NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF April 2007
Vi har alla ett ansvar att motarbeta rattfylleriet Alkoholen är vårt allvarligaste trafiksäkerhetsproblem. Varje dag kör 15 000 personer alkoholpåverkade på de svenska vägarna och det finns tecken på att rattfylleriet ökar, speciellt bland unga manliga förare. Var tredje dödsolycka och var femte svår kroppsskada i trafiken är alkoholrelaterad. Trafiksäkerhetsorganisationen NTF ger här ett sjupunktsprogram för minskat rattfylleri, med konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken. Bara i Sverige dör cirka 150 personer, varav allt fler unga, i alkoholrelaterade olyckor. I hälften av fallen är det den berusade föraren själv som dör. Årligen skadas över 1 000 personer svårt i Sverige. Ser vi till hela EU skördar alkoholen över 15 000 liv i trafiken, varje år. Sverige ligger ändå långt framme vad gäller trafiknykterhet. Andelen påverkade förare är låg i jämförelse med många andra länder i Europa, men skaderiskerna är i varje enskilt fall så betydande att kraftfulla åtgärder är motiverade. Sverige har goda förutsättningar för att ta ledningen i Europa i alkolåsfrågan, bland annat genom att lyfta trafiknykterhetsfrågorna under andra halvåret 2009, då Sverige är ordförandeland i EU. NTF föreslår bland annat att det blir lag på alkolås i alla nya personbilar från 2012 och i alla nya bussar och lastbilar från 2010. Sverige bör sträva efter att bli ett försöksland för obligatoriskt alkolås i EU. Men det kräver att regeringen går till handling och lämnar in en formell EU-ansökan om detta. Förra regeringen utredde frågan, men kom aldrig till skott. Mer än 90 procent av svenskarna anser att straffet för rattfylleri borde vara hårdare, enligt Vägverkets årliga trafiksäkerhetsenkät. NTF instämmer. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, konstaterar dessutom i en rapport att rattfylleri är ett av de få brott där direkta preventiva effekter av lagstiftningen kunnat beläggas. Det går att stoppa rattfylleriet på många olika sätt. NTF föreslår följande sju åtgärder: 1. Gör Sverige till försöksland för obligatoriskt alkolås i EU 2. Öka kontrollen av trafiknykterheten 3. Skärp påföljderna för rattfylleri 4. Förbjud så kallad eftersupning 5. Satsa på utbildning om riskerna med alkohol 6. Gör personutredning obligatorisk vid rattfylleri 7. Fånga upp rattfylleristerna tidigt och erbjud behandling Vi har alla ett ansvar att motarbeta rattfylleriet på våra vägar. Tillsammans kan vi riksdag, regering, myndigheter, frivilligorganisationer och privatpersoner faktiskt göra något åt problemet. Varje år kan vi rädda cirka 150 liv. Porefessor Nils-Petter Gregersen, trafiksäkerhetschef NTF
NTF:s sju punkter för minskat rattfylleri 1. Gör Sverige till försöksland för obligatoriskt alkolås i EU Den minoritet förare som kör alkoholpåverkade är svår och dyr att i förväg peka ut. Därför krävs generella åtgärder för att stoppa trafikonykterheten. Alkolås är ett sådant, som för närvarande utvecklas snabbt, blir alltmer användarvänligt och sjunker i pris. Såväl Saab som Volvo håller t ex på att utveckla egna alkolåssystem som bör bli både billigare och tillförlitligare, jämfört med andra på marknaden. Riksdagen bör lagstifta om alkolås i alla nya personbilar från 2012 och i alla nya bussar och lastbilar från 2010. Detta kräver dock att regeringen lyckas driva igenom att Sverige ska vara försöksland för obligatoriskt alkolås i EU. Ett enskilt medlemsland kan inte ställa särskilda tekniska krav på utrustningen i bilar. Det krävs ett EU-undantag för att inte kravet ska klassas som ett handelshinder. Sveriges förre infrastrukturminister, Ulrica Messing (s), kom aldrig till skott i frågan. Det är hög tid att vår nya regering går till handling och lämnar in en formell EU-ansökan om att få bli försöksland för obligatoriskt alkolås. Sverige kan ta ledningen i Europa i alkolåsfrågan och bör lyfta trafiknykterhetsfrågorna under andra halvåret 2009, då Sverige är ordförandeland i EU. 2. Öka kontrollen av trafiknykterheten Varje dag kör cirka 15 000 personer rattonyktra på våra vägar. Polisen, som ska kontrollera trafiknykterheten på våra vägar, genomförde under 2006 hela 2,2 miljoner utandningsprov. Ändå fastnade bara 0,3 procent av dem som kör onyktra i en poliskontroll. Polisens kontroll av trafiknykterheten bör öka i en sådan omfattning att trafikanterna upplever risken för att åka fast som så stor att de ställer bilen om de druckit. Vidare bör regeringen ge kustbevakningen och tullen ökade möjligheter till nykterhetskontroller, vilket även Alkolåsutredningen föreslår. 3. Skärp påföljderna för rattfylleri Normalpåföljden vid grovt rattfylleri ska vara fängelse. Men sedan möjligheten att döma till villkorlig dom med samhällstjänst infördes 1999 har andelen villkorliga domar ökat markant, vilket resulterat i försämrad rehabilitering av alkoholister, eftersom de som döms till villkorlig dom inte får ett behandlingsprogram. Normalpåföljden vid grovt rattfylleri bör vara fängelse, som Rattfylleri- och sjöfylleriutredningen föreslår. Påföljden villkorlig dom och samhällstjänst bör endast användas då synnerliga skäl finns. Straffen för vållande till annans död och vållande till kroppsskada eller sjukdom bör också skärpas, vilket justitiedepartementet föreslår i sin promemoria Vållandebrotten i trafiken (Ds 2006:7). Lagen bör även kompletteras med de nya straffbestämmelser som justitiedepartementet föreslår i promemorian: vållande till annans död vid fordonstrafik och vållande till kroppsskada eller sjukdom vid fordonstrafik. Minimistraffet för vållande till annans död vid fordonstrafik ska vara ett års fängelse. Brottet ska alltid betraktas som grovt. Minimistraffet för vållande till kroppsskada eller sjukdom vid fordonstrafik ska vara sex månaders fängelse.
Domstolarna bör i högre utsträckning använda den högre delen av straffskalan. Dessutom bör skillnaderna i rättstillämpning ses över. Det är inte rimligt att samma trafikbrott tilldöms olika straff beroende på vilken domstol i landet som dömer, vilket är fallet i dag. 4. Förbjud så kallad eftersupning Det förekommer att förare påstår att de, direkt efter att en trafikolycka inträffat, druckit alkohol. Dessa påståenden om eftersupning är i regel falska, men svåra och resurskrävande för polis, åklagare och rättsmedicinsk expertis att motbevisa. Påståenden om eftersupning resulterar därför varje år i flera friande domar vid misstänkt rattfylleri. Dessutom läggs flera förundersökningar om misstänkt rattfylleri ner av samma skäl. Norsk lag förbjuder förare av motorfordon att dricka alkohol inom sex timmar efter en körning, när han eller hon förstår eller borde förstå att det kan bli en polisundersökning på grund av körningen. Straffet för brott mot denna bestämmelse är detsamma som för rattfylleri. I riksdagen har framförts krav på att ett liknande förbud införs i Sverige. Rattfylleri- och sjöfylleriutredningen föreslår dock ingen sådan regel. En lag som förbjuder eftersupning bör stiftas. Lagen skulle täppa till ett kryphål i trafiknykterhetslagstiftningen och stöds av en majoritet av polismyndigheterna och åklagarkamrarna. 5. Satsa på utbildning om riskerna med alkohol Trafikundervisningen i skolan har under senare år tappat mark, då fokus i trafiksäkerhetsarbetet främst legat på vägarnas utformning och fordonstekniska åtgärder. Denna prioritering har varit befogad, men allteftersom våra vägar och fordon blivit säkrare ökar nu nyttan av satsningar på att påverka hur vi beter oss på vägarna. Den regeringsutredning om förarutbildningen, som för närvarande pågår, resulterar förhoppningsvis i att alkoholfrågan blir ett inslag i den obligatoriska riskutbildningen. NTF anser att denna del bör utökas samtidigt som skolans läroplaner kompletteras med motsvarande kunskapsmål för trafikområdet. Vägverket redovisade i mars 2007 sitt regeringsuppdrag att vidareutveckla stödet till skolans arbete med trafikfrågor (TR 2006:5840). I denna finns flera konkreta förslag som regeringen bör vidta åtgärder för att förverkliga. Attityderna till hur man hanterar alkohol i trafiken formas tidigt och ju tidigare barn ges insikt om de extremt höga risker som är förenade med alkohol desto bättre är det. 6. Gör personutredning obligatorisk vid rattfylleri För domstolen är personutredningar ett viktigt verktyg för att kunna välja påföljd. Vid grovt rattfylleri förordnas som regel personundersökning. Personutredningen görs av socialtjänsten i samverkan med övriga myndigheter. Andelen förordnade personutredningar varierar dock mellan tingsrätterna. Dessutom är kvaliteten på dessa mycket skiftande. Personundersökning bör vara obligatorisk vid rattfylleri, med syftet att identifiera behandlingsalternativ som antingen kan erbjudas på frivillig basis eller ingå i straffpåföljden. Vidare bör yttrande från Kriminalvården alltid inhämtas i mål om ansvar för grovt rattfylleri, vilket även Rattfylleri- och sjöfylleriutredningen förordar.
7. Fånga upp rattfyllerister tidigt och erbjud behandling Studier visar att en klar majoritet av de misstänkta rattfylleristerna har alkoholproblem. Dessa bör få den vård och behandling de behöver, för deras egen skull och för att minimera risken för återfall i nya rattfylleribrott. Andelen återfallsrattfyllerister har enligt Brottsförebyggande rådets statistik ökat under en följd av år. Erfarenheten visar att de är som mest mottagliga för att ta emot vård om den erbjuds i direkt anslutning till polisingripandet. I Sverige har den s k Skellefteåmodellen använts med stor framgång. Den innebär bl a att rattfyllerister redan vid vägkanten får ett erbjudande om samtal med socialtjänst eller beroendevård inom 24 timmar. Användningen av denna modell bör öka i landet.