Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Swedbank Östersjöanalys Nr 5 23 november 2006 Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Ryssland har i och med det bilaterala avtalet med USA kommit närmare ett inträde i WTO. Tidigast i mitten av nästa år bedömer vi att ansökningsprocessen efter 14 år har avslutats. Ryssland har mest att vinna på medlemskapet, men även för WTO-medlemmarna är inträdet positivt. Fördelarna för Ryssland är långsiktiga och strukturella, men beror också på hur väl landet följer de beslutade reglerna. En fortsatt reformering av den ryska ekonomin är nödvändig, men här finns risk att reformarbetet kommer att gå långsammare efter inträdet när drivkrafterna nu kommer att minska. För utländska aktörer innebär WTO-inträdet inte automatiskt grönt ljus för alla typer av affärer. Fortfarande måste företagen vara förberedda och pålästa om helheten, inklusive reformarbete, politik, företagsklimat och olika marknaders utveckling. Ryssland har kommit närmare ett medlemskap i världshandelsorganisationen WTO efter att USA och Ryssland blivit överens. Denna analys gör ett nedslag i Rysslands handelssituation och undersöker vad Ryssland och resten av världen har att vinna respektive förlora på att Ryssland träder in i WTO. Vilka förväntningar är rimliga att ha på Rysslands medlemskap i WTO? Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897

Ryssland + WTO = (snart) Sant Ryssland ansökte om inträde i WTO (eller GATT som det hette tidigare) redan i juni 1993. 1 Målet var att medlemskapet skulle bli verklighet före decenniets slut. Istället har det tagit ungefär dubbelt så lång tid. Ryssland höjde sina WTO-ambitioner när Vladimir Putin tog över som president efter Boris Jeltsin, men processen har varit förenad med många komplikationer. Dessa kan hänföras till Rysslands relationer med främst USA och EU. Optimismen ökade kring 2002 om ett snart inträde när USAs och Rysslands relationer förbättrades efter terrorattacken den 11 september 2001. Förväntningarna kunde dock inte infrias innan relationerna återigen försämrades, inte minst till följd av kriget i Tjetjenien. Vår bedömning har därefter varit att ett inträde skulle kunna bli aktuellt under 2006/2007. Även om detta har varit ett rimligt scenario, har osäkerheten hela tiden varit stor med hänsyn till att spelreglerna haft inslag av säkerhetspolitik och inte enbart handelspolitik. Säkerhetspolitik har påverkat WTOförhandlingarna När USAs och Rysslands presidenter nyligen undertecknade ett bilateralt rysk-amerikanskt handelsavtal har ett stort hinder undanröjts. USA var dessförinnan det enda av 58 WTO-medlemmar i en arbetsgrupp som inte bilateralt förhandlat fram Rysslands inträde i WTO. Vissa bedömare misstänker att USA och Ryssland kommit överens om ett snart WTO-inträde i utbyte för någonting annat, exempelvis att Rysslands syn på Iran förändras. Andra bedömare pekar på att Ryssland och USA under en längre tid kommit allt närmare ett undertecknande. Målet var att hinna klart förhandlingarna till G8-mötet i Sankt Petersburg i somras. De största svårigheterna har varit Rysslands begränsningar i utländska investeringar i finanssektorn. Det har också funnits tvivel från amerikansk sida avseende immaterialrätten (skydd av patent, o s v). I slutet av förhandlingarna uppstod också ett ryskt ifrågasättande av amerikansk livsmedelshygien i det att Ryssland insisterade på att inspektörer skulle få undersöka nöt- och fläskkött innan produkterna exporterades till Ryssland. USA har däremot ansett att inspektionerna inte utförs på ett vetenskapligt sätt. Efter att det bilaterala avtalet nu har skrivits under skall det godkännas av båda ländernas regeringar. Den amerikanska kongressen som har en demokratisk majoritet förutses inte sätta sig emot avtalet. Andra länder som redan godkänt Rysslands WTO-inträde måste också få säga sitt. Rysslands relationer till Georgien och Moldavien har försämrats sedan tidigare godkännanden. Dessa länder kommer att kräva att restriktionerna tas bort gällande handel med mat och vin, och vissa komplikationer kan inte uteslutas som fördröjer inträdet. I mitten av nästa år bedöms dock alla formaliteter vara avklarade. Då har det tagit 14 år att komma överens om ett ryskt medlemskap. An- Osäkert om Georgien kommer att sätta käppar i hjulet Ansökningsprocessen tog än längre tid i Kina 1 Sovjetunionen ansökte om observationsstatus i GATT 1982 och 1986 men ansökningarna avslogs. 1990 accepterades dock observationsstatus eftersom landet hade börjat öppna upp sin ekonomi under president Gorbatjov. 2 Swedbank Östersjönalys Nr 5 23 november 2006

sökningsprocesserna har visat sig kunna ta lång tid, och som jämförelse kan nämnas att Kinas WTO-ansökan tog över 15 år att behandla. Asymmetri i Rysslands utrikeshandel Sedan Sovjetunionens upplösning har utrikeshandelns andel av ekonomin ökat. I fjol svarade exporten för drygt 37 % av BNP och importen för knappt 22 %. Om Rysslands handel mäts i värde är exporten dubbelt så stor som importen. I år bedöms exporten uppgå till 310 miljarder USD, medan importen endast når 155 miljarder. På grund av de höga råvarupriserna har Rysslands överskott i handelsbalansen ökat kraftigt under senare år. Som andel av BNP är uppgången mer beskedlig. Rysslands export är dubbelt så stor som importen Export och import i värde (USD) samt handelsbalans som andel av BNP (%) Miljarder USD Procent 350 25% 300 250 Export (vänster) Import (vänster) Handelsbalans % av BNP (höger) 20% 200 15% 150 10% 100 50 5% 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0% Källa: Troika Dialog Research och Swedbank. Rysslands viktigaste exportvaror är petroleumprodukter, naturgas, trä och trävaror, metaller, kemikalier samt olika tillverkade varor inom det civila och det militära. Huvuddelen av exporten utgörs av råvaror. Andelen av exporten som kan relateras till bränsle (inklusive olja och gas) har dessutom stigit från 51 % 2001 till 61 % 2005. Således har exportstrukturen blivit mindre diversifierad de senaste åren. EU är den största exportmarknaden. Nederländerna, Tyskland och Italien tar emot drygt en fjärdedel av den ryska exporten. Även Kina (5,5 %), Ukraina (5,2 %) och Turkiet (4,5 %) är viktiga exportländer för Ryssland. Importen av produkter fokuseras kring maskiner och utrustning, konsumtionsvaror, läkemedel, livsmedel och halvfabrikat av metallvaror. Det viktigaste importlandet är Tyskland, följt av Ukraina, Kina, Japan, Vitryssland och USA. Swedbank Östersjönalys Nr 5 23 november 2006 3

När det gäller utvecklingen över tiden har EUs och Kinas betydelse för Rysslands utrikeshandel ökat det senaste decenniet, medan USAs och de forna sovjetstaternas har minskat något. EU har en större betydelse för Rysslands export, än för dess import. Utifrån EUs perspektiv är Ryssland en liten marknad med endast några få procent av total export och import. För enstaka länder, såsom exempelvis Finland, är Rysslands betydelse större. Energi dominerar EU-ländernas import från Ryssland. I vissa länder är det 70-100 procent av energiimporten som kan hänföras till Ryssland. EU och Kina har tagit marknadsandelar, medan USA och f d Sovjetstaterna förlorat Handelsrelationerna mellan Ryssland och EU-länderna har länge karaktäriserats som asymmetriska eftersom EU betyder mycket mer för Ryssland än vice versa. Å andra sidan håller denna asymmetri på att förändras till sin karaktär eftersom energipriserna stigit så kraftigt. EUs beroende av Ryssland ökar och detta skapar oro i de EU-länder där alternativen till rysk energi är få. Denna oro förstärktes i samband med att leveranssäkerheten ifrågasattes när Ryssland stängde av gasen till Ukraina efter en dispyt om prishöjningar. Sveriges export till Ryssland utgör ungefär 1 ½ % av den totala svenska exporten (knappt 16 miljarder kronor 2005). Denna andel har varit mer eller mindre stabil under de senaste åren. Däremot har Rysslands andel av den svenska importen ökat och mer än fördubblats sedan 2003. Under första halvåret i år uppgick den till 4,4 %, varav större delen utgjordes av energirelaterade produkter. I fjol var motsvarade import närmare 28 miljarder kronor, men om första halvårets utveckling står sig för helåret 2006 skulle importen ha stigit till närmare 40 miljarder kronor. Fördelar/nackdelar för Ryssland Ryssland har sedan president Putin kom till makten år 2000 gjort ett WTO-medlemskap till en prioritet. Det har uppfattats som ett viktigt steg för att integrera Ryssland i världsekonomin, för att stärka den ekonomiska tillväxten och för att attrahera utländska investeringar. Ansökningsprocessen har inneburit en ökad inrikespolitisk acceptans för en reformering av ekonomin. För president Putin är ett medlemskap i WTO också ett sätt att stärka Rysslands roll i det multilaterala samarbetet. Sveriges import från Ryssland ökar och det mesta är energirelaterat WTO har varit en prioritet för president Putin Handeln avreglerades i mitten av 1990-talet i samband med ett IMFprogram. Effekterna av ett WTO-inträde är därför inte så stora i detta avseende. Det saknas emellertid inte fördelar av mer generell natur. Nedan sammanfattas några av de fördelar Ryssland har av att tillhöra WTO. Ryska exportörer får bättre tillgång till utländska marknader (WTO har idag 150 medlemsländer som svarar för 90 % av världshandeln). Redan idag åtnjuter Ryssland MFN-status (Most favored nation), men förutsättningarna förbättras något. Ryska exportörer riskerar att i mindre omfattning bli diskriminerade (anklagelser om anti-dumping anses vara ett stort problem för ryska exportörer). WTO ger tillgång till ett internationellt ramverk för förhandlingar i samband med handelsdispyter. 4 Swedbank Östersjönalys Nr 5 23 november 2006

Ryssland vill också ha möjligheten att vara med och utforma det internationella ramverket inom WTO. WTO skapar incitament för Ryssland att utveckla ett affärsklimat som är vänligt mot utländska investerare, vilket i förlängningen förbättrar ekonomins funktionssätt. Inflöde av utländska varor och tjänster ökar konkurrensen och stimulerar produktiviteten i ryska företag. Finansiell sektor öppnas upp ytterligare och får tillgång till utländsk kunskap, vilket kan medföra att sektorn utvecklas till den intermediär som den behöver vara för att försöka åstadkomma en diversifiering av ekonomin. En undersökning tyder på att en fördubbling av antalet utländska banker skulle öka tillväxttakten i BNP med en procentenhet. Ryska aktörer får ökade möjligheter att investera i WTO-länder, en trend som redan påbörjats men som möjligen underlättas något. Eftersom tarifferna redan är relativt låga i Ryssland är de tariffära effekterna små avseende ett inträde i WTO. Däremot kommer effekterna från att reducera icke-tariffära hinder att vara mer omfattande. Det är i tjänstesektorn som Rysslands fördelar av ett inträde kommer att märkas mest. De som förlorar på ett inträde i WTO är de intressegrupper som föredragit en oförändrad ekonomisk struktur och som motarbetat reformarbetet. Det kan handla om sektorer där konkurrensen skulle öka samtidigt som konkurrenskraften är relativt låg, såsom jordbruket, biloch flygplansindustrin, annan tillverkningsindustri och viss råvarutillverkning. Ryssland måste också öppna upp den finansiella sektorn för konkurrens, något som inte alla ryska finansiella spelare önskar sig. Företrädare för dessa branscher har påtalat att Ryssland kommer att förlora mer än vinna på ett medlemskap eftersom det ryska näringslivet ännu inte skulle ha mognat tillräckligt för att möta den utländska konkurrensen. De ryska företagare som motsatt sig ett WTO-inträde har även pekat på att energikostnaderna kommer att stiga. Idag är ryska företag subventionerade eftersom energipriserna understiger produktionskostnaderna. Subventionen uppgår till minst 5 % av BNP. Priset på naturgas är exempelvis 20 % av exportpriset. Ett WTO-inträde innebär att energipriserna behöver höjas gradvis för att närma sig världsmarknadspriserna. Det är framför att EU som krävt detta. Ryssland, har å andra sidan hävdat att de låga inhemska energipriserna speglar den konkurrensfördel landet har. Dessutom har man klagat på att andra länder som erhållit medlemskap i WTO inte behövt ändra sin energiprissättning. För ryska hushåll är ett WTO-inträde en fördel eftersom priser pressas och högre produktivitet leder till högre löner. Under en övergångsperiod kommer sysselsättningen i de industrier som nu blir konkurrensutsatta att minska, vilket kan innebära ett behov av stöd till vissa utsatta grupper och vissa regioner. Industri med svag konkurrenskraft har motarbetat inträdet EU har ställt krav att energipriserna gentemot ryska företag måste stiga till världsmarknadsnivå Majoriteten av ryska hushåll tjänar på WTO, men inte de som förlorar jobbet Swedbank Östersjönalys Nr 5 23 november 2006 5

För att sammanfatta för- och nackdelar för Ryssland är huvuddelen av de negativa effekterna kortsiktiga, medan fördelarna är mer långsiktiga, strukturella och strategiska till sin natur. Ett försök att sätta ett värde på nyttan med ett medlemskap har gjorts av Jensen et al (2002). De finner att på medellång sikt skulle nettovinsten bli 4 % av BNP, men på lång sikt är den beräknad till hela 29 % av BNP. Ungefär 70 % av denna vinst skulle kunna hänföras till att utländska investerare inför ny teknologi och kunskap i tjänstesektorn (transporter, telekommunikationer, finans, utbildning och forskning, m m), ytterligare 25 % kan hänföras till lägre tariffer vilket ökar konkurrensen och förbättrar affärsklimatet och den resterande delen har att göra med produktivitetshöjande effekter inom tillverkningsindustrin. WTO-inträdet driver fram reformer och förändringar i regelverken, men det är ingen garanti för att reglerna efterföljs. Vad som skapar större handel och högre tillväxt är inte själva inträdet, utan dess påverkan på institutioner. Om regelverken efterföljs kommer detta också påverka Rysslands handel och ekonomiska situation positivt, men inte annars. En risk, som finns när WTO-medlemskapet väl är uppnått, är att drivkrafterna för reformarbetet minskar. Så länge som energipriserna är relativt höga är incitamenten att höja takten i reformprocessen små. WTO-ansökan har varit ett sätt att få inrikespolitisk acceptans för ibland besvärliga reformer, men nu avtar denna stimulans. Endast om reglerna efterföljs blir effekterna riktigt positiva Fördelar/nackdelar för WTOs medlemmar För exportörer/importörer och utländska investerare kommer Rysslands medlemskap i WTO att förbättra affärsklimatet och förutsägbarheten. De viktigaste hindren upplevs idag vara immateralrätten där utländska varumärken inte tillräckligt skyddas, svårigheter i samband med tullen, att lagar och regler inte efterföljs samt vissa tekniska handelshinder. Genom att Ryssland löpande måste utvärderas i WTO ökar möjligheterna att dessa hinder kan minska. Hur stora förbättringarna blir för utländska aktörer avgörs av huruvida Ryssland följer de lagar och regler som finns. Även om själva WTO-inträdet skapar spelregler som är önskvärda för utländska investerare, har Ryssland en lång väg kvar i sitt reformarbete. När den finansiella sektorn öppnas upp är den samtidigt mycket underutvecklad och svag. Lagar och regler i affärslivet är inte tillräckligt utvecklade, och ännu mindre efterföljda. Det finns också en stark förvirring när det gäller ansvaret mellan den nationella och den regionala makten inom många olika politikområden. För utländska aktörer innebär WTO-inträdet inte automatiskt grönt ljus för alla typer av affärer. Fortfarande behövs helheten i bedömningarna, inte minst när det gäller det pågående reformarbetet, korruptionen, byråkratin, politiska överväganden och landets sårbarhet för förändringar i energipriser. Företagen som gör affärer med Ryssland behöver vara lika förberedda och pålästa som tidigare. Ryssland har ännu en lång reformväg att vandra Riskabelt att ge grönt ljus till alla affärer pga WTO-inträdet 6 Swedbank Östersjönalys Nr 5 23 november 2006

Hittills har det varit vanligare att WTO-medlemmar investerat i Ryssland än tvärtom. På senare tid har klimatet för några av de utländska aktörerna i Ryssland hårdnat. Samtidigt har globaliseringen med växande marknader utanför Rysslands gränser och de höga intäkterna från råvaruexporten medfört att ryska aktörer blivit mer intresserade av att investera i utlandet. De ryska multilaterala företagen är ägda av första generationens oligarker, eller företagsledare som kommit fram på senare tid. En tredje grupp kontrolleras av staten: Ett exempel är gasjätten Gazprom. Denna ökade aktivitet utanför Ryssland skapar en oro som närmast kan liknas vid ryssfobi. Denna kan kopplas till kulturella skillnader i företagsledning, men även att de ryska statliga intressena misstänks höra samman med stormaktsambitioner. Frågor som ställs är om de ryska företagen kommer att exportera the wild east. Och om företagen är Kremls förlängda arm. WTO-inträdet kommer möjligen att underlätta för utländska investerare i Ryssland och för ryska aktörer i utlandet. Processen har redan påbörjats, och även om Ryssland inte skulle bli medlem i WTO, skulle den fortsätta. Ryssfobin tilltar men även utan WTO ökar de ryska företagens FDI Frågan är om EU-länderna kan få erfara att Rysslands medlemskap i WTO kommer att användas för att försöka påverka utvecklingen i EU. Det kan handla om EUs jordbrukspolitik som idag påverkar Ryssland negativt. Inte minst de nya EU-länderna där aktiviteten från rysk sida är stor och ökande kan ett medlemskap i WTO innebära att Ryssland tar tillfälle att förhandla dispyter i större utsträckning än tidigare. För att sammanfatta för- och nackdelar av ett ryskt inträde i WTO är dessa inte så omfattande för WTO-medlemmarna som för Ryssland. Utländska företag, inklusive de svenska, får en ökad förutsägbarhet och det blir enklare att göra affärer. Det handlar inte främst om lägre tullar, utan om att icke-tariffära hinder tas bort och att det blir ett ökat tillträde till exempelvis finanssektorn. Om Ryssland också efterföljer beslutade lagar och regler, samt fortsätter reformarbetet, gynnas utländska aktörer genom ökad insyn och bättre tillväxtförutsättningar. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjönalys Nr 5 23 november 2006 7