Anvisningar till rapportering av livsmedelskontrollen 2012

Anvisningar till kommuner och kontrollavdelningen på Livsmedelsverket Anvisningar till rapportering av livsmedelskontrollen 2012 Fastställd: 2011-11-22

Innehåll 1 Inledning... 4 2 Bakgrund... 4 3 Information till läsare av anvisningen... 4 4 Begreppsförklaring... 5 5 Informationsposter... 7 1) Myndighetskod... 7 2) Myndighetsnamn... 7 3) E-post... 7 4) Län... 7 5) Myndighetstyp... 7 6) Antalet personer inom livsmedelskontrollen... 7 7) Antalet årsarbetskrafter inom livsmedelskontrollen... 8 8) Antalet årsarbetskrafter för administrativt stöd till livsmedelskontrollen. 8 9) Resursbehov för livsmedelskontroll... 9 10) Resursbehov för administrativt stöd till livsmedelskontrollen... 9 11) Antalet personer inom dricksvattenkontroll... 10 12) Antalet årsarbetskrafter för dricksvattenkontroll... 10 13) Antal årsarbetskrafter för administrativt stöd till dricksvattenkontroll. 10 14) Resursbehov för dricksvattenkontroll... 11 15) Resursbehov för administrativt stöd till dricksvattenkontroll... 11 16) Årliga kontrollavgifter... 12 17) Avgifter för extra offentlig kontroll... 12 18) Avgifter för godkännanden... 12 19) Avgifter för registreringar... 12 20) Antal godkännanden... 12 21) Antal registreringar... 13 22) Timtaxa för planerad kontroll... 13 23) Timtaxa för extra offentlig kontroll... 13 24) Använd riskklassning... 13 25) Anläggnings ID... 13 26-29) Anläggningstyp... 14 30) Riskfaktorer typ av verksamhet och livsmedel... 14 31) Riskfaktorer produktionens storlek... 15 32) Riskfaktorer konsumentgrupper... 15 33) Riskklass... 16 34) Erfarenhetsklass... 16 35) Tilldelad kontrolltid... 16 36) Datum för kontrollen... 17 37) Föranmäld/oanmäld kontroll... 17 38) Kontrollorsak... 17 39) Rapporteringspunkt... 17 40) Kontrollresultat... 18 41) Åtgärd vid bristande efterlevnad... 18 42) Vite... 19 43) Löpande vite... 19 44) Datum för beslut om åtgärd... 19

45) Orsak till åtgärden... 19 46) Namn på dricksvattenanläggningar... 20 47) Minskad provtagnings- och analysfrekvens för normal undersökning.. 20 48) Minskad omfattning av parametrar i den utvidgade undersökningen... 20 49) Nödåtgärder dricksvatten... 20 50) Nödåtgärder dricksvatten datum... 21 51) Nödåtgärder dricksvatten antal dygn... 21 52) Nödåtgärder dricksvatten berörda personer... 22

1 Inledning Detta dokument vänder sig till de kommunala nämnder som är kontrollmyndigheter enligt livsmedelslagstiftningen samt till Livsmedelsverkets kontrollavdelning. Anvisningen har beslutats med stöd av Livsmedelsverkets föreskrifter om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter (LIVSFS 2009:13) och gäller för rapportering av den kontroll som utförts under 2012. 2 Bakgrund Medlemsstaterna i EU ska ha fleråriga nationella kontrollplaner, vilka ska följas upp årligen genom att medlemsstaten överlämnar en rapport till Kommissionen (artikel 44 i förordning (EG) nr 882/2004). Rapporten ska bl.a. innehålla resultatet av de kontroller och revisioner som utförts under det föregående året enligt den fleråriga nationella kontrollplanen. Medlemsstaterna ska även rapportera antal och typ av avvikelser som har fastställts samt åtgärder som har vidtagits med anledning av kontrollresultaten. Syftet med de årliga rapporterna till kommissionen är att ge en bild av hur införandet av den fleråriga nationella kontrollplanen fortskrider, att uppskatta effektiviteten i de kontrollsystem en medlemsstat har, baserat på resultat från den offentliga kontrollen att bidra till att kontrollsystemen utvecklas och ständigt förbättras. De uppgifter som rapporteras in kommer även att möjliggöra analyser som kan användas i Livsmedelsverkets arbete med stöd till lokala och regionala kontrollmyndigheter. Tanken är även att kontrollmyndigheterna själva ska kunna ha nytta av de analyser som Livsmedelsverket utför. 3 Information till läsare av anvisningen I avsnitt 6 finns ett antal informationsposter. Varje post har en rubrik som beskriver vad som ska rapporteras in. Därefter följer en kort definition av uppgiften samt, i de flesta fall, ett eller flera exempel. Exemplen åskådliggör, med hjälp av praktiska situationer, vilken information som avses. Informationspost 1-24 kan antingen rapporteras i Livsmedelsverkets webbformulär eller ingå XML-filen. Frågorna gäller uppgifter om myndigheten. 4

Från informationspost 25 är det uppgifter om varje enskild anläggning som ska rapporteras, till exempel riskklass, kontrollresultat och åtgärder vid bristande efterlevnad. Informationspost 36-45 handlar om utförda kontroller och frågor kopplade till dessa. Varje kontroll som myndigheten utför ska rapporteras. Informationspost 46-52 gäller enbart dricksvattenanläggningar, vilket innebär att det endast är de kommunala myndigheterna som ska rapportera in dessa punkter. Informationspost 30-35 handlar om de enskilda anläggningarnas riskklass och kontrolltid. Om myndigheten använder sig av någon annan modell för riskklassning än den som finns i vägledningen Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (fastställd 2010-10-12), så ska myndigheten endast rapportera in kontrolltid enligt informationspunkt 35. 4 Begreppsförklaring Nedan anges några viktiga begrepp som förekommer i anvisningen eller i rapporteringsmallen. Begreppsförklaringen syftar till att förklara innebörden av dessa ord. Flera begrepp är definierade i lagstiftningen. Administrativa uppgifter Uppgifter som berör livsmedelskontroll men som inte är operativa. Administrativa uppgifter kan vara: expediering av skrivelser, registerhållning, ledning och styrning, juridisk granskning av skrivelser och ärenden. Administrativt stöd Utförande av administrativa uppgifter. Anläggning Varje enhet i ett livsmedelsföretag. (artikel 2.1 c i förordning (EG) nr 852/2004) Behörig myndighet Den centrala myndigheten i en medlemsstat som har behörighet att genomföra offentlig kontroll eller varje annan myndighet som tilldelats sådan behörighet. I de angivna paragraferna i Livsmedelsförordningen anges behörig myndighets uppgifter. (artikel 2.4 i förordning (EG) nr 882/2004, artikel 2.1.d i förordning (EG) nr 852/2004 samt 18-20 i Livsmedelsförordningen) Chef Person som leder, styr och/eller prioriterar livsmedelskontrollen inom myndigheten. 5

Extra offentlig kontroll Den kontroll som utförs utöver den normala offentliga kontrollverksamheten för att följa upp avvikelser från lagstiftningen. (artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004) Nödåtgärd Med nödåtgärd menas både kokningsrekommendationer och de tillfällen då konsumenter blir hänvisade av dricksvattenproducenten att hämta sitt dricksvatten på utpekade uppställningsplatser i avvaktan på att dricksvattnet i kranen är användbart igen. Offentlig kontroll Varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten eller gemenskapen i syfte att kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. (artikel 2.1 i förordning (EG) nr 882/2004) Officiell veterinär Veterinär med behörighet att i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004 arbeta som officiell veterinär och som utses av den behöriga myndigheten. (artikel 2, förordning (EG) nr 854/2004) Operativ livsmedelskontroll Kontroll som sker aktivt hos livsmedelsföretagaren eller genom prövning av ansökningar om godkännande av livsmedelsanläggning. Timtaxa planerad kontroll Den taxa som är fastställd av myndigheten för att tas ut för den planerade offentliga kontrollen av livsmedel. Timtaxa extra offentlig kontroll Den taxa som är fastställd av myndigheten för att tas ut för den extra offentliga kontrollen av livsmedel. Vite Ett påtryckningsmedel i form av ett penningbelopp, som en domstol kan ålägga en livsmedelsföretagare att betala för att ha underlåtit att följa ett särskilt beslut från kontrollmyndigheten. Åtgärd vid bristande efterlevnad När ett myndighetsbeslut har fattats efter det att en avvikelse från livsmedelslagstiftningen har konstaterats. Det kan till exempel vara ett föreläggande eller förbud. 6

5 Informationsposter Följande uppgifter ska rapporteras. Observera att numreringen är annorlunda jämfört med rapporteringen 2011. 1) Myndighetskod En kod som tilldelas varje rapporterande myndighet av Livsmedelsverket. 2) Myndighetsnamn Myndighetsnamn anges av Livsmedelsverket och behöver inte fyllas i. 3) E-post Här anges myndighetens officiella e-postadress. Observera att det ska vara den officiella e-postadressen som inte är bunden till en viss person. Adressen ska vara tillgänglig och kunna läsas varje arbetsdag oberoende av sjukdom och ledighet bland myndighetens personal. 4) Län Uppgift om vilket län kontrollmyndigheten tillhör. För sammanslagna kontrollmyndigheter vars område geografiskt berör flera olika län anges det län vars länsstyrelse gör revision av myndigheten. 5) Myndighetstyp Här anges om kontrollmyndigheten är lokal (kommuner), regional (länsstyrelser) eller statlig (Livsmedelsverket). 6) Antalet personer inom livsmedelskontrollen Antal personer som arbetat med operativ livsmedelskontroll, t.ex. livsmedelsinspektörer, officiella veterinärer, länsveterinärer, provtagare och tillsynstekniker. Arbetsuppgifterna och deras omfattning kan variera mellan olika personer, men kännetecknas av att arbetet är operativt och sker genom möten eller annan kontakt med livsmedelsföretagare. Om en tjänst har delats mellan flera personer anges det totala antalet personer. Följande ska inte räknas med: Nämndledamöter och personal med endast administrativa uppgifter (administratörer, jurister, chefer) Personal som enbart arbetar med kontroll av dricksvatten Observera att här avses endast antalet personer inte antalet årsarbetskrafter. Exempel: En livsmedelsinspektör blir ledig och ersätts med en vikarie delar av året. I rapporteringen ska detta anges som två personer. 7

Exempel: En inspektör arbetar halvtid med livsmedelskontroll och halvtid med miljöskyddstillsyn. I rapporteringen ska detta anges som en person. 7) Antalet årsarbetskrafter inom livsmedelskontrollen Det totala antal årsarbetskrafter som arbetat med operativ livsmedelskontroll. Hit räknas alla arbetskrafter som arbetar med operativ kontroll, t ex livsmedelsinspektörer, officiella veterinärer, provtagare och tillsynstekniker. Följande ska inte räknas med: Nämndledamöter och personal med endast administrativa uppgifter (administratörer, jurister, chefer) Personal som enbart arbetar med kontroll av dricksvatten Exempel: En myndighet har två personer som arbetar heltid med operativ livsmedelskontroll samt en person som arbetar halvtid som provtagare. Detta anges som 2,5 årsarbetskrafter. 8) Antalet årsarbetskrafter för administrativt stöd till livsmedelskontrollen Det totala antalet årsarbetskrafter som har arbetat med administrativt stöd till livsmedelskontrollen under det gångna året. Hit räknas alla arbetskrafter som administrativt stödjer kontrollen med fakturering, administration av handlingar, prioritering och ledning av kontrollen, juridiskt stöd till kontrollen och liknande arbetsuppgifter. I de fall chefer har en delad roll i verksamheten, det vill säga de både leder och fördelar arbetet och genomför inspektioner med mera, så är det enbart den administrativa delen som redovisas här. Jurister eller andra personalgrupper som även stödjer annan personal på myndigheten ska anges endast med den del av deras arbete som avser livsmedelskontrollen. Följande ska inte räknas med: Personal som arbetar med administrativt stöd till dricksvattenkontrollen Förvaltningschefer eller motsvarande som inte arbetar med livsmedelskontrollen Den administration som utförs av de inspektörer som utför den operativa livsmedelskontrollen. Exempel: En myndighet har en förvaltningschef som leder verksamheten men denna påverkar inte enskilda ärenden eller hur livsmedelskontrollen prioriteras. Under förvaltningschefen finns en avdelningschef som har det direkta prioriteringsansvaret för livsmedelskontrollen. Avdelningschefen tar aktiv del i arbetat och prioriterar verksamheten. I vissa svårare kontroller (inspektioner) deltar avdelningschefen som stöd och beslutsfattare. 8

Förvaltningschefen räknas inte med. Avdelningschefens tid delas mellan administration och operativt arbete. Samma myndighet har även en administratör som sköter vissa arbetsuppgifter som är relaterade till livsmedelskontrollen, t.ex. sköter personen alla registreringar av livsmedelsanläggningar. Personen är även ansvarig för att myndighetens arkiv fungerar och sköts. Administratören räknas med i proportion till hur stor dennes livsmedelsrelaterade arbetsuppgifter är. 9) Resursbehov för livsmedelskontroll Det totala antal årsarbetskrafter som behövs för att den operativa kontrollen ska kunna genomföras. Hit räknas alla arbetskrafter som arbetar med kontroll, t ex inspektörer, officiella veterinärer, provtagare och tillsynstekniker. Uppgiften avser behovet för kommande verksamhetsår. Följande ska inte räknas med: Nämndledamöter och personal med endast administrativa uppgifter (administratörer, jurister, chefer) Personal som enbart arbetar med kontroll av dricksvatten Exempel: En myndighet gör en analys av resursbehovet för den operativa kontrollen. Man ser att det behövs 4,5 årsarbetskrafter för att myndigheten ska kunna lösa de operativa uppgifterna. I summan har man inte räknat med de resurser som behövs för administrativt stöd till kontrollpersonalen. I rapporteringen anges 4,5 årsarbetskrafter. 10) Resursbehov för administrativt stöd till livsmedelskontrollen Det totala antalet årsarbetskrafter som behövs till administrativt stöd av livsmedelskontrollen. Hit räknas alla arbetskrafter som skulle behövas för administrativt stöd till livsmedelskontrollen, t ex sekreterare, administratörer, chefer och jurister. Uppgifterna avser behovet för kommande verksamhetsår. Följande ska inte räknas med: Personal som arbetar med administrativt stöd till dricksvattenkontrollen Förvaltningschefer eller motsvarande som inte arbetar med livsmedelskontrollen Den administration som utförs av de inspektörer som utför den operativa livsmedelskontrollen. Exempel: En myndighet gör en analys av resursbehovet för administrativt stöd till livsmedelskontrollen. Man ser att det behövs 1,25 årsarbetskrafter för att myndigheten ska kunna sköta det administrativa stödet. I summan har man inte räknat med de resurser som behövs för den operativa kontrollen. I rapporteringen anges 1,25 årsarbetskrafter. 9

11) Antalet personer inom dricksvattenkontroll Antal personer som har arbetat med operativ dricksvattenkontroll, t.ex. livsmedelsinspektörer och provtagare under det gångna året. Arbetsuppgifterna kan variera men kännetecknas av, att arbetet är operativt och sker genom möten eller annan kontakt med livsmedelsföretagare, som producerar eller distribuerar dricksvatten. Om en tjänst har delats mellan flera personer anges det totala antalet personer. Följande ska inte räknas med: Nämndledamöter och personal med endast administrativa uppgifter (administratörer, jurister, chefer) Exempel: En inspektör som arbetar med kontroll av dricksvatten blir ledig och ersätts med en vikarie delar av året. I rapporteringen ska detta anges som två personer. 12) Antalet årsarbetskrafter för dricksvattenkontroll Det totala antal årsarbetskrafter som har arbetat med operativ dricksvattenkontroll under det gångna året. Hit räknas alla arbetskrafter som arbetar med dricksvattenkontroll, t ex inspektörer och provtagare. Följande ska inte räknas med: Nämndledamöter och personal med endast administrativa uppgifter (administratörer, jurister, chefer) Exempel: På en myndighet finns en miljöinspektör som hälften av sin arbetstid arbetar med kontroll av dricksvatten. Detta anges som 0,5 årsarbetskrafter för dricksvattenkontroll. 13) Antal årsarbetskrafter för administrativt stöd till dricksvattenkontroll (endast kommuner) Det totala antalet årsarbetskrafter som arbetat med administrativt stöd till dricksvattenkontrollen under det gångna året. Hit räknas alla arbetskrafter som administrativt stödjer kontrollen, t ex sekreterare, administratörer, chefer och jurister. I de fall chefer har en delad roll i verksamheten, det vill säga de leder och fördelar arbetet och genomför inspektioner med mera, så är det enbart den administrativa delen som redovisas här. Jurister eller andra personalgrupper som även stödjer annan kontrollpersonal ska anges endast med den del av deras arbete som avser dricksvattenkontrollen. Följande ska inte räknas med: Förvaltningschefer eller motsvarande som inte direkt påverkar dricksvattenkontrollen. Administrativt stöd till annan livsmedelskontroll Den administration som utförs av de inspektörer som utför den operativa dricksvattenkontrollen. 10

Exempel: En myndighet har en förvaltningschef som leder verksamheten men denna påverkar inte enskilda ärenden eller hur dricksvattenkontrollen prioriteras. Under förvaltningschefen finns en avdelningschef som har det direkta prioriteringsarbetet för dricksvattenkontrollen. Avdelningschefen tar aktiv del i arbetat och prioriterar verksamheten. I vissa svårare kontroller (inspektioner) deltar avdelningschefen som stöd och beslutsfattare. Förvaltningschefen räknas inte med. Avdelningschefens tid delas mellan administration och operativt arbete i förekommande proportion. Samma myndighet har även en administratör som sköter vissa arbetsuppgifter som är relaterade till dricksvattenkontrollen, t.ex. sköter personen alla registreringar av dricksvattenanläggningar. Personen är även ansvarig för att myndighetens arkiv fungerar och sköts. Administratören räknas med i proportion till hur stor dennes dricksvattenrelaterade arbetsuppgifter är. 14) Resursbehov för dricksvattenkontroll (endast kommuner) Det totala antal årsarbetskrafter som behövs för operativ dricksvattenkontroll. Hit räknas alla arbetskrafter som arbetar med kontroll, t ex inspektörer och provtagare. Uppgifterna avser behovet för kommande verksamhetsår. Följande ska inte räknas med: Nämndledamöter och personal med endast administrativa uppgifter (administratörer, jurister, chefer) Exempel: En myndighet gör en analys av resursbehovet för drickvattenkontrollen. Man ser att det behövs 2,5 årsarbetskrafter för att myndigheten ska kunna lösa de operativa uppgifterna. I summan har man inte räknat med de resurser som behövs för administrativt stöd till kontrollpersonalen. I rapporteringen anges 2,5 årsarbetskrafter. 15) Resursbehov för administrativt stöd till dricksvattenkontroll (endast kommuner) Det totala antalet årsarbetskrafter som behövs till administrativt stöd av dricksvattenkontrollen. Hit räknas alla arbetskrafter som skulle behövas för administrativt stöd till dricksvattenkontrollen, t ex sekreterare, administratörer, chefer och jurister. Uppgifterna avser behovet för kommande verksamhetshår. Följande ska inte räknas med: Förvaltningschefer eller motsvarande som inte direkt påverkar dricksvattenkontrollen. Administrativt stöd till annan livsmedelskontroll 11

Den administration som utförs av de inspektörer som utför den operativa dricksvattenkontrollen. Exempel: En myndighet gör en analys av resursbehovet för administrativt stöd till dricksvattenkontrollen. Man ser att det behövs 1,25 årsarbetskrafter för att myndigheten ska kunna sköta det administrativa stödet. I summan har man inte räknat med de resurser som behövs för den dricksvattenkontrollen. I rapporteringen anges 1,25 årsarbetskrafter. 16) Årliga kontrollavgifter Totala summan av de fakturerade årliga kontrollavgifterna (livsmedel och dricksvatten). Exempel: På en myndighet faktureras totalt 1,5 miljoner kronor för årliga kontrollavgifter. Den summan rapporteras. 17) Avgifter för extra offentlig kontroll Den totala summan som fakturerats för extra offentlig kontroll (livsmedel och dricksvatten). Exempel: På en myndighet faktureras totalt 50 000 kronor för extra offentlig kontroll. Den summan rapporteras. 18) Avgifter för godkännanden Den totala summan som fakturerats för prövning av godkännanden av livsmedelsanläggningar. Exempel: På en myndighet faktureras totalt 20 000 kronor för prövning av godkännanden. Den summan rapporteras. 19) Avgifter för registreringar Den totala summan som fakturerats för registreringar av livsmedelsanläggningar. Exempel: På en myndighet faktureras totalt 40 000 kronor för registrering av livsmedelsanläggningar. Den summan rapporteras. 20) Antal godkännanden Antalet beslut om godkännande av livsmedelsanläggning som fattats under verksamhetsåret. Beslut om villkorade godkännanden räknas inte med. Om en ansökan om godkännande avslagits eller återtagits av sökande så ska det beslutet inte heller räknas med. 12

21) Antal registreringar Antalet registreringar av livsmedelsanläggningar som utförts under verksamhetsåret. Om en anmälan om registrering av livsmedelsanläggning avvisats på grund av att anmälan inte var komplett ska den inte rapporteras. 22) Timtaxa för planerad kontroll Den taxa som är fastställd på myndigheten för att tas ut för den offentliga kontrollen av livsmedel. Timtaxan anges i kronor per timme. Om myndigheten har en separat timtaxa för extra offentlig kontroll, så ska den inte anges här 23) Timtaxa för extra offentlig kontroll Den taxa som är fastställd på myndigheten för att tas ut för den extra offentliga kontrollen av livsmedel. Timtaxan anges i kronor per timme. 24) Använd riskklassning Det är upp till varje myndighet att fatta beslut om vilken modell för riskklassning man tillämpar. Den modell som Livsmedelsverket förespråkar finns i vägledningen Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (fastställd 2010-10-12). Här ska anges vilken modell för riskklassning myndigheten tillämpar. Svarsalternativen är: Riskklassning enligt vägledning 2010 (den nya riskklassningen) Riskklassning enligt vägledning 2007 (den gamla riskklassningen) En kombination av 2007 och 2010 En egen riskklassning 25) Anläggnings ID Den individuella kod som myndighetens diariesystem, eller som på motsvarande sätt, tilldelats anläggningen. Observera att det inte är de godkännandenummer som tilldelas 853-anläggningar som avses här. Varje gång en ny livsmedelsverksamhet registreras eller godkänns, ska ett nytt Anläggnings ID tilldelas verksamheten. Exempel: En butik drivs av en företagare och anläggningen har tilldelats en särskild kod. Denna kod är 1179. Företagaren säljer sin affärsrörelse och en ny företagare tar över verksamheten i lokalerna. Eftersom en ny livsmedelsföretagare registreras så måste ett nytt Anläggnings ID ges den nya verksamheten. Det nya objektet får koden 6587. 13

Exempel: En butik drivs av en företagare och anläggningen har tilldelats en särskild kod. Verksamheten drivs av ett handelsbolag. Ägaren ombildar bolaget och startar ett aktiebolag som tar över verksamheten. Samma lokaler och samma personal ingår i det nya bolaget. Eftersom det formellt sett är en ny livsmedelsföretagare som tar över verksamheten så får den nya anläggningen ett nytt Anläggnings ID. 26-29) Anläggningstyp De myndigheter som har typat sina anläggningar enligt bilaga 1, rapporterar in denna typning. Typning av anläggningarna enligt bilaga 1 är frivillig. Anledningen till detta är att denna anläggningstypning kommer att ersättas av en ny från och med år 2013. Trots att typningen är frivillig, så uppskattar Livsmedelsverket om den successivt uppdateras i samband med att kontroll utförs på anläggningarna. Då anläggningstypningen är det enda sättet som man kan skilja ut drickvattenanläggningarna från övriga anläggningar är det extra viktigt att de blir typade. Livsmedelsverket kräver dock inte att myndigheterna ska gå in och uppdatera typningen på de anläggningar man inte besöker, om man inte har resurser till det. 30) Riskfaktorer typ av verksamhet och livsmedel I rapporteringen vill Livsmedelsverket endast ha in uppgifter om riskfaktorernas värde om myndigheten använder sig av den modell för riskklassning som finns i vägledningen Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (fastställd 2010-10-12). Om myndigheten använder sig av någon annan riskklassning, ska den här punkten inte rapporteras in. Här anges det värdet som riskfaktorn typ av verksamhet och livsmedel har tilldelats på varje enskild anläggning. Svarsalternativen är: högrisk mellanrisk lågrisk mycket låg risk Exempel: Ett storhushåll tillagar och serverar mat på ett äldreboende. I verksamheten ingår hantering av rått kött. 75 portioner serveras varje dag. Kontrollmyndigheten följer Livsmedelsverkets modell för riskklassificering. I rapporteringen anges följande svar: högrisk 14

31) Riskfaktorer produktionens storlek I rapporteringen vill Livsmedelsverket endast ha in uppgifter om riskfaktorernas värde om myndigheten använder sig av den modell för riskklassning som finns i vägledningen Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (fastställd 2010-10-12). Om myndigheten använder sig av någon annan riskklassning, ska den här punkten inte rapporteras in. Här anges det värdet som riskfaktorn produktionens storlek har tilldelats på varje enskild anläggning. Svarsalternativen är: mycket stor stor mellan liten mycket liten(i) mycket liten(ii) ytterst liten Exempel: Ett storhushåll tillagar och serverar mat på ett äldreboende. I verksamheten ingår hantering av rått kött. 75 portioner serveras varje dag. Kontrollmyndigheten följer Livsmedelsverkets modell för riskklassificering. I rapporteringen anges följande svar: mycket liten(ii) 32) Riskfaktorer konsumentgrupper I rapporteringen vill Livsmedelsverket endast ha in uppgifter om riskfaktorernas värde om myndigheten använder sig av den modell för riskklassning som finns i vägledningen Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (fastställd 2010-10-12). Om myndigheten använder sig av någon annan riskklassning, ska den här punkten inte rapporteras in. Här anges det värdet som riskfaktorn konsumentgrupper har tilldelats på varje enskild anläggning. Svarsalternativen är: Ja Nej Exempel: Ett storhushåll tillagar och serverar mat på ett äldreboende. I verksamheten ingår hantering av rått kött. 75 portioner serveras varje dag. Kontrollmyndigheten följer Livsmedelsverkets modell för riskklassificering. I rapporteringen anges följande svar: Ja 15

33) Riskklass I rapporteringen vill Livsmedelsverket endast ha in uppgifter om riskklassning om myndigheten använder sig av den modell för riskklassning som finns i vägledningen Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (fastställd 2010-10-12). Om myndigheten använder sig av någon annan riskklassning, ska den här punkten inte rapporteras in. Riskklass ska rapporteras för varje anläggning. Det är riskklassen vid rapporteringstillfället som ska rapporteras. Exempel: En restaurang tillverkar ca 150 portioner per dygn. De har en allsidig och varierad meny och hanterar de flesta typer av livsmedel. Kontrollmyndigheten har placerat anläggningen i riskklass 5. Denna riskklass rapporteras. 34) Erfarenhetsklass I rapporteringen vill Livsmedelsverket endast ha in uppgifter om erfarenhetsklass om myndigheten använder sig av den modell för riskklassning som finns i vägledningen Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid (fastställd 2010-10-12). Om myndigheten använder sig av någon annan riskklassning, ska den här punkten inte rapporteras in. Erfarenhetsklass ska rapporteras per anläggning. Det är erfarenhetsklassen vid rapporteringstillfället som ska rapporteras. Svarsalternativen är: A B C Exempel: En livsmedelsanläggning har då den riskklassats placerats i erfarenhetsklass B. Under hösten 2012 klassar myndigheten om anläggningen till erfarenhetsklass C. Det är erfarenhetsklass C som ska rapporteras 35) Tilldelad kontrolltid Kontrolltid ska rapporteras för varje anläggning oavsett vilken modell för riskklassning myndigheten följer, det vill säga även om man inte rapporterar riskklass och erfarenhetsklass enligt informationspunkterna 30-34. Detta är den totala tid som tilldelats anläggningen för planerad kontroll, det vill säga både kontrolltiden enligt riskmodulen och kontrolltidstillägg enligt informationsmodulen. Det är kontrolltiden vid rapporteringstillfället som ska rapporteras. Om kontrolltiden justeras efter uträkning med modulerna ovan, så är det den justerade tiden som rapporteras, det betyder att det är den kontrolltid som man baserar den årliga avgiften på som ska rapporteras. 16

Exempel: En livsmedelsanläggning har placerats i riskklass 5 vilket ger 6 timmars kontrolltid. Anläggningen får ett tillägg enligt informationsmodulen på 1 timme, eftersom man förpackar livsmedel. Företaget är nytt och har därför placerats i erfarenhetsklass B. Den totala kontrolltiden blir 7 timmar, den summan rapporteras. 36) Datum för kontrollen Det datum då kontrollen utfördes. 37) Föranmäld/oanmäld kontroll För varje kontroll som genomförs ska information om den varit föranmäld eller oanmäld rapporteras. Med en föranmäld kontroll avses alla kontroller där myndigheten på något sätt i förväg aviserat att kontroll kommer att genomföras. 38) Kontrollorsak Varje gång man utför en kontroll, så finns det en anledning till varför. Här ska anges om det var planerad kontroll, extra offentlig kontroll eller händelsestyrd kontroll. Svarsalternativen är: Planerad kontroll. Normal och rutinmässig kontroll, som är planerad utifrån anläggningens tilldelade kontrolltid. Extra offentlig kontroll Kontroll som utförs för att följa upp avvikelser och bristande efterlevnad. Händelsestyrd kontroll Kontroll som utförs på grund av yttre omständigheter, till exempel klagomål och matförgiftningar. 39) Rapporteringspunkt Rapporteringspunkterna är de som anges i vägledningen Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar och i bilaga 2 Punkterna rapporteras tillsammans med kontrollresultaten (se informationspost 40). Endast de punkter som har kontrollerats vid kontrolltillfället ska rapporteras. Om en kontrollmyndighet har ytterligare kontrollpunkter i sina checklistor ska dessa, rapporteras som någon av rapporteringspunkterna eller inte alls. Hur man ska tänka går det att läsa mer om i vägledningen för offentlig kontroll. Exempel: En anläggning inspekteras av kontrollmyndigheten. Myndigheten använder en checklista och gör kontroller med avseende på skadedjursbekämpningen. Under rapporteringspunkten skadedjursbekämpning har myndigheten lagt till egna kontrollpunkter. En avvikelse hittas på en av de egna punkterna. Myndigheten rapporterar rapporteringspunkt 5.1 Skadedjursbekämpning med avvikelse på informationspost 47 Kontrollresultat. 17

40) Kontrollresultat Här anges resultatet från varje kontrollerad rapporteringspunkt Svarsalternativen är: Avvikelse Utan avvikelse Exempel: En anläggning inspekteras av kontrollmyndigheten. Myndigheten använder en checklista och gör kontroller med avseende på skadedjursbekämpningen. Inga brister kan konstateras utan skadedjursbekämpningen fungerar tillfredsställande. I rapporteringen anges utan avvikelse som kontrollresultat. 41) Åtgärd vid bristande efterlevnad Här anges det beslut som kontrollmyndigheten har fattat då avvikelse från lagstiftningen har konstaterats vid en kontroll. Tvingande beslut om att åtgärda vissa brister kan vara fattade med stöd av Livsmedelslagens (2006:804) 22-24 eller artikel 54.2 i förordning (EG) nr 882/2004. En brist kan föranleda flera åtgärder från myndighetens sida. Samtliga åtgärder som vidtagits efter kontroll ska anges som någon av följande punkter: A. Föreläggande B. Begränsa utsläppande på marknaden C. Begränsa import/export D. Förbjuda utsläppande på marknaden E. Förbjuda import/export F. Beordra att livsmedel återkallas G. Beordra att livsmedel dras tillbaka från marknaden H. Beordra att livsmedel destrueras I. Ge tillstånd till att livsmedel används till andra ändamål än dem som de ursprungligen var avsedda för J. Tillfälligt avbryta driften av det berörda företaget under lämplig tidsperiod K. Stänga det berörda företaget under lämplig tidsperiod L. Stänga delar av det berörda företaget under lämplig tidsperiod M. Återkalla godkännandet tillfälligt N. Återkalla godkännandet permanent O. Åtgärder som avses i artikel 19 förordning (EG) 882/2004 nämnda förordning för sändningar från tredjeländer P. Anmälan för åtal Q. Andra åtgärder Exempel: Allvarliga brister konstateras vid en livsmedelsanläggning. Kontrollmyndigheten beslutar att förbjuda delar av verksamheten. Beslutet fattas omedelbart i anslutning till kontrollen. Därefter beslutar myndigheten att förelägga företagaren att göra vissa saker i lokalen. Dessutom lämnas en anmälan om åtal in till polismyndigheten. I rapporteringen anges förbudet (j), föreläggandet (a) och åtalsanmälan (p). Tre åtgärder rapporteras för den aktuella kontrollen. 18

42) Vite Om ett beslut, till exempel ett föreläggande, har förenats med vite skall beloppet rapporteras. Själva beloppet anges i kronor. Det är det belopp som myndigheten har angett som ska rapporteras. Om beslutet överklagats och beloppet ändrats, så är det fortfarande det belopp som kommunen satt som ska rapporteras. Exempel: ett företag upphör inte med leveranser av färdiglagad mat till externa mottagare trots att det har konstaterats allvarliga brister i hanteringen. Kontrollmyndigheten förbjuder verksamheten och förenar beslutet med ett vite på 15 000 kronor om verksamheten inte upphör. Av rapporteringen ska det framgå att detta beslut har förenats med ett vite och att vitesbeloppet sattes till 15 000 kronor. 43) Löpande vite I de fall då ett beslut har förenas med vite skall det framgå om det är ett löpande vite eller ett engångsvite. Exempel: ett företag upphör inte med leveranser av färdiglagad mat till externa mottagare trots att det har konstaterats allvarliga brister i hanteringen. Kontrollmyndigheten förbjuder verksamheten och förenar beslutet med ett löpande vite på 15 000 kronor per påbörjad vecka om verksamheten inte upphör. Av rapporteringen ska det framgå att detta beslut har förenats med ett vite och att det är ett löpande vite. Vitesbeloppet ska även framgå av rapporteringen. 44) Datum för beslut om åtgärd Datumet då beslutet om åtgärd expedierades. Exempel: Efter en inspektion skriver kontrollmyndigheten ett föreläggande. Datumet då beslutet expedieras anges i rapporteringen. 45) Orsak till åtgärden Orsaken till åtgärden är att avvikelser har konstaterats på en eller flera av rapporteringspunkterna. Den/de rapporteringspunkt/-er som är orsaken till myndighetsåtgärden ska anges här. Listan över orsaker är densamma som listan för rapporteringspunkter (se informationspost 39). Exempel: En anläggning inspekteras av kontrollmyndigheten. Vid kontrollen hittar man brister gällande skadedjursbekämpningen. Anläggningen får en avvikelse på rapporteringspunkten skadedjursbekämpning. Myndigheten förelägger livsmedelsföretagaren att åtgärda problemet. Inga andra avvikelser ligger till grund för föreläggandet. I rapporteringen anges skadedjursbekämpning som orsak. 19

46) Namn på dricksvattenanläggningar (endast kommuner) Här anges dricksvattenanläggningens namn. Uppgiften behövs för att Livsmedelsverket ska kunna fullgöra rapporteringsskyldigheten inom dricksvattenområdet till kommissionen. Vid allt annat uttag av information ur databasen kommer anläggningarna att vara avidentifierade! Exempel: Ett vattenverk kallas för Storbyns Vattenverk och det är även upptaget med det namnet som objektsnamn. I rapporteringen anges Storbyns Vattenverk. Exempel: En kommun har endast en distributionsanläggning och köper dricksvattnet från annat håll. I rapporteringen anges namnet på dricksvattenanläggningen, t.ex. Storbyns distributionsanläggning. 47) Minskad provtagnings- och analysfrekvens för normal undersökning (endast kommuner) Hr avses de beslut som myndigheten har fattat enligt 11 i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Det vill säga om man fattat beslut om minskad frekvens för normal undersökning av dricksvatten jämfört med vad som anges i bilaga 3, avsnitt C II SLVFS 2001:30. Observera att det är minskningen som rapporteras och att den aldrig kan bli större än 50 %. Exempel: Dricksvattnet hos användare från ett vattenverk har under fyra år bedömts som tjänligt med halter som är klart bättre än gränsvärdena. Kontrollmyndigheten beslutar att minska provtagningsfrekvensen av de normala undersökningarna med 25 procent jämfört med dricksvattenföreskrifterna. Uppgifter som rapporteras är 25 %. 48) Minskad omfattning av parametrar i den utvidgade undersökningen (endast kommuner) Här avses de beslut som myndigheten har fattat enligt 11 i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Det vill säga om man fattat beslut om minskad omfattning av parametrar i den utvidgade undersökningen av dricksvatten jämfört med vad som anges i bilaga 3, avsnitt B, SLVFS 2001:30. Exempel: En dricksvattentäkt ligger i ett område där inga bekämpningsmedel har använts eller påvisats under flera år. Kontrollmyndigheten beslutar att bekämpningsmedel inte behöver analyseras mer än vart fjärde år vid det aktuella vattenverket. Uppgifter som rapporteras är bekämpningsmedel. 49) Nödåtgärder dricksvatten (endast kommuner) Med nödåtgärder menas både kokningsrekommendationer och de tillfällen då konsumenter blir hänvisade av dricksvattenproducenten att hämta sitt dricksvatten på utpekade uppställningsplatser i avvaktan på att dricksvattnet i kranen är an- 20

vändbart igen. Förbestämda svarsalternativ ska vara: kokningsrekommendation och tillhandahållande av nödvatten via tank. Exempel: ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen vattentäkt. Vid offentlig provtagning upptäcks E.coli i vattnet och det bedöms som otjänligt. Ägaren till vårdhemmet uppmanar samtliga användare av vattnet att koka det innan det används för matlagning och för dryck. Problemet åtgärdas men efter fyra månader upptäcks samma fel, denna gång i egenkontrollen. Återigen uppmanas användarna att koka vattnet. För anläggningen rapporteras två nödåtgärder. För båda fallen anges kokningsrekommendation som åtgärd. Exempel: ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig provtagning upptäcks E.coli i vattnet och det bedöms som otjänligt. Ägaren till vårdhemmet uppmanar samtliga användare av vattnet att hämta dricksvatten i tankar som ställts upp utanför byggnaden. För anläggningen rapporteras en nödåtgärd. tillhandahållande av nödvatten via tank anges som åtgärd. 50) Nödåtgärder dricksvatten datum (endast kommuner) Datumet då nödvattenåtgärden påbörjades. Exempel: ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig provtagning upptäcks E.coli i vattnet och det bedöms som otjänligt den 1 juni. Ägaren till vårdhemmet uppmanar redan samma dag samtliga användare av vattnet att koka det innan det används för matlagning och för dryck. Datum som rapporteras är 1 juni. Exempel: ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig provtagning upptäcks E.coli i vattnet och det bedöms som otjänligt den 1 juni. Ägaren till vårdhemmet uppmanar redan samma dag samtliga användare att hämta vatten från tankar som ställs upp utanför vårdhemmet. Det datum som rapporteras är 1 juni. 51) Nödåtgärder dricksvatten antal dygn (endast kommuner) Antalet dygn som nödvattenåtgärden varade. Exempel: ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig provtagning upptäcks E.coli i vattnet och det bedöms som otjänligt den 1 juni. Ägaren till vårdhemmet uppmanar redan samma dag samtliga användare av vattnet att koka det innan det används för matlagning och för dryck. Rekommendationen varar till och med den 4 juli. I rapporteringen anges 4 dygn. Exempel: ett vårdhem är beläget på landsbygden och har egen dricksvattentäkt. Vid offentlig provtagning upptäcks E.coli i vattnet och det bedöms som otjänligt den 1 juni. Ägaren till vårdhemmet uppmanar redan samma dag samtliga användare att hämta vatten från tankar som ställs upp utanför vårdhemmet. Rekommendationen varar till och med den 4 juli. I rapporteringen anges 4 dygn. 21

52) Nödåtgärder dricksvatten berörda personer (endast kommuner) Om en nödåtgärd vidtagits ska antalet berörda konsumenter anges. Ibland omfattas hela distributionsnätet av åtgärden och i andra fall bara delar av det. Exempel: En stad med 25 000 invånare försörjs med dricksvatten från ett ytvattenverk. Det finns bara ett distributionsnät. Vid en dricksvattenläcka kommer avloppsvatten in i delar distributionsnätet. Dricksvattenläckan uppstod i ett mindre bostadsområde i vilket det bor 1500 personer. Det förorenade vattnet har bara spridits in i bostadsområdet. Dricksvattenproducenten informerar de boende i området om att de måste koka vattnet. I rapporteringen anges 1500 personer som berörda av nödåtgärden. 22

Bilaga 1 Anläggningstyper Indelningen av livsmedelsanläggningar sker i fyra nivåer. Den fjärde nivån finns bara för vissa anläggningar. Observera att det som står inom parentes inte ska ingå i namnet i XML-filen. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Kvarnar och siloanläggningar Öltillverkning Vin av druvor Vin av frukt Sprit Bagerier Livsmedelsindustri utan animalisk produktion Vegetabiliska oljor och matfetter Livsmedelstillverkning Industriell tillverkning Sylt, saft och marmelad Kex, kakor Industriell tillverkning med vegetabiliska livsmedel som råvara Snustillverkning Tillverkning av färdiglagad mat Köttanläggningar Hantering av obearbetad fisk (slakt av fisk) Produktion av animaliska livsmedel Fiskanläggningar Helkonservering (steril) Halvkonservering (kylkonserv, t.ex. marinering, sillinläggning) Fermenterade produkter (t.ex. surströmming) 23

Övriga fiskanläggningar Invägning och behandling av mjölkråvara Konsumtionsmjölk och konsumtionsgrädde Flytande, fermenterade mjölkprodukter Smör och matfett Mjölk- och vasslepulver samt koncentrat Halvmjuk- och mjuk ost (inkl färskost) Halvhård- och hård ost Bitning, rivning, skivning, tärning av hårdost (och injicering av smakämnen i lagrad hårdost) Bitning av dessertost (och tillsättning av smakämnen i dessertost) Mognadslagring och kylförvaring Mjölkproduktlager Övriga mjölkproduktanläggningar Äggproduktanläggning med torkning av äggprodukter Äggproduktanläggning med våta äggprodukter Äggpackeri Mjölkproduktanläggningar Ägganläggningar Rökta och gravade produkter Torkade och lutade produkter Stekt fisk (färdiglagad mat med fisk) Fisklager 24

Tillverkning av andra produkter (ej livsmedel) Livsmedelshantering Tillsatser och processhjälpmedel Handel Storhushåll Musselanläggningar Grodlårs- och snäckanläggningar Ompackningsanläggningar Tillverkning endast för livsmedelsindustrin Butik utan bearbetning eller beredning Butik med beredning och/eller bearbetning av råa animalier Butik med beredning och/eller bearbetning utan råa animalier Butik med försäljning av oförpackade livsmedel men utan beredning eller bearbetning Produktionsanläggning med råa animaliska livsmedel Produktionsanläggning med endast vegetabilier Produktionsanläggning med utskick av livsmedel (anläggning som i huvudsak levererar livsmedel till andra företag) (hantering av råa animalier är möjlig) Monteringsanläggning (hantering av råa produkter förekommer men de är i huvudsak prefabricerade) Serverings- och mottagningsanläggning Ägglager 25

Dricksvatten Vård och omsorg (barn under 5 år, nedsatt immunförsvar, allergi, förskolor, sjukhus, vårdhem) Huvudkontor Distribution och lagerhållning Mobil verksamhet Allmänna dricksvattenanläggningar Produktionsanläggning med råa animaliska livsmedel Monteringsanläggning (beredning från prefab.) Serverings- och mottagningsanläggning Distribution (hemtjänst) Institutioner (oavsett berednings- och bearbetningsgrad) Huvudkontor - handel Huvudkontor - storhushåll Huvudkontor - distribution Kyl- och fryshus (godkända enligt 853- anläggningar, råvaruhandel) Fristående kyl- och fryshus (temp.krav enligt 853, lagring av animaliska livsmedel) Grossister Skeppshandelslager Tullager Produktionsanläggningar med beredning och/eller bearbetning Endast försäljning av förpackade livsmedel Försäljning av oförpackade livsmedel Livsmedelsautomater (vendingmaskiner) Tåg Luftfartyg Vattenverk som försörjs av ytvatten 26

Övriga dricksvattenanläggningar Vattenverk som försörjs av ytvattenpåverkat grundvatten Vattenverk som försörjs av opåverkat grundvatten Distributionsanläggning (ej eget vattenverk) Vattenverk som försörjs av ytvatten Vattenverk som försörjs av ytvattenpåverkat grundvatten Vattenverk som försörjs av opåverkat grundvatten Distributionsanläggning (ej eget vattenverk) 27

Bilaga 2 Rapporteringspunkter UA = utan avvikelse, A = avvikelse Rapporteringspunkt UA A 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning, även fordon 1.1 Infrastruktur, lokaler och utrustning, även fordon 2. Råvaror och förpackningsmaterial 2.1 Råvaror och förpackningsmaterial 3. Säker hantering, lagring och transport 3.1 Säker hantering, lagring och transport ändamålsenlig rutin mikrobiologisk korskontamination mellan råvara och färdigvara 3.2 Säker hantering, lagring och transport ändamålsenlig rutin korskontamination av allergener 3.3 Säker hantering, lagring och transport - övrigt 4. Hantering och förvaring av avfall 4.1 Hantering och förvaring av avfall 5. Skadedjursbekämpning 5.1 Skadedjursbekämpning 6. Rengöring och desinfektion 6.1 Rengöring och desinfektion ändamålsenlig rutin för redskap o ytor i kontakt med livsmedel 6.2 Rengöring och desinfektion - övrigt 7. Vattenkvalitet 7.1 Vattenkvalitet 8. Temperatur 8.1 Temperatur ändamålsenlig rutin för varmhållning 8.2 Temperatur ändamålsenlig rutin för kylförvaring 8.3 Temperatur - övrigt 9. Personlig hygien 9.1 Personlig hygien fullt utrustat och funktionellt handtvättställ finns i produktionslokaler 9.2 Personlig hygien ändamålsenlig rutin för personalens hälsotillstånd 9.3 Personlig hygien - övrigt 10. Utbildning 28

10.1 Utbildning 11. HACCP-baserade förfaranden 11.1 HACCP faroanalys mikrobiologiska faror 11.2 HACCP faroanalys allergena faror 11.3 HACCP faroanalys övriga faror 11.4 HACCP kritiska styrpunkter, värmebehandling 11.5 HACCP kritiska styrpunkter, nedkylning 11.6 HACCP kritiska styrpunkter, övriga 11.7 HACCP validering och verifiering 11.8 HACCP - övrigt 12. Information 12.1 Information redlighet föreskrivna märkningsuppgifter 12.2 Information redlighet vilseledning 12.3 Information hälsorisk 12.4 Information - dokumentation 12.5 Information - övrigt 13. Spårbarhet 13.1 Spårbarhet ändamålsenlig rutin för återkallande 13.2 Spårbarhet övrigt 14. Mikrobiologiska kriterier - enligt (EG) nr 2073/2005 14.1 Mikrobiologiska kriterier enligt (EG) nr 2073/2005 15. Övrigt 15.1 Övrigt 29