Kap 1. Grunder. 1. Grunder. Allmänt

Relevanta dokument
Försvarets författningssamling FFS 1996:3

3. Riktlinjer för fördröjande fältarbeten

FÄLTARBETSREGLEMENTE FÖR FÖRSVARSMAKTEN. Fördröjande fältarbeten. FältarbR Fördröj. Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Begrepp. Antipersonell mina Avståndsutlagd minering. beredskap.

FAP-artikel RPS F och AR angående rapportering av incidenter m m; RPS FS 1991:7 FAP 243-2

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmaktens föreskrift om verkställighet av tillträdes- och IKFNförordningarna;

TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmaktens föreskrifter om vakttjänst inom Försvarsmakten (VaktB);

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

FÖRFATTNINGSSAMLING. FFS 2013:3 Utkom från trycket FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten

Datum Kursens benämning: Funktionsteknik fördröjande fältarbeten och fältarbeten för överlevnad

Överbefälhavaren har mottagit denna

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Försvarets sjukvårdsstyrelse föreskriver med stöd av 31 om djursjukvård m m i fred inom försvarsmakten; beslutade den 7 januari 1993.

Regeringens proposition 2018/19:18

FÖRFATTNINGSSAMLING. Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2013:4) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO);

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Västkustens försvar försummas

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Legala aspekter - dispostion

FÖRFATTNINGSSAMLING. Obligatorisk besiktning som ska genomföras före driftsättning

Så är vi redo om krisen kommer

Chefens för flygvapnet föreskrifter om utredning av driftstörningar i militär luftfart; beslutade den 13 december 1991.

Svensk författningssamling

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Försvarsmakten föreskriver med stöd av 1 kap. 3 förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal följande.


FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING


Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Utvärdering av CBRN-övningar - Ett utvecklingsområde

FÖRFATTNINGSSAMLING. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 12 förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen följande.

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997.

Regional ledning HÖGKVARTERET

Presentationen genomfördes på konferensen UAS obemannade farkoster för effektiv datainsamling i Stockholm.

Svensk författningssamling

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Kustartillerister med förmåga att snabbt spärra hamninlopp

Norrbottens regemente 2016/2017

Regional utbildning Östergötland 2013

Norrbottens regemente

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

1 (5) Säkerhetsskyddsplan för Motala kommun Antagen av kommunstyrelsen , 286

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Regler för nyttjande av väganläggning

Grundläggande begrepp och regelverk

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND KF 48

FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Civil Militär samverkan

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

ADMINISTRATIV BEREDSKAP

Insatsingenjörerna IIR

Svensk författningssamling

Motion till riksdagen 1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) Skånes försvar

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

HV Bataljonsstab med ledningspluton. Befattningsbeskrivning hemvärnet Bilaga 4 till HKV skr :52377

EKERÖ KOMMUN Nummer: 20:1 Blad:1(7) Kommunal författningssamling Utg: jan 2019 Ers: dec 2011

ATLE ARMÈCENTRUM

S Intern kontroll Regler

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

FÖRFATTNINGSSAMLING. FFS 2012:3 Utkom från trycket FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt; beslutade den 17 april 1998.

Reglemente för Byggnadsnämnden

Informationssäkerhetspolicy S/~LA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Bi l aga KS 2015 / 135/1 INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR SALA KOMMUN

Militärregion Syd. MRLäk Syd

Resiliens i en förändrad omvärld

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber

Reglemente för byggnadsnämnden

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Riksintressen för totalförsvarets militära del Vilka riksintressen finns och hur bevakar vi dem? Martin Eliasson HKV PROD INFRA

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar. Version juni 2018

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Revisionsrapport. Försvarsmaktens årsredovisning Sammanfattning Försvarsmakten Stockholm.

Svenska marinens försvarsförmåga Då och Nu

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

1(8) Arbetsordning. Styrdokument

Transkript:

1. Allmänt 1. Fördröjande fältarbeten omfattar spärrning, blockering och förstöring av anläggningar samt minering och hinder i terräng. Minering och hinder kan ingå i åtgärderna spärrning, blockering och förstöring. 2. Fördröjande fältarbeten syftar främst till att fördröja angriparens framryckning och styrketillväxt vid de viktigare infallsportarna samt att bidra till försvar och skydd av viktiga förband och anläggningar. De utförs i syfte att vinna tid för vår mobilisering, koncentrering, uppmarsch och andra krigsförberedelser. Viktiga infallsportar är vissa vägar (broar), hamnar och flygfält samt framryckningsstråk, landstigningsstränder och luftlandsättningsfält. Fördröjande fältarbeten utförs även för att understödja de fortsatta operationerna, t ex för att få tid för försvarsförberedelser, tära på fiendens resurser och utgöra gard nå taktiska syften vid anfall, försvar och fördröjningsstrid, t ex kanalisera fienden eller göra honom gripbar, störa honom över ytan bidraga till skydd t ex genom utnyttjande av försvarsladdning 2 för att stödja post. 3. Förberedelser sker i fred, bl a genom utbyggnad av förstöringsanordningar i vissa vägar (broar), hamnar och flygfält samt genom planläggning, uppläggning av förnödenheter och övning. 4. Förberedelsernas omfattning beror på hur viktiga anläggningarna är. De indelas därför i blockerings- och förstöringsklasserna 1-3. Gällande klassning av de enskilda anläggningarna redovisas i överbefälhavarens och militärbefälhavarnas operativa planer samt i försvarsområdesbefälhavarnas, marinkommandochefernas och flygkommandochefernas stridsplaner. 13

Bild 1:1. Principiell innebörd av blockerings- och förstöringsklasser. 5. Vid de förberedande åtgärderna i fred skall de restriktioner och säkerhetsbestämmelser som framgår av SäkI och IFTEX följas. Vid beredskapshöjningar kommer överbefälhavaren att ändra bestämmelserna i SäkI och IFTEX så att de åtgärder som läget kräver kan vidtas. Överbefälhavarens och militärbefälhavarens operativa planer redovisar planeringsförutsättningarna för dessa ändringar. Exempel på åtgärder som sådana ändringar medger: Förvaring av ammunition nära prioriterade anläggningar. Lindrade krav på förrådsutrymmen. Förvaring av spräng- och tändmedel i samma förrådsutrymme. Utförande av landmineringar om de inhägnas och bevakas. 6. Bestämmelser för spärrning, blockering och förstöring finns i lag och förordning om undanförsel och förstöring samt i Försvarsmaktens föreskrifter om spärrning, blockering och förstöring (se bilaga 1). 14

7. Under krig gäller i regel följande bestämmelser för utförande av fördröjande fältarbeten under förutsättning att militärbefälhavaren inte givit order om begränsningar. Brigadchefer (motsv) och högre chefer får ge order om de fördröjande fältarbeten som uppgiften kräver. De får också ge order om åtgärder som försvårar återställande av fördröjande fältarbeten, t ex utläggning av stridsvagns- samt fordonsminor användning av röjningsskydd skenminering. Bataljonschefer (motsv) med områdesansvar får ge order om minering samt blockering och förstöring av väg då han inte kan nå kontakt med närmast högre chef. Alla chefer får, när det är nödvändigt för att lösa uppgiften, ge order om spärrning av väg minspärr i terräng. 8. Utnyttjande av hamnminor regleras även av överbefälhavarens order och marinens taktikreglementen. 15

9. Sammanfattning av ovan angivna bestämmelser framgår av följande tabell: Anläggningar Terräng Spärrning Blockering Förstöring Minering Hinder Omfattning Flyttbara Svårröjda Sprängning, Landminor Hinder hinder och hinder, bränning kontroller- demontering eller rasebara eller av väsentliga ring, hinder flyttbara komponenter samt mineringar samt kontrollerbara/ kontrollerbara/ okontrollerbara okontrollerbara mineringar mineringar Beslut om Fobef MB MB MB Fobef förberedande åtgärder Beslut om MB (ÖB) ÖB ÖB MB Fobef utförande Försvarsmaktens föreskrifter för spärrning, blockering och förstöring samt allmänna råd om detta framgår av bilagorna 1 och 2. 10. Militärbefälhavare får efter uppdrag från Försvarsmaktens Högkvarter och efter hörande av Civilbefälhavare och berörda myndigheter besluta om blockering och förstöring. Militärbefälhavare får, efter samråd med civilbefälhavare, överlåta till chef som är direkt underställd honom att efter samråd med länsstyrelse och berörda myndigheter besluta om blockering och förstöring. Militärbefälhavare eller chef som är direkt underställd honom får dock besluta om blockering och förstöring om situationen är sådan att ett uppdrag eller bemyndigande enligt ovan inte hinner inväntas. Ett sådant beslut skall fattas efter hörande av berörda myndigheter. 16

Ledning av fördröjande fältarbeten 11. Fördröjande fältarbeten, som militära förband utför, leds enligt samma principer som övrig verksamhet inom Försvarsmakten. 12. Fördröjande fältarbeten som civila enheter utför t ex hinder, leds enligt avtal mellan försvarsområdesbefälhavaren och aktuella myndigheter (motsvarande). 13. Vid behov vidtas särskilda åtgärder (direktsamband, ändring av tjänsteväg o d) för att säkerställa att order och bemyndigande om fördröjande fältarbeten i tid når de förband, som skall genomföra arbetena. Detta gäller särskilt för fördröjande fältarbeten i infallsportar i samband med beredskapshöjningar. 14. Fördröjande fältarbeten planeras och utförs i samverkan med berörda instanser så att verkan avvägs mot begränsningar i handlingsfriheten med stridande förband och verksamheten vid den civila delen av totalförsvaret. 15. Minplan land upprättas i fred, bl a för att underlätta planering, order och uppföljning av fördröjande fältarbeten, främst vid beredskapshöjningar och inledningsskedet av ett krig. Bestämmelser för minplan land framgår av bilaga 3. Planering 16. I fred utarbetas planer för fördröjande fältarbeten vid objekt klass 1-3. För vissa andra objekt och terrängområden sker detta enligt respektive krigsförbandschefs bestämmande. Exempel på planer framgår av bilaga 4-5. Genomförande 17. En order om fördröjande fältarbeten anger arbetenas omfattning samt om arbetena skall förberedas eller utföras omgående eller om den underlydande chefen får välja när detta skall ske. 17

18. Direkt utförda fördröjande fältarbeten eftersträvas. När ett (fältarbets-) förband inte kan fullfölja arbetena i direkt anslutning till förberedelserna överlämnas i regel de förberedda arbetena till andra, i området grupperade förband. 19. När ett (fältarbets-) förband skall lämna över förberedda arbeten till andra förband anges förberedelsernas omfattning, t ex genom att ange tidskrav eller krav på den verkställande styrkans storlek. 20. På order att vara beredd genomföra fördröjande fältarbeten skall förbanden genomföra planering, förberedande order och rekognosering i den utsträckning som tids- och andra förhållanden medger. 21. På order att förbereda fördröjande fältarbeten skall förbanden: Anbringa spräng- och i regel även tändmedel. Ordna land- och hamnminor för utläggning på de fordon och båtar som skall användas. Ta upp erforderliga mingropar. Förbereda (utföra) varningsåtgärder. Upprätta protokoll. Därefter skall förbanden: Upprätthålla anbefalld beredskap för att utföra de fördröjande fältarbetena. Bevaka och skydda förstöringsobjekten med spräng- och tändmedlen samt fordonen och båtarna med minorna. Uppföljning 26. Effektiv ledning kräver noggrann och fortlöpande uppföljning av våra och fiendens fördröjande fältarbeten. 27. Rapportering sker när fördröjande fältarbeten påbörjas, fortlöpande efter hand och när de är slutförda vid behov rapporteras även resultaten. Se bild 1:2. 18

Trumma, avbrott 15 m, 30 strvmina 5 Trumma, tändställe och 20 strvmina 5 Förberedd minering: 300 strvmina 5 80 strvmina 6 Trumma, tändställe och 25 strvmina 5 Två flankmineringar om 80 strvminor Trumma, tändställe och 20 strvmina 5 Minering 50 strvmina 5 Trumma, tändställe och 10 strvmina 5 Fordonsröjningsskydd Trumma, tändställe och 20 strvmina 5 Minering, 85 strvmina 5 Trumma, tändställe 1 m öster om vägbanan. Minor till avbrottet finns 100 m norr trumma i vägrenen Mineringar 100 strvmina 5 Vägen borrad och minerad med 110 strvmina 5 (var 10:e mina med röjningsskydd) 0 Bild 1:2. Exempel på fältarbetsförbands plan och protokoll över planlagda/ utförda fördröjande fältarbeten. 28. Fördröjande fältarbeten, som fienden utfört, rapporteras när de påträffas. 19

29. Bataljoner med områdesansvar samt högre förband redovisar våra och angriparens fördröjande fältarbeten på lägeskarta enligt respektive försvarsgrens bestämmelser. 30. Protokoll över utförda fördröjande fältarbeten upprättas av utförande förband (plut/komp). Originalprotokollet skickas därefter till områdesansvarig chef för vidarebefodran till territoriell stab. Kopia av protokollet behålls vid utläggande förband. Med bl a stöd av minprotokoll och minlägesorienteringar utarbetas fältarbetsläget (minlägeskartan). Varningsåtgärder 31. Varningsåtgärder syftar till att, förutom skydd av civila, förhindra egna personella och materiella skador av våra och angriparens fördröjande fältarbeten samt till att underlätta vår verksamhet. I stridsområdet kan skydd av civila ske genom markstridsutrymning. Varningsåtgärder kan även utgöra del av vilseledande åtgärder. 32. Varningsåtgärder kan vara: Kungörelser i massmedia, främst i lokal press, radio och TV. Massbrev, flygblad, direktreklam. Order. Orienteringar. Poster, posteringar. Varningsanordningar, dvs stängsel av reglementerad eller tillfällig materiel med minvarningsskyltar. 33. Den chef som beordrar fördröjande fältarbeten fastställer vilka varningsåtgärder som skall utföras. 34. Vid beredskapshöjningar före mobilisering ägnas varningsåtgärderna särskild uppmärksamhet. När överbefälhavaren ändrar bestämmelserna i SäkI och IFTEX kommer han också att fastställa generella krav på varningsåtgärder. 20