Nämndemansgården på Ven

2009:84 Nämndemansgården på Ven Antikvarisk kontroll, 2009 Anna Rabow

Rapport 2009:84 Nämndemansgården på Ven - byggnadsvårdsläger, ryggning och putsning av kök Antikvarisk kontroll, 2009 Sankt Ibb, 1291 Landskrona kommun Skåne län Anna Rabow

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.se 2009 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:84 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Anna Rabow Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder 8 Boningshuset 8 Köket 8 Kistekammaren 13 Verandan 15 Tvåvåningslängan 16 Portalängan 18 Gammmel Boels hus - högloftet 19 Garaget 19 Övrigt 20 Avvikelser från arbetshandlingar 21 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 21 Iakttagelser under restaureringen 21 Övriga handlingar med relevans för ärendet 21 Bilagor 23

Ven tillhör Landskrona kommun och ligger utanför Landskrona. Nämndemansgården ligger på södra delen av Ven. Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Sammanfattning av utförda åtgärder Under två veckor i juni före midsommar var det byggnadsvårdsläger som ordnades av Hvens Hembygdsförening i samarbete med Svenska byggnadsvårdsföreningen. I augusti månad putsades köket om. Administrativa uppgifter Objekt Nämndemansgården på Ven, Tuna 11:1 Socken Sankt Ibb, 1329 Kommun Landskrona Arbetshandlingar Anbud tak och kök 2008-09-12; byggnadsvårdsläger 2008-10-12, Michael Andersén Byggnadshantverk i Helsingborg AB; Nämndemansgården på Hven, vårdplan 1999, Lena Rosén & Kersti Lenngren; Nämndemansgården, antikvarisk komplettering 2003, Rapport 2003:112, Paul Hansson och Anna Sturesson, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Länsstyrelsens beslut 2009-04-28, dnr 432-30337-09, 2009-04-29, dnr 434-75192-08 & 2009-04-29, dnr 434-75194-08 Regionmuseets dnr L12.20-444-08, 1329 & L12.20-448-08, 1329 Beställare Hvens Hembygdsförening Byggledare Michael Andersén Konsulter - Entreprenör Byggnadshantverk i Helsingborg AB, Michael Andersén Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Anna Rabow Byggnadstid byggnadsvårdsläger och ryggning 2009-06-08 till 2009-06-24, kök 2009-08-24 till 2009-09-04 Bidrag till antikvarisk överkostnad Slutbesiktning 2009-10-09 Byggnadsvårdsläger: 90% 110 250 kr; ryggning och kök: 90% 168 750 kr samt för den antikvariska kontrollen 5

Portalängans södra fasad, tvättad och nykalkad efter byggnadsvårdslägret, juni 2009. Byggnadshistorik med relevans för ärendet Nämndemansgården uppfördes efter storskiftet i Tuna by som var år 1792. Sedan början av 1800-talet har gården bebotts av samma släkt ända fram till 1991 då gården såldes av sista arvtagaren, Boel Bengtsson. Villkoret var att gården skulle bli hembygdsgård varför Hvens Hembygdförening och dess föregångare skött gården sedan dess. Benämningen kommer av att Boels far, Ernst Bengtsson som drev gården mellan 1923 och 1960, var nämndeman. Innan dess gick gården under namnet Karhojagården efter öns södra udde Karhoja, eller Karlsöga. Nämndemansgården består av en fyrlängad gård och fyra friliggande hus, grisahuset, hönsahuset, korrehuset och garaget. Den äldsta längan är den östra delen som idag kallas Gammel Boels hus. Den äldsta delen av längan är uppförd i korsvirke med klinefack. Därefter har huset byggts till och nya längor uppförts. I mitten av 1800-talet uppfördes en ny boningslänga i söder med fasader i gult tegel. Den senast tillkomna delen, tvåvåningslängan i väster, stod klar 1870. Den är liksom boningshuset och tre av de kringliggande byggnaderna uppförda i gult tegel. Gammel Boels hus och portalängan i norr har däremot putsade och vitkalkade fasader medan korrehuset är klätt med panel. Samtliga byggnader har stråtak av vass eller halm. Vassen har under de senaste åren successivt bytts ut mot halm. 6

Ekonomilängorna och de mindre husens portar, fönster och andra snickerier är tjärade medan boningslängans snickerier, inklusive verandan från 1910-talet, är grönmålade. Dörren som sitter på boningshusets södra sida är dock avfärgad i brunt. Panelen på längornas gavelrösten och på korrehuset är avfärgade med röd slamfärg. Fönstren som sitter i gavelröstena är målade i rött, vitt eller tjärade. Gårdsplanen och portgången är stenlagd med stenar på högkant och mönster i kvartersindelning. Liknande gårdsplaner finns bevarade på andra håll i Skåne och Danmark. Trädgården ligger söder om boningshuset och här står bland annat ett stort vårdträd i form av en hästkastanj. Nämndemansgården är välbevarad både exteriört och interiört. Få större renoveringar har utförts. En av de större renoveringar som företagits utvändigt skedde på 1950-talet då portalängans västra gårdsfasad murades om med bränt tegel och putsades. Under 1990-talet har stora förstärknings- och stagningsarbeten gjorts på tvåvåningslängan och i Gammel Boels hus. Även putsarbeten på framförallt portalängan har gjorts under de senaste åren. På taken har nästan alla stin under de senaste decennierna lagts med vass. Boningslängans takfall mot gården är dock ett gammalt halmtak. Under senare år har halm återigen använts vilket gör att ungefär hälften av taken på gårdsbyggnaderna numera har halm. Under det senaste decenniet har ambitionen varit att även återgå till den äldre ryggningstraditionen med halmdockor. Sedan åtminstone mitten av 1900- talet har taken ryggats med vassmattor som hålls på plats med järnstänger. Det första experimentet med att återgå till äldre traditioner var att lägga uppochnervända halmkärvar som spreds ut över taktäckningens översta band och fästes med enekäppar som bands fast med pilvidjor invirade med halm. Den här tekniken har använts på några stin. Sedan 2003 då Regionmuseet undersökte hur ryggningen faktiskt sett ut på ön har man kommit ett steg längre. Se vidare Nämndemansgården. Antikvarisk komplettering av vårdplan, 2003, Rapport 2003:112, Regionmuseet Kristianstad. Detta har resulterat i att under de senaste åren har så gott som alla tak blivit ryggade med halm, käppar av en eller pil och halmdockor enligt ett äldre ryggningssätt som funnits på ön. Referenser: - Från Karlshöga till Nämndemansgård. Dokumentation, 2008. Rapport 2008:93, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne - Arkivhandlingar, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne 7

T.v: färgspår på den östra väggen i köket, invid dörren till stugan, visade liksom tidigare färgundersökningar att väggen varit målad i många nyanser av grönt. T.h: på en del väggar fanns det även spår av rött under det gröna. Köket 8 Utförda åtgärder Boningshuset I det inre köket var alla väggar i väldigt dåligt skick, det fanns stora sprickor och putsbortfall, speciellt vid hörn och kring dörr karmar. Samtliga väggar var målade i en tät akrylatfärg som skadat den underliggande putsen. Den västra väggen mot det yttre köket från och med dörren, den norra väggen och den östra fram till och med stugdörren samt den västra väggen bakom det gröna serveringsskåpet var målad i en ljusgrön färg med gul ton. Den andra delen av den västra väggen fram till pigkammarens dörr samt spisens tre inre väggar var målad i en blåare, grön färg som gick åt turkost. Under ett par lager akrylatfärg fanns det flera lager av kalkfärg i olika nyanser av kromoxidgrönt samt vit kalkfärg allra underst. Den mest dominerande färgen i boningshuset och tvåvåningshuset är grönt. Färgen förekommer på tapeter, snickerier, plastmattor och möbler i flera rum. Utvändigt är boningshusets snickerier avfärgade i grönt. I köket låg det tidigare en grön plastmatta och nästan alla möbler är dessutom gröna. Färgskrapningar som gjorts visar att till exempel dörren mellan köket och stugan varit målad i åtta nyanser av grönt varav de sju undre är olika nyanser av kromoxidgrönt. De två äldsta färglagren är varma röda toner, bränd Terra di Siena eller engelskt rött.

Kökets norra vägg, till vänster om fönstret och en detalj av de äldsta färglagren (t.h.) med marmoreringar i gråblått och bruna toner. Vid nedtagning av färg och puts framkom att det dels var svårt att få bort all akrylatfärg utan att underliggande lager av färg och bruk lossnade. Bruket satt överhuvudtaget väldigt dåligt varför det mesta av bruket lossnade vid nerknackningen. På de flesta väggar fanns minst ett lager av kalkbruk och det var på detta som de många olika kulörerna av grönt satt. Under kalkbruket fanns ännu äldre lager färg som i sin tur satt direkt på ett tunt skikt av lerbruk. De tre äldsta färgerna som kunde ses verkar ha varit någon slags marmorering varav den understa var i en mörkare grågrön och svart färg, den mellersta en i ljusare brunt, beige och rosarött och där ovanpå en kallare färg i ljust blågrått. De tre färglagren kunde hittas på såväl den norra fönsterväggen som den västra mot det yttre köket samt den östra väggen mot stugan. Den västra väggen mot det yttre köket har lagats ett par gånger under de senare åren. Det nedre partiet söder om dörren sög fukt från marken och fuktkällan har ännu inte lokaliserats. Med golvbytet och borttagningen av plastmatta och akrylatfärg hoppas man att problemen försvinner. Stolparna står direkt på grunden vilket medverkar till fuktvandring. Vid nedtagningen av putsen upptäcktes att det fanns en stolpe som bär upp lejden på mitten av den lilla väggen, mellan ytterkökets dörr och pigkammaren. Söder om stolpen var väggen murad av lersten, hål i lejden visar att väggen en gång varit lerklinad eller att lejden är återvunnen. Väggpartiet norr om stolpen och hela väggen norr om dörren var murad i bränt tegel och putsad i ett hårdare kalkbruk med brädriven yta. Det var bara den lerstensmurade väggen som hade spår av marmorering. 9

T.v. spisen och väggen vid stugans sättugn. T.h. väggen bakom spisen mot väster, där det gröna serveringsskåpet står idag. Här har det troligen funnits en murad spis, på sidan av den gamla bakugnen. Den norra väggen vid fönstret var kraftigt deformerad och den övre delen lutade inåt. En vertikal spricka fanns invid den västra väggen. I den här väggen var en del skift murade av bränt tegel bland lerstenen, resten i lersten. På den här väggen togs det mesta av den gamla putsen bort. Senare tillkommen hårdare puts satt dock hårdare kring fönstret som torde vara från 1900-talets början. Öster om den vertikala sprickan fanns det kvar en del färgspår som satt direkt på en tunn lerputs. Färgerna ser ut att ha varit marmoreringar som tidigare nämnts, en mörkare grågrön och svart färg underst, ett ljusare färglager i brunt, beige och rosarött och där ovanpå kallare färger i ljust blågrått. Det är svårt att ge någon mer exakt beskrivning men det går att se att väggen varit målad i kalkfärger i flera omgångar innan väggen blivit putsad och avfärgad i grönt. Att färgerna skiftar i kulör beror troligtvis på att det är marmoreringar. På den östra väggen mot stugan var en stor del av den senare tillkomna putsen kvar på det stora väggpartiet mellan det norra hörnet och dörren. Ovanför dörren lossnade däremot det mesta av putsen och fragment av tidigare nämnda marmoreringar kunde ses. Även i smygen ovanför dörren fanns färgrester vilket tyder på att färgerna varit ursprungliga. Väggen ovanför sotningsluckan till stugans sättugn är ommurad med flata brända tegelstenar. Kaklet och masonitskivorna i den gamla bakugnen togs inte ner. Masonitskivor sitter både ovanför kaklet på den södra sidan och i taket på bakugnen. Även hyllan ovanför spisen lämnades intakt. 10

Till vänster ses köket som det såg ut hösten 2008 och till höger efter renoveringen ett år senare. Baksidan av den lilla väggen som avskärmar spisen avlägsnades dock från i princip all kalkputs. Här fanns inga äldre synliga färgrester bevarade men däremot röda färgspår under de gröna färglagren. Väggen som var murad i lersten hade två senare inmurade vertikala lerstensskift som troligtvis talar för att det funnits en murad spis på sidan av den gamla bakugnen som fram till 1920-talet varit där spisen och pigkammaren är idag. Huruvida spisen hänger samman med en annan planlösning är oklart. Spiskonstruktionen var 73 cm bred och skiften var ca 15 breda med ca 40 cm mellanrum. Den södra väggen vid pigkammarens dörr var murad i lersten öster om dörren och ovanför denna i bränt tegel vilket visar att dörren är insatt vid ett senare tillfälle. Det är troligt att även väggen är av senare datum. Väggen var uppförd på liknande sätt som spisväggen, i lersten och lerbruk men de var inte murade i förband med varandra. Väggen hade satt sig något, det fanns en glipa längst upp under den tunna ledjen och det gick en spricka från dörrens övre hörn ner mot hörnet till spisväggen. Ovanför lejden, som gick i höjd med bjälkarna, var väggen murad med lersten. Efter den noggranna nedknackningen av den lösa putsen, rengjordes väggarna med dammsugare och pensel. Spisväggen som delvis rasade fick muras om och kökets norra vägg som lutade fick putsas med extra lager av bruk. Före putsningen grundades alla väggar med sluring, det vill säga kalkbruk utblandat med mycket vatten, för att få den nya putsen att fästa bättre. 11

Till vänster ses köket som det såg ut hösten 2008 och till höger efter renoveringen ett år senare. För putsning av väggarna användes Kulekalkbruk K som är ett fabriksblandat lufthärdande kalkbruk tillverkat på våtsläckt och långtidslagrat kalk och levererat på plastsäck. För murningen användes ett bruk med ballastfraktion på 0-4 mm, för utstockningen en fraktion på 0-2 mm och för finputsen 0-1 mm. Bruket slogs på för hand och slevdrogs. Alla ytor utom vid spisen fick slevdragen yta likt tidigare utseende. Vid spisen filtades putsen då den skulle avfärgas med linoljefärg och för att underlaget ska suga jämnt måste putsen vara helt slät, det vill säga filtad. Alla väggar utom vid spisen avfärgades därefter omkring 10 gånger med kalkmjölk blandat med kromoxidgrönt, med en blandning av 300 gram pigment per 25 kg från Målarkalk. Åtgången av färg var nästan två hela 25-kilosburkar. Som en eftergift för hembygdsföreningens önskningar att avfärga hela köket i vitt, bestämdes att åtminstone spisvrån skulle bli vit. Anledningen till varför hembygdsföreningen ville måla köket vitt var att man ansåg att köket var mörkt att jobba i. Därför målades den östra, södra och västra väggen, ända fram till hörnet där det gröna serveringsskåpet står, i vitt. De putsade ytorna som var filtade målades med vit linoljefärg för att ytorna skulle bli lättskötta och avtorkningsbara. Masonitskivorna i taket i bakugnen och ovanför spisens kakel avfärgades med titan- och zinkvit linoljefärg från Ottossons färgfabrik medan putsen avfärgades med Allbäcks vita linoljefärg. Den senare suger inte lika mycket vilket gör att den är mjukare att jobba med på putsade ytor. Linoljefärgen som användes på putsen späddes med lika delar vatten. 12

T.v. kistekammarens tak som det såg ut före renoveringen och t.h. det nordöstra hörnet av rummet som putsades 2008. Taket i köket målades om likt det förra utförandet, masonitskivorna i vitt och de inklädda bjälkarna i brunt. Till skivorna användes titan- och zinkvit linoljefärg från Ottossons färgfabrik och till bjälkarna kanelbrun linoljefärg från Allbäck med järnoxidpigment och som har NCS-kod 8010-Y50R. Hyllan ovanför spisen, alla tre dörrkarmar, dörren till pigkammaren och de nya golvlisterna avfärgades med den gröna linoljefärgen som tagits fram för Nämndemansgården av Ottossons färgfabrik. Hela köket fick nya golvlister av fur då de gamla var rötskadade. De hyvlades med likadan profil som de gamla. Den specialblandade kulören ligger för övrigt nära den förra färgen, se färgdokumentation i fjolårets kontrollrapport 2008:57. Kistekammaren I kistekammaren som under hösten 2007 sanerats från hussvamp och renoverats under året därpå blev aldrig tapetserat under arbetenas gång. Tapeten blev av någon anledning försenad och sattes därför inte upp förrän under våren 2009. Den nya tapeten Blåklint är från Lim & Handtryck med limtryck på gräddvit botten och ljusblå blommor. Den stämmer överens med såväl det enkla lilla rummet som den typen av tapeter som har funnits förut i rummet, se den ovan nämnda antikvariska kontrollrapporten. De små prickarna i ränder, blomsterställningen och färgsättningen ligger inte långt ifrån den tapet som fanns före funktistapeten. Blomster i rutor är dessutom en variant av medaljongtapeten som ju förekommer på gården. Väggarna förlimmades innan tapeten sattes upp. 13

Kistekammaren sedan rummet blev återställt med ny tapet, färg på väggar och tak samt kablar och strömbrytare. Den övre delen av väggarna och taket var klädda med masonit och dessa sattes upp igen efter saneringen. Nya takbrädor som ersatte de svampangripna sattes upp i det norra och mellersta takfältet. Bjälkarna som var klädda med papp och brunmålade var oskadda förutom den norra närmast dörren. Den fick ny spännpapp utanpå resterna av den gamla pappen. Då bjälkarna fått stänk av färg och puts målades samtliga takbjälkar om med en mörk järnoxidbrun linoljefärg. Den inre delen av takets masnoit var skadat varför det ersattes med en ny masonitskiva. Samtliga masonitskivor på väggar och tak som tidigare var avfärgade i ljusgrönt, målades om med vit linoljefärg för att passa med tapet. Även de smala trekantslisterna som varit gröna målades om i vitt. Den bruna färgen kom från Ottossons färgfabrik medan den vita var av både det fabrikatet och Allbäcks. De gamla baguettelisterna sattes upp ovanför tapeten. De är i trä och avfärgade i guldfärg och brunt. På väggen ovanför dörren och den västra och norra väggen fattades dock baguettelisterna, de har troligtvis kommit bort eller skadats. Om de inte går att hitta är ett förslag är att ersätta dem med enkla trälister med samma dimensioner men utan profilering som avfärgas i brunt. Även elkablarna till rummet och det intilliggande gästrummet drogs om. Kablar till dosor och strömbrytare drogs utanpå väggen i höjd med tapetens slut, under baguettelisten där sådan finns. Kabeln som går ner till strömbrytaren har tapetserats över likt äldre utförande. Kablar och dosor är vita medan strömbrytaren är en traditionell vippströmbrytare i svart plast från Eljo Renova. Äldre strömbrytare och uttag i andra rum är i svart bakelit. 14

Verandan har stämpats upp och ny syll kommit på plats, till höger efter målning och justering av fundament. Det fernissade trägolvet var i gott skick och åtgärdades inte. De brunfärgade golvlisterna målades inte om utan sattes tillbaka i befintligt skick. Kroklisten sparades och bör sättas tillbaka för att visa på rummets funktion som kistekammare. Verandan Verandans tak åtgärdades inte då det är fullt funktionsdugligt och tätt. Därför valde man att i stället pensla på stenkolstjära och därefter sanda ytan enligt äldre metod. Den befintliga slättäckta takpappen är inte någon äldre tjärad papp utan en asfaltpapp med granulerad yta som delvis slitits bort. Fotplåten togs inte bort då den trots allt är ganska diskret. Den får tas bort då takpappen byts. Verandans syll var rötskadad och byttes mot lika befintlig, 10 x 10 cm i fur. Hela verandan stämpades upp och samtidigt passade man på att rikta upp verandan som lutade några centimeter åt söder, ut från huset. Vid hörnen halvades syllarna i varandra. Trekantslisten med hålkäl på syllen togs bort då den orsakat rötskada i syll och panel. Listen avledde inte vattnet utan vattnet rann in genom hålrum mellan panelen och listen. Den nya syllen föreslås därför få en avfasad kant. Slutligen målades hela verandan, inklusive den nya syllen, med den specialblandande gröna linoljefärgen från Ottossons färgfabrik. Då verandan hamnade några centimeter längre upp fick de befintliga fundamenten i tegel och betong byggas på något med bruk och tegel, varefter de delvis putsades och avfärgades. Tröskeln till verandadörren har länge varit dålig varför den yttre delen togs bort i väntan på en ny. 15

T.v. gästrummets yttre vägg som var avfärgad i en grön oljefärg. Under den gröna flagande färgen fanns mörkare grönt och ockrabrunt. Till höger ses en del av den mellersta takbjälken vid fönstret med spår av blått och grönt. Gästrummet 16 Tvåvåningslängan Gästrummet som byggdes omkring år 2000 i tvåvåningslängan och som ligger mitt i det som nu är antikvariat målades en regnig dag under byggnadsvårdslägret år 2009. Gästrummet byggdes enligt ritningen från 1999-10-21 och som publicerades i vårdplanen 1999, upprättad av Lena Rosén & Kersti Lenngren, se bilaga 1. Rummet är det enda nya som inte tillhör den äldre inredningen och fyller en viktig funktion i hembygdsföreningens verksamhet. Alla väggar, utom den putsade ytterväggen, golv, golvlister och tak uppfördes med nya hyvlade spontade brädor. Det enda som var äldre eller befintligt sedan tidigare var dörren, fönstret och de synliga takbjälkarna. De sista åtgärderna med målning har återstått sedan år 2000 varför hembygdsföreningen har haft som önskemål att få detta utfört. Länsstyrelsens beslut för åtgärderna utfärdades 2000-02-24. Enligt beslut godkändes åtgärderna och ett villkor för ändringarna var att Putsen på ytterväggens insida får endast lagas, äldre ytskikt får inte målas över. Att det funnits ett upprättat förslag på åtgärderna har såväl kontrollant som hembygdsförening känt till men beslutet tog ett tag att få fram och då var målningen redan utförd. Den yttre väggen var målad i grönt, rester av en riktigt mörkgrön kulör och ockrabrunt fanns under. Väggen hade lagats med kalkbruk vilket gav ett ofärdigt intryck och det hade förstärkts om allt annat varit målat.

Gästrummet före och efter målningen 2009. Målningen utfördes enligt det upprättade förslaget med vit linoljefärg från Allbäck på putsad yttervägg, takbrädor, väggpanel, golvlister, i fönstersmyg, på fönsterbräda och den äldre dörrens insida. Fönstret och de synliga takbjälkarna avfärgades med ljusblå linoljefärg, dock inte med den koboltblå som förespråkats som var nr 6A-28 enligt Riksantikvarieämbetets linoljefärgprovsamling. Fönster såväl som smyg var målat i en mörkbrun färg och färgspår har inte undersökts mer än att grönt och ockrabrunt kunde ses där den bruna färgen flagat på ett litet parti i fönstersmygen. Fönstret är inte ursprungligt utan har satts dit i senare tid. På alla de tre takbjälkarna fanns det dock tydliga spår av ljusblått. I änden på den mittersta bjälken fanns det dessutom färgrester likt den putsade väggen. Det är tydligt att bjälkarna, i varje fall den mellersta, en gång varit målade i blått och liknande färg kan ses som spår på fönstersnickerier i det sydvästra rummet i det så kallade undantaget i tvåvåningslängans södra del. Golv, socklar och dörrar i undantagets tre rum är ännu i dag målade i olika gråblå och blå nyanser. Den befintliga blå nyansen på takbjälken var dock inte så stark att den kunde målas i den föreslagna koboltblå utan en ljusare mer grå ton på linoljefärgen valdes. Vinden Väggen mot väster i det lilla utställningsrummet närmast trappan, mellan det så kallade undantaget och den del som blivit antikvariat lagades med lerbruk likt tidigare lagningar. Väggen har tidigare lagats kring takbjälken och i fönstersmygen. Kring fönstret fanns också rester av kalkfärg. Det var i princip bara ett litet 17

Knäckt hanband och ett nytt till höger. parti till höger om fönstret som hade bart lertegel, i övrigt var väggen i gott skick. Ett moment på byggnadsvårdslägret brukar vara att laga en lerstensvägg. Ovanför den inredda delen i söder fattades ett hanband sedan lång tid tillbaka och det bredvid var i dåligt skick. Två nya hanband i fur likt tidigare utförande bilades, varav det ena utfördes av lägerdeltagarna. Hanbanden fästes med halvning i sparrarna med en laxstjärtslik ände och spikades fast med en kraftig spik i vardera ände likt det förra utförandet och de övriga hanbanden. 18 Portalängan Den norra väggen på loftet som putsades om med nytt lerbruk förra året kalkades med vit kalkmjölk. Hela portalängan kalkades även utvändigt. Ny lumppapp som först tjärats med Dalbränd tjära spikades upp på bjälken ovanför porten på den södra (gårds-) sidan. Den gamla pappen var nästan helt borta och under den fanns spår av lumppapp. Gångjärnen till den nedre delen av stallporten på den norra sidan i den västra delen har länge varit dåliga varför dörren togs ner, nytt friskt virke lusades vid båda gångjärnen och det ena gångjärnet och som bytts för omkring fem år sedan sattes tillbaka. Det andra gångjärnet var dåligt och ersattes med ett begagnat smitt gångjärn med tillhörande bandgångjärn och nya skruvar. De nya golven i portalängans loft skars rent i kanterna och nya avfasade trösklar sågades till vid nivåskillnader i golven.

Garagets södra gavel, före och efter byte av panel. Gammmel Boels hus - högloftet Den norra lerpelaren i höglogen närmast ytterväggen och kolboden lagades med nytt kalkbruk. Den övre delen hade gett sig men läget har stabiliserats sedan loftet drogs ihop med nya dragstag på 1990-talet. Sprickan i lerteglet lagades med lerbruk på samma sätt som hela lerpelaren är murad. Garaget På garagets södra gavel byttes panelen likt arbetena som gjordes förra året på den norra gaveln och 2006 på boningshusets östra gavel. Panelen var i väldigt dåligt skick och byttes därför helt. Den tidigare panelen på garaget hade något smalare brädor än de nya vilket gör att det är några färre brädor och locklister än på den gamla. Både den nya och den gamla panelen är utförd med varierade bredder. De nya locklisterna har samma dimensioner som de gamla, 1 x 3 tum. Vindskivorna var bytts sedan tidigare med en sågad rundning. Den gamla plåten som satt kring garageöppningen ersatts inte. Ny vattbräda likt den befintliga med fasade ytterkanter sattes upp ovanför garageporten och på sidorna. Allt virke var av ramsågad fur och locklisternas fasning handhyvlades. Panelen avfärgades med ljusröd slamfärg som blandades och koktes på plats. 19

T.v. lagad lerpelare i högloftet och t.h. tjärad hönshusdörr. Hönshuset Den södra gavelpanelen på hönshuset målades med ljusröd slamfärg som kokades på plats. Gavelfönstret och dörrarna på den västra sidan tjärades med Dalbränd trätjära pigmenterat med kimrök. En ny lucka till den södra utgången tillverkades av stående furuplank men den kunde inte sättas upp på grund av att karmen var för dålig. Ryggning och trädfällning Ryggning utfördes på delar av gårdens tak, blanda annat på tvåvåningslängan. Ny ryggningshalm bands fast med pilvidjor över raft av pil vars knutar täcktes över med nya halmdockor likt traditionell Ventäckning. Då dockornas bindning inte håller mer än ett par år har man under de senaste åren börjat med att säkra halmdockorna med järntråd vilket också gjordes den här gången. I trädgårdens östra del, en bit från hönsgården som ligger söder hönshuset stod en gammal alm som man passade på att ta ner under byggnadsvårdslägret då det blivit för stort och riskerade att falla på huset. 20

Avvikelser från arbetshandlingar Ej utförda åtgärder 2009 Hus Objekt Skada Åtgärd Boningslänga Radiatorer Brandfara Kablar klipps på element som ej används. Tvåvåningslänga Fönster på gavel Fönster på gårdsfasad Saknar beslag Fönster beslås, kvar sedan 2008. Ett stallfönster saknar lucka Kompletteras med en vädringslucka, kvar sedan 2008. Hönshuset Dörr Skada nedre del Dörr repareras, kvar sedan 2008. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Arbetena är utförda med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden men i framtiden måste fler avvägningar göras mellan att laga och ersätta eller inte åtgärda alls. Ju mer timmer och putsade ytor som ersätts, desto mindre minskar patinan och därmed det autentiska värdet. Nämndemansgården är ett hembygdsmuseum och måste inte ha perfekta avtorkningsbara ytor, det är bara gästrummet och köket som faktiskt fyller en viktig funktion för dagens användning. Av den anledningen anser Regionmuseet att den målade väggen i gästrummet är försvarbar. Iakttagelser under restaureringen Vad gäller kökets väggar, se under Köket. Övriga handlingar med relevans för ärendet Vad som gjorts under tidigare år går att läsa i följande rapporter: - Nämndemansgården på Ven. Antikvarisk kontroll, 2003. Rapport 2003:54. Anna Sturesson, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne - Nämndemansgården. Antikvarisk komplettering av vårdplan, 2003. Rapport 2003:112. Paul Hansson och Anna Sturesson, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne 21

- Nämndemansgården. Antikvarisk kontroll, 2004. Rapport 2004:132. Anna Ligoura och Anna Sturesson, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne - Nämndemansgården. Antikvarisk kontroll, 2005. Rapport 2005:122. Anna Ligoura, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne - Nämndemansgården. Antikvarisk kontroll, 2006. Rapport 2006:45. Anna Rabow, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne - Nämndemansgården. Antikvarisk kontroll, 2007. Rapport 2007:45. Emelie Petersson, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne - Nämndemansgården - skadeutredning. Antikvarisk kontroll, 2007. Arkivrapport 68/2007. Emelie Petersson, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne - Nämndemansgården på Ven. Antikvarisk kontroll, 2008. Rapport 2008:57. Anna Rabow, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne - Från Karlshöga till Nämndemansgård. Dokumentation, 2008. Rapport 2008:93. Mia Jungskär och Anna Rabow, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Beslut från länsstyrelsen: - 2009-04-28, Beslut, länsstyrelsen, 432-30337-09-2009-04-29, Bidragsbeslut byggnadsvårdsläger, länsstyrelsen, 434-75192- 08-2009-04-29, Bidragsbeslut ryggning och kök, länsstyrelsen, 434,75194-08 Lund 2010-02-08 Anna Rabow 22

Bilaga 1 - gästrummet Skannad och redigerad kopia från vårdplan 1999, Lena Rosén & Kersti Lenngren. Observera att skalan inte stämmer. 23

24

Bilaga 2 plan Skannad och redigerad kopia efter planritning utförd 1994 av Per Fransson. Under 2009 lagades en lerpelare i höglogen, nya tapeter sattes upp i kistekammaren, väggarna putsades om i köket. På tvåvåningslängans andra våning ligger gästrummet som målades. 25

26

Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 3. Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 5. Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 6. Gravarna i Askgården i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 2002 7. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 2009 8. Ruveröds kvarn rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 9. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 2008 10. Hovdala slott huvudbyggnaden dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD, Kristina Nilén, 2007 11. Hovdala slott hus D invändig restaurering av Noras fåfänga, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén, 2007-2008 12. Krageholms mölla i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 13. Skånbergs mölla renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 14. Kvihusa 1:2 åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 15. Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2008 16. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 2008 17. Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson 2007-2008 18. Lövestads kyrka, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson 2008 19. Öja kyrka, utvändig renovering, Öja sn, AK, Petter Jansson 2008 20. Östra Vemmenhögs kyrka, renoveringav tak, Östra Vemmenhögs sn, AK, Petter Jansson 2008 21. Näs kyrka, fasader och tak, Trollenäs sn, AK, Petter Jansson 2008 22. Att flytta en gravsten Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka, Lunds sn, AK, Petter Jansson 2008-2009 23. Cement, järn och berg, Södra Mellby sn, FU/SÖ, Bertil Helgesson 2008 24. Tobaksprojektet 2008, projektrapport, Jimmy Juhlin Alftberg med bidrag av Åsa Jakobsson, 2009 25. Frillestads kyrka utvändig renovering, Frillestads sn, AK, Heikki Ranta 2008 26. Norra Rörums kyrka nyläggning av spåntak, Norra Rörums sn, AK, Heikki Ranta 2008 27. Schaktning vid Bosjökloster kyrka, Bosjö sn, FU, Jan Kockum 2009 28. Glimmebodagården omläggning av två takstin, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2008 29. Glimmebodagården restaurering av fönster och dörrar, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2008 30. Loshults kyrkas orgelfasad, Loshults sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 31. Fjärrvärme i Åhus, Åhus sn, FU, Jan Kockum och Catherine Svensson, 2001-2002 32. Yxor och brunnar i Härlöv, Kristianstad, SU, Tony Björk & Helene Wilhelmson, 2008 33. Harlösa kyrka, Relikskrin? & byggnadslämningar, schaktningsövervakning, 2006, Harlösa sn, Johan Dahlén 34. Skepparslövs kyrka absidarbeten,skepparslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 35. Övraby mölla - utbyte av vingar, Övraby socken, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 36. Everöds kyrka - konservering av predikstol, Everöd sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 37. Övedskloster - landskapsparken. Kulturhistorisk utredning i samband med våtmarksprojekt 2009, Öveds sn, Kristina Nilén, 2009 38. Heliga Trefaldighetskyrkan konserveringsarbeten, Kristianstads sn, AK, Lotta Eriksson 2008-2009. 39. Förhistoria och historia i Gualöv - Gualöv 61:113, Gualöv sn, FU, Jan Kockum, 2009 40. Kv. Jörgen Kristoffersen 6, Kristianstad, värdebeskrivning 2009, DK, Emelie Petersson, 2009 41. Gamlegård Dagstorp 5:2 renovering av stallängans södra vägg, Dagstorps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 42. Sporrakulla Gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 43. Öllsjö 7:1, Skepparslövs sn, FU, Anders Edring, 2009 44. Skromberga en kulturmiljö att använda, Ekeby sn, AF, Helene Stalin Åkesson, 2008-2009 45. Bastion Schleswig, Kristianstad sn, FU, Johan Dahlén, 2009 46. Norra Åsum kyrka utvändig renovering, Norra Åsum sn, AK, Lotta Eriksson, 2008-2009 47. Arkeologi vid Gula Villan i Borgeby, Borgeby sn, FU & SU, Catherine Svensson, 2006-2008 48. Tomelilla byagård tak och gavelspets, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 49. S:t Petri kyrka i Klippan koppartaken, Klippans kommun, AF, Heikki Ranta, 2009 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

28 50. Krubbemölla reparation av vattenränna, Vitaby sn, AK, Emelie Petersson, 2009 51. Bondrumsgården 2009 tak och fasadarbeten, Fågeltofta sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 52. Krageholms mölla omfogning av sockeln, Sövestad sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 53. En medeltida källare i Färlöv, Färlöv sn, FU, Jan Kockum, 2009 54. Vattenmöllan omläggning av tak och arbete med stensockel, Brunnby sn, AK, Helen Carlsson och Helene Stalin Åkesson, 2009 55. En brunn vid Kärnan i Helsingborg, Helsingborg, FU, Jan Kockum, 2009 56. Flatmarksgravar och boplatslämningar i Härlöv, FU, Helén Lilja, 2009 57. Vitemöllas hamn, Vitaby sn, PJ, Anna Rabow och Helene Stalin Åkesson, 2009 58. De stora gårdarna på Västervång under vendel- och vikingatid, Trelleborg, SU, Tony Björk, Karl-Magnus Lenntorp & Peter Skoglund, 2008-2009 59. Norra Roten 1, Landskrona, sektionsdokumentation, Johan Dahlén, 2009 60. Strönhults by - landskap och bebyggelse, Örkeneds sn, DK, Nils-Otto Nilsson & Cissela Olsson, 2009 61. Björnekulla kyrka utvändig renovering, Björnekulla sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 62. Flyinge kungsgård vårdprogram 2009, Södra Sandby sn, Lotta Eriksson, Emelie Petersson och Anna Rabow, 2009 63. Karl XI stenar åtgärdsförslag för parkanläggningen, Östra Sallerups sn, DK, Lotta Eriksson, 2009 64. Källs Nöbbelövs kyrka, Källs Nöbbelövs sn, AM, Helen Carlsson, 2009 65. Vä 1:4, Vä sn, AU, Anders Edring, 2009 66. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Helen Carlsson, 2009 67. Lackalänga kyrka utvändig renovering, Lackalänga sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 68. Stora Hammars nya kyrka utvändig renovering, Stora Hammars sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 69. Everöds kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor och ny högtalaranläggning. Everöds sn, AK, Helen Carlsson, 2009 70. Lyngsjö kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor. Lyngsjö sn, AK, Helen Carlsson, 2009. 71. Tullesbo slott park och trädgård, Öveds sn, KA, Kristina Nilén & Emelie Petersson, 2009 72. Aosehus tredje året. Arkeologisk forsningsundersökning av ärkebiskopsborgen. Åhus sn. Helén Lilja 2009 73. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Helen Carlsson, 2009 74. Yngsjö 229:1 & 229:4, Åhus sn, FU, Anders Edring, 2009. 75. Bälinge mölla utvändiga åtgärder. Oderljunga sn, AK, Helen Carlsson, 2009 76. Universitetsplatsen, Lundagård, Lund, KA, Kristina Nilén, 2009 77. Bilfirma N. H. Nilsson internationellt automobilpalats på Österlen, Hammenhögs sn, BMU, Helene Stalin Åkesson, 2009 78. Ballingstorpsgården & Per-Ols gård utvändiga arbeten, Kviinge sn, AK, Emelie Petersson, 2009 79. Burlövs gamla prästgård, Burlövs sn, AK, Anna Rabow, 2009 80. Ingeborrarpsgården, Rya sn, AM, Emelie Petersson, 2009 81. Folkestorps bränneri utvändig brandtrappa, Maglehems sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2009 82. Kyrkogårdens föränderliga kulturarv, PJ, Lotta Eriksson, 2009 83. Hammarlunda mölla, Hammarlunda sn, AK, Emelie Petersson, 2009 84. Nämndemansgården på Ven, Sankt Ibbs sn, AK, Anna Rabow, 2008