EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002 EBM ett kompetens- och kunskapscentrum för ekobrottsbekämpning

EKOBROTTSMYNDIGHETEN Grafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala AB Foto: Stock Image (omslag), IFA-Bilderteam (sid 14), Ola Fagerström (sid 29), Lars Ardarve (sid 32), arkivbilder EBM (sid 30, 31 och 33) och Ola Högberg (övriga). Tryck: DAUS Tryck och Media AB, Örnsköldsvik. 2003.

Innehåll Kort om EBM under 2002 3 Generaldirektören har ordet 4 Resultatredovisning 6 Mål och utgångspunkt 6 Brottsförebyggande arbete 8 Utredning och lagföring 12 Övrig återrapportering 22 Personalredovisning 29 Fortsatt kompetensutveckling 30 Personalen 32 Ledningen 35 Finansiell redovisning 36 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Anslagsredovisning 2002 38 Finansieringsanalys 39 Tilläggsupplysningar och noter 40 Sammanställning över väsentliga noter 44

Antalet brottsanmälningar till EBM har fortsatt att öka också under 2002. Trots att fler ärenden har avgjorts än något år tidigare har ärendebalansen ökat. Antalet ärenden från EBM som väntar på avgörande i domstol ökar på ett oroväckande sätt. Omkring 40 procent av den tid som EBM lägger ner på brottsutredningar ägnas åt de mer komplexa ärendena, s. k. EKO3. 2 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Kort om EBM under 2002 Produktiviteten fortsätter att öka. Under året anmäldes 3 475 ekobrott. Det är en ökning med ca 15 procent. Samtidigt avslutades 3 355 ärenden en ökning med 20 procent. Genom en effektivare hantering av enklare ärenden kan tyngdpunkten läggas på de mer allvarliga och komplexa brotten. Ca 80 procent av arbetstiden ägnas åt dessa utredningar. Landets domstolar har under 2002 meddelat ca 360 domar i mål där åtal väckts av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten (EBM). I drygt 90 procent av fallen har fällande domar meddelats. Sammanlagt har 1 047 personer lagförts under året. Bland de mer uppmärksammade utredningarna kan nämnas några som lett till fällande dom i Svea hovrätt Jesus Alcalá-målet, insidermålet Pinkerton där det för första gången utdömdes fängelsestraff för insiderbrott samt ett omfattande skalbolagsmål. Flera framgångsrika domar rör mål som gällt grova skattebrottshärvor i samband med svartarbete i städbranschen och byggbranschen. Under året lät EBM för första gången pröva de nya bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) rörande s.k. målvakter. Målet gällde en bolagsplundring. De nya reglerna gör det brottsligt både att som målvakt gå in som styrelseledamot i ett bolag och att sätta in en målvakt i ett bolag. För att stärka myndighetens roll som kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsområdet satsar EBM på uppbyggnaden av en kunskaps- och erfarenhetsbank som ska stödja den operativa verksamheten. Kvalitetssäkring och systematiska utvärderingar av utredningarna är viktiga inslag. Särskilda satsningar görs inom det brottsförebyggande området. Ett arbete pågår med att utforma strategier och riktlinjer för brottsförebyggande arbete. Frisörprojektet rörande svartarbete inom frisörbranschen är ett exempel på en sådan satsning. I samband med Frisörprojektets informationskampanj genomfördes två undersökningar om attityderna till svartarbete i frisörbranschen. Svaren visade på att attityderna förändrats efter kampanjen. 63 procent tyckte att det var mycket viktigt eller ganska viktigt att minska svartarbete vid mätningen 2001. Året därpå hade siffran ökat till 68 procent. Ökningen var störst i åldrarna 15 20 år. Ett omfattande utbildningsprogram för ekoåklagare och ekoutredare över hela landet har genomförts i EBM:s regi. Under året har drygt 300 personer deltagit i myndighetens kursverksamhet. I genomsnitt har varje medarbetare haft 14 utbildningsdagar. För andra gången arrangerades Ekobrottsdagar tillsammans med VJS (Institutet för vidareutbildning av jurister, samhällsvetare och ekonomer) med ett varierat utbud av seminarier och föreläsningar för 250 deltagare. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 3

Generaldirektören har ordet Antalet brottsanmälningar till EBM har fortsatt att öka också under 2002. Ökningen har varit så stor att ärendebalansen vuxit något trots att vi avgjort fler ärenden än något år tidigare. Genomströmningstiderna fortsätter också att minska, vilket gör att vi i högre grad kan utreda brotten närmare inpå brottstillfället. Antalet mål från EBM som väntar på avgörande i domstol ökar dock på ett oroväckande sätt, vilket gör att väntetiderna där blir allt längre. De negativa konsekvenserna av detta är väl kända. Jag har tidigare haft anledning att ifrågasätta det rättvisande i en del av de statistiska uppgifter som tillgängliga system producerar. Även statistiken för 2002 innehåller en del osäkerheter. Det är därför tillfredsställande att vi nu inom EBM enats om en redovisningsmodell för brottsutredningarna som ger ett bättre och mera tillförlitligt underlag för styrning och uppföljning av verksamheten. Ett fåtal uppmärksammade ekomål har gjort att man via media lätt kan få uppfattningen att ogillade åtal hör till vanligheten i EBM:s verksamhet. Det verkliga förhållandet är att åklagaren haft framgång i 90 procent av domarna. Det måste bedömas som ett bra utfall mot bakgrund av utredningarnas komplexitet. 4 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Erfarenheter År 2002 var EBM:s femte verksamhetsår. Det ger anledning till reflexioner såväl över den tid som gått som vad framtiden för med sig. Trots att antalet brottsanmälningar ökat år för år har EBM genom metod- och kompetensutveckling lyckats hantera situationen väl. Det sammanfattande intrycket för min del är att EBM hittills utvecklats positivt till ett kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsbekämpningen i enlighet med grundtankarna bakom EBMreformen. Detta står numera klart också för vår omvärld som i ökande utsträckning visar intresse för myndighetens verksamhet. Branschorganisationer, föreningar, studenter m.fl. vänder sig allt oftare till oss för att få information eller få vår medverkan i brottsförebyggande och andra projekt. Medias intresse för ekobrott och ekobrottsbekämpningen har sedan länge varit stort. Nu märker vi hur vi allt oftare kontaktas av media för att bistå med bakgrundsinformation av juridisk eller faktamässig art i anslutning till inträffade händelser. Inte någonstans i landet finns en större samlad expertis på ekonomisk brottslighet och hur man bäst bekämpar den. Det har vi anledning att vara stolta över. Att det sedan finns orealistiska uppfattningar om vad en myndighet förmår mot krafter som drivs av möjligheten till lättförtjänta pengar till hisnande belopp får vi leva med. Strategi Från Regeringens sida har aviserats en ny strategi mot den ekonomiska brottsligheten. Huvuddragen i den nya strategin presenterades av företrädare för Justitiedepartementet under Ekobrottsdagarna i november 2002. Grundtanken i den nya strategin är att den traditionella brottsbekämpningen måste kompletteras med en mer målmedveten och systematisk satsning på det brottsförebyggande arbetet. Det torde främst bli en fråga om att utforma lagstiftningen inom det skatte- och näringsrättsliga området så att ekonomiska brott motverkas. Det är ett synsätt som överensstämmer med de erfarenheter vi vunnit inom EBM under dessa första år. Det finns anledning att förvänta att EBM ges en central roll i det nya strategiska arbetet. Med de utmaningar som ligger i detta måste vi fundera över hur vi kan utveckla vår kompetens ytterligare. Det brottsförebyggande arbetet kommer alltmer i fokus och ställer ökade krav på oss. Underrättelsetjänsten är ett annat område som måste utvecklas och som kräver att vi har kompetens och resurser för detta. Här saknas fortfarande en del lagstiftningsmässiga förutsättningar för EBM:s poliser att medverka i denna process på samma villkor som övriga poliser i landet. Det finns dock gott hopp om en bra lösning på problemet i närtid. En förutsättning för en gynnsam utveckling av EBM är att vi själva får ett större ansvar för vår verksamhet. Vi har ett gott samarbete med myndigheterna inom åklagarrespektive polisväsendet och får god service från dessa. Det administrativa beroendet innebär dock i vissa avseenden oklara ansvarsförhållanden. Regeringens uppdrag till Riksåklagaren som syftar till att EBM ska få besluta om anställning av åklagare till sin myndighet är positivt. Samverkan De gångna åren visar med stor tydlighet att samverkan är nyckelordet för framgång. Jag har berört behovet av mer och bättre samarbete internt i vår organisation. Men det är lika viktigt med samverkan externt med de aktörer som arbetar mot målet att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Verksamheten i Ekorådet har funnit en ändamålsenlig form och det är naturligt att myndighetssamverkan nu utgår från gemenskapen i denna kvalificerade församling. Aktioner mot ekonomisk brottslighet inom byggsektorn och livsmedelshandeln är goda exempel på vad som kan åstadkommas med en utvecklad samverkan mellan berörda organisationer. I det operativa arbetet måste den samlade kompetens som finns inom EBM utnyttjas bättre. Oavsett att det formella ansvaret som förundersökningsledare är koncentrerat till en ensam åklagare i det svenska rättssystemet, måste mera av teamtanken prägla arbetet. Utredningar och insatser i domstolen måste också utvärderas mer systematiskt så att erfarenheter negativa och positiva tas bättre tillvara. Vi måste skapa förutsättningar för att den senaste IT-tekniken kan komma till användning i den operativa verksamheten. Vi måste förvissa oss om att våra begränsade resurser används på bästa sätt. Rolf Holmquist Generaldirektör EBM ÅRSREDOVISNING 2002 5

Resultatredovisning Mål och utgångspunkt Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från ett medborgarperspektiv. Bemanningsföretag som sysselsätter svart arbetskraft har blivit ett stort problem, bland annat inom byggbranschen. 6 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

VERKSAMHETEN EBM:s uppgift är att bekämpa och förebygga ekonomisk brottslighet. Myndighetens verksamhet är uppdelad på två verksamhetsgrenar; brottsförebyggande arbete samt utredning och lagföring. Vid EBM handläggs följande ärenden: 1. Ärenden som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län avseende bl.a.: 11 kap. brottsbalken Skattebrottslagen Aktiebolagslagen Insiderstrafflagen 2. Andra ärenden som hänför sig till de nämnda länen och vars handläggning ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande. 3. Ärenden som lämpligen bör handläggas vid EBM med hänsyn främst till att ärendet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet och har nationell utbredning, internationell anknytning, är av principiell natur eller av stor omfattning. Sådana ärenden kan övertas efter framställan från annan åklagarmyndighet. 4. Ärenden rörande omfattande bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. I län utanför EBM:s primära ansvarsområde samverkar EBM med övriga åklagar- och polisväsendet i verksamheten som rör bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Som central myndighet följer och analyserar EBM utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och bekämpningen av denna, tar initiativ till myndighetsgemensamma aktioner samt utarbetar förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen. VÄSTRA Göteborg Halmstad Malmö Skövde Borås Visby Karlskrona Kristianstad SÖDRA STABEN Stockholm ÖSTRA POLISCHEF STABEN ÖSTRA AVDELNINGEN ORGANISATIONSSCHEMA GENERALDIREKTÖR VÄSTRA AVDELNINGEN SÖDRA AVDELNINGEN ORGANISATIONEN Myndighetens operativa verksamhet bedrivs vid tre avdelningar, Östra, Västra och Södra avdelningarna. Den tidigare separata Kammaren för särskilda brottsutredningar har införlivats i Östra avdelningen. Staben svarar för myndighetens centrala ledning och nationella stabsuppgifter. Under året har en utvecklingsenhet inrättats med samordnande ansvar för kompetens- och metodutveckling, IT-drift, utveckling och analys samt brottsförebyggande arbete. Vid Staben finns också Ekobrottskansliet, som under året organisatoriskt inordnats i Rikskriminalpolisen. Avdelningarnas specialenheter arbetar bland annat med spaning, säkring och analys av beslag i IT-miljö samt hantering av inkommande tips. EBM verkar huvudsakligen inom storstadsområdena. Östra avdelningen ligger i Stockholm och har en utredningsenhet i Visby. Västra avdelningen i Göteborg har utredningsenheter i Borås, Halmstad och Skövde. Södra avdelningen, som är lokaliserad till Malmö, har utredningsenheter i Karlskrona och Kristianstad. Staben ligger i Stockholm. Avdelningarna är indelade i kammare som består av 20 25 medarbetare under ledning av en chefsåklagare. Myndighetens medarbetare utgörs av åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer som i samverkan svarar för myndighetens operativa uppgifter, dvs. att upptäcka och förhindra brott samt att utreda brott och lagföra brottslingar. Poliserna har fortfarande sin anställning inom polisväsendet men tjänstgör vid EBM. Den operativa verksamheten bedrivs i arbetsgrupper sammansatta av åklagare, poliser, ekorevisorer och i ökande omfattning administrativ personal. Detta utgör ett unikt sätt att arbeta inom rättsväsendet och erfarenheterna är mycket positiva. Ungefär samtidigt med EBM inrättades skattebrottsenheter vid Riksskatteverket. Skattebrottsenheterna biträder EBM i utredningar som gäller främst skattebrott och bokföringsbrott och utgör ett viktigt resurstillskott i den utredande verksamheten. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 7

Brottsförebyggande arbete innebär kontroll och påföljder som verkställs. Det räcker inte enbart med informationsinsatser. Genom pilotstudier prövar EBM olika metoder. Brottsförebyggande arbete Mål Risken för att brott begås ska minska. Åtgärder I samband med EBM:s tillkomst uttalades att myndigheten skulle svara för utveckling av strategier för det brottsförebyggande arbetet och för den brottsbekämpande verksamheten inom området, i samarbete med berörda myndigheter. Regeringen har återkommande ställt krav på att myndigheten ska utveckla och effektivisera det brottsförebyggande arbetet. I de granskningar som gjordes av EBM under 2001 av bl.a. Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer konstateras att det brottsförebyggande arbetet inom EBM inte är klart definierat. Brottsförebyggande rådet har under 2002 analyserat behovet av brottsförebyggande arbete inom ekobrottsområdet på uppdrag av regeringen. Resultatet av analysen redovisas i rapporten Förebygga ekobrott behov och metoder. Inom Regeringen pågår arbetet med att utveckla en ny strategi för samhällets åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. EBM tillsatte under året en arbetsgrupp med uppgift att utveckla strategier och riktlinjer för att effektivisera myndighetens brottsförebyggande arbete. Arbetsgruppen kommer att redovisa sina överväganden i mars 2003. Redan under 2002 har ansvar och resurser för det brottsförebyggande arbetet inom EBM tydligare pekats ut i organisationen. Utvecklingsenheten ansvarar för strategiska frågor, metodutveckling och samordning av det brottsförebyggande arbetet. Inom varje avdelning har Specialenheten ett uttalat operativt ansvar samtidigt som särskilda resurser inom enheterna avdelats för brottsförebyggande arbete. En viktig effekt av den organisatoriska förändring som gjorts är att avdelningarna fått ett mer enhetligt arbetssätt när det gäller brottsförebyggande arbete. Fortfarande finns dock skillnader i ambition och resursinsats mellan avdelningarna. Även denna fråga behandlas av den tillsatta arbetsgruppen. 8 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Preventiv Ekonomisk Kontakt (PEK) har hittills varit den vanligaste formen av operativt brottsförebyggande arbete inom ekobrottsområdet. Under året har PEK omfattat personliga besök hos 441 näringsidkare. PEK innebär att besök görs hos näringsidkare i samverkan med andra myndigheter för att informera om bokföringsplikt, momsdeklarationer m.m. Underrättelse- och spaningsverksamhet är en betydelsefull faktor för att upptäcka ekonomisk brottslighet. Avdelningarnas specialenheter har under året fått en mer enhetlig och central roll med ansvar för operativ spaningsverksamhet men också som en central länk i kontakten med övriga myndigheters underrättelse-, spanings- och kontrollverksamhet. I det operativa spaningsarbetet har ett nära samarbete etablerats mellan EBM:s avdelningar och länspolismyndigheternas kriminalenheter. Specialenheterna har bl.a. tillsammans med Finanspolisen inom Rikspolisstyrelsen angripit pågående ekonomisk brottslighet där huvudaktörerna tillhör den grupp som betecknas som särskilt brottsbenägna. Stora summor som genom olika bolag och personer transfererats till utlandet och till olika brottsgrupperingar inom den organiserade brottsligheten i Sverige har kunnat kartläggas och spåras. Erfarenheterna bekräftar vikten av att tidigt upptäcka brottslig verksamhet och att spåra och återföra utbyte av brott. Allmän information Allmän information är en viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Myndighetens informationsfunktion har en brottsförebyggande uppgift när det gäller att förmedla information till myndigheter, näringsliv, organisationer och allmänhet. Myndighetens hemsida och medierna utgör viktiga kanaler. Under året har ett 20-tal pressmeddelanden distribuerats till medierna, en mediestrategi har utformats och ett 35-tal chefer och nyckelpersoner har genomgått mediaträning. Vidare har ett journalistseminarium kring insiderbrott genomförts tillsammans med Finansinspektionen. EBM har under året lämnat information om sin verksamhet via olika seminarier och sammankomster samt vid besök på skolor m.m. Medarbetare från samtliga avdelningar har under året medverkat vid ett flertal externa informationsmöten för myndigheter, organisationer, studenter och andra intressenter inom ekobrottsområdet. Som ett stöd för det informativa arbetet har EBM i samverkan med bl.a. skattemyndigheterna på regional nivå tagit fram särskilda informationsbroschyrer till företagare. För andra gången genomfördes Ekobrottsdagarna i samarbete med VJS. På programmet fanns ett varierat utbud av seminarier kring aktuella ekobrottsfrågor för omkring 250 deltagare. Som exempel på konkreta insatser kan nämnas att EBM deltagit i: en konferens anordnad av LO-distriktet i Stockholm där olika fackliga avdelningar inom länet redovisade konkreta förekommande ekobrott för inbjudna myndighetsrepresentanter en tvådagarskonferens arrangerad av LO-distriktet i Stockholm där inbjudna myndighetsrepresentanter informerade fackligt förtroendevalda och ombudsmän inom länet om aktuella företeelser inom ekobrottsligheten. Förberedelser pågår för att starta liknande samarbete i andra län och att inbjuda näringslivets organisationer att delta i samarbetet. ett internationellt forskningsseminarium i Sigtuna om momsbedrägerier inom EU anordnad av Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Linköping International Conference on Economic Crime med en rapport med titeln Opportunities for Swedish Government Agencies to Intervene and Retreive the Proceeds of Economic Crime The Cambridge International Symposium on Economic Crime och där presenterat en rapport om beskattning och penningtvätt samt arrangerat en workshop om momsbedrägeri en konferens om ekonomisk brottslighet och rättssäkerhet i Polen. EBM presenterade en rapport om internationellt samarbete i brottsutredningar från ett svenskt perspektiv och en rapport om momsbedrägeri som affärsidé. Sveriges Frisörföretagare tog initiativet till att EBM startade ett pilotprojekt i Malmö om svartarbete inom frisörbranschen. Inom projektet har bl. a. ett certifieringssystem för att garantera seriositeten hos frisörföretagaren lanserats. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 9

Brottsförebyggande projekt I samarbete med berörda myndigheter har EBM under året slutfört ett antal brottsförebyggande pilotprojekt. Frisörprojektet Regeringen tilldelade i mars 2001 EBM två miljoner kronor för att i samarbete med Sveriges frisörföretagare, Handelsanställdas förbund, Riksskatteverket och det regionala samverkansorganet i Skåne driva ett pilotprojekt om svartarbete inom frisörbranschen i Malmö kommun. EBM överlämnade i november 2002 en rapport till regeringen med erfarenheter från projektet. Projektets syfte var att samla erfarenheter inför framtida åtgärder mot svartarbete. Fokus har varit att sprida information till allmänheten, uppmuntra frisörföretag till frivillig certifiering och att informera företagen genom PEK-besök. En utvärdering av de effekter som uppnåtts har skett genom undersökningar av attityder samt mätning av redovisad omsättning före och efter vidtagna åtgärder. Utvärderingen har även omfattat en fördjupad analys av effekterna samt behov av förslag till åtgärder. En intressant frågeställning var om allmänheten tyckte det är viktigt eller oviktigt att minska svartarbetet inom frisörbranschen. Resultatet visar att det är fler som efter informationskampanjen tycker det är mycket eller ganska viktigt att minska svartarbetet. Andelen har ökat från 63 procent i mätningen juni 2001 till 68 procent i mätningen februari 2002. Ökningen är störst bland de yngsta (15 20 Drygt hälften av frisörföretagarna deklarerar en inkomst på högst 100 000 kronor medan avtalsmässig lön för en anställd frisör är ca 200 000 kronor. I rapporten Frisörprojektet i Malmö kräver Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund, Riksskatteverket och Ekobrottsmyndigheten att det införs en lag på kassaapparater i kontantbranschen. år): från 52 procent år 2001 till 60 procent år 2002. Detta är glädjande med hänsyn till att de yngre var en prioriterad målgrupp för projektet. Att påverka attityderna innebär dock inte automatiskt att även beteendet förändras. Detta förutsätter ofta en mer långsiktig och medveten påverkan. Gotlandsprojekten Under 2001 startade EBM i samverkan med de lokala myndigheterna på Gotland ett projekt med brottsförebyggande inriktning på restaurangbranschen och ett motsvarande projekt riktat mot den tillfälliga handeln. Inom ramen för restaurangprojektet har samtliga restauranger med utskänkningstillstånd besökts en eller flera gånger. Skattemyndigheten har också genomfört andra kontrollåtgärder riktade mot restaurangföretagen. Kommunen begärde i början av året in uppgifter om ingående lager av sprit, vin och öl samt prislistor från samtliga tillståndsinnehavare och i slutet av året uppgifter om inköpta kvantiteter samt utgående lager. Avsikten var att kontrollera försäljning av alkohol i volym och kronor mot uppgiven omsättning i kronor avseende alkohol. Projektet har inte främst haft karaktären av ett kontrollprojekt utan myndigheterna har agerat helt öppet gentemot restaurangerna och talat om vilka kontroller som skulle göras. Förhoppningen var att man genom detta gemensamma agerande mellan myndigheter, arbetsgivar- och branschorganisationer samt personalorganisationer skulle uppnå en samlad positiv effekt så att så få avsiktliga fel som möjligt skulle uppdagas. Resultatet blev nedslående. Trots hot om indragning av utskänkningstillstånd lämnade endast 24 av 149 tillståndsinnehavare, dvs. 16 procent, in till synes fullständiga svar på båda förfrågningarna. Slutsatsen blir att även om myndigheterna, som i fallet med restauranger, har legala kontrollmöjligheter och dessutom faktiskt genomför omfattande kontroller så räcker inte detta. Straff måste också verkställas för att uppnå efterlevnad på detta område. Vid besök på marknadsplatser och torg har kontroll skett av momsregistrering, F-skattesedel, efterlevnad av informationsskyldighet enligt lagen om tillfällig försäljning, förekomst av svart arbetskraft m.m. När det gäller tillfällig handel är de legala förutsättningarna för kontroll optimala. Resultatet blev även på detta område nedslående. Slutsatsen är att det inte räcker med legala kontrollmöjligheter och faktiskt kontrollutövande, utan att det dessutom krävs att avvikelser sanktioneras på ett kännbart sätt. Livsmedelsprojektet Vid EBM:s Södra avdelning har ett projekt genomförts rörande livsmedelsbranschen. Behovet aktualiserades 10 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

sedan flera förundersökningar inletts rörande misstänkt ekonomisk brottslighet vid import av livsmedel från annat EU-land. Inom ramen för projektet har de brottsförebyggande aspekterna uppmärksammats genom exempelvis PEK-besök. Projektet har påvisat stora luckor i rapporterings- och kontrollsystemen vid kontanthandel från annat EU-land. Detta har föranlett Ekorådet att under hösten 2002 inleda en myndighetsgemensam aktion avseende handel inom livsmedelsområdet. Synpunkter på lagstiftningen Det är främst genom att besvara remisser som EBM lämnar synpunkter på lagstiftningen. Under året har drygt fyrtio remissvar lämnats. Bland dessa kan följande nämnas: Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler En modernare rättegång Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet Ny handelsbolagsbeskattning Företrädaransvar EBM har vidare vid hearings och andra tillfällen redovisat synpunkter på lagstiftningen. En minst lika viktig uppgift för myndigheten är att verka för att den lagstiftning som finns tillämpas fullt ut och på ett korrekt sätt. Inom myndigheten bedrivs därför ständigt ett omfattande arbete med att ta fram handböcker och promemorior som behandlar rättsliga frågor inom olika områden. Som ett belysande exempel kan nämnas handboken Bokföringsbrott och bokföringslagen av Anna-Lena Dahlqvist och Sigurd Elofsson som utgivits under året. Resurser för brottsförebyggande arbete Under 2002 har uppskattningsvis 18 000 timmar eller ca 12 årsarbetskrafter satsats på brottsförebyggande arbete. Detta utgör ca tre procent av EBM:s totala resurs. Skillnaderna mellan avdelningarna går främst att härleda till skillnader i historisk bakgrund, där Västra och Södra regionerna redan före EBM:s bildande satsat på spaning och PEK-verksamhet i större utsträckning än vad man gjort i Stockholmsregionen. Dessutom har balanssituationen på Östra avdelningen och stora mängder inkommande ärenden minskat möjligheten att avsätta resurser för brottsförebyggande arbete. Effekter av det brottsförebyggande arbetet Effekterna av brottsförebyggande arbete syns ofta först på längre sikt och då i form av minskad faktisk brottslighet eller i form av minskade skadeverkningar. Med de mörkertal som finns inom ekobrottsområdet är det särskilt svårt att mäta effekterna. Uppföljningen har hittills i huvudsak inriktats på att redovisa riktade åtgärder som allmänt uppfattas som brottsförebyggande. Inom ramen för pilotprojektet mot frisörbranschen i Malmö har attitydundersökningar genomförts före och efter informationsinsatserna för att mäta de omedelbara effekterna. Samtidigt genomfördes även undersökningar bland ett urval av hela rikets invånare. En mätning gjordes redan i juni 2001. Efter informationskampanjen gjordes en uppföljande mätning i februari 2002 för att studera effekterna. Resultatet av attitydundersökningarna som närmare redovisas i rapporten Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö visar på en viss utveckling i rätt riktning, om än svag. En viktig uppgift för den arbetsgrupp som nu arbetar med utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet inom EBM är att få till stånd en mer nyanserad och långsiktig utvärdering av hur det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas. De åtgärder och projekt som pågått och pågår har skapat en viktig grund för att vidareutveckla det brottsförebyggande arbetet. De brottsförebyggande frågorna kommer även fortsättningsvis att ges ett ökat utrymme. Typfall Oseriösa lagerbolagsbildare Ett problem är s.k. oseriösa lagerbolagsbildare. Det kan gå till så här. En person vill starta ett aktiebolag. För detta krävs att minst 100 000 kronor ska sättas in i bolaget. Han vänder sig istället till en oseriös lagerbolagsbildare och kan köpa ett färdigt aktiebolag för 4 000 kr 10 000 kronor. Både köparen och säljaren struntar i att betala in aktiekapitalet. Brottslingen får genom att köpa färdiga aktiebolag för några tusenlappar tillgång till själva brottsverktyget. Under de senaste tre åren har ca 3 000 aktiebolag bildats och använts för brottslig verksamhet. De oseriösa lagerbolagsbildarna fungerar som en motor för den ekonomiska brottsligheten. Dessutom konkurrerar de med de seriösa aktörerna på marknaden. Förlorare är staten, näringslivet och medborgarna. PRV genomförde under 2002 en studie där man undersökte 389 lagerbolag i en s.k. lagerbolagskedja. Av dessa hade 128 bolag gått i konkurs efter bara några år. Bolagen och dess styrelsefunktionärer hade restförda skulder på ca 145 miljoner kronor. I 110 av bolagen saknades styrelseledamot eller suppleant och i 176 företag saknades registrerad revisor. Ett stort antal av de lagerbolag som bildats av oseriösa aktörer och sedan sålts vidare hade använts för ekonomisk brottslighet. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 11

Vid utredning om svart arbetskraft är det vanligt att man i bokföringen påträffar osanna fakturor till betydande belopp. Förfarandet innebär att staten undandras både arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Utredning och lagföring Mål 1 Lagföringen ska öka och kvaliteten på förundersökningsverksamheten ska höjas. Mål 2 Antalet avslutade ärenden ska uppgå till minst det antal som kommit in och tiden från brottsanmälan till åklagarbeslut ska förkortas. RESULTATINFORMATION Brådis, åklagarväsendets diarieföringssystem för ärendehantering, är den primära källan till resultatinformation om myndighetens ärenden. En del ärenden består av en person som är misstänkt för ett brott, medan andra består av flera personer med en mängd misstankar emot sig. Viss resultatinformation avser ärenden, annan resultatinformation avser misstänkta personer eller brottsmisstankar. En mängd information om EBM:s ärenden registreras i Brådis. En gång per månad hämtas uppgifter från Brådis och sammanställs i en statistikdatabas. Hittills har EBM erhållit ett utdrag ur statistikdatabasen avseende myndighetens ärenden i Excel-format en gång per månad. Avdelningarna har därutöver haft behov av att utveckla egna system för ärendeuppföljning för att tillgodose sina behov av resultatinformation. EBM:s erfarenhet har varit att Brådis inte uppfyller de krav på ärendeinformation som behövs för att få en rättvis bild av verksamheten vid EBM. En arbetsgrupp tillsattes därför i början av hösten för att se över myndighetens ärendeuppföljning och föreslå förbättringar. Syftet var att ärendestatistiken i större utsträckning skulle vara anpassad till och på ett mer rättvisande sätt spegla EBM:s verksamhet. Arbetsgruppen lämnade före årets slut ett antal viktiga förslag till förändringar som kommer att genomföras under 2003. Statistikansvariga utses på avdelningarna med tillgång till ärendestatistiken för att underlätta planering och uppföljning i det dagliga arbetet. Datavård kommer att genomföras ett par gånger årligen för att säkerställa korrekt registrering av uppgifter i Brådis. En gemensam månads- och kvartalsrapport har tagits fram, samt gemensamma mallar för registrering av sådana uppgifter som inte omfattas av Brådis. 12 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

En ny version av Brådis beräknas kunna tas i drift i mitten av 2003 och flertalet av EBM:s önskemål om tillägg i Brådis tillgodoses i denna version. EBM fick i slutet av året direkttillgång till statistikdatabasen och programvaror för databashantering. Översynen av myndighetens uppföljning av verksamhetsstatistiken fortsätter för kontinuerlig förbättring och vidareutveckling. Ny beräkningsmetod Direkttillgången till statistiken, arbetsgruppens överväganden och den ökade kompetensen inom EBM avseende resultatuppföljning har föranlett ett antal förändringar i beräkningen av vissa resultatmått. Tidigare år har lagföringsandel beräknats på i Brådis avslutade ärenden. Ett ärende som innehåller beslut om åtal avslutas i Brådis först när dom meddelat. Vid ett eventuellt överklagande öppnas ärendet igen. Detta för med sig att dessa ärenden kommer med i statistiken över avslutade ärenden långt efter det att beslut i åtalsfrågan fattats och ibland fler än en gång. EBM har därför valt att i ärendeuppföljningen se ärenden som avslutade när avgörande åklagarbeslut fattats i ärendets samtliga brottsmisstankar. Samma resonemang tillämpas redan inom åklagarorganisationen och ger ett mer rättvisande resultat avseende antal avslutade ärenden samt andel och antal lagförda ärenden. Lagföringsandelen har till skillnad från tidigare år dessutom korrigerats för ärenden som avser utländsk framställan om rättslig hjälp, ärenden som överflyttats till annan åklagarmyndighet och övriga ärenden som inte ska lagföras vid EBM. Detta innebär att årets uppgifter avseenden antal avslutade ärenden samt andel och antal lagförda ärenden inte helt kan jämföras med tidigare år. Ärendekategorier Ärenden som inkommer till EBM delas upp i olika kategorier beroende på hur resurskrävande de bedöms vara. Fördelningen sker enligt följande kriterier: EKO1 EKO2 EKO3 EKO4 mindre omfattande ärenden medelsvåra ärenden särskilt krävande ärenden utländsk framställan om rättslig hjälp Exempel på ärenden av EKO 1 är mindre omfattande bokföringsbrott som inte kräver särskilda insatser av en ekorevisor, vissa skattebrott avseende fysiska personer samt andra okomplicerade brott enligt skattebrottslagen. Ärenden av EKO 3 är sådana med kvalificerad brottslighet som antingen är juridiskt mycket komplicerad eller är av stor omfattning och därigenom mycket resurskrävande. Med stor omfattning avses ärenden som förväntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling. Det är den samlade bedömningen av omständigheterna i ärendena som avgör om de bör anses som särskilt krävande och därmed tillhöra EKO 3. Till EKO 4 räknas endast ärenden som avser utländska framställningar om rättslig hjälp i brottmål som inte ingår i någon hos EBM pågående förundersökning. Ärenden som inte bedöms tillhöra någon av dessa kategorier tillhör EKO 2. Tips som registreras i Brådis kategoriindelas på samma sätt som övriga anmälningar som kommer in till myndigheten. I årsredovisningens tabeller presenteras uppgifterna ibland som heltals procentenheter. Vid beräkningar avrundas decimalerna på så sätt att summan av procentenheterna kan avvika med någon enhet från 100. I tabeller med procentuppgifter bör vilka uppgifter som ligger till grund för beräkningen uppmärksammas. Ojämnheter i den procentuella fördelningen kan bero på förändring av en mycket liten grunduppgift. Nedan följer en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Tabell 1. Andel lagförda ärenden. 2002 2001 2000 Östra 29% 28% 33% Västra 27% 26% 42% Södra 28% 22% 30% Särskilda* 24% 30% Totalt 28% 26% 35% * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 2. Lagföringsandel per ärendekategori 2002 2001 2000* EKO 1 28% 24% 36% EKO 2 28% 28% 31% EKO 3 48% 68% 43% * Manuell diarieföring EBM ÅRSREDOVISNING 2002 13

Tabell 3. Lagföringsbeslut per avdelning Åtalsunder- Strafföre- Åtal låtelse läggande Östra 1% 17% 82% Västra 2% 7% 91% Södra 1% 29% 70% Totalt (100%) 1% 15% 84% Tabell 4. Lagföringsandel avseende misstänkta personer, brottsmisstankar Brotts- misstankar** Misstänkta personer* Östra 24% 26% Västra 25% 28% Södra 26% 23% Totalt 24% 26% * Andel misstänkta personer som åtalats, utfärdade strafförelägganden eller åtalsunderlåtelse i förhållande till det totala antalet misstänkta personer i avslutade ärenden ** Andel brottsmisstankar i vilka beslutats om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse i förhållande till det totala antalet avslutade brottsmisstankar MÅL 1 Beskrivning Med lagföringsandel avses andel ärenden med åtal, straffföreläggande eller åtalsunderlåtelse i förhållande till totala antalet avslutade ärenden. Såväl andelen ärenden som lett till lagföring som andelen lagförda personer har ökat. Detsamma gäller för andelen brottsmisstankar som lett till lagföring. En justering har dock skett i beräkningsmetod för andel lagförda ärenden, vilket gör att en jämförelse med tidigare år inte är helt adekvat. Andelen beslut avseende brottsmisstankar har ökat med 20 procent jämfört med 2001. Antalet åtal och strafförelägganden har ökat kraftigt. Vidare kan konstateras att andelen beslut att inte inleda alternativt lägga ned en förundersökning också har ökat. Detta skall ses mot bakgrund av att en förundersökning ska läggas ned om det inte längre finns skäl att fullfölja den. Detta innebär att ett antal utredningar om ekonomisk brottslighet inte kan drivas vidare till åtalsbeslut, eftersom det inte kan bevisas att den misstänkte begått något brott eller det kan konstateras att det inte förekommit någon brottslig gärning. Vidare innebär reglerna om förundersökningsbegränsning att det ofta kan finnas skäl att lägga ned en förundersökning, för att koncentrera utredningsresurserna till mer väsentliga delar i utredningen. Svart arbete förekommer i stor omfattning i de s.k. kontantbranscherna. Taxi är sedan gammalt en bransch med stora problem. 14 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Tabell 5 a. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, hela EBM Förändring från 2001 2002 2001 2000 FU* inleds ej 22% 2 643 2 171 1 566 FU* nedlagd 22% 3 031 2 484 2 896 S:a 22% 5 674 4 655 4 462 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 13% 297 264 867 Åtal väcks ej, preskription /övrigt -1% 124 125 265 S:a 8% 421 389 1 132 Strafföreläggande 10% 337 307 480 Åtalsunderlåtelse -10% 19 21 60 Åtal 56% 1 822 1 168 1 604 Övriga beslut -3% 1 318 1 357 1 171 Totalt 21% 9 591 7 897 8 909 Tabell 5 c. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, Västra avdelningen Förändring från 2001 2002 2001 2000 FU* inleds ej 72% 673 391 393 FU* nedlagd 29% 883 685 1 112 S:a 45% 1 556 1 076 1 505 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 78% 130 73 224 Åtal väcks ej, preskription /övrigt -8% 33 36 135 S:a 50% 163 109 359 Strafföreläggande -17% 45 54 174 Åtalsunderlåtelse 100% 10 5 13 Åtal 47% 608 414 589 Övriga beslut 6% 381 361 350 Totalt Västra 37% 2 763 2 019 2 990 Tabell 5 b. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, Östra avdelningen Förändring från 2001 2002 2001 2000 FU* inleds ej 6% 1 478 1 394 873 FU* nedlagd 30% 1 729 1 327 1 296 S:a 18% 3 207 2 721 2 169 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -9% 129 141 625 Åtal väcks ej, preskription /övrigt -9% 74 81 122 S:a -9% 203 222 747 Strafföreläggande 13% 206 183 224 Åtalsunderlåtelse 0% 7 7 45 Åtal 68% 1 009 599 854 Övriga beslut 11% 764 686 606 Totalt Östra 22% 5 396 4 418 4 645 * Förundersökning Tabell 5 d. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, Södra avdelningen Förändring från 2001 2002 2001 2000 FU* inleds ej 27% 492 386 300 FU* nedlagd -11% 419 472 488 S:a 6% 911 858 788 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas -24% 38 50 18 Åtal väcks ej, preskription /övrigt 113% 17 8 8 S:a -5% 55 58 26 Strafföreläggande 23% 86 70 82 Åtalsunderlåtelse -78% 2 9 2 Åtal 32% 205 155 161 Övriga beslut -44% 173 310 215 Totalt Södra -2% 1 432 1 460 1 274 * Förundersökning EBM ÅRSREDOVISNING 2002 15

Tabell 6. Strafförelägganden med villkorlig dom eller villkorlig dom med böter 2002 2001 2000 Östra 167 153 172 Västra 27 45 101 Södra 80 58 71 Totalt 274 256 344 Tabell 7. Ärenden övertagna från andra åklagarmyndigheter 2002 2001 2000 Östra 36 9 15 Västra 32 20 28 Södra* 22 95 9 Särskilda** 5 3 Totalt 90 129 55 * 2001 övertog Södra avdelningen ett stort antal ärenden från Blekinge ** Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 8. Ärenden överlämnade till/redovisade från SBE Till SBE Från SBE Östra 378 201 Västra 224 148 Södra 95 62 Totalt 697 411 Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid brott med böter i straffskalan, med villkorlig dom eller villkorlig dom med böter om det är uppenbart att en domstol skulle döma till sådan påföljd. Antalet strafförelägganden med villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter har sedan föregående år ökat med omkring sju procent. EBM har övertagit 90 brottsutredningar från andra åklagarmyndigheter. Till Skattebrottsenheterna har 697 ärenden överlämnats för biträde i förundersökningen. Enheterna har redovisat 411 ärenden till EBM. I sammanhanget bör nämnas att skattebrottsutredare också medverkar i utredningar, företrädesvis EKO3, som inte överlämnas till enheterna. Åtgärder Åtgärder för att öka lagföringen och förbättra förundersökningarnas kvalitet utgör en viktig del i EBM:s verksamhet. För utveckling av kvalitetsarbetet inom myndigheten har en särskild arbetsgrupp bildats. Frågor om kvalitetskontroll och uppföljning av verksamhetsresultat har av tradition ägnats endast begränsad uppmärksamhet inom rättsväsendet. Detta gäller också för EBM. Bildandet av myndigheten har dock skapat förutsättningar för förbättringar på området som inte funnits tidigare. Det bör hållas i åtanke att EBM bland sin personal förfogar över ett kunnande och en erfarenhet om utredningar om ekonomisk brottslighet som inte står att finna samlat på annat håll. EBM måste säkerställa att den operativa verksamheten vid myndigheten svarar mot de kvalitetskrav som gäller. Utredningsverksamheten måste således ges så goda arbetsverktyg som kan stå till buds. Det är här bl.a. fråga om tillgång till IT-baserade informationsbanker och handböcker i annan form. I sammanhanget bör också nämnas metoder och teknik för presentation av processmaterial i domstolen. Minst lika viktigt är att den enskilde åklagaren ges det stöd i övrigt som kan tillhandahållas. Myndighetens stabsfunktioner har en naturlig roll i detta sammanhang. Att ta tillvara erfarenheter från genomförda brottsutredningar är ett självklart inslag i ett kvalitetssäkringsprogram. Uppföljning och utvärdering av utredningsinsatserna måste därför byggas in som rutinmässiga åtgärder i programmet. Samverkan med andra myndigheter och organisationer i syfte att förbättra anmälningsrutinerna måste lyftas fram. Som exempel kan nämnas samverkan med konkursförvaltarna inom ramen för RUBICON-projektet och revisorernas branschorganisationer, FAR och SRS, vilken beskrivs mer ingående under Övrig rapportering. De riktlinjer och rutiner för i vilken prioriteringsordning ärendena skall handläggas har positivt påverkat förundersökningarnas kvlitet och lagföringsandelen. Bevisningen i ekomål är i hög grad en färskvara och lagföringsandelen påverkas normalt negativt av att utredningarna drar ut på tiden. Myndighetens riktlinjer syftar till att prioritera ärenden med pågående brottslighet. Det program som finns inom myndigheten för metodoch kompetensutveckling kan också nämnas. Avsikten med EBM:s utbildningsprogram är både att höja kompetensen hos de olika yrkesgrupperna och att utveckla effektiva arbetsformer för utredningsgrupperna så att den totala kompetensen i gruppen tas till vara. För att uppnå ett bättre teamarbete har en projektledarutbildning påbörjats under året. Myndighetens utbildningsverksamhet beskrivs utförligare i personalredovisningen. 16 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Arbetet med en IT-baserad kunskaps- och erfarenhetsbank har inletts med en förstudie. Meningen är att erfarenheter som vinns i det operativa arbetet ska sparas och göras tillgängligt för andra. Analys Förundersökningarnas svårighetsgrad Förundersökningarna avseende EKO2 och EKO3 har fortlöpande blivit alltmer omfattande, komplexa och internationella och ställer ökade krav på åklagare, poliser och ekorevisorer. Inom EBM uppfattar man inte att förundersökningarnas svårighetsgrad under det gångna året ökat märkbart, men däremot under de senaste åren. Det konstateras att andelen omfattande och svårhanterliga ärenden inom respektive ärendekategori ökar. Ca 42 procent av den tid som läggs ned på den brottsutredande verksamheten ägnas åt de särskilt krävande ärendena. Motsvarande siffra för de medelsvåra ärendena är ca 40 procent. De medelsvåra och särskilt krävande ärendena ägnas således sammantaget drygt 80 procent av den tid som läggs ned på brottsutredande verksamhet, vilket är i nivå med föregående år. Skillnader mellan avdelningarna Med större skillnader mellan år och avdelningar betraktar EBM sådana avvikelser som i det aktuella sammanhanget framstår som anmärkningsvärda. Det finns en rad faktorer som påverkar åklagarens beslut. En förklaring till skillnaderna mellan avdelningarna är de enskilda ärendenas beskaffenhet, som anmälans kvalitet och innehåll. Därtill kommer att det alltid finns utrymme för olika bedömningar. Vidare har ärendenas ålder och balanssituationen på avdelningen stor betydelse. Från statistisk utgångspunkt är variationer från ett år till ett annat och mellan avdelningarna helt naturliga. Total överensstämmelse mellan avdelningarna när det gäller resultatet skulle förutsätta att såväl inflödet av ärenden som förutsättningarna i övrigt var identiska avdelningarna emellan. Avdelningarna kommer således alltid att uppvisa skillnader i resultat mellan åren. Dessa skillnader jämnar dock ut sig över tiden. När det gäller lagföringsandelen föreligger inte några tydliga skillnader mellan avdelningarna. Lagföringsandelen i EKO3 är lägre på Östra avdelningen än på övriga avdelningar. Detta beror främst på att gamla balanser på Östra avdelningen arbetats av och att möjligheten till lagföring minskar ju äldre ett ärende blir. Beträffande besluten i övrigt förklaras de skillnader som finns främst av att förändringarna i inflödet varit olika för avdelningarna. Skillnaderna förklaras också av hur tips registreras i Brådis inom avdelningarna. Under året har tips registrerats i större omfattning på Västra avdelningen vilket ger en ökad andel beslut att inte inleda förundersökning. Ansträngningar görs kontinuerligt för att uppnå en mer enhetlig diarieföring. Diagram 1. Tabell 9. Inkomna ärenden Förändring från 2001 2002 2001 2000 Östra 29% 1 793 1 391 1 163 Västra 8% 1 026 950 701 Södra 1% 656 648 511 Särskilda* 30 65 Totalt 15% 3 475 3 019 2 440 * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 10. Avslutade ärenden Förändring från 2001 2002 2001 2000 Östra 34% 1 843 1 379 1 240 Västra 14% 937 819 896 Södra 4% 575 552 542 Särskilda* 41 66 Totalt 20% 3 355 2 791 2 744 * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen EBM ÅRSREDOVISNING 2002 17

Måluppfyllelse Målet att lagföringen ska öka har uppfyllts. Myndigheten har som framgått ovan vidtagit en rad åtgärder på området och resultatmåtten visar en positiv utveckling. Den undersökning av andelen fällande domar som gjorts inom myndigheten och gav ett resultat på 90 procent är en viktig resultatindikator i sammanhanget. Också förundersökningarnas kvalitet har förbättrats genom vidtagna åtgärder. Tid i hovrätt På motsvarande sätt som förra året har uppgifter tagits fram manuellt avseende hur många timmar som lagts ner på arbete inför och under förhandlingar i hovrätt. Det kan konstateras att myndighetens medarbetare lägger ned mycket tid på denna del av brottmålsprocessen. Samtliga avdelningar har tillsammans lagt ned drygt 800 dagars arbete på hovrättsprocessen, vilket motsvarar 165 arbetsveckor. Denna siffra inkluderar förberedelser, väntetider, restider m.m. och avser samtliga personalkategorier vid myndigheten. Jämfört med föregående år innebär detta en ökning på ca 300 dagar. MÅL 2 Antalet avslutade ärenden ska uppgå till minst det antal som kommit in och tiden från brottsanmälan till åklagarbeslut ska förkortas. Beskrivning Antalet inkomna ärenden har ökat med nästan 500 vilket utgör en procentuell ökning på 15 procent. Trenden med ökat antal brottsanmälningar har fortsatt under 2002 vid samtliga avdelningar. Inget tyder på att trenden kommer att brytas. På det hela taget håller myndigheten jämna steg med inflödet. Antal avslutade ärenden har ökat med 20 procent. Varken beträffande inkomna eller avslutade ärenden har det skett några betydande förändringar i fråga om fördelningen mellan ärendekategorierna. Ärendebalansen är per den 31 december och kan delas in i ärendebalans och domstolsbalans. Myndighetens totala ärendebalans har ökat med fyra procent. Antalet ärenden i domstol har ökat med 55 från 511 till 566 ärenden eller elva procent. Den procentuella andelen ärenden som är yngre än ett år har ökat med tre procentenheter, från 54 till 57 procent. Tabell 11. Ärenden per kategori Inkomna Avslutade 2002 2001 2000 2002 2001 2000 EKO 1 50% 50% 49% 50% 50% 50% EKO 2 46% 46% 46% 46% 45% 44% EKO 3 3% 3% 3% 3% 4% 5% EKO 4 1% 1% 2% 1% 1% 2% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% Tabell 13. Ärendebalans, exklusive mål i domstol Förändring från 2001 2002 2001 2000 Östra avdelningen 1% 1 816 1 800 1 824 Västra avdelningen 8% 824 760 580 Södra avdelningen 12% 639 569 460 Särskilda kammaren* 62 71 Totalt 3% 3 279 3 191 2 935 * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 12. Total ärendebalans, inklusive mål i domstol Förändring från 2001 2002 2001 2000 Östra avdelningen 2% 2 100 2 049 2 035 Västra avdelningen 10% 1 027 935 777 Södra avdelningen 13% 718 638 539 Särskilda kammaren* 80 91 Totalt 4% 3 845 3 702 3 442 * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Tabell 14. Domstolsbalans Förändring från 2001 2002 2001 2000 Östra avdelningen 14% 284 249 211 Västra avdelningen 16% 203 175 197 Södra avdelningen 14% 79 69 79 Särskilda kammaren* 18 20 Totalt 11% 566 511 507 * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen 18 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Tabell 15. Ålder på ärenden i balans (domstolsbalansen ej inräknad) Antal Andel 0-6 månader gamla 1 228 37% 7-12 månader gamla 690 21% 13-18 månader gamla 483 15% 19-24 månader gamla 261 8% 25 månader eller äldre 617 19% Totalt 3 279 100% Tabell 16. Antal dagar från brottsanmälan till beslut Medelvärde per avdelning 2002 2001 2000 Östra 622 557 588 Västra 394 387 429 Södra 400 420 448 Särskilda* 1 207 859 Totalt 523 533 528 * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i stra avdelningen Diagram 2. Tabell 17. Antal dagar från brottsanmälan till beslut Medianvärde per avdelning 2002 2001 2000 Östra 365 361 563 Västra 253 245 293 Södra 237 307 314 Särskilda* 1 756 446 Totalt 298 345 405 * Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen Trots att det under året gjorts särskilda insatser för att avsluta gamla ärenden på Östra avdelningen återstår fortfarande ett betydande antal som är äldre än 24 månader. Med genomströmningstid avses tiden från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Det bör påpekas att dessa siffror inte är jämförbara med övriga åklagarväsendet som mäter genomströmningstid från färdig förundersökning och inte från brottsanmälan. Den positiva trenden med sjunkande genomströmningstider fortsätter. Den genomsnittliga genomströmningstiden har för hela EBM sjunkit från 533 till 523 dagar. Medianvärdet har sjunkit från 345 till 298 dagar. Att avsluta gamla ärenden kommer att vara ett högprioriterat område också under 2003. För varje gammalt ärende som avslutas ökar dock genomströmningstiden i snitt. Åtgärder De åtgärder som vidtas för att öka lagföringen och för att förbättra förundersökningarnas kvalitet bidrar också till minskade genomströmningstider. De ärenden som EBM fick överta när myndigheten bildades medförde en balanssituation som gjort det svårt att hantera alla utredningar så snabbt som det vore önskvärt. Detta har försvårat för myndigheten att förkorta genomströmningstiderna. Det finns nu förutsättningar att i högre grad fokusera på att utreda yngre ärenden vilket allmänt sett leder till minskade genomströmningstider. I de riktlinjer som tillämpas framhålls att det är angeläget att prioritera ärenden med pågående brottslighet. En sådan inriktning på utredningsverksamheten bidrar till minskade genomströmningstider. EBM:s unika konstruktion med poliser som arbetar inom myndigheten innebär att åtgärder för att underlätta ärendehanteringen mellan åklagare och polis inte behövs. När det gäller förhållandet till domstolarna deltar EBM som åklagarmyndighet i samverkan med Riksåklagaren i det arbete som sker inom ramen för Rif-rådets (Rättsväsendets informationsförsörjning) verksamhet, trots att EBM inte har någon representant i rådet. Analys Ökningen av antalet inkomna ärenden kan främst förklaras av utökad kontrollverksamhet hos skattemyndigheterna. Ökningen beror också på ökat antal anmälningar från konkursförvaltare vilket i sin tur påverkas av konjunktur- EBM ÅRSREDOVISNING 2002 19

Städbranschen dras med svåra problem när det gäller illojal konkurrens från svartarbetande företag. EBM samarbetar med bl.a. de fackliga organisationerna som ett led i brottsbekämpningen. utvecklingen och antal konkurser. Tips diarieförs dessutom i Brådis i större utsträckning än tidigare. EBM kommer under 2003 att ägna det ökade inflödet av ärenden särskild uppmärksamhet. När det gäller diarieföringsfrågorna kommer EBM under 2003 att verka för större enhetlighet i ärenderegistrering mellan avdelningarna. Ökningen av domstolsbalansen är främst en effekt av att fler ärenden avslutats och att lagföringen ökat. Skillnader mellan avdelningarna Myndighetens samtliga avdelningar har avslutat flera än förra året. Ökningen i antal inkomna ärenden är störst vid Östra avdelningen. Det beror i första hand på ökad kontrollverksamhet vid Skattemyndigheten i Stockholm samt ökat antal konkurser. Konkursförvaltare och skattemyndigheter står för omkring 80 procent av alla anmälningar om ekonomisk brottslighet. Förklaringen till att Västra och Södra avdelningarna har betydligt kortare genomströmningstider än Östra avdelningen är att man där redan under tidigare år avsatt särskilda resurser för att avsluta merparten av sina gamla ärenden. Att Östra avdelningen inte kunnat göra detsamma beror i första hand på den balans avdelningen fick överta vid EBM:s tillkomst och den resursbrist som rått vid avdelningen. 20 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Tabell 18. Antal dagar från brottsanmälan till beslut Medelvärde per ärendekategori 2002 2001 2000 EKO 1 299 343 362 EKO 2 561 545 574 EKO 3 790 710 573 EKO 4 194 159 169 Tabell 19. Antal dagar från brottsanmälan till beslut Medianvärde per ärendekategori 2002 2001 2000 EKO 1 159 175 216 EKO 2 344 396 441 EKO 3 570 485 619 EKO 4 86 56 58 Tabell 20. Lagföringsandel per kategori och avdelning EKO1 EKO2 EKO3 Östra 32% 13% 30% Västra 23% 33% 45% Södra 28% 27% 67% Totalt 28% 28% 48% Tabell 21. Antal dagar från brottsanmälan till beslut EKO3 Medel Median Östra 900 636 Västra 503 431 Södra 847 641 Totalt 790 570 Måluppfyllelse Målet att antalet avslutade ärenden ska uppgå till minst det antal som kommit in har i det närmaste uppfyllts. Myndigheten har också uppfyllt målet att genomströmningstiden ska förkortas. Särskild rapportering avseende EKO3 EKO3 avser kvalificerad brottslighet som antingen är juridiskt mycket komplicerad eller är av stor omfattning och därigenom mycket resurskrävande. Det är den samlade bedömningen av omständigheterna i ärendet som avgör om det bör anses som särskilt krävande. Lagföringsandelen ligger fortsatt högt på 48 procent, vilket är avsevärt högre än för övriga ärendekategorier. Lagföringsandelen är som högst för EKO3 vid myndighetens alla avdelningar. EBM har utarbetade riktlinjer och rutiner för i vilken prioritetsordning ärendena ska handläggas. Detta påverkar lagföringen positivt för de särskilt krävande ärendena. Genomströmningstiden för EKO3 ligger i medel på 790 dagar och medianvärdet är 570 dagar. Att tiden är längre än genomsnittet för samtliga ärendekategorier är naturligt med tanke på ärendenas omfattning, komplexitet och svårighetsgrad. Medelvärdet är högre än medianvärdet vilket visar vilken effekt ett mindre antal långa ärenden kan ha på medelvärdet av genomströmningstiden. Omkring 40 procent av den tid som myndigheten lägger ned på brottsutredningar ägnas åt EKO3. Samma andel av kostnaderna för brottsutredningar motsvarar omkring 125 miljoner kronor. Utfall i domstol är inte tillåtet att registrera i Brådis. En manuell genomgång av myndighetens domar har dock gjorts för att undersöka andelen fällande domar för samtliga ärendekategorier. I de ca 360 domar som meddelats har fällande domar förekommit i 90 procent av fallen. Det bör påpekas att ett ogillat åtal i ett uppmärksammat ärende får en betydligt större uppmärksamhet hos allmänheten än ett antal fällande domar i andra omfattande ärenden som av olika skäl inte rönt samma massmediala intresse. EBM kommer under 2003 att prioritera granskning av domar som ett led i det kvalitetssäkringsprogram som pågår och närmare analysera orsakerna till att åtal ogillas. Typfall Skattebrott i samband med svartarbete I augusti 2002 meddelades en dom i en av de svartjobbshärvor som ingår i Riksprojektet mot svart arbetskraft. Huvudmannen hade förmått medhjälparna i deras bolag att ställa ut osanna fakturor som han sedan kostnadsfört i bokföringen. Pengarna som frigjordes använde han sedan till att betala sina medhjälpare, deras bolag, den svarta arbetskraften samt för eget bruk. Huvudmannen, som åtalats för grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll på ca 45 miljoner kronor, dömdes till 6 års fängelse. Fem medhjälpare dömdes till mellan 4 1/2 och 1 års fängelse och samtliga fick näringsförbud. EBM utreder också 150 svartarbetare i bolagen. Svartarbetarna misstänks för bedrägeri eftersom de i flera fall samtidigt fått ersättning från försäkringskassan eller A-kassa. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 21

Genom växlingskontorens penningtvättsanmälningar till Finanspolisen upptäcks många ekobrott som EBM utreder. Penningtvättsanmälningarna ökade från 4 163 år 2001 till 8 080 år 2002. Övrig återrapportering Samverkan, både nationellt och internationellt, är betydelsefull för att framgångsrikt bekämpa den ekonomiska brottsligheten. SAMVERKAN Samverkan mellan myndigheter och organisationer har stor betydelse när det gäller att utveckla och förbättra ekobrottsbekämpningen. EBM samverkar med ett flertal myndigheter och organisationer som i mer eller mindre hög grad ägnar sig åt ekobrottsbekämpning. I det följande redovisas ett antal olika områden inom vilka samverkan varit särskilt omfattande. Utöver det har EBM samverkat med en rad andra myndigheter och organisationer. Som exempel kan nämnas Finansinspektionen, Patent- och Registreringsverket, Tullverket, Konkurrensverket och Finanspolisen. Nationell samordning av ekobrottsbekämpningen tillsammans med Riksåklagaren I de län där EBM inte har ansvaret för åklagarverksamheten har myndigheten tillsammans med Riksåklagaren ett samordningsansvar för verksamheten som rör ekonomisk brottslighet. EBM:s samordningsansvar är fördelat mellan Östra och Södra avdelningarna med undantag av en mindre del som fullgörs av myndighetens tab. En särskild organisation har skapats för samverkansfrågorna bl.a. genom särskilda kontaktåklagare. På det operativa planet finns en väl utvecklad samverkan i fråga om s.k. tillslag. EBM biträder vidare med IT-analyser och ekorevisorskompetens. När det gäller åtgärder i övrigt kan samverkanskonferenser nämnas. Vid avdelningarna fungerar samverkan bra såväl operativt som i övrigt. Kontakterna sker på ett obyråkratiskt sätt och under verksamhetsanpassade former. Det finns dock utrymme för att ytterligare förbättra samverkan genom att satsa mer på gemensamma utbildningsinsatser. Beträffande Stabens del av samordningsansvaret beskrivs Ekorådet och RUBICON m.m. närmare nedan. Utöver dessa samverkansgrupper har Rättsenheten vid myndighetens stab regelbundna kontakter med Rättsavdelningen inom Riksåklagarens kansli angående praxis- och samordningsfrågor. Alla domar granskas centralt inom myndigheten. Syftet med granskningen är i första hand att åstadkomma en enhetlig praxis på ekobrottsområdet, men domarna utnyttjas 22 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

också som underlag för handböcker, metodutveckling och utbildningsinsatser. Sedan halvårsskiftet 2002 får myndigheten också del av domarna i ekomål från samverkanslänen. De samordningsåtgärder som redovisas ovan sammantaget med att EBM utvecklats till ett kunskaps- och kompetenscentrum har medfört positiva effekter för ekobrottsbekämpningen i hela landet. Ekorådet och dess arbetsgrupp På central nivå finns ett samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet, Ekorådet, där Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket, Tullverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Patent- och registreringsverket och EBM ingår. EBM svarar för rådets kanslifunktion. I anslutning till Ekorådet finns en arbetsgrupp med företrädare för samtliga myndigheter som ingår i rådet. Gruppen fungerar som beredande organ i förhållande till Ekorådet. Arbetsgruppen har under året sammanträtt vid åtta tillfällen. Arbetsgruppen har en viktig roll som kontaktskapande organ och som forum för informationsutbyte mellan myndigheterna. Under året har särskild tonvikt lagts vid utbyte av information om nya företeelser inom den ekonomiska brottsligheten. En närmare diskussion har förts om Ekorådets roll och uppgifter. I en skrivelse till regeringen överlämnades förslag till ändringar i förordningen om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet. Regeringen beslutade under 2002 i enlighet med Ekorådets förslag om förändringar. Förändringen gäller från årsskiftet och innebär att Ekorådet främst ska behandla frågor av strategisk betydelse. Områden som kräver konkreta samverkansformer mellan myndigheterna ska identifieras och fördjupning av samverkan ska ske på dessa områden. EBM kommer att sammanställa de erfarenheter som vunnits vid seminarierna i en utvärdering som kommer att föreligga under 2003. Utvärderingen kommer sedan att ligga till grund för vilka åtgärder som bör vidtas för att vidareutveckla rutinerna för brottsutredningar i konkurs. Det kan bli fråga om åtgärder på flera områden, som exempelvis förslag till förändringar i samverkansrutinerna och lagstiftningen. Revisorsorganisationerna Från den 1 januari 1999 är en revisor i ett bolag skyldig att under vissa förutsättningar till åklagare anmäla misstanke om brott som begåtts inom ramen för ett bolags verksamhet. Det är angeläget att det utvecklas ändamålsenliga rutiner för samarbetet mellan å ena sidan revisorer och å andra sidan åklagare och polis. EBM har därför initierat ett samarbete med revisorernas branschorganisationer FAR och SRS. En samrådsgrupp har bildats för fortlöpande övervägande kring hur samarbetet bör utvecklas. Samrådsgruppen har konstaterat att det råder stor osäkerhet bland landets revisorer när det gäller deras skyldigheter att vidta åtgärder vid misstankar om brott i ett bolag. Det har därför bildats en särskild arbetsgrupp med uppgift att ur ett praktiskt perspektiv belysa anmälningsskyldighetens innehåll. I arbetsgruppen ingår representanter för EBM, FAR och SRS. Arbetsgruppen Konkursförvaltarna Under 2001 påbörjades en serie seminarier inom ramen för RUBICON (rutiner, brottsutredningar i konkurs). Seminarierna hölls under 2001 inom EBM:s geografiska område och under 2002 i landet i övrigt. Seminarierna har genomförts i EBM:s regi. Åklagare, poliser, ekorevisorer, konkursförvaltare och revisorer samt personal från skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter, Tullverket m. fl. har deltagit vid seminarierna. Sammanlagt har 22 seminarier hållits i landet med totalt ca 500 deltagare. Vid seminarierna har bland annat tagits upp frågor om ny lagstiftning och frågor som rör IT-teknik och då särskilt frågan om omhändertagande av räkenskapsinformation i IT-miljö. Vidare har förbättrade anmälnings- och samverkansrutiner samt förslag till bättre metoder vid brottsbekämpningen diskuterats. Medlemskapet i EU har skapat nya brottstillfällen. EBM utreder olika former av fusk med mervärdesskatt i samband med gränsöverskridande handel. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 23

kommer att slutföra sin uppgift under första halvåret 2003. Då frågan om vilka krav som bör ställas på en revisor med anledning av anmälningsskyldigheten sannolikt kommer att vara ständigt aktuell kan arbetsgruppens överväganden ses som ett första steg i en pågående process över åren. Revisorsnämnden I EBM:s operativa verksamhet görs iakttagelser beträffande revisorer och deras revisionsverksamhet. Någon enhetlig praxis har inte funnits inom myndigheten när det gäller frågan om iakttagelserna är sådana att de skulle kunna leda till disciplinära åtgärder mot revisorerna och om de därför bör föranleda underrättelse (anmälan) till Revisorsnämnden. Ett arbete har därför påbörjats i syfte att ta fram riktlinjer på området och att tillförsäkra myndighetens ledning en överblick över hur frågorna hanteras på avdelningarna. Det sistnämnda utgör en förutsättning för en samlad uppföljning och dialog med Revisorsnämnden i syfte att höja kvaliteten på anmälningarna. Riktlinjerna bör kunna vara vägledande även för de underrättelser till Revisorsnämnden som görs av åklagare och polis utanför EBM:s geografiska område. Samverkan med polisen Polispersonal är inkommenderad via Rikspolisstyrelsen och ställd till Ekobrottsmyndighetens förfogande. Detta ställer stora krav på väl utvecklade kontakter mellan myndigheterna. Under året har därför frågor runt formerna för rekryte- Finansinspektionen bevakar insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan. Om det finns anledning att misstänka att ett brott är begånget görs en brottsanmälan till EBM. Under 2002 har det kommit in 16 anmälningar, varav 12 från Finansinspektionen. Åtal har väckts i tre fall och tingsrätten har meddelat tre fällande domar. 24 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

ring men även återgång till hemmyndigheten aktualiserats. Formerna för detta kommer att tas fram under 2003 inom ramen en översyn av rekryteringspolicy för polispersonalen. Rutiner har skapats regionalt med i första hand polismyndigheterna vad gäller operativ och administrativ samverkan samt utbildning. Avtal har i flera fall tecknats med polismyndigheterna omfattande bl. a. lokalhyra, posthantering, fordonshyra, receptionstjänst och fysisk träning. Därutöver finns överenskommelser om vissa polisiära utbildningsinsatser. EBM har deltagit och deltar i ett antal olika samarbetsprojekt av mer formell karaktär. Efterhand har även det vardagliga samarbetet utvecklats så att kontakterna i specifika ärenden nu tas mellan myndigheterna, i många fall genom en daglig kontakt på olika nivåer. Denna samverkan har ytterligare utvecklats under året. Olika samverkansinsatser har under året genomförts med polismyndigheter såväl som med rikskriminalpolisen och andra myndigheter såsom Riksskatteverket och Tullverket. Detta samarbete rör främst spaning och brottsutredning där samverkan sker dels i respektive myndighetsärende och dels i gemensamma ärenden. Avdelningarna har även haft en hel del kontakter med polisiära myndigheter i grannländer. Specialenheterna har en nära samverkan med länskriminalunderrättelserotlarna genom att personal i några fall arbetar tillsammans en del av tiden. Denna samverkan har visat sig värdefull och därför utvecklats ytterligare under året. För att utveckla samverkan avseende ekobrottsbekämpning kan särskilt nämnas att Rikspolisstyrelsen under året sammankallade länspolismyndigheternas ekorotelchefer till ett samverkansmöte där företrädare för EBM deltog. Denna samverkan kommer att utvecklas under 2003 bl. a. genom en ökad information via Ekobrottskansliet som ett stöd i ekobrottsbekämpningen. Samverkan i det brottsförebyggande arbetet har utöver polisiära myndigheter, Riksskatteverket och Tullverket fortlöpande skett med respektive försäkringskassa, kommuner, branschorganisationer och fackföreningar. Ett mer omfattande arbete med att förbättra kriminalunderrättelseunderlaget vid myndigheten har påbörjats. Detta arbete kommer att intensifieras under 2003 bl. a. med medverkan i olika samverkansgrupper och projekt med övriga kriminalunderrättelseenheter inom respektive myndighet. Samverkan med skattebrottsenheterna i brottsutredningar Samverkan med skattebrottsenheterna sker på två plan, dels i den centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna, dels regionalt i landets olika delar. EBM är sammankallande i den centrala samrådsgruppen. I gruppen ingår också företrädare för Riksskatteverket, Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen. Gruppen behandlar övergripande frågor som syftar till att utveckla och förbättra samarbetet mellan åklagare, polis och skattebrottsutredare. Gruppens överväganden dokumenteras i form av minnesanteckningar som sprids inom berörda myndigheter. EBM har tillsammans med nämnda myndigheter fått i uppdrag att under 2003 undersöka hur samarbetet med Skattebrottsenheterna fungerar, beskriva och analysera vilka hinder som finns samt redogöra för förbättringsåtgärder vid sidan om EBM:s ordinarie kursverksamhet. Under året har den centrala samrådsgruppen utvärderat hur samarbetet fungerar. Den bild som framträder är att samarbetet i stort fungerar väl och att det för närvarande inte finns något behov för samrådsgruppen att utarbeta särskilda riktlinjer för i vilka fall åklagaren bör begära biträde av skattebrottsenheterna. Det finns dock utrymme för att utveckla och förfina samverkan ytterligare. Därför överväger samrådsgruppen någon form av gemensam utbildningsinsats under 2003 för åklagare, poliser och skattebrottsutredare. Samverkan med skattebrottsenheterna fungerar bra i det operativa arbetet. Skattebrottsutredarnas särskilda kompetens skulle kunna utnyttjas ännu bättre om skattebrottsenheterna var samlokaliserade med EBM. INTERNATIONELLT ARBETE Internationellt samarbete EBM:s internationella arbete utförs i huvudsak inom eller under överinseende av myndighetens internationella funktion vid myndighetens stab. EBM har under 2002 ytterligare utvecklat kontakterna med de ekobrottbekämpande myndigheterna i övriga nordiska länder, bl.a. i samband med den årliga Nordiska ekokonferensen som under året hållits i Finland. Därutöver har kontakter etablerats på högsta ledningsnivå med bl. a. Ryska Federationens skattepolis och Serious Fraud Office i England, Wales och Nordirland. Intresset i omvärlden för det speciella arbetskonceptet inom EBM har kommit till uttryck i ett betydande antal studiebesök vid myndigheten. Här kan nämnas besök av en grupp högre åklagare från Folkrepubliken Kina samt ett längre studiebesök för en tjänsteman vid Special Investigation Service i Litauen inom ramen för Nordiska ministerrådets utbytesprogram för offentliga tjänstemän. Med anledning av återuppbyggnaden av polisorganisationen i Rwanda har EBM arrangerat ett seminarium för Rwandas högsta polisledning. Seminarier har också arrangerats där en representant från Eurojust beskrivit sin verksamhet och hur Eurojust kan bistå EBM i den operativa verksamheten. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 25

I detta sammanhang kan också nämnas att en kriminalkommissarie vid EBM efter särskild inbjudan under 2002 deltagit i en längre kurs i polisoperativt arbete arrangerad av USA:s federala polis FBI. EBM:s internationella funktion har under året också lämnat biträde till Justitie-, Finans- respektive Utrikesdepartementet i internationella frågor relaterade till ekonomisk brottslighet. Den erfarenhet och kompetens som den internationella verksamheten ger tas i första hand tillvara via kursverksamheten där internationella funktionen deltar som föreläsare. Åklagare, poliser och ekorevisorer deltar också i ökad utsträckning vid internationella konferenser och seminarier. Rättsbistånd EBM har under 2002 deltagit i ett seminarium avseende myndigheternas beredskap att delta i civil krishantering som arrangerats av SIDA. Myndigheten har också deltagit i seminarier som anordnats av bl.a. Ekonomistyrningsverket om Twinning-verksamhet och överföring av svenskt förvaltningskunnande. EBM har vidare deltagit i PHARE-finansierade rättsbiståndsprojekt som syftat till att stödja kandidatländernas anpassning till kraven för medlemskap i Europeiska unionen samt i ett projekt i Litauen om ratificering och genomförande av OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser. Totalt har under året åtgått två årsarbetskrafter för det internationella arbetet, varav 3 4 arbetskraft till rättsbiståndsverksamhet. Årsarbetskrafterna är fördelade på tre personer. Då myndigheten ersatts för utgifter i samband med rättsbistånd har den verksamheten inte inneburit några kostnader för EBM. EU-BEDRÄGERIER I den nationella årsrapport om skyddet av EU-medel för 2001 som har tagits fram inom ramen för EU-bedrägerirådets verksamhet behandlas hur skyddet av EU-medel är organiserat, nya regelverk som har införts under 2001, metoder för att förbättra kampen mot fusk och bedrägeri, i hur stor utsträckning felaktigt utbetalda medel återvinns m.m. En arbetsgrupp har påbörjat en utvärdering av hur EU-medel skyddas nationellt. EBM har som kontaktmyndighet till EU-kommissionens utredningsorgan OLAF deltagit i en kommitté (Cocolaf) och i en arbetsgrupp (Artikel 280) vid kommissionen för att främja OLAF:s arbete med att skydda EUmedel. Detta innebär bl. a. att koordinera arbetet med den årsrapport över skyddet av EU-medel som kommissionen ska ta fram i samarbete med medlemsstaterna. Även när det gäller skyddet av EU-medel har samarbetet på nordisk basis fördjupats. Ett resultat av detta är att Finland påbörjat ett arbete med att skapa ett forum med ansvar för samordning och brottsutredning motsvarande det som ligger på EBM i Sverige. Tillsammans med andra myndigheter har EBM anordnat utbildning för ett hundratal nationella tjänstemän avseende kvartalsrapportering av oriktigheter till OLAF. EBM har också informerat personal vid ett antal myndigheter om skyddet av EU-medel och utbildat handläggare i bl.a. utformningen av en brottsanmälan. Myndigheten har därutöver ansvarat för utbildning av tjänstemän vid administrativa myndigheter i Polen för att förebygga missbruk av EU-medel. EBM:s egna operativa personal har genom den internationella funktionens försorg fått särskild utbildning om bl.a. EU:s olika stödformer och avgifter. Kunskap om hur skyddet av EU-medel fungerar i Sverige och EBM:s roll i detta avseende sprids via nyhetsbrev till nationella och internationella myndigheter och organisationer, media och privatpersoner. Det förtjänar att nämnas att EBM av OLAF ombetts att göra en analys av vilka åtgärder som samtliga kandidatländer bör vidta för att stärka det nationella skyddet av EU-medel. EBM:s samordningsansvar på det aktuella området har utvecklats ytterligare under 2002. EU-bedrägerirådet har visat sig vara ett väl fungerande forum för att ytterligare utveckla och förstärka skyddet av EU-medel i Sverige. En allmän uppfattning är att det nationella skyddet av EUmedel är gott och när den arbetsgrupp som tillsatts för att utvärdera skyddet i landet har slutfört sitt arbete kan en närmare redogörelse lämnas i ämnet. Särskilt glädjande är den uppskattning för nedlagt arbete som visats från OLAF:s sida. FÖRDELNING AV KOSTNADER Myndigheten har två verksamhetsgrenar, brottsförebyggande arbete samt utredning och lagföring. Utredning och lagföring utgör den dominerande och mest resurskrävande verksamhetsgrenen. Regeringen har dock återkommande ställt krav på att den brottsförebyggande verksamheten ska utvecklas och öka i omfattning. Under år 2002 uppskattas att ca tolv årsarbetskrafter satsats på brottsförebyggande arbete. Detta utgör omkring tre procent av EBM:s totala resurs. Här innefattar brottsförebyggande arbete PEK- och informationsverksamhet, spaning i syfte att upptäcka brott som inte är knuten till pågående ärenden samt bevakning av de brottsförebyggande aspekterna i lagstiftningsfrågor och i det internationella arbetet. 26 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Åkeribranschen är drabbad av många typer av ekonomiska brott, ofta med internationella inslag. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 27

Fortfarande finns skillnader i ambition och resursinsats mellan avdelningarna. Skillnaderna har främst historisk bakgrund där Västra och Södra regionerna redan före EBM:s bildande satsat på spaning och PEK-verksamhet i större utsträckning än som skett i Stockholm. Dessutom har balanssituationen och stora mängder inkommande ärenden på Östra avdelningen minskat möjligheten att avsätta resurser för brottsförebyggande arbete. Omkring 70 procent av myndighetens totala resurs utgörs av utredningsverksamhet och processföring. Övrig resurs på 27 procent hänförs till stödverksamhet såsom stabsuppgifter, kompetensutveckling, ledning och administration. En fördelning av den övriga resursen mellan verksamhetsgrenarna motsvarande deras inbördes relation ger fördelningen brottsförebyggande arbete 4 procent respektive utredning och lagföring 96 procent. Diagram 3. Tabell 22 a. Kostnad per verksamhetsgren Belopp i tkr Brottsförebyggande arbete Utredning och lagföring Stabsuppgifter* Totalt 2000 5 778 258 362 19 363 283 503 2001 6 578 264 624 33 104 304 306 2002 12 711 305 056 317 767 Totalt 25 067 828 042 52 467 905 576 * Stabsuppgifter upphörde som verksamhetesgren i regleringsbrevet för 2002 Tabell 22 b. Kostnad per verksamhetsgren, procent Procent Brottsförebyggande arbete Utredning och lagföring Stabsuppgifter* 2000 23% 31% 37% 2001 26% 32% 63% 2002 51% 37% * Stabsuppgifter upphörde som verksamhetsgren i regleringsbrevet för 2002 Tabell 23. Kostnad per avdelning Belopp i tkr 2002 2001 2000 Östra avdelningen 133 034 133 807 122 403 Västra avdelningen 83 913 78 948 78 543 Södra avdelningen 60 805 55 037 51 773 Staben 40 014 36 514 30 783 Totalt 317 766 304 306 283 502 28 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Personalredovisning EBM har ansvaret för den allmänpolisiära kompetensutvecklingen. Särskilda medel har avsatts för att poliserna ska kunna behålla och utveckla sin kompetens i polisyrket. Poliserna inom EBM avlägger kompetensprov i skjutning. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 29

FORTSATT KOMPETENSUTVECKLING För att utreda och beivra den alltmer komplexa ekonomiska brottsligheten krävs det att EBM har kvalificerad kunskap i bl. a. juridik, ekonomi och näringslivsförhållanden. Den omfattande satsning på kompetensutveckling som påbörjades under 2001 har intensifierats under 2002. Ett brett kursprogram har tagits fram som vänder sig till åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer, vilka i samverkan svarar för myndighetens operativa uppgifter att upptäcka och förhindra brott samt att utreda brott och lagföra brottslingar. Kurserna vänder sig också till åklagare, poliser och revisorer verksamma vid myndigheter utanför EBM samt utredare vid Skattebrottsenheterna och övriga samverkande myndigheter. Kursplanen har byggts ut både vad avser yrkesspecifika och yrkesgemensamma utbildningar och planeras att genomföras i flera nivåer under en femårsperiod. Avsikten med myndighetens yrkesspecifika kurser är att utbilda åklagare till ekoåklagare, poliser till ekopoliser och revisorer till ekorevisorer etc. Detta sker genom att deras grundläggande kompetens utvecklas och anpassas till de specifika förhållanden som råder vid utredande av ekonomisk brottslighet och lagföring av brottslingar. Den grundläggande utbildningen för poliser och åklagare erhålls Inom ramen för arbetsmiljöverksamheten inom EBM stödjer myndigheten individuella friskvårdsaktiviteter för personalen. genom de utbildningar som Rikspolisstyrelsen respektive Riksåklagaren tillhandahåller. EBM:s åklagare har också deltagit i Riksåklagarens högre utbildning. För ekorevisorernas del har en första utbildning genomförts under året. Den yrkesgemensamma ekoutbildningen har som målsättning att utbilda ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer och ekoadministratörer för att tillsammans i team utreda ekonomisk brottslighet och lagföra ekobrottslingar. Kurserna ska öka de olika yrkesgruppernas förmåga att samverka och optimera deras samlade kompetens. Genom att varva de yrkesspecifika och yrkesgemensamma ekokurserna uppnås en kursplan som syftar till att deltagarna som individer och i team utvecklar sin kompetens i att utreda ekobrott och lagföra ekobrottslingar. Kursnivåerna är grundkurs, fortsättningskurs och fördjupningskurs. Grundkursen föregås av en obligatorisk kurs i redovisning. Därutöver tillkommer en projektledarkurs som syftar till att ge deltagarna bättre förutsättningar att fungera som projektledare i åklagarledda arbetsgrupper. I syfte att förbättra effektiviteten i utredningsgrupperna har elva åklagare under året genomgått kurs i projektledning. För att löpande underhålla kompetensen med avseende på ny lagstiftning, uppdateringar m.m. anordnas nyhetskurser. EBM:s personal har under 2002 deltagit i kompetensutvecklande åtgärder under sammanlagt 42 000 timmar eller motsvarande ca 14 dagar per medarbetare, vilket är något mer än föregående år. Under året har drygt 300 personer deltagit i myndighetens kursverksamhet. Åklagare, poliser och revisorer från polis- och åklagarmyndigheter utanför EBM har under året deltagit i EBM:s kurser avseende ekobrottsbekämpning i motsvarande utsträckning som EBM:s egna medarbetare. Vidare har utredare från Skattebrottsenheterna och personal från Tullverket och Konkurrensverket tagit del av kursutbudet. Personal från EBM har under året deltagit som lärare vid ordinarie utbildningar om ekonomisk brottslighet anordnade av Riksåklagaren, Domstolsverket, Polishögskolan, Riksskatteverket, Revisorsorganisationerna FAR och SRS, advokatsamfundets konkursförvaltarkollegium m.fl. Det är ett bra sätt för EBM att sprida sin kunskap och kompetens inom ekobrottsområdet. Poliser verksamma vid EBM har, förutom att de deltagit i ekoutbildningens yrkesgemensamma kurser bl. a. utbildats i avancerad förhörsmetodik samt med tre poliser deltagit i Polishögskolans kurs i kvalificerad kriminalpolisverksamhet. Ett förslag till en kommande ekopoliskurs har tagits fram. Som tidigare nämnts representerade en kriminalkommissarie vid EBM Svreige som ende svensk vid en 10-veckors utbildning i polisoperativt arbete vid FBI National Acade- 30 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

EBM har redan från starten satsat på en aktiv friskvårdsverksamhet. Bland annat finns en idrottsförening som stödjer och uppmuntrar aktiviteter som skidor, löpning, innebandy, cykel och simning. my, arrangerad och finansierad av FBI. Utbildningen riktar sig till polisiära chefer på mellannivå och håller innehållsmässigt en mycket hög kvalitet. Verksamheten vid EBM förutsätter en hög IT-mognad hos medarbetarna. Under året har det satsats på att medarbetarna ska ta s.k. IT-körkort. Vid årskiftet hade närmare sjuttio procent tagit IT-körkort. Därutöver hade många klarat flera av körkortets delmoment. CHEFSUTVECKLING Ett chefsutvecklingsprogram har tagits fram i samverkan mellan personalenheten och utvecklingsenheten. Programmet avser att omfatta såväl allmänna förvaltningsfrågor, såsom arbetsrätt, upphandling, budget- och lagstiftningsprocessen, som ledarskapsutveckling och vänder sig till samtliga chefspersoner verksamma vid myndigheten. Myndighetens verksamhet väcker ett stort intresse från allmänheten. Kontakter med media blir allt vanligare inslag. Under året har ett 35-tal chefer och nyckelpersoner genomgått mediaträning. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER EBM har under året haft i uppdrag att förstärka utbildningen av personalen i frågor om mänskliga rättigheter. Ekobrottsmyndigheten arrangerade i februari 2002 en utbildningsresa om mänskliga rättigheter till Strasbourg för myndighetens ledningsgrupp, chefsåklagare och polischefer. Utbildningen omfattade föredrag om mänskliga rättigheter med särskild inriktning på för rättsväsendet relevanta bestämmelser, processen i Europadomstolen ur en konventionsstats perspektiv samt studiebesök vid Europadomstolen, Europarådet och EU-parlamentet. Utbildning i mänskliga rättigheter har anordnats för medarbetarna vid två av myndighetens avdelningar och kommer att hållas i mars 2003 vid den tredje avdelningen. Inom ramen för de centrala ekokurserna har utbildning skett avseende Europakonventionen om de mänskliga frioch rättigheterna samt för integrationsfrågor. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 31

Personalen EBM:s roll som kompetens- och kunskapscentrum för ekobrottsbekämpningen i landet har präglat personalarbetet. Stora resurser har satsats på fortsatt kompetensutveckling. Arbetsmiljöarbetet inom myndigheten har utvecklats ytterligare framför allt genom stora utbildningssatsningar. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet har också särskilt uppmärksammats. Det avtal som under året slutits angående användningen av de s.k. trygghetspengarna innebär bl. a. särskilda satsningar på chefsutbildning och individuella kompetenskonton. PERSONALRESURSEN Antalet anställda, inklusive långtidstjänstlediga och tidsbegränsat anställda, och inkommenderade inom EBM uppgick under året till i genomsnitt 390. Genomsnittet årsarbetande var 358. Såväl det totala antalet anställda och inkommenderade som antalet årsarbetande är i princip oförändrat i förhållande till föregående år. Den rekrytering som skett under året i huvudsak ersättningsrekrytering har kunnat ske utan större svårigheter i samtliga yrkesgrupper. EBM samverkar vid rekrytering av åklagare med Riksåklagaren och vid rekrytering av poliser med Ekobrottskansliet. Samverkan har också skett på andra personalpolitiska områden, t. ex. i utbildningssammanhang och i samband med löneförhandlingar samt vid tillämpning av det statliga delpensionsavtalet. Ett av syftena med sådan samverkan är att uppnå största möjliga samsyn t. ex. i frågor om kompetens- och karriärutveckling för gemensamma yrkesgrupper. Förhållandet att Riksåklagaren beslutar om anställning av åklagare, inklusive chefsåklagare, vid EBM och att Rikspolisstyrelsen beslutar om inkommendering av poliser påverkar givetvis personalarbetet vid myndigheten. Som tidigare nämnts bedrivs det operativa arbetet inom EBM i åklagarledda arbetsgrupper bestående av åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer. Relationstalen mellan de olika yrkeskategorierna är därför av särskilt intresse. Några förändringar i förhållande till föregående år föreligger inte. Antalet inkommenderade poliser i förhållande till antalet åklagare är 2,2, antalet administratörer per åklagare är 0,6 och antalet administratörer i förhållande till det sammanlagda antalet poliser, ekorevisorer och åklagare är oförändrat 0,2. Åldersfördelning, könsfördelning, medellön Genomsnittsåldern för anställda och inkommenderade inom EBM är 50 år och har till följd av den låga rörligheten ökat sedan föregående år. Antalet pensionsavgångar under 32 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

året är nio, flertalet inom polisgruppen. Den framtida personalförsörjningen ägnas för närvarande särskild uppmärksamhet. Nedan redovisas könsfördelningen fördelad på EBM:s olika yrkesgrupper. Det finns ett behov av att öka andelen kvinnor framför allt i polisgruppen och bland cheferna, liksom andelen män bland administratörerna. Den låga personalrörligheten inom myndigheten endast omkring fem procent utgör därvid en stor svårighet. Under året har en partsammansatt arbetsgrupp påbörjat ett arbete som syftar till att lyfta fram jämställdhets- och mångfaldsfrågorna i olika delar av EBM:s verksamhet. Nedan redovisas medellönen inom de olika personalgrupperna. Beloppen påverkas av att revisionsförhandlingarna för SACO-gruppen och polispersonalen genomförs först 2003. EBM och VJS arrangerade för andra gången Ekobrottsdagarna i Stockholm med ett stort utbud av föreläsningar, seminarier, debatter och andra aktiviteter. Bland föreläsarna medverkade några medarbetare från EBM. Tabell 24. Genomsnittligt antal anställda och faktiskt årsarbetande Personalgrupp Antal anställda Faktiskt årsarbetande 2002 2001 2000 2002 2001 2000 Chefer 29 29 28 29 29 28 Åklagare 67 71 70 56 59 59 Poliser 177 185 188 169 171 176 Ekorevisorer 36 35 34 33 31 31 Administratörer 54 53 56 49 48 51 Övriga 27 26 24 22 21 21 Totalt 390 399 400 358 359 366 Tabell 25. Totalt antal anställda och faktiskt årsarbetande per 31 december Personalgrupp Antal anställda Faktiskt årsarbetande 2002 2001 2000 2002 2001 2000 Chefer 29 29 28 29 29 28 Åklagare 67 73 69 60 59 57 Poliser 174 183 186 167 168 174 Ekorevisorer 36 36 34 34 32 31 Administratörer 58 54 53 53 48 48 Övriga 25 26 27 22 21 23 Totalt 389 401 397 365 357 361 EBM ÅRSREDOVISNING 2002 33

Tabell 26. Antal anställda och årsarbetande Östra avdelningen Anställda Årsarbetande Chefer 9 9 Åklagare 35 31 Poliser 68 64 Ekorevisorer 21 20 Administratörer 24 22 Totalt Östra avdelningen 157 146 Västra avdelningen Anställda Årsarbetande Chefer 6 6 Åklagare 18 16 Poliser 61 59 Ekorevisorer 8 7 Administratörer 20 18 Totalt Västra avdelningen 113 106 Sjukfrånvaro Ända sedan myndighetens tillkomst har EBM bedrivit en aktiv friskvårdsverksamhet i olika former, bl. a. i regi av myndighetens mycket aktiva idrottsförening. EBM har också arbetat aktivt med rehabilitering. Nedan redovisas uppgifter om den totala sjukfrånvaron 4 732 dagar fördelat på åldersgrupper. Per anställd är frånvaron på grund av sjukdom 12 dagar under 2002. Sådan sjukfrånvaro som avser sextio dagar eller mer utgör 62 procent av den totala sjukfrånvaron. Arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald EBM:s arbetsmiljöavtal har en inriktning som innebär att enskilda anställda ska ha goda möjligheter att påverka sin arbetssituation ur olika aspekter. Avtalet har nu tillämpats under snart ett år. Under denna tid har arbetet i arbetsplatsträffen utvecklats, utbildningssatsningar har gjorts och beslut om utvärdering fattats. Inom ramen för arbetet bedrivs också jämställdhets- och mångfaldsarbete. En särskild partssammansatt arbetsgrupp har som tidigare nämnts bildats för att sätta fokus på sistnämnda frågor. Södra avdelningen Anställda Årsarbetande Chefer 6 6 Åklagare 14 13 Poliser 45 45 Ekorevisorer 7 7 Administratörer 14 13 Totalt Södra avdelningen 86 84 Staben Anställda Årsarbetande Chefer 8 8 Övriga 25 21 Totalt Staben 33 29 TOTALT 389 365 Tabell 28. Medellön Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Chefer 49 800 54 000 52 900 Åklagare 37 500 38 600 38 300 Poliser 27 000 29 300 28 900 Ekorevisorer 32 100 33 600 33 000 Administratörer 21 200 26 400 21 700 Övriga 26 000 40 800 29 400 Tabell 27. Könsfördelning, procent Tabell 29. Sjukfrånvaro Personalgrupp Kvinnor Män Åldersgrupp Antal dagar Chefer 29 71 Åklagare 45 55 Poliser 19 81 Ekorevisorer 43 57 Administratörer 93 7 Övriga 70 30 Under 30 år 178 30 49 år 1 899 Över 49 år 2 655 Totalt 4 732 34 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Ledningen Bakre raden fr vänster: Peter Nilsson, polischef, Lars Willquist, avdelningschef för Västra avdelningen, Gunnar Stetler, avdelningschef för Östra avdelningen, Rolf Holmquist, generaldirektör, Thomas Saltin, utvecklingschef och Angela Winterhagen, ekonomidirektör. Främre raden fr vänster: Roland Andersson, chefsjurist, Gösta Ivarsson, chef för Södra avdelningen, Bo Skarinder, vice överåklagare och Berit Bjuvberg, personaldirektör. EBM ÅRSREDOVISNING 2002 35

Finansiell redovisning Resultaträkning Belopp i tkr 2002-01-01 2002-12-31 2001-01-31 2001-12-31 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 303 176 300 096 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) 4 625 3 971 Intäkter av bidrag (not 3) 1 574 1 264 Finansiella intäkter (not 4) 741 4 Summa verksamhetens intäkter 310 116 305 335 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5, 6) -140 910-129 999 Kostnader för lokaler -31 182-34 738 Övriga driftkostnader (not 6) -139 524-134 522 Finansiella kostnader (not 7) -1 565-799 Avskrivningar och nedskrivningar -4 585-4 249 Summa verksamhetens kostnader (not 1) -317 766-304 306 Verksamhetsutfall -7 650 1 029 Årets kapitalförändring (not 8) -7 650 1 029 36 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Balansräkning Belopp i tkr 2002-12-31 2001-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella tillgångar 1 791 98 Summa immateriella anläggningstillgångar 1 791 98 Materiella anläggningstillgångar (not 9) Förbättringsutgifter på annans fastighet 8 258 9 087 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 13 778 14 963 Summa materiella anläggningstillgångar 22 036 24 050 Fordringar Kundfordringar 1 187 Fordringar hos andra myndigheter (not 10) 2 571 1 053 Övriga fordringar 23 23 Summa fordringar 2 594 1 263 Periodavgränsningsposter (not 11) Förutbetalda kostnader 8 378 9 529 Upplupna bidragsintäkter 599 Övriga upplupna intäkter 292 221 Summa periodavgränsningsposter 8 670 10 349 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 12) - 14 345-5 131 Summa avräkning med statsverket - 14 345-5 131 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 13) 24 366 13 566 Summa kassa och bank 24 366 13 566 SUMMA TILLGÅNGAR 45 112 44 195 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring (not 14) - 10 932-11 961 Kapitalförändring enligt resultaträkningen - 7 650 1 029 Summa myndighetskapital - 18 583-10 932 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret (not 15) 24 276 24 361 Skulder till andra myndigheter (not 16) 15 049 13 312 Leverantörsskulder 3 778 4 251 Övriga skulder 2 890 2 744 Summa skulder m.m. 45 993 44 667 Periodavgränsningsposter (not 17) Upplupna kostnader 17 701 10 460 Summa periodavgränsningsposter 17 701 10 460 SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 45 112 44 195 Ansvarsförbindelser Inga Inga EBM ÅRSREDOVISNING 2002 37

Anslagsredovisning 2002 Belopp i tkr Ingående Årets Totalt Utgifter Utgående Anslag överförings- tilldelning enligt disponibelt överföringsbelopp regleringsbrev belopp belopp Ramanslag 4:4 (not 17) 5 131 312 389 317 520-303 176 14 345 Ekobrottsmyndigheten Summa 5 131 312 389 317 520-303 176 14 345 Finansiella villkor Anslagskredit 9 371 38 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Finansieringsanalys Belopp i tkr 2002 2001 Drift Kostnader -313 181-300 057 Finansiering av drift Intäkter av anslag 303 176 300 096 Intäkter av avgifter och ersättningar 4 509 3 971 Intäkter av bidrag 1 574 1 264 Övriga intäkter 741 310 000 4 305 335 Summa medel som tillförts för finansiering av drift -3 180 5 278 Minskning (+) av kortfristiga fordringar 349-5 130 Ökning (+) av kortfristiga skulder 8 772 9 122 259-4 871 Kassaflöde från drift 5 942 407 Investeringsverksamhet Investeringar i materiella tillgångar -2 056-15 309 Investeringar i immateriella tillgångar -2 407-98 Summa investeringsutgifter -4 463-15 407 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret 4 214 14 822 - amorteringar -4 299-85 - 7 665 7 157 Försäljning av anläggningstillgångar 315 3 026 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 230 10 183 Förändringar av kortfristiga fordringar och skulder -122 410 Kassaflöde till investeringsverksamhet - 4 355-4 814 Förändring av likvida medel 1 586-4 407 Specifikation av förändringar av likvida medel Likvida medel vid årets början 8435 12 841 Ökning (+) av tillgodohavande hos RGK 10 800 11 601 Minskning (-) av fordran, av skuld till statsverket -9 213-16 007 Summa förändring av likvida medel 1 586-4 406 Likvida medel vid periodens slut 10 021 8 435 EBM ÅRSREDOVISNING 2002 39

Tilläggsupplysningar och noter Tillämpade redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 10 tkr. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar definieras som tillgångar med ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr och en ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Som anläggningstillgång klassificeras dessutom objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst 10 tkr. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs på beräknad ekonomisk livslängd fr.o.m. den månad tillgången tas i drift. Tillämpade avskrivningstider: Elektriska apparater, datorer (ej leasing) Kontorsmaskiner, bilar, nyttjanderätter Inredningsinventarier, förbättringsåtgärder på annans fastighet 3 år 5 år 10 år Belopp i tkr 2002 2001 Not 1 Verksamhetens kostnader Kostnader för drift 317 766 304 306 Avgår avskrivningar -4 585-4 249 Summa 313 181 300 057 Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av utbildning och konferenser 2 066 813 Intäkter av konsultuppdrag 745 2 671 Intäkter av övrigt 1 583 303 Försäljning av material 116 151 Realisationsvinst maskiner och inventarier 116 33 Summa 4 625 3 971 Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag Finansdepartementet 1 249 500 Återstående bidrag Finansdepartimentet 599 Svenska ESF-rådet i Göteborg, Arbetsmarknadsverket 325 165 Summa 1 574 1 264 Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret 741 4 Summa 741 4 40 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Belopp i tkr 2002 2001 Not 5 Personal Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter 78 608 73 771 Ersättning till ledande befattningshavare Holmquist Rolf, generaldirektör 830 781 Skarinder Bo, vice överåklagare 738 704 Stetler Gunnar, avdelningschef 757 701 Willquist Lars, avdelningschef 704 705 Ivarsson Gösta, avdelningschef 729 702 Rolf Holmquist är ledamot av Tjänsteförslagsnämnden hos Riksåklagaren. Not 6 Övriga driftkostnader I posten övriga driftkostnader redovisas lönekostnader för inkommenderad polispersonal från Rikspolisstyrelsen. 100 178 94 320 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret 1 434 657 Räntekostnader från räntekonto i Riksgäldskontoret 3 140 Övrigt 128 2 Summa 1 565 799 Not 8 Årets kapitalförändring Kapitalförändringen utgörs av skillnaden mellan poster som anslagsavräknats men inte redovisats som kostnad och poster som redovisats som kostnad men inte anslagsavräknats. Övriga förutbetalda intäkter 3 034 Amorteringar 4 299 7 665 Förändring sem. löneskuld inkl. sociala avgifter - 534-956 Periodiserade övriga driftkostnader - 6 916-4 401 Avskrivningar - 4 585-4 249 Periodiserade ränteintäkter, Riksgäldskontoret 210 Periodiserade räntekostnader Riksgäldskontoret - 125-64 Summa - 7 650 1 029 Not 9 Materiella tillgångar Förbättringsåtgärder på annans fastighet IB anskaffningsvärde 13 727 6 042 Årets anskaffningar 231 7 686 UB anskaffningsvärde 13 958 13 727 IB ackumulerade avskrivningar - 4 640-3 317 Årets avskrivningar - 1 061-1 323 UB ackumulerade avskrivningar - 5 701-4 640 Summa bokfört värde 8 257 9 087 EBM ÅRSREDOVISNING 2002 41

Belopp i tkr 2002 2001 Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde 22 077 18 741 Årets anskaffningar 2 176 7 722 Årets försäljningar/utrangeringar -669-4 386 UB anskaffningsvärde 23 585 22 077 IB ackumulerade avskrivningar -7 115-5 606 Årets försäljningar/utrangeringar 470 1 341 Årets avskrivningar -3 161-2 850 UB ackumulerade avskrivningar -9 806-7 115 Summa bokfört värde 13 778 14 963 Not 10 Fordringar hos andra myndigheter Fordran mervärdeskatt 2 420 1 011 Övrigt 151 42 Summa 2 571 1 053 Not 11 Periodavgränsningsposter fordringar Förutbetalda hyror 6 399 7 912 Förutbetalda leasingkostnader 741 866 Upplupna bidragsintäkter 292 599 Övriga upplupna intäkter 221 Övrigt 1 238 751 Summa 8 670 10 349 Not 12 Avräkning med statsverket Ingående balans -5 131 10 876 Avräknat mot statsbudgeten: anslag 303 175 297 062 Avräknat mot statsverkets checkräkning: anslagsmedel som tillförts räntekonto -312 389-313 069 Utgående balans -14 345-5 131 Not 13 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Anslagsmedel (ökat anslagsparande med 9 214 tkr) 24 366 13 566 Summa 24 366 13 566 Kortsiktigt likviditetsbehov 16 123 tkr Av regeringen beviljad kredit 31 238 tkr. Not 14 Balanserad kapitalförändring Ingående balans -10 932-11 961 Överfört från årets kapitalförändring 7 650 1 029 Utgående balans -18 582-10 932 42 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Belopp i tkr 2002 2001 Not 15 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans 24 361 17 203 Under året upptagna lån 4 214 14 822 Årets amorteringar -4 299-7 665 Utgående balans 24 276 24 361 Den av regeringen beviljade låneramen för räkenskapsåret uppgår till 33 000 tkr. Not 16 Skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter 2 260 2 047 Premieavgifter 1 963 1 749 Riksåklagaren 1 205 1 011 Rikspolisstyrelsen 9 331 8 339 Övrigt 289 166 Summa 15 049 13 312 Not 17 Periodavgränsningsposter skulder Upplupna löner och arvoden 920 610 Upplupna semesterlöner 5 803 5 532 Upplupna räntor statliga 179 49 Upplupna sociala avgifter 4 516 3 913 Övriga upplupna kostnader 6 285 357 Summa 17 701 10 460 Not 18 Årets tilldelning Regleringsbrev 312 389 304 285 Tilläggsbudget 8 784 Summa 312 389 313 069 Not 19 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar 4 625 3 971 Realisationsvinst -116 Summa 4 509 3 971 EBM ÅRSREDOVISNING 2002 43

Sammanställning över väsentliga uppgifter Belopp i tkr 2002 2001 2000 1999 1998 Låneram i Riksgäldskontoret Beviljad i regleringsbrevet 33 000 33 000 30 000 33 000 33 000 Utnyttjad låneram 24 276 24 361 17 203 18 935 11 852 Kredit hos Riksgäldskontoret Beviljad 31 238 30 430 24 793 19 920 18 010 Maximalt utnyttjad 0 0 14 091 0 0 Räntekonto Ränteintäkter 741 4 246 697 857 Räntekostnader -3-140 0 0 0 Avgiftsintäkter Budget i regleringsbrev 0 0 0 0 0 Utfall 4 625 3 971 5 097 3 641 2 Anslagskredit Beviljad i regleringsbrev 9 371 9 129 7 842 5 976 5 403 Utnyttjad 0 0 10 876 0 0 Anslag Utgående anslagssparande 14 345 5 131-10 876 5 413 25 881 därav intecknat 5 305 1 010 0 0 0 Bemyndiganden Tilldelade 0 0 0 0 0 Åtaganden 0 0 0 0 0 Anställda Summan inkluderar inkommenderad polispersonal från Rikspolisstyrelsen. Årsarbetskrafter 358 359 366 361 319 Medelantalet anställda 390 399 400 387 338 Driftkostnad Per årsarbetskraft 870 834 774 718 608 Kapitalförändring Årets kapitalförändring -7 650 1 029 1 239-5 643-7 557 Balanserad kapitalförändring -10 932-11 961-13 200-7557 0 44 EBM ÅRSREDOVISNING 2002

Adresser Generaldirektör och stab Generaldirektör: Rolf Holmquist Polischef: Peter Nilsson Adress: Box 820, 101 36 Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 15 Telefon: 08-762 00 00 Telefax: 08-613 40 19 e-post: registrator.staben.ebm@ekobrottsmyndigheten.se Östra avdelningen Avdelningschef: Gunnar Stetler Polisiär chef: Lars Oscarsson Adress: Box 821, 101 36 Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 15 Telefon: 08-762 00 00 Telefax: 08-762 01 01 e-post: registrator.ostra@ekobrottsmyndigheten.se Västra avdelningen Avdelningschef: Lars Willquist Polisiär chef: Anna-Carin Pihl Adress: Box 2333, 403 15 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 Telefon: 031-743 18 00 Telefax: 031-743 19 50 e-post: registrator.vastra@ekobrottsmyndigheten.se Södra avdelningen Avdelningschef: Gösta Ivarsson Polisiär chef: Alf Lindstedt Adress: Box 17063, 200 10 Malmö Besöksadress: Storgatan 43 Telefon: 040-665 54 00 Telefax: 040-665 54 90 e-post: registrator.sodra@ekobrottsmyndigheten.se

Ekobrottsmyndigheten Box 820, 101 36 Stockholm Telefon 08-762 00 00, fax 08-613 40 19 www.ekobrottsmyndigheten.se