman föreningshandläggare Svenska Afghanistankommittén Detta händer i höst september Bokmässan den 26-29 september Träffa Kristina Ohlsson, årets Skänk ett ord-författare. Torsdag 17.30, Lilla scenen augusti/september Foto Börje Almqvist Afghansk frukost och seminarium om Afghanistan efter 2014. Med SAKs generalsekreterare Anna-Karin Johansson med flera. Lasse Bengtsson modererar. Torsdag 09.15, Stora scenen Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin håller i ett boksamtal med Lasse Bengtsson om hans nyutkomna bok Erbjudandet om en yttre och inre resa, om sin tid i Afghanistan. Lördag 14.00 Stora scenen Under mässan får du chans att se Lasse Bengtssons film Tillsammans med det afghanska folket oktober Världens barn Den 7-12 oktober kan du följa Radiohjälpens insamling för Världens Barn på Sveriges television. Håll utkik efter filmer från Svenska Afghanistankommitténs verksamhet i Afghanistan. Insamlingen pågår mellan den 1 september till 30 oktober. november MR-dagarna SAK arrangerar ett seminarium på Mänskliga rättighetsdagarna i Stockholms Kulturhus om Afghanistan efter året 2014. Ett år då landet kanske får en ny president och då de internationella trupperna ska lämna landet. Hedersgäst är Sima Samar, en av de ledande rösterna för kvinnors rättigheter i Afghanistan som fick The Right Livelihood Award förra året. Den 16 november, 14.30, lokal: Unga Klara. Pojke från byn Dung Kushlak i provinsen Takhar. Fotografier från Afghanistan Fram till den 30 september kan du se Börje Almqvists utställning Afghanistan i Vinterviken. Börje har både arbetat och suttit i föreningsstyrelsen för SAK. Fotona är tagna under ett flertal resor mellan 2002 och 2011. Tid & plats Vintervikens Trädgård, i Stockholm. Utställningen visas i orangeriet, vägg i väg med Trädgårdskaféet. Tid: öppet alla dagar i september klockan 11.00-17.00. Har du rest i Afghanistan? Gör som Börje! Skapa en egen fotoutställning att visa på din skola, ditt bibliotek eller kulturhus. Informationsmaterial om Svenska Afghanistankommittén kan du beställa från kansliet på info@sak.se kontakta sak SAKs kansli Trekantsvägen 1, 6 tr, 117 43, Stockholm 08-545 818 54 info@sak.se SAKs personal se: www.sak.se/kontakt Lokalkommittéer GÖTEBORG Linnea Larsson 070-757 79 70, linnealarsson2010@hotmail.com JÖNKÖPING Claes Renström 070-310 23 74, claes.renstrom@hotmail.se LUND Anders Davidson 073-645 05 71, anders.davidson@telia.com MALMÖ Ilse Cort Wahlroos 073-325 44 81, ilse.wahlroos@telia.com SKELLEFTEÅ Anders Lövheim, 0910-502 46, 070-686 16 38, a.lovheim@hotmail.com SKÖVDE/SKARABORG Anders Boström 0501-784 75, anders.g.bostrom@svenskakyrkan.se STOCKHOLM Sara Brinkberg stockholm@sak.se SUNDSVALL Anna Westin 060-61 24 72, 070-202 06 28, anna.m.westin@hotmail.com SÖDERTÄLJE Hans L Hansson 08-550 190 10, 070-342 69 20, hassehansson@gmail.com UPPSALA Isabella Ekstam 073-785 19 23, isabella_ekstam@hotmail.com VÄNERSBORG Anna-Clara Spånberg annaclara.spanberg-backemo@skanova.se VÄXJÖ Sahar Mohamadi 0757-10 58 71, sahar_ros2004@hotmail.com Bor du på annan ort så finns en lista på kontaktpersoner på www.sak.se/lokalkommitteer 17
SAK Sverige Almedalen Engagemang möter motstånd Ungas möjlighet att bryta ny mark i Afghanistan och hur Sverige kan hjälpa till är temat på Fred what s in it for me? ett seminarium av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Sida i Almedalen. Christoffer Burnett- Cargill är moderator. Foto Agneta Sundgren/Sida Unga afghaner saknar inte engagemang, menar Freshta Dost, medlem i Saks lokalkommitté i Göteborg. De är trötta på konflikter, demonstrerar gärna för sina rättigheter eller är aktiva i organisationer. Problemet är att de möter motstånd. Det finns grupper som anklagar unga för att vara agenter för internationella intressen och kvinnor som kämpar för kvinnors rättigheter förlöjligas och kallas lössläppta. Detta hindrar inte människor helt från att engagera sig, för det är något de vill göra, men traditioner och könsroller begränsar mycket. Khibar Rassul, inbjuden av Sida och nyss hemkommen från Afghanistan, menar att förutsättningarna att påverka i Kabul och andra stora städer skiljer sig från livet på landsbygden. Utmaningen ligger i att bygga broar mellan religiösa och etniska grupper. Vill man jobba långsiktigt med unga måste Panelen från vänster: Torbjörn Pettersson, Freshta Dost, moderator Christoffer Burnett- Cargill, Khibar Rassul och Terese Christiansson samlar ihop sig före seminariet. man skapa förutsättningar för dem att lära känna varandra, och sådana mötesplattformar måste man skapa. Torbjörn Pettersson, chef för Sidas arbete med konflikt- och postkonfliktländer som tidigare varit generalsekreterare för SAK och Sveriges ambassadör i Afghanistan, menar att det är en utmaning att hitta genuina fredsalternativ som skapats av en inhemsk gräsrotsrörelse snarare än organisationer finansierade av väst. Vi kan inte bara stödja organisationer, och sen vara arga på att den afghanska staten inte fungerar. Vi måste också stödja staten i de här frågorna. Journalisten Terese Christiansson har bott i Afghanistan i flera år och har rest i de flesta av landets provinser. När jag tappar hoppet brukar jag tänka på ett möte med en flicka på tolv år i Kandahar. Jag skulle intervjua hennes mamma som under talibantiden haft en hemlig skola för flickor i sitt hem. Dottern tog mig till ett rum som låg gömt bakom ett skynke. Där hade flickan hållit lektioner för sina vänner. Utan några som helst medel hade både mamman och dottern skapat en egen skola. Dessa agenter för förändring måste vi satsa på. Katarina Hellström Frihet bakom galler I filmen Frihet bakom galler får vi följa livet innanför ett kvinnofängelse i Afghanistan. Fångarna som alla är anklagade för moraliska brott har flytt våldsamma makar och familjemedlemmar. Då många av kvinnorna har barn är det lika mycket ett kvinno- som ett barnfängelse. Vardagen innanför murarna skildras i Folkets bios tält under Almedalsveckan. Så också relationerna, bristen på mat, smutsen, sången, dansen och barnens fångenskap. Samtidigt berättar filmen om kvinnors situation utanför fängelset. Enligt SAKs rapport Missing the target A report on the Swedish commitment to women, peace and security in Afghanistan är det, enligt afghansk lag inget brott att fly hemifrån. Ändå ger landets högsta domstol anvisningar till domarkåren om att hantera det som ett brott. Det anses bryta mot sharialagen och kan ge mellan 5 till 15 års fängelse. Konsekvensen är att kvinnor som flyr hemmet från sina förövare, ofta sina egna män och släktingar, är dem som hamnar i fängelset medan deras förövare går fria. Filmen skildrar kvinnors maktlöshet. Många är analfabeter och helt beroende av gåvor från familjer utanför fängelsemurarna. Familjer som i de flesta fall satt dem i fängelset. Männen å andra sidan kan muta domstolar så att kvinnorna får längre straff eller att de kommer ut på männens villkor. För att rättsystemet ska ändras krävs en större integration mellan olika folkgrupper och provinser, så att rättsystemet blir en gemensam angelägenhet i hela landet i stället för att traditioner ska styra. Det finns även många kriminella krafter som tjänar på att det inte finns ett fungerande rättsystem, de måste också bekämpas, säger Freshta Dost. Samtalsledare var Annika Skogar, från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Katarina Hellström 18
Träffa en medlem Nader bygger broar Varför är du medlem? Jag visar min solidaritet med det afghanska folket genom mitt medlemskap och genom att vara aktiv i SAK. 1990 läste jag Svenska för Invandrare, som det hette då, på Österlen i Skåne. En dag i biblioteket fick jag se ett informationsblad om Afghanistan. Jag kunde inte så mycket svenska än men någon översatte åt mig och jag förstod att SAK fanns. När jag flyttade till Malmö blev jag aktiv och invald i lokalstyrelsen. De välkomnade mig i lokalkommittén, precis som vi välkomnar nya medlemmar i dag. Foton Fredrik Klärcke Vilka frågor intresserar dig mest? Att bekämpa fattigdomen, men jag är också intresserad av utbildningsfrågor, och situationen för barn och kvinnor i landet. Hur ser ditt engagemang ut idag? SAK i Malmö är en knutpunkt för afghaner från olika etniska grupper och svenskar. Det gemensamma målet är att stödja afghaner och Afghanistan. Här är jag en brobyggare mellan det lilla afghanska samhället i Malmö och organisationen. Jag sprider information om Afghanistan och är kontaktperson för nya, särskilt unga, medlemmar. Berätta om ditt bästa minne med SAK! Jag har flera! Ett är när vi ordnade centrala årsmöten i Malmö, år 2000 och 2011. Då fick vi hjälp av afghanska kulturföreningar med att laga mat och stå för underhållningen. Alla var glada och nöjda. Ett annat bra minne är när jag satt i den nationella styrelsen på 2000-talet. På vägen hem till Sverige från en styrelseresa i Afghanistan, blev vi stoppade i en vägkontroll i Kabul. Soldaterna som stoppade oss ville visitera oss och en av dem frågade vilka vi var. När vi berättade att vi kom från SAK behövdes ingen visitation. Soldatens barn gick i en av SAKs skolor och han tackade istället för vårt arbete. Mitt på gatan i Kabul fick jag ett bevis på att vårt arbete är bra. Nader Barekzai Ålder 47 SAK-medlem sedan 1991 Gör i SAK Sitter i Malmö lokalkommittés styrelse Jobbar som Trafikskollärare Varför ska man bli medlem i SAK? Svenska Afghanistankommittén är en obunden, opolitisk organisation som arbetar på afghanska villkor. Att nästan alla, cirka 99 procent, av de anställda är afghaner visar att SAK är till för afghaner. Det är inte en organisation som kommer i dag och försvinner i morgon utan som arbetar långsiktigt. SAK har funnits i landet i över 30 år och har väldigt bra rykte. Hur gör man om man vill engagera sig i SAK i Malmö? Ta kontakt med oss i styrelsen! Där finns både veteraner och unga aktiva medlemmar, vi vill bli fler! Mejla mig på malmo@sak.se På scoutlägret Dalacamp 8 arrangerades kolbullebak, marknad och mystes runt lägereldar. På marknaden såldes det till förmån för SAK och flickors rätt till skolgång i Afghanistan. Scouter samlade in 16 000 kronor 1 700 personer deltog i Scoutlägret Dalacamp 8, med temat rymdäventyr, i augusti. En dag var marknadsdag då olika grupper ordnade varsin aktivitet som de andra deltagarna tog del av för en liten summa pengar. Lägerledningen har beslutat att pengarna ska gå till flickors utbildning i Afghanistan. Som erfaren biståndsarbetare blev jag tillfrågad om lämplig mottagare och föreslog SAK eftersom det är en organisation med extremt låga administrationskostnader och mycket stora behov i mottagarområdet, säger Jan-Erik Wänn som jobbat för SAK i Afghanistan på 2000-talet. Samarbetspartners var bland annat Rymdstyrelsen och astronauten Christer Fuglesang som medverkade på plats i Kopparbo i södra Dalarna. Carla da Costa Bengtsson 19
Vi behöver bli fler Hjälp oss värva medlemmar! Tillsammans kan vi förändra situationen för Afghanistans befolkning Besök www.sak.se/bli-medlem Beställ material genom info@sak.se 20 Svenska Afghanistankommittén Trekantsvägen 1, 6 tr, 117 43 Stockholm 08-545 818 54 info@sak.se www.sak.se PG 90 07 80-8