Jord- och skogsbruksministeriets Byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 13 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och -rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Brandsäkerhet i husdjursbyggnaderna C 5 1 ALLMÄNT Del C5 i JSM:s byggnadsbestämmelse- och anvisningsamling innehåller tillämpningsbara bestämmelser och anvisningar för byggnadsteknisk brandsäkerhet i lantbrukets produktionsbyggnader. Dessa direktiv baserar sig på allmänna brand- och djurskyddsföreskrifter och på E-avsnittet, byggnaders brandsäkerhet, i inlands byggbestämmelsesamling (ByggBS) och kompletterar dessa. Kommunernas brand- och byggnadstillsynsmyndigheters uppgift är att övervaka brandsäkerheten i de enskilda byggnadsprojekten. Bestämmelserna anges med fet stil, liksom hänvisningar till krav som ställs i andra bestämmelser. 2 BRANDTEKNISKA KRAV 2.1 Allmänt Eldsvådor i lantbruket får i allmänhet sin början utanför djurstallet, t.ex. i lager- och foderhanteringsutrymmen, höskullar, -lador och kvarnrum. En stor del av bränderna förorsakas av bristfällig elinstallation eller blixtnedslag. ör lantbruksbyggnader tillämpas brandtekniska bestämmelser och brandklassificering enligt ByggBS:s del E. Enligt bestämmelserna hör envånings husdjursbyggnader och foderförråd till brandklass P3 (ByggBS E2 punkt 4.4) och som tvåvåningsbyggnader till brandklass P2 samt bådadera till brandfarlighetsklass 1. ör husdjursbyggnader och övriga produktionsbyggnader inom lantbruket har inte fastställts begränsningar på våningsytan. Största tillåtna brandsektion är 2000 m². Byggnad i en våning indelas i brandsektioner, vars maximiareal är 2000 m² med skyddsgrad 1. Brandsektionens maximiareal för byggnad två våningar är också 2000 m² med skyddsgrad 1. Genom att öka på skyddsgraden kan sektionsarealen höjas väsentligt (tabell 1). Envånings P3-klass byggnad får vara högst 14 m hög. ör P2-klass envåningsbyggnad finns inga höjdbegränsningar. Byggnaden kan också göras i klass P3 och förses med högre skyddsgrad, varigenom erhålls förmildrande för sektionsarealen enligt tabell 1, utdrag från ByggBS E2. Tabell 1. Största tillåtna storlek på brandceller vid arealsektionering, utdrag från ByggBS E2, tab.1. Brandfarlighets- P2 P3 klass 1 1 våning 2 våningar 1 våning -skyddsgrad 1 4000 2000 2000 -skyddsgrad 2 6000 4000 4000 -skyddsgrad 3 Enligt prövning 12000 12000 2.2 Brandsektionering, krav på brandmotstånd 2.2.1 Djurstall I hänseende till brandsäkerhet är den första åtgärden att skydda djurstallet från eld och rök. Ett slutet värmeisolerat djurstall skall göras som egen brandsektion. Denna brandsektion kan inrymma mjölkrum, wc, tvättutrymmen och andra liknande utrymmen. I dylika djurstallar borde brandsektionens storlek vara högst 800 m² i envåningsbyggnader och 600 m² i tvåvåningsbyggnader. I fjäderfäbyggnader med golvinhysning kan av funktionella skäl större sektionsstorlekar godkännas. Social- och serviceutrymmen för dessa skall dock sektioneras mot djurutrymmet med EI 60-klass konstruktion. Djurstallsavdelningar med skilda ventilations- och utgödslingssystem, skall sinsemellan sektioneras med konstruktion som motstår brand minst 60 minuter. Vägg mellan djurstall och foderlada bör vara sektionerande, dock alltid om utrymmens sammanlagda areal överstiger 400 m². oderutrymmen sektioneras från andra utrymmen och byggnader med minst EI 30-klass konstruktioner utom mot djurstall där de sektioneras med EI 60-klass konstruktioner. Oanvänt vindsutrymme kan ingå i samma brandsektion som djurstallet, se bild 1. Djurstallets tilluft kan sålunda tas från vindsutrymmet och några brandskyddskrav ställs ej på bjälklaget. Stora användbara och oanvändbara vindsutrymmen skall utöver brandsektioneringen, indelas i mindre, högst 400 m², celler för att hindra möjlig brand- eller rökspridning via vindens luftrum. Denna cellindelning, som inte motsvarar egentlig brandsektionering, görs som EI 15-klass konstruktion t.ex. genom att fästa en beklädnadsskiva på fackverkstakstolens sida. Delningens uppgift är att stoppa luftgenomströmningsmöjligheten i ett annars öppet kanalformat vindsutrymme. Till varje brandsektion i vindsutrymmet skall för släckning finnas ingång antingen utifrån via vattentak eller byggnadens gavel eller inifrån.
Brinnande föremål som faller från högre tak till ett lägre utgör en brandspridningsrisk, som kan begränsas genom att skydda den lägre byggnadens tak på minst 4 m:s avstånd med vattentakskonstruktion enligt klass K1. Bild 1. Sektionerande vägg mellan djurstall och foderlada Sektionerande väggar skall vara minst av klass EI 60. Personalutrymmen kan dock sektioneras med minst EI 30-klass väggar. Brandmotståndstiden för dörr i sektionerande vägg är minst hälften av motståndstiden för den sektionerande väggen, dock minst av klass EI 30. EI 30- klass dörr rekommenderas inte om skyddszon för lagring av brandfarliga varor saknas på båda sidorna om dörren. Dörrarna skall förses med stänganordning, som endast kan justeras och tas bort med verktyg. Stänganordningen skall även kunna stänga en litet öppnad dörr. Branddörr skall också vid stängningen låsa sig så att den inte öppnar sig vid brand. Om det för utrymmets användning krävs att dörren är öppen, så förses dörren med stänganordning som stänger dörren i händelse av brand. Mellanbjälklag där det på ovansidan förvaras brandfarlig lagring eller idkas brandfarlig verksamhet, skall vara sektionerat med minst EI 60-klass konstruktion. odernedtag eller liknande öppning i brandavskiljande bjälklag över djurstall skall förses med lucka som motstår brand uppifrån i minst 60 minuter. Luckan skall sluta tätt och vid brand hindra rökspridning. 2.2.2 Djurstallar med lätt konstruktion Oisolerade och delvis öppna djurstallar liksom kalla lösdriftsstallar för nötkreatur, utfodringstak eller pälsdjurens skugghus, behöver ej sektioneras. Största tillåtna våningsyta för brandsektion i övriga byggnader av lösdriftstyp / ströbäddshallar med lätt konstruktion är 2000 m². I ridhallar eller -maneger är brandsektionens maximala våningsyta 3000 m² förutsatt att effektiv primärsläckningsutrustning finns. 2.2.3 Övriga produktions-, lager- och serviceutrymmen och byggnader i lantbruket ör att minska brandspridningsrisken och begränsa skadorna samt underlätta släckningen, rekommenderas separering av olika utrymmen och byggnader från varandra i skilda brandsektioner. Personalutrymmen Till personalutrymmen räknas omklädnings-, paus-, övervakningsrum och andra liknande utrymmen. Personalutrymmen sektioneras med EI 30-väggar mot andra utrymmen och byggnader. Personalrum med endast hygienutrymme såsom wc, dusch och liknande får ingå i samma brandsektion som djurstall. önster i brandsektionerande vägg t.ex. mellan övervakningsrum och djurstall får inte vara öppningsbart samt hålla mot brand i 30 minuter. Pannrum Pannrum sektioneras från andra utrymmen och byggnader enl. tabell 2. Om pannans toppeffekt överstiger 25 kw krävs obrännbar EI 60-klass konstruktion. Är panneffekten högst 25 kw, krävs EI 30- klass konstruktion (i källare som obrännbar konstruktion). Pannrum får ej ha direkt invändig dörrförbindelse med djurstall eller foderutrymme. Väggar och tak av brännbart material förses med tändskyddande beklädnad av klass 1/I. Golv utförs av obrännbart material. Tabell 2. (ByggBS E, tab.2): Klass för byggnadsdelar som omger pannrum. 1) Obrännbar byggnadsdel P1 P2 P3 Panna över 25 kw EI 60 1) EI 60 1) EI 60 1) Panna högst 25 kw Pannrum i källare Pannrum i våning Bränsleförråd EI 60 1) EI 60 EI 30 1) EI 30 EI 30 1) EI 30 Bränsleförråd sektioneras med minst EI 30 byggnadsdelar för P2- och P3-klass byggnader. ör bränsleförråd av P2-klass i huvudsak under marknivå krävs EI 60 obrännbar konstruktion och för P3- klass i huvudsak under markyta obrännbar EI 30- konstruktion (jfr. ByggBS-E, tab. 3). Invändiga 2
vägg- och takytor i förråd för fast bränsle av klass P3 är minst 2/- och i P2-klass förråd 1/I. Krav på golv i P2-klass förråd är obrännbart material, i P3- klass förråd ställs inga krav på golv. Inre vägg- och takytor i bränsleförråd med oljeupplagring är 1/I och golvet skall vara obrännbart och tätt. Värmecentral Om värmecentral byggs separat på mer än 8 m:s avstånd från annan byggnad, sektioneras bränsleförråd och pannrum i P2-klass byggnad med EI 30 klass sektionerande vägg, för vilken ännu ställs som krav att den är obrännbar, om den i huvudsak är belägen ovanför marknivå. Mellan pannrum och bränsleförråd i P3-klass byggnad är konstruktion som hindrar dammspridning tillräcklig. Om värmecentralen placeras mindre än 8 m från närmaste byggnad, skall värmecentralens utrymmen sektioneras på samma sätt som om de vore del av annan byggnad. Eftersom gårdsvärmecentraler där förnybara energikällor används till stor del fungerar manuellt, kan tekniska lösningar aldrig helt eliminera den mänskliga faktorn. Därför bör kraftigt poängteras att anläggningens brandsäkerhet utöver släckningsteknik och utrymmessektionering avgörande beror på anläggningens omsorgsfulla skötsel och städning. Noggrannare direktiv om detta har getts ByggBS:s del E, Brandsäkerheten i pannrum och bränsleförråd. Gårdsverkstad, maskinhall och rum för förbränningsmotor Gårdsverkstad, maskinhall eller motsvarande utrymme sektioneras med minst EI 30-klass konstruktion från andra utrymmen och byggnader, från djurstall dock med minst EI 60-klass konstruktion. Dörrförbindelse mellan gårdsverkstad och djurstall, lada eller utrymme för förvaring av brännbart material får finnas förutsatt att spridning av brännbara gaser från verkstad kan hindras. Verkstadens väggar och övre bjälklag förses på insidan med tändskyddande beklädnad av klass 1/I. Golvbeläggning utförs av brännbart material eller minst av L-klass byggnadsmaterial. 2.3 Mineral- och cellulosaullssisolerade konstruktioner Vid användning av mineralullsisolering i sektionerande konstruktioner bör beaktas isoleringens brandmotståndsförmåga, som är beroende ullens typ av mineraler. När mineralullsskivor används som väggisolering, skall dess längd och bredd före inmontering överstiga fria utrymmet mellan reglarna så mycket, att skivorna hålls på plats och ej faller ned, lämpligt övermått är 5...10 mm. Då mineralullsskivor används som bjälklagsisolering, bör dess bredd på motsvarande sätt vara 5... 10 mm större än bjälkarnas mellanrum. Isoleringstjockleken på cellulosaull som blåses bör vara ca 20% större än planerad isoleringstjocklek, på grund av dess sättningsegenskaper. Blåsmineral- och cellulosaullen bör fyllas tillräckligt tätt, så att ullens sättning ej föranleder lufthål. 2.4 Brandtekniska krav på beklädnadskivor Brandteknisk minimitjocklekar på byggnadsskivor som används i tak och väggar i lantbruksbyggnader fås från tabell 3. ogar mellan skivor får vara max. 2 mm. Spontad träpanel, med 1 mm:s tjocklek jämställs med 12 mm:s beklädnadsskiva. Vid användning av beklädnadsskivor skall gällande monteringsanvisningar följas (t.ex. RYL-0 punkt 31-34). ogar mellan skivor skall placeras över regel. Där flera lager skivor används skall fogarna överlappa varandra. Om gipsskivor varaktigt utsätts för högre temperatur än 45 C försämras hållfastheten och därmed de brandtekniska egenskaperna. Detta kan exempelvis ske i pannrum. Tabell 3. Beklädnadskivornas minimitjocklekar Exempel på beklädnadsskivor Minimitjocklek [mm], i väggoch bjälklagskonstruktioner OBRÄNNBAR/SVÅRANTÄND: > 600kg/m 3 ibercementskiva 8 Gipsskiva Trägipsskiva BRÄNNBAR: > 450kg/m 3 ilmfaner Spånskiva, V313 Hård träfiberskiva Spontad träpanel 15 3
3 SEKTIONERANDE VÄGGAR O. BJÄLKLAG 3.1 Allmänt ör att hindra spridning av eld och rök utförs sektionering genom sektionerande väggar och bjälklag eller fria avstånd mellan byggnader. JSM - BBA C 5 3.2 Sektionerande väggar 3.2.1 Allmänt I värmeisolerade ytterväggar är minimiisoleringstjockleken 5... 120 mm mineralull, beroende på mineralullskvalitet. I sektionerande vägg bör i allmänhet användas obrännbar mineralull, bild 2. 3.2.2 Väggkonstruktion av brännbart material I husdjursbyggnadernas bärande och lätta resvirkesväggar rekommenderas i allmänhet de minimiskivtjocklekar som fås från tabell 4. Bild 2. Principbild på djurstallsvägg. Bärande väggkonstruktion brännbart material. Tabell 4. Rekommenderade skivtjocklekar Husdjursbyggnad Nötkreatur -båsladugård -lösdrift -ungdjur 150 kg Gipsskiva 1) EK13+TS EK13+TS EK13+TS uktbeständig spånskiva V 313 12 16 12 Den rekommenderade skivans minimitjocklek, [mm] uktbeständicementskiva iber- Trägips- faner skiva.5 12.5.5 8 10 8 12 16 12 Hård träfiberskiva 2) Ö8 Ö8 Ö8/R Svinstall EK13+TS 12.5 8 12 Ö8/R 1 jäderfäbyggnader + skyddade väggar i EK13 12.5 8 8 Ö8/R 1 övriga byggnader 1.5 m ovan golvnivå 1) EK13 = 12.5...13 mm gipsskiva. Hård väggskiva 2) Ö8 = oljehärdad hård skiva TS =.0...5 mm gipsskiva. Utvändig (vindskyddsskiva) R = byggnadsskiva. Träpanel, spontad (el. dubbel med överlappn.) 1 1 1 3.2.3 Väggar, obrännbart material Sektionerande väggar av obrännbart material kan motstå brandspridning bättre än motsvarande väggar gjorda av brännbart material. Hindrande av rökgasernas spridning till djurstallet är dock minst lika viktigt som att hindra branden. Av den anledningen är det viktigt att komma ihåg att det inte heller i sektionerande obrännbara väggkonstruktioner får förekomma läckage såsom t.ex. ventilationsöppningar eller otäta rörgenomföringar, där rökgaserna slipper att tränga genom till annan brandsektion. Minimitjocklekar på sektionerande väggar har gets i tabell 5 och bild 3. Murverk utan rappning förutsätts ha täta fogar. Ett röktätt murverk kräver minst en sidas rappning. Behövlig värmeisolering görs helst på väggens kalla sida (utsidan). Tabell 5.Riktvärden för minsta väggtjocklek för sektionerande väggar med brandmotstånd i minst 60 minuter. Väggmaterial Minimiväggtjocklek, [mm] utan rappning Betong 80 Tegel 80 Lättklinkerbetong 70 Lättbetong 70 Betonghålblock 125 Bild 3. Exempel på obrännbara väggkonstruktioner. 4
3.3 Sektionerande bjälklag Sektionerande bjälklag kan göras enligt följande (två alternativ, bild 4) Bjälklag som med byggnadsmaterial inkl. isolering bildar en tillräckligt brandtålig konstruktion Bjälklag där ovansidan klarar erforderligt brandmotstånd odertransportörens eller -vagnsrälsens genomföring görs möjligast röktät, eller så skall transporten skötas på annat sätt (bild 6). Bild 6. Exempel på fodervagnsräls som kan vikas undan så att dörren kan sluta tätt i stängt läge. 3.4.3 odernedtag odernedtag eller liknande öppning skall förses med lucka som i stängt läge skall sluta tätt och vid brand hindra rökspridning, bild 7 Bild 4. Mellanbjälklagskonstruktion för djurstallar, i huvudsak brännbart material 3.4 Öppningar i väggar och bjälklag 3.4.1 Dörrar Dörr i sektionerande vägg av EI 60-klass skall vara minst av EI 30-klass. Dörrar till djurstall skall sluta tätt och vid händelse av brand hindra rökspridning till djurstallet (bild 5). Bild 7. Stege genom fodernedtag till skulle kombinerad som stängningsanordning för sektionerande lucka, exempel. 3.5 Anslutning av sektionerande vägg till tak, väggar och golv. Stallavdelningar med separata ventilations- och utgödslingssystem skall skyddas mot brand och rök med konstruktion av minst EI 60-klass (bild 8). Bild 5. Tätning av branddörr i transportgång 3.4.2 Genomföringar Genomföringar såsom ventilationskanal, transportanordningar, rörledningar etc i sektionerande byggnadsdel skall göras täta så, att de hindrar brandgenomträngning och spridning av rökgaser på motsvarande sätt som den sektionerande byggnadsdelen. Öppning såsom direkt luftintag eller ventil bör alltid undvikas i sektionerande vägg eller bjälklag. Bild 8. Sektionerande vägg, 60 minuter 5
3.5.1 Anslutning mot vattentak Anslutning av vägg mot vattentak görs exv. enligt bilderna och 10. Vägg av brännbart material, bild. Värmeisoleringen skall hållas fast mellan åsarna, så att den ej faller om skivbeklädnaden brinner bort. Detta kan ske med ståltrådsnät eller gles brädning (1 mm bräder med max 250 mm:s fritt avstånd). Isoleringen skall sluta tätt mot tak för att hindra rökspridning. Vägg av obrännbart material, bild 10. Röktätt murverk kräver minst en sidas rappning. Isolering skall hållas fast vid åsarnas respektive reglarnas undersidor så att den inte lossnar om skivbeklädnaden brinner bort. Detta fås till stånd på motsvarande sätt som i bild, brännbar vägg. JSM - BBA C 5 Bild 11. Anslutning av sektionerande vägg mot yttervägg 3.5.3 Anslutning mot golv Anslutning av sektionerande vägg mot golv skall göras noggrant t.ex. enl. bild 12, vilket även fukttekniskt är en bra lösning. Bild. Detalj över anslutning av obrännbar vägg mot vattentak Bild 12. Anslutn. av sektionerande vägg mot golv. Bild 10. Detalj över anslutning av obrännbar vägg mot vattentak 3.5.2 Anslutning mot vägg Anslutning av sektionerande vägg mot yttervägg skall göras noggrant, t.ex enl. bild 11. 3.6 Brandspridning sidleds Brandspridningsrisken mellan sammanbyggda brandsektioner skall observeras, därför att branden kan sprida sig från en sektion till en annan i t.ex ett innerhörn. Dylik brandspridning i sidled bör förhindras genom användning av skyddsavstånd givna i bild 13. Inom skyddszonen görs väggen med minst EI 30-klass konstruktion. Portdörr, som ligger i foderladans väggparti inom skyddsområdet (bild 13), skall vara av E 30-klass eller dörren kan förstärkas exv. med dubbel 12 mm:s branskyddande beklädnad. 6
Bild 13. örhindrande av brand i sidled 4 VATTENTAKSKONSTRUKTIONER 4.1 Allmänt Brandspridningsrisken från en byggnad eller sektion till en annan i sammanbyggda eller separata ( 4 m) byggnader med olika höjd skall beaktas, eftersom det i brandsituation kan falla brinnande delar på den lägre byggnadens eller byggnadsdelens tak. I sådana fall skall den lägre byggnadens eller byggnadsdelens takkonstruktion vara minst av K1-klass, eller takmaterial som ej antänds och skyddar sitt underlag från antändning. 4.2 Brand- och rökventilation Hölador samt höskullar o.a. bruksvindar skall förses med brand/rökventilation, eftersom brandgaserna orsakar ett övertryck. Detta övertryck kan leda till att brandgaserna tränger in i utrymmen, som har ett lägre lufttryck ( i djurstallar råder oftast undertrycksläge), om brandgaserna inte släpps ut exv. genom taket. Oisolerade tak som är gjorda av material som smälter eller spricker, möjliggör en god brand- /rökventilation. Tak av material som inte har sådana egenskaper bör förses med särskilda öppningar för brandventilation. Dessa placeras vid taknock eller i dess närhet. Brandventilationsöppningarna skall fördelas jämnt längs taket och deras sammanlagda areal bör vara minst 2.. 5 % av takarealen (bild 14). Bild 14. Brandventilationsöppningar, a) kontinuerliga plattor och b) enskilda plattor Tak med fibercementskivor eller aluminiumskivor öppnar sig snabbt vid brand. Röken ventileras bort och rökgasspridningsrisken till djurstallet avtar samtidigt som temperaturen minskar. Stålplåtstak eller täta undertak med bräder och andra motsvarande öppnar sig långsamt vid brand. Därför bör dessa förses med öppningar för brandventilation. Brandventilationsöppningarnas/-luckornas material skall vid brand snabbt söndras. Brandventilationsöppningar kan på ett enkelt sätt även göras som öppen nock, antingen med eller utan tak, bild 15. Bild 15. Öppen nock, med och utan tak 5 ELINSTALLATIONER I BRANDTEKNISKT HÄNSEENDE Elinstallationerna skall uppfylla Elsäkerhetscentralens publikation A2-4 'Elinstallation i byggnader', där det även finns speciella krav för elinstallationer i lantbruksbyggnader. Elcentralen bör placeras i torrt utrymme, t.ex. separat elskrubb, serviceutrymmen eller utomhus på yttervägg eller stolpe. Glödlampor skall i djurstallar, höskullar och foderförråd samt motsvarande utrymmen vara försedda med skyddsglas för att skydda mot brandfarligt damm, samt vara skyddade mot fukt och vatten. Minimikrav för elanordningar som används i husdjursbyggnader och våta uthusbyggnader är kapslingsklass IP 34. I fuktiga och dammiga utrymmen, såsom hölador, behandlingsutrymmen för foderspannmål, torkar och täckta uterum är minimikravet att elanordningarna uppfyller kapslingsklass IP 21. Vid upphängning och skyddande av halogenlampor skall lamptillverkarens anvisningar angående fritt luftrum framför och runtom lampan efterföljas. Utrymmet bör normalt vara minst 1.0 m. I brandfarliga dammiga utrymmen, såsom i spannmålstorkar och foderberedningsrum, är halogenlampor helt olämpliga på grund av sin höga yttemperatur. Likadan uppmärksamhet bör även fästas för strålvärmare och varmluftsfläktar. 7
Elinstallationerna bör förses med max. 500 ma:s ventilavledare som känsligare än säkringar reagerar mot fel som orsakar brandrisk i elinstallationer. Installation av ventilavledningsskydd i elnätet och överspänningsskydd i telenätet utgör den främsta skyddsåtgärden mot åska. Dessutom bör åskledare monteras som skydd mot direkta åsknedslag. Som värmelampa för smågrisar, kycklingar m.fl. får användas endast för ändamålet planerad belysningsarmatur, där lampan är försedd med skyddsgaller och upphängningsvajer. Sådan elvärmelampa skall vara godkänd för ändamålet. Lampan ansluts till eluttaget med stöpsel med så kort sladd att den rycks ut om lampan av någon orsak skulle falla till golvet. Elektrisk värmebädd eller värmetak (med låg yttemperatur) är att föredra ur brandrisksynpunkt. Värmebädd ansluts till godkänd, fast installerad 24 V:s skyddstransformator. 6 BRANDSÄKERHETSASPEKTER I SAMBAND MED VENTILATION 6.1 Allmänt Öppning i brandavskiljande byggnadsdel för ventilationskanal eller motsvarande bör göras så, att brand och rök inte sprids till annan brandsektion på kortare tid än vad ifrågavarande byggnadsdels skyddstid motsvarar. Intag för tilluft skall placeras så att brand och rök från angränsande utrymmen inte sugs in i djurstallet. Luftintagen skall därför placeras så långt som möjligt från tänkbar brandhärd. 6.2 Ventilation i låga djurstallar Med lågt djurstall menas en byggnad där utrymmet ovanför djurstallet inte utnyttjas. Ventilationsluft till djurstallet kan ordnas via outnyttjat vindsutrymme, antingen genom öppningar i taköverhänge eller genom särskilda kanaler, se bilderna 16 och 17. I allmänhet kan frånluftssystemet i låga byggnader utformas utan hänsyn till brandtekniska synpunkter. 6.3 Ventilation i höskullsladugårdar och övriga 2-vånings djurstallar Djurstall och skullsutrymme med hö- eller annan foderlagring eller -beredning och -transport, skall vardera göras som separat brandteknisk sektion. Bjälklaget över djurstallet och ventilationskanaler belägna i skullsutrymmet skall motstå brand i 60 minuter. Tilluften kan också tas via luftrum mellan skullsgolv och innertak och genom såkallat tilluftstak (bild 18). Bild 18. Skullgolvet över kanalerna i bjälklaget skall motstå brand i 60 minuter. Innertaket består av en tilluftsskiva (tilluftstak). Bild 16. Tilluft via vindsutrymme. Ett takras i samband med brand på skullen får ej medföra att kanalen bryts sönder och ger öppen förbindelse mellan djurstall och skulle innan given brandmotståndstid gått. Höga frånluftskanaler skall således vara konstruktivt hållbara. Luftevakuering kan även ordnas genom yttervägg antingen direkt eller längs gödselkanalerna, som sk. lågevakuering och då behövs ej brandsäkra frånluftskanaler genom skullsutrymme. Bild 17. Tilluft via kanaler. Exemplet visar en möjlighet att öka avståndet mellan tilluftsöppning och intilliggande hus eller annan tänkbar brandhärd. 7 UTRYMNINGSMÖJLIGHETER 7.1 Allmänt Inredning, gångar och dörrar eller portar utförs så att en utrymning vid brand kan slutföras snabbt eller högst inom ca 15 minuter. ör uppbundna djur är det ur räddningssynpunkt att rekommendera att frikoppling av djur sker centralt. 8
7.2 Utrymningsvägar Gångavstånd till närmaste utgång såsom dörr, port eller motsvarande öppning mot det fria får inte vara längre än 30 m. (bild 1). I djurstall skall finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymningsvägarna skall leda ut mot det fria i minst två olika riktningar - helst i motsatta riktningar, bilderna 20.. 23. Utrymningsvägarna planeras möjligast raka och gångar som djuren är vana vid bör utnyttjas. Bild 20. Lösdriftsladugård, raka utrymningsvägar. Bild 1. Utrymningsavstånd i djurstallar I svinstall med heltäckande spaltgolv där det inte finns egentliga gödselgångar, skall utrymningsgångar eller med grindar enkelt konstruerade utrymningsleder ordnas. Boxarnas grindar får inte öppnas i vägen för huvudutrymningsgång eller i vägen för ytterdörr så att detta hindrar räddning av djuren. Utrymning via mellanlagringsrum eller annat motsvarande utrymme, kan godtas, om den andra oberoende utrymningsvägen från djurstallet har en öppning direkt ut. Avstånd från denna öppning till andra brännbara byggnader, brännbara upplag och dylikt skall då vara minst 15 m (bild 20). Utrymme beläget ovanför djurstall ämnat för stråförvaring eller annat motsvarande, skall av säkerhetsskäl ha två av varandra oberoende utrymningsvägar för människor. Om djuren är placerade i två våningar skall utrymningsvägarna även ordnas från övre våningen. En trygg utrymning av djuren från övre våningen ner till marknivå kräver på grund av höjddifferensen utrymningsbalkong(er) varifrån djuren kan bäras, lyftas eller ledas ned via rutschbana (bild 23). När det gäller byggnad i sluttning kan terrängens nivåskillnader utnyttjas för de enskilda våningarnas utrymningsvägar. Gödselplatta, behållare, plansilo ed. får ej placeras närmare djurstall än 3 m om utrymmet däremellan är avsett för utrymning (bild 24). Bild 21. Utrymningsvägar i båsladugård Bild 22. Utrymmesvägar i gödsvinsstall Bild 23. Utrymmesvägar från övre våning i tvåvåningsdjurstall
Bild 24. Avstånd mellan gödselstad och djurstall. Dörr eller port i utrymningsväg skall vara utåtgående lätt öppningsbar och medge passage för minst två djur samtidigt. Det betyder en minsta bredd på fri öppning av 1.5 m för kor och hästar samt 1.0 m för svin och får (bild 25). Dessa mått gäller även tvärgångar avsedda för utrymning. Dörr skall kunna öppnas så mycket, att dörrens tjocklek inte inkräktar på fria öppningen. Dörr med dubbla dörrblad är i brandtekniskt hänseende problematiska, varför man bör eftersträva användning av enkel dörr. Utrymningsdörr bör snabbt kunna öppnas av brandpersonal. I närheten av djurstall är det lämpligt att ordna en inhägnad som vid brand kan utnyttjas för uppsamling av djur (bild 26). Med linor kan man snabbt ordna en drivningsgång mellan dörr och uppsamlingsplats. Stallinredning utformas så att utrymning kan göras åt båda hållen. Särskilt i svinstall måste boxar och grindar utformas så att fria utrymningsgångar erhålls till utrymningsdörrarna. I svinstallar skall användas permanenta drivningsgrindar där gångar korsar varandra och vid ytterdörrar. Grindarna skall vara täta. Öppningsbar frontgrind på sinsuggs- och grisningsboxar underlättar utrymning. Grindarna skall vara lätt öppnade. I vissa fall kan grind som enkelt går att lyfta av vara ett alternativ, dessa låses med snabbsprint eller motsvarande. Trappsteg bör undvikas. Golvsluttningar får ej överstiga 1:8 (ca 7 ). I undantagsfall kan större lutning användas, dock högst 1:4 (ca 14 ). 8. REDSKAP ÖR BRANDSLÄCKNING Brandsläckare, brandposter inomhus och utrustning för losstagning av djur anskaffas enligt anvisningar som fås av den kommunala räddningstjänsten. Brandkårens tillträde till djurstallet skall vara ordnat och släckningsvattnets anskaffningsplats samt brandsläckarens placering skall utmärkas med för dessa avsedd skylt, bild 27. Bild 25. ör kor och hästar,min.1.5m:s öppning, för svin och får, min. 1.0 m:s öppning. Bild 27. Utmärkning av plats för handbrandsläckare Bild 26. Uppsamlingsplats, belysning kopplad till särskild säkring. Det skall finnas minst en handbrandsläckare per produktionsbyggnad, dock rekommenderas en släckare per brandsektion. Handbrandsläckaren skall alltid placeras i produktionsbyggnadens serviceutrymmen eller nära ytterdörr. Rökvarnare skall placeras i djurstall och i 10
samtliga övriga brandsektioner, varifrån alarm leds till bostadsbyggnaden eller till plats, där alarmen mest sannolikt hörs. Placering av rökvarnare och dess antal skall uppskattas i varje enskilt fall. På lämpliga ställen i djurstallet skall tappställen med vattenslangar ordnas. Slangar skall vara så långa att de når fram till varje tänkbar brandhärd, bild 28. JSM - BBA C 5 Bild 28. Vattenslangar i djurstall 11