brottsförebyggande, skydd mot olyckor och krisberedskap Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 Kommunfullmäktige 2012-02-23 55

brottsförebyggande, skydd mot olyckor och krisberedskap Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 Kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Riskanalys Skyddsanalys (frekventa händelser) Sårbarhetsanalys (samhällsviktig verksamhet) Handlingsprogram Trygghet och säkerhet* Delprogram Brottsförebyggande arbete Delprogram Brandförebyggande verksamhet* Trafiksäkerhetsprogram Delprogram Vattensäkerhet Delprogram Fallprevention Delprogram Suicidprevention Delprogram Operativa insatser* Delprogram Krisberedskap (Plan för extraordinära händelser*) * Dokument med direkta lagkrav Detta handlingsprogram är framtaget av räddningstjänsten. Underlag i form av riskanalys, sårbarhetsanalys och skyddsanalys har arbetats fram i samverkan med övriga förvaltningar och samverkande parter. Illustrationer: Staffan Nylander

Innehåll Övergripande mål... 4 Bakgrund... 5 Brottsförebyggande arbete... 6 Ungdomskriminalitet... 7 Våldsbrott... 7 Skadegörelse... 8 Stöld och tillgrepp... 9 Organiserad brottslighet... 9 Skydd mot olyckor... 10 Brandsäkerhet... 11 Trafiksäkerhet... 12 Vattensäkerhet... 13 Fallprevention... 14 Suicidprevention... 15 Riskhänsyn i fysisk planering... 16 Operativa insatser... 17 Krisberedskap... 19 Sårbarhetsreducerande åtgärder... 20 Krisledningsförmåga... 20 Krisstöd... 21 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 3

Övergripande mål Utsattheten för brott, olyckor, bränder och samhällskriser ska minska. Den upplevda tryggheten ska därmed öka. Trygghet och säkerhet i Jönköpings kommun uppnås genom att den enskildes egen förmåga stärks genom utbildning och information ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser att en god förmåga att agera vid inträffade olyckor och kriser upprätthålls samverkan med andra myndigheter, organisationer och näringsliv att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs ständig förbättring genom uppföljning och analys Trygghet och säkerhet är ord som ofta används tillsammans. Tolkningen av begreppen är många. I det här handlingsprogrammet menas med säkerhet frånvaro av oönskade händelser, skador eller konsekvenser. Med trygghet menas frånvaro av upplevd oro. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom att åtgärder som ökar själva känslan av trygghet ökar. De flesta brott, olyckor eller yttringar för medborgarnas otrygghet får på något sätt efterverkningar i kommunen. En trygg och säker kommun för kvinnor och män, flickor och pojkar, skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. En viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område ligger dock helt utanför kommunens möjlighet att påverka. Även den upplevda oron grundar sig till del på förhållanden som kommunen har begränsad möjlighet att påverka. 4 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Bakgrund Jönköpings kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och driva verksamhet i. Ett helhetsgrepp kring frågorna om brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor och krishantering är nödvändigt för att nå framgång i detta. En viktigt faktor för arbetet är samverkan med myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet. I dokumentet Trygghet och säkerhet Jönköpings kommun (ks 2008-05-14 168) har kommunen redovisat hur säkerhets- och trygghetsarbetet styrs och samordnas. Detta handlingsprogram har syftet att redogöra för vilka framgångsfaktorer och målsättningar som finns för verksamheten. För varje område lyfts viktiga framgångsfaktorer, strategiskt viktiga arbetsuppgifter för kommunen samt särskilda satsningar under mandatperioden fram. Framgångsfaktorerna utgör samhällets samlade insatser och ansvar. Ansvaret ligger ofta på den enskilde, det vill säga individer, fastighetsägare, verksamhetsutövare och organisationer. För de särskilda satsningar som finns under respektive område anges förkortning för ansvarig nämnd inom parentes. Dessa nämnder är: kommunstyrelsen (ks) SBU står för samverkan barn och unga äldrenämnden (än) socialnämnden (sn) barn- och utbildningsnämnden (bun) stadsbyggnadsnämnden (stbn) rtj står för räddningstjänsten fritidsnämnden (ftn) tekniska nämnden (tn) Handlingsprogram trygghet och säkerhet med bilagor utgör: handlingsprogram för skydd mot olyckor (lag 2003:778 om skydd mot olyckor) handlingsprogram för risk- och sårbarhetsarbete och krishantering (lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) styrdokument för samverkan mellan polis och kommun enligt överenskommelse i april 2009. Som underlag för detta handlingsprogram har Riskanalys (ks 2011-06-07 212) samt Sårbarhetsanalys (räddningstjänsten 2011-09-30) och Skyddsanalys (räddningstjänsten 2011-09-30) upprättats. Analyserna bygger på bedömning och bearbetning av lokala och nationella data. Handlingsprogrammet är framtaget av räddningstjänsten på uppdrag av rådet för trygghet och säkerhet (med representation från kommunledning, förvaltningar och samverkande myndigheter). Det operativa samordningsarbetet svarar räddningstjänsten för. Till detta övergripande handlingsprogram finns tillhörande delpprogram för de ingående områdena brottsförebyggande arbete, trafiksäkerhet, brandförebyggande verksamhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet, operativa insatser och krishantering (utgör också plan för extraordinära händelser). Uppföljning sker genom en årlig verksamhetsberättelse för det samlade arbetet med trygghet och säkerhet samt genom fortlöpande uppföljning och utvärdering inom respektive område. Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 5

Brottsförebyggande arbete Kommunens brottsförebyggande arbete omfattar såväl arbete bland barn och ungdomar, fysiska trygghetsåtgärder, åtgärder som fastighetsägare vidtar, arbete på individnivå samt genom kommunens myndighetsutövning (brandtillsyn, serveringstillstånd, bygglov med mera) och bedrivs i nära samverkan med polismyndigheten, näringslivet och olika lokala initiativ. Genom det lokala brottsförebyggande rådet (LBRÅ) säkerställs att de olika aktörernas brottsförebyggande arbete samordnas och utgår från en delad problembild. Även olika lokala brottsförebyggande initiativ finns i kommundelarna. Mer om brottsförebyggande arbete finns att läsa i delprogrammet Brottsförebyggande arbete. 6 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Ungdomskriminalitet Att motverka att unga människor hamnar i kriminella miljöer och brottslig verksamheter bör vara en av kommunens mest angelägna brottsförebyggande uppgifter. Inte bara i det kortsiktiga perspektivet att minska typiska ungdomsbrott, utan även för att förhindra en vidare kriminell bana i livet. Ungdomskriminaliteten i kommunen motverkas genom en meningsfull sysselsättning (skola, arbete och fritid) bland ungdomar insatser vid tidiga tecken på kriminalitet arbetar med gemensamma förhållningssätt mellan olika aktörer och lokal samverkan bedriver en effektiv fält-, fritids- och kulturverksamhet arbetar med barns och ungdomars psykiska hälsa, normer och värderingar ombilda LBRÅ för att ytterligare förstärka förankringen i näringslivet och närsamhället (ks) Våldsbrott Varje år anmäls över 1 000 våldsbrott i kommunen. Mörkertalet är dock stort och särskilt när det gäller brott som sker i nära relation. Det våld som inträffar i offentlig miljö drabbar oftast män, medan våld i nära relation oftare drabbar kvinnor. som statistiskt sett i relativt liten utsträckning drabbas. 29 procent av kommuninvånarna upplever oro för att drabbas av våld. Fler kvinnor och särskilt äldre kvinnor oroar sig för att utsättas för våld. Detta är dock en grupp En kommun med färre våldsbrott uppnås genom ökad tolerans mellan människor nolltolerans mot våld i hemmen och på skolor minskat missbruk av alkohol och droger en väl synlig polis, särskilt i våldsutsatta offentliga miljöer genomför trygghetsskapande arbete i stadsplaneringen driver och stödjer verksamheter för våldsutsatta utveckla arbetet mot våld i nära relationer (sn, ks) öka uppmärksamheten kring så kallade hatbrott (sn, ks) Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 7

Skadegörelse Kostnaderna för sanering och reparationer med mera till följd av skadegörelse uppgår till minst 16 miljoner kronor årligen i kommunen som geografiskt område. Klotter och annan vandalism gör att stadsmiljön förfulas och förfaller vilket i sin tur föder ännu mer skadegörelse och annan brottslighet. Kommunen har liksom alla fastighets- och anläggningsägare ett stort ansvar för att motverka skadegörelse på sina anläggningar. Det största arbetet bör dock läggas på att få ungdomar att inte hålla på med skadegörelse. En kommun med mindre skadegörelse uppnås genom en trivsam och attraktiv närmiljö en meningsfull fritid en väl fungerande polisverksamhet i hela kommunen bedriver ett aktivt arbete tillsammans med andra aktörer för att motverka skadegörelse särskilt snabbt sanerar klotter i citymiljön en översyn ska genomföras om hur laglig graffiti hanteras i kommunen (ks) 8 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Stöld och tillgrepp Att få sitt hem genomsökt av tjuvar eller att bli rånad innebär ofta en stor kränkning för individen. Stölderna innebär dessutom betydande ekonomiska förluster för samhället och uppgår enligt uppskattningar i riskanalysen till minst 150 miljoner kronor varje år i Jönköpings kommun. Särskilt drabbade av stöld och tillgrepp inom näringslivet är åkeriverksamheter och handeln. Stölder av metaller från företag, byggarbetsplatser och upplag har ökat kraftigt de senaste åren. 35 procent av kommuninvånarna oroar sig särskilt för inbrott i egna bostaden. En stöldsäkrare kommun uppnås genom att den enskilde ansvarar för ett bra stöldpreventivt arbete en väl fungerande polisverksamhet i kommunens alla delar att den enskilde och näringslivet hanterar färre kontanter driver projekt kring säkrare kontanthantering samverkar med polis och andra aktörer i olika stöldpreventiva projekt verka för att en säker uppställningsplats för lastbilar kommer till stånd längs E4 (ks) Organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten opererar ofta dolt och det kan vara svårt att upptäcka problemen. Undantaget är väl synliga kriminella mc-gäng. Det är klarlagt att ligor från olika gänggrupperingar opererar i och utför brott i kommunen. I det nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar (Ds 16:59) tydliggör regeringen att kommunerna i samverkan med andra myndigheter har en tydlig roll i kampen mot den organiserade brottsligheten. En av de stora riskerna med organiserad brottslighet är nyrekrytering av ungdomar till kriminalitet. En kommun där den organiserade brottsligheten får svårt att operera uppnås genom insatser för att motverka rekrytering av ungdomar till gänggrupperingar vaksamhet kring gängbildningar och etableringar av kända kriminella grupperingar aktivt motarbetar kriminella organisationers köp eller förhyrning av fastigheter bygger upp en god kunskap hos personal som kan beröras av problematiken inleda en fördjupad samverkan med polismyndigheten (ks) Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 9

Skydd mot olyckor Olyckor och bränder orsakar varje år cirka 40 dödsfall, drygt 1 000 sjukhusvårdade och drygt 100 miljoner kronor i skadad egendom i kommunens geografiska område. Utöver detta kommer mer omätbara skador på till exempel miljö och kulturhistoria. I jämförelse med lika stora kommuner har kommunen relativt mycket registrerade personskador, bland annat till följd av fallolyckor och trafikolyckor. Mer om kommunens arbete inom området skydd mot olyckor finns att läsa i delprogrammen för de olika områdena (se sid 2). 10 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Brandsäkerhet Varje år inträffar cirka 300 bränder i kommunen, hälften av dessa i byggnader och hälften i det fria. Av byggnadsbränderna, där bostäder dominerar, är ungefär 20 procent utvecklade bränder, det vill säga bränder som lämnat startföremålet. Förutom personskador och dödsfall orsakar bränderna egendomsskador för runt 60 miljoner kronor varje år i kommunens geografiska område. Dessutom kan bränder utvecklas till katastrofala händelser med många omkomna eller med omfattande brandspridning. Brandsäkerhet kan grovt delas in i två huvudspår, dels att arbeta för att bränder inte ska inträffa och dels att minimera skadorna. 40 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av bränder. Brandsäkerhet i kommunen uppnås genom att den enskilde har god kunskap om och tar ansvar för sin brandsäkerhet att varje bostad har fungerande brandvarnare goda utrymningsmöjligheter fungerande skydd mot brandspridning mellan fastigheter stödjer den enskilde genom utbildning, rådgivning och information kontrollerar brandsäkerheten genom tillsyn ansvarar för sotning och brandskyddskontroll av eldstäder stödjer andra myndigheter i frågor om brandsäkerhet inom deras respektive verksamhetsområden ytterligare utveckla brandskyddet hos äldre och funktionsnedsatta, bland annat genom att brandfrågor beaktas i biståndsbedömning (än, sn, stbn-rtj) ytterligare utveckling kring riskbaserad tillsyn och stöd till den enskilde (stbn-rtj) Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 11

Trafiksäkerhet I kommunen inträffar cirka 300 trafikolyckor med personskador årligen, i snitt fem personer omkommer och 30 skadas så svårt att de läggs in på sjukhus. Det statliga vägnätet dominerar när det gäller dödsolyckor, medan det kommunala vägnätet (inklusive gång- och cykelvägar) dominerar när det handlar om olyckor med svåra personskador. Det ställs allt större krav på att kommunerna bedriver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Grunden för detta är riksdagens beslut om nollvisionen som det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. I kommunens trafiksäkerhetsgrupp som är arenan för att få samordnat trafiksäkerhetsarbete ingår representanter från polisen, Trafikverket och intresseorganisationer. 66 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av trafikolycka. Trafiksäkerhet i kommunen uppnås genom att alla trafikanter visar hänsyn och respekterar gällande bestämmelser god hastighetsefterlevnad, hög bältesanvändning och trafiknykterhet att oskyddade trafikanter syns bra i mörker och att hjälmanvändningen är hög att trafikmiljön utformas för att uppnå hög säkerhet anpassar underhåll och drift av det kommunala vägnätet för att motverka risken för allvarliga olyckor aktivt arbetar med information och beteendepåverkan, särskilt bland ungdomar driver ett aktivt analys- och olycksundersökningsarbete i syfte att hitta, och om möjligt åtgärda, återkommande risker i trafiken utreda förutsättningar för en mer riskbaserad halkbekämpning (tn) 12 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Vattensäkerhet Hur många som förolyckas vid vattenaktivitet varierar mycket från år till år, främst beror det på hur bra sommarvädret har varit. I snitt omkommer en person per år i samband med drunkning i kommunen. Simkunnighet är kanske den viktigaste faktorn för en god vattensäkerhet. En annan viktig faktor är nykterhet och användande av rätt skyddsutrustning vid vattenaktivitet. Ansvaret för att barn i kommunen har simkunnighet delas mellan Fritid Jönköping och utbildningsförvaltningen. I kommunens samlade vattensäkerhetsarbete ingår förutom dessa förvaltningar även räddningstjänsten och frivilligorganisationer. 14 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av drunkningstillbud. Vattensäkerhet i kommunen uppnås genom att den enskilde använder flytväst vid aktiviteter på vatten att den enskilde kan simma att fastighetsägare och verksamhetsutövare ser till att det är god tillgång till livräddningsutrustning vid platser för vattenaktivitet bedriver simundervisning för alla elever så att de kan nå simkunnighetsmålen i läroplanen tillhandahåller flytvästar och säkerhetspaket för is för korttidsuthyrning tillhandahåller och underhåller livräddningsutrustning på kommunal mark att förbättra säkerheten i samband med aktiviteter på is (ftn, bun) simkunnighet i de tidiga skolåren (ftn, bun) Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 13

Fallprevention Fallolyckor är den enskilt vanligaste olyckstypen som leder till sjukhusvård. Omkring 1 000 personer vårdas varje år på sjukhus efter fallolyckor. Mest drabbade är äldre i den egna bostaden. Även ett femtontal dödsfall årligen beror på fallolyckor. I kommunen bedrivs ett fallpreventivt arbete inom äldreomsorgen. Det bedrivs även ett arbete med mer samhällsinriktad fallprevention som behandlar den offentliga inomhus- och utomhusmiljön. I detta arbete deltar förvaltningar och landstinget. 29 procent av kommuninvånarna oroar sig mer än sällan för att drabbas av fallolycka. Fallsäkerhet i kommunen uppnås genom en god folkhälsa bland de äldre i befolkningen en inomhus- och utomhusmiljö där fallskador har förebyggts genomför fallpreventiva insatser i särskilda boenden halkbekämpar gångvägar och trottoarer särskilt intensivt vid ishalka utarbeta rutiner för riskbaserad halkbekämpning (tn) utveckla det förebyggande arbetet gällande fallskador för äldre (än) ytterligare utveckla konceptet för äldre att få hjälp med riskfyllda moment i hemmet (än) införa kvalitetsredovisningssystemet Senior Alert (än) 14 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Suicidprevention Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldergruppen 15 44 år i Sverige. Varje år tar ungefär 15 personer sitt liv i vår kommun medan antalet försök är cirka tio gånger större. World Health Organization (WHO) har satt upp målet att de nuvarande suicidtalen ska minska med minst en tredjedel till år 2020. Suicidprevention bör utgå dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv. I Jönköpings kommun har det under flera år bedrivits ett omfattande arbete med suicidprevention där förvaltningar, landstinget, polisen, myndigheter och frivilligorganisationer ingår. En kommun med färre suicid och suicidförsök uppnås genom att insatser görs som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper. en minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för suicid en minskad tillgänglighet till medel och metoder för suicid spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid god kunskap om psykisk ohälsa och suicidproblematik i befolkningen fortsätter med utbildning av personal inom olika verksamheter som möter suicidala personer beaktar suicidrisk vid utformning av särskilt utsatta platser i fysisk planering har larmplaner för situationer då någon står i begrepp att ta sitt liv genomför händelseanalyser arbeta särskilt med åtgärder mot spårbeträdande och åtgärder kring stationsområdet i Jönköping (stbn) utveckla rutiner för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga samt i samverkan med andra aktörer öka tillgängligheten till hjälp (ks - SBU) Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 15

Riskhänsyn i fysisk planering Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är givetvis en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i plan- och bygglagen (1987:10) och som en del i kommunens risk- och sårbarhetsarbete. Översvämningar, ras/ skred och stormar är exempel på händelser som har identifieras särskilt i kommunens riskanalys. I styrdokumentet Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar (2009-05-28) anges för vilka nivåer och scenarion kommunen ska planera för att uppnå en lagom robust nivå. Stadsbyggnadskontorets arbete med översikts- och detaljplaner innehåller hänsyn till risk för olyckor. Ras- och skredproblematiken i kommunen tas upp i återkommande besiktningar som utförs av tekniska kontoret. Räddningstjänsten bevakar riskhänsyn i planfrågor i remissvar till stadsbyggnadsnämnden. En kommun där bra riskhänsyn i den fysiska planeringen finns nås genom att ny bebyggelse förläggs på platser utan omfattande risker eller att särskilda riskreducerade åtgärder vidtas. ökad kunskap om risker hos planerare, projektörer och entreprenörer att återkommande riskbedömningar och analyser genomförs tar hänsyn till risker i såväl plan- som bygglovsprocessen genomför översvämnings- och ras/ skredstudier i kommunen utarbeta rutiner för hur riskhänsyn ytterligare kan beaktas i fysisk planering (stbn) 16 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Operativa insatser Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från samhället (polis, ambulans och räddningstjänst). Kommunens räddningstjänst larmas årligen till ungefär 1 400 händelser där misstanke om att räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor föreligger. Avtal finns med grannkommuner och flertal myndigheter om räddningstjänstsamverkan. Utöver detta larmas enheter från räddningstjänsten ut vid andra nödlägen som till exempel vid hjärtstopp, sjukvårdlarm och brådskade assistans till hemtjänsten enligt olika samarbetsavtal. Räddningstjänstens resurser utgör även grunden för den infrastruktur som behövs för att hantera olika typer av kriser i kommunen. Dessutom används resurserna för fler akuta uppdrag utan att ansvaret från andra myndigheter övertas. De resurser som finns tillgängliga för insats utgörs av kommunens egen brandpersonal samt av personal från länets övriga kommuner som disponeras gränslöst genom samverkansavtal. I kommunen ska det finnas 46 brandpersonal i ständig beredskap. Vid max tio procent av tiden kan styrkan tillfälligtvis minskas till 43. Brandstationer finns i Jönköping, Huskvarna, Gränna, Norrahammar, Bankeryd, Visingsö, Unnefors, Ryd och Bottnaryd. Förmåga Den enskilde får hjälp från kommunens organisation för räddningsinsats vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en första insats som består av en eller flera personer, dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara att göra en effektiv insats vid aktuell olycka. Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att: bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter hantera olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 17

Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. Räddningstjänstens insatsförmåga och yttäckning utgör sedan många år tillbaka i vissa fall förutsättningar för beviljade bygglov. Detta innebär att insatsförmågan inte kan ändras utan att konsekvenserna för befintlig bebyggelse analyseras. I delprogrammet Operativa insatser finns mer detaljerade uppgifter om kommunens resurser, om larmning och ledning, varning av allmänheten, samverkansavtal, hamnar och dess gränser i vatten och räddningstjänst vid höjd beredskap. En kommun med effektiva operativa insatser uppnås genom att samhällets insatser kompletterar den enskildes förmåga en förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse en väl övad förmåga anpassad till aktuella risker samverkan mellan olika hjälpinstanser snabbhet i larmkedjan ger hjälp vid akuta insatser inom i snitt nio minuter ser till att tillräckliga resurser finns för att möta riskbilden inriktar insatserna på att rädda liv, egendom och miljö snabbt kan förmedla hjälpbehov till enheter som kan vara snabbt på plats förmågan till att följa händelser i kommunen i samverkan med andra organisationer och möjligheter till snabb respons vid akuta nödlägen utvecklas (stbn-rtj) 18 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Krisberedskap Samhällets krishantering består av att upprätthålla de grundläggande och samhällsviktiga funktionerna även vid en svår påfrestning. Verktygen för detta kan grovt delas in i förebyggande sårbarhetsreducerande åtgärder samt en krishanteringsförmåga när något omfattande väl händer. Målen för samhällets krishantering är att: skydda människors liv och hälsa värna samhällets funktionalitet upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättsäkerhet samt mänskliga frioch rättigheter sitt eget krisberedskapsarbete. En kommunövergripande samordningsfunktion fungerar som stöd och svarar för det kommungemensamma krisledningsarbetet såväl i planeringsprocessen som under pågående kris. I det regionala perspektivet samarbetar kommunen med andra kommuner, länsstyrelse, polis, landsting försvarsmakt och övriga myndigheter för att uppnå ett geografiskt områdesperspektiv. Detta görs inom organisationen för det som kallas F-samverkan. Kommunen har i dessa frågor såväl ansvar för sina egna sårbarheter och förmåga, men även för att samordna frågorna i kommunens geografiska område. Arbetet med krisberedskap inom kommunen är tvådelat. Varje förvaltning ansvarar för och driver Jourhavande räddningschef har en tillikauppgift att utgöra kommunens tjänsteman i beredskap (TIB) och ansvarar för s ledningsorganisation kan nås dygnet runt. Mer om kommunens krisberedskap finns att läsa i delprogrammet Krisberedskap. Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 19

Sårbarhetsreducerande åtgärder Att få samhällsviktiga funktioner att fungera även under en pågående kris handlar om kontinuitetsplanering. Ett viktigt led i planeringen är att upptäcka sårbarheter i verksamhet som måste fungera även under svåra förhållanden. Kommunen har därför genomfört en sårbarhetsanalys för verksamheten. I det geografiska området har kommunendeltagit i projekt där samhällsviktiga verksamheter har prioriterats inför en eventuell effektbrist i elnätet. I stora drag kan sägas att verksamheter med behov av el för människors liv och hälsa samt verksamheter viktiga för att upprätthålla samhällets grundläggande funktionalitet har prioriterats. En kommun med minskad sårbarhet uppnås genom att alla har en grundberedskap för att hantera tillfälliga bortfall av ström, telefoni och vatten att för samhällets grundläggande funktioner identifieras och att åtgärder planeras och vidtas för att säkerställa samhällsviktig verksamhet ytterligare reservkraft (ks) kompletterande rutinbeskrivningar (ks) utökad samverkan (ks) förstärkt nödvattensystem (tn) alternativa driftmiljöer för samhällsviktiga system (ks) utveckling av arbetet med kommunens geografiska områdesansvar (ks) Krisledningsförmåga Jönköpings kommun aktiverar delar av krisledningsorganisationen några gånger per år, i samband med vädervarningar eller andra mindre händelser som kan utvecklas till kriser. Varje förvaltning ansvarar inom sitt verksamhetsområde och räddningstjänsten har en särskild roll att samordna och bevaka utifrån kommande riskbilder, som till exempel väderhändelser, smittsamma sjukdomar, antagonistiska hot med mera. Vid extraordinära händelser kan kommunens krisledningsnämnd träda i kraft och överta beslutsmandatet för hela kommunens verksamhet. En kommun med god krisledningsförmåga uppnås genom att en fungerande omvärldsanalys och larmmottagning ser till att potentiella risker bedöms att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden också gör det i en krissituation att under en kris så långt som möjligt bygga på det som gäller som vid normala förhållanden samordning och att en samlad lägesbild finns i hela organisationen och det geografiska området 20 Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55

Krisstöd I Jönköpings kommun finns en krisstödsgrupp, benämnd POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande). Kommunens målsättning med POSOMgruppen är att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda och organisera krisstöd i akuta situationer. Kommunen medverkar vid planering och utbildning i samhället för att bygga upp nätverk. I gruppen ingår primärt personal från socialtjänsten, räddningstjänsten och utbildningsförvaltningen. Det finns en lång tradition av nära samverkan vid krisstödssamordning mellan sjukvården genom PKL-ansvarig (psykologisk/psykiatrisk katastrofledning), polisen och kommunen. I arbetet finns också en nära samverkan med kyrkorna och sjukhuskyrkan. Formen för samverkan är nätverk vilka även omfattar psykiatriska akutenheten, akutmottagningen, vårdcentraler, ambulanssjukvården, större arbetsgivare, företagshälsovård, kyrkor och samfund med flera. Sammankallande och kontaktperson för kommunens POSOM är jourhavande räddningschef i rollen som TIB. En kommun med bra omhändertagande vid kriser uppnås genom att drabbade får stöd av anhöriga, skolpersonal, arbetskamrater, arbetsgivare, frivilliga organisationer, trossamfund och vårdinrättningar att arbetsgivare och verksamhetsansvariga i förväg planerar för omhändertagande vid kriser och har etablerade kontakter med företagshälsovård och andra liknande resurser samordnar behov av krisstöd vid omfattande händelser upprättar informations- och stödcentrum samt samverkar med de övriga organisationer som berörs av en svår händelse. Handlingsprogram trygghet och säkerhet Jönköpings kommun 2012-2014, kommunfullmäktige 2012-02-23 55 21

RÄDDNINGSTJÄNSTEN sektionen för trygghet och säkerhet Glansgatan 7, 551 89 Jönköping Tfn: 036-10 70 00 raddning@jonkoping.se