BESLUT 2013-11-25 Dnr: 13/01745 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på saklighet. INSLAGET Inslaget handlade om att hjärtinfarkter och stroke ökade i Sverige och att det kunde bero på populära fettdieter. I inslaget sa nyhetspresentatören följande. Allt fler yngre kvinnor och män drabbas av hjärtinfarkt och stroke. En av orsakerna kan vara den populära LCHF-kosten med mycket mättat fett. Det skriver flera professorer på DN Debatt i dag. Därefter visades bilder från ett sjukhus och bilder på fet mat som tillagades samtidigt som en reporter sa följande. Under många år har antalet fall av hjärt-kärlsjukdomar minskat i landet men nu har något hänt. Allt fler kvinnor drabbas av hjärtinfarkt och antalet kvinnor och män i åldern 35 44 som får stroke ökar. Det visar en rapport från Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. Forskarna ser flera orsaker till det här, bland annat att svenskarna äter allt mer animaliskt fett. Sedan uttalade sig en professor från Karolinska institutet (KI) som sa följande. Det är mycket som talar för att kostfaktorer spelar in. Det finns säkert andra faktorer också. Vi har sett att rökning ökar i yngre åldrar och det är också en oroande faktor. Men vi misstänker att också de här kostfaktorerna som vi har tagit upp i artikeln är en faktor bakom detta. Reportern sa därefter följande. Kostfaktorerna som tas upp i artikeln är bland annat att många ersatt kolhydrater med Myndigheten för radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mrtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mrtv.se
2/5 fet mat som smör, grädde och bacon. Något som forskarna varnar för eftersom de kan ge höga kolesterolnivåer, fett i blodkärlen och risken för proppar ökar. ANMÄLAN Anmälaren anser att inslaget var hårt vinklat och förvanskade fakta. Anmälaren anför att inslaget innehöll följande felaktigheter. Att det i inslaget sades det att allt fler kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Att det i inslaget sades det att stroke ökar för kvinnor och män i åldern 35-44 år. Anmälaren anför att det inte är ett trendbrott och ökningen har skett de 20 senaste åren. Det var missvisande och osakligt att koppla det till en viss diet. Anmälaren anser att det i inslaget på ett missvisande sätt redogjordes att Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet har uttalat sig och varnat om en viss typ av kost. Enligt ett stort antal oberoende forskare finns inget samband mellan animaliskt fett och hjärt- och kärlsjukdomar som forskare i inslaget påstod. Att det i inslaget sades att fet mat som smör, grädde och bacon kan ge höga kolesterolvärden och att risken för proppar ökar. Enligt anmälaren är det tvärtom. Anmälaren är även kritisk till att ingen förespråkare för fettdieter fick komma till tals i inslaget. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att inslaget överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Inslaget handlade om att flera professorer gått ut i DN Debatt om att allt fler yngre personer drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Enligt forskarna kunde flera olika faktorer inverka. En av faktorerna sades kunna vara kostrelaterad i och med ett högre intag av animaliskt fett. I inslaget som var en del av en löpande rapportering om dieter och forskningsrön i ämnet beskrevs det aktuella debattinlägget översiktligt. Inlägget hade skrivits av några av Sveriges främsta forskare på området. En av experterna intervjuades i inslaget. I slutet av inslaget beskrev reportern bland annat vilka kostfaktorer forskaren refererade och att de aktuella forskarna varnade för dessa. Detta var en korrekt beskrivning som dock inte innebar att reportern eller programmet varnar för dessa kostfaktorer.
3/5 I den löpande rapporteringen i SVT:s nyheter och aktualitetsprogram förekommer ämnet dieter och forskning om hälsa relativt ofta. Det kommer också kontinuerligt mycket ny forskning i ämnet. Till exempel intervjuades en av forskarna professor (NN) i kardiovaskulär prevention, vid KI, om debattartikeln i Gomorron, kl. 7.45, samma dag som inslaget i Rapport. Där sades följande. (Programledare) Vem ska man tro på egentligen? För ena gången kommer det ett besked och säger att det här är jättebra, så kommer ni och säger nej det här är verkligen inte bra. Som vanlig människa, vad ska man tro? (NN) Ja och det är det här som är en trist situation. Trots att kunskapen har ökat väldigt kraftigt så har förvirringen snarast tilltagit men om bara några veckor eller i oktober så kommer det faktiskt en samlad bild. Då har nästan hundra kostforskare tillsammans i Norden gått igenom all nytillkommen kostforskning och det bygger alltså på tusentals undersökningar och de kostråd som då presenteras, de är ju de bästa vi har så att säga som bygger på forskning och vetenskap och dem kan man lita på. I Gomorron dagen därpå sändes ett samtal där frågan om varför dieter kunde väcka starka känslor. Den 23 september kl. 19.30, sändes ett inslag i Rapport där det berättades att Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, hade kommit med en ny rapport som visade fördelar med lågkolhydratkost och LCHF. NN, samma forskare som låg bakom debattartikeln, var granskare av rapporten och kommenterade den i positiva ordalag. Ämnet har även behandlats på olika sätt i flera andra program i SVT. När det gällde formuleringarna i inslaget om det forskarna skrivit, framgick det tydligt att detta var forskarnas bedömningar och uppfattningar. Redaktionen bedömde att innehållet i inslaget, hur artikeln presenterades och intervjun med forskaren, inte behövde bemötas i samma program. Enligt tidigare beslut i nämnden har det framhållits att det måste vara möjligt för SVT att sända inslag som presenterar nya preliminära forskningsrön utan att de som ifrågasätter dessa rön samtidigt får komma till tals. Nedan besvarar SVT anmälan punkt för punkt. Enligt SVT finns det belägg för formuleringen i inslaget om kvinnor och hjärtinfarkt i den rapport som anmälaren hänvisar till. Formuleringen var ett led i en mening och syftade främst på den försämrade hälsan bland yngre medelålders av båda könen. I det avsnitt i rapporten som handlar om hjärt- och kärlsjukdomar står bland annat att dessa har varit den vanligaste dödsorsaken i Sverige under lång tid och fortfarande är det sett till hela befolkningen även om dödligheten har minskat senaste decennierna. När det gäller könsskillnader står bland annat att hjärtinfarkt är vanligare bland män än bland kvinnor men att insjuknandena har minskat snabbare bland män än bland kvinnor vilket innebär att könsskillnaderna minskat. I rapportens sammanfattning står följande. Kvinnor i förvärvsarbetande åldrar med endast grundskoleutbildning är en grupp som i
4/5 flera avseenden har haft sämre hälsoutveckling än andra grupper. Bland dem har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder ökat långsammare än i andra grupper sedan 1990-talet, samtidigt som den självskattade hälsan har försämrats. Bland kvinnor i yngre medelåldern med kort utbildning ökar nu inte endast strokeinsjuknandena utan även insjuknanden i hjärtinfarkt. Formuleringen i inslaget angav inte någon tidsperiod för ökningen. Det sägs inte i inslaget att Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet varnar för något. Det som refereras i inslaget Något som forskarna varnar för är det som skrivs i debattartikeln. SVT kan inte se hur det anmälaren anför står i konflikt med innehållet i inslaget. Tobaksrökning tas upp specifikt och det poängteras att ökningen av animaliskt fett är en av flera kostfaktorer som tas upp i artikeln. I övrigt kan SVT inte besvara det anmälaren anför då den forskning som åberopas inte anges. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (9 i sändningstillståndet). Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att det i påannonseringen klargjordes att inslaget utgick från en debattartikel som flertalet forskare hade skrivit. Det förhållandet att ingen förespråkare för fettdieter medverkade i inslaget medför inte att inslaget strider mot kravet på opartiskhet. Nämnden konstaterar vidare att det i inslaget sades att forskarna pekade på ett eventuellt samband mellan att ett ökat antal fall av stroke och hjärtinfarkter i Sverige och populära fettdieter. Reportern hänvisade dock till Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutets rapport och sa att den visar att allt fler kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Mot bakgrund av att den rapporten innehåller uppgifter om att hjärtinfarkt har ökat för kvinnor med förgymnasial utbildning, utgjorde reporterns uttalande en brist i förhållandet till kravet på saklighet. Nämnden anser dock att denna brist inte var av sådan betydelse i sammanhanget att den medför att inslaget strider mot kravet på saklighet. Vad anmälaren i övrigt anför innebär enligt
5/5 nämnden inte heller att inslaget strider mot kraven på opartiskhet och saklighet i SVT:s sändningstillstånd. Detta beslut har fattats av Martin Holmgren, K-G Bergström, Leif Hedman, Jan Holmberg, Kristina Ståhl, och Pia Kronqvist efter föredragning av Johannes Wik. På granskningsnämndens vägnar Martin Holmgren Johannes Wik Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.