REMISSVAR AVSEENDE PROMEMORIAN FÖRSLAG TILL EN NATIONELL INSTITUTION FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE (DS 2019:4)

Relevanta dokument
Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4

YTTRANDE Promemoria förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ku2018/02102/DISK)

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44

Angående utredningen om JO som en svensk MR-institution

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN BARNKONVENTIONEN BLIR SVENSK LAG, SOU 2016:19

Inledande synpunkter. Tel

Yttrande över departementspromemorian Ett särskilt tortyrbrott, Ds 2015:42

Remissvar med anledning av promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

LOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70

Angående människorättsinstitutionens mandat och befogenheter

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter

Nothing about us, without us. Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN VILLKORLIG FRIGIVNING FÖRSTÄRKTA ÅTGÄRDER MOT ÅTERFALL I BROTT (SOU 2017:61)

Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)

Överlag är Enskilda Högskolan Stockholm positiv till att det inrättas en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige.

Yttrande över promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Barnombudsmannen Box Stockholm Telefon:

Funktionsrättskonventionen som verktyg

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT

Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Yttrande över utredningen Ekonomiska sanktioner mot terrorism (SOU 2018:27)

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Yttrande över Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (utkast till lagsrådsremiss)

Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) (dnr Ku2016/01696/DISK)

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

NÄSTA STEG? DEL 2 FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:88)

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19

Remissvar, Låt fler forma framtiden, betänkande från 2014 års Demokratiutredning (SOU 2016:5)

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden)

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Yttrande över förslaget till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4

Socialdepartementet Stockholm 1 (7) Dnr: :3084. Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002

Remissvar TCO Så stärker vi den personliga integriteten, SOU 2017:52

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15

Yttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (2016/17:URF1)

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

Yttrande över förslag till nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) KSN

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

YTTRANDE ÖVER KAMERABEVAKNING I BROTTSBEKÄMPNINGEN ETT FÖRENKLAT FÖRFARANDE (SOU 2018:62)

ANTAGNA TEXTER. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN POLIS I FRAMTIDEN POLISUTBILDNINGEN SOM HÖGSKOLEUTBILDNING, SOU 2016:39

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Mänskliga rättigheter

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

Remissyttrande över promemorian "Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet" (DS 2017:60 ) Fi2016/04244/DF

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN POLIS I FRAMTIDEN POLISUTBILDNINGEN SOM HÖGSKOLEUTBILDNING, SOU 2016:39

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Funktionsrättskonventionen som verktyg

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet

EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 21 juni 2016

Remissyttrande över SOU 2016:13 diarienummer Ku 2016/00504/D. MHF-Ungdom lämnar härmed remissyttrande över utredningen SOU 20106:13.

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter

1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Transkript:

Stockholm 22 maj 2019 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm a.remissvar@regeringskansliet.se REMISSVAR AVSEENDE PROMEMORIAN FÖRSLAG TILL EN NATIONELL INSTITUTION FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE (DS 2019:4) Sammanfattning Civil Rights Defenders tillstyrker förslaget att det ska införas en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige, men anser att ytterligare åtgärder behöver vidtagas för att säkra institutionens oberoende och ställning. För att säkerställa ett effektivt skydd av mänskliga rättigheter i Sverige anser Civil Rights Defenders att det är av yttersta vikt att en svensk människorättsinstitution fullt ut uppfyller Parisprinciperna och kriterierna för att ackrediteras till A-status. Civil Rights Defenders menar vidare att det oberoende som är ett krav utifrån Parisprinciperna kan garanteras bäst genom att institutionen placeras under Riksdagen. Genom en grundlagsskyddad förankring kan institutionens oberoende, ställning och fortsatta arbete säkerställas inför framtiden. Civil Rights Defenders anser att arbetet med en grundlagsändring skyndsamt måste påbörjas, men att det inte behöver vara klart innan institutionen etableras. Människorättsinstitutionen i Sverige bör även ges mandat och befogenhet att kunna intervenera i rättsliga processer och driva talan i nationell rätt i vissa fall. Förslaget bör även kompletteras på så sätt att civilsamhällets och särskilt utsatta gruppers inflytande säkerställs och garanteras i institutionens arbete. CIVIL RIGHTS DEFENDERS IS AN INDEPENDENT EXPERT ORGANISATION FOUNDED IN 1982 IN SWEDEN, WITH THE MISSION TO DEFEND PEOPLE S CIVIL AND POLITICAL RIGHTS AND EMPOWER HUMAN RIGHTS DEFENDERS AT RISK WORLDWIDE. Visiting Address: Sergels torg 12, floor 12, SE-111 57, Stockholm, Sweden Post Address: P.O. Box 2173, SE-103 14, Stockholm, Sweden Tel 08 545 277 30 Fax 08 411 68 55 info@crd.org www.crd.org Org nr 802011-1442 Plusgiro/bankgiro 90 01 29-8

2 Civil Rights Defenders vill även framhäva vikten av att människorättsinstitutionen tillförs adekvata medel för att säkerställa att institutionen kan verka aktivt och oberoende i praktiken för att säkerställa efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige. Allmänna synpunkter Civil Rights Defenders har granskat utredningens förslag och bakomliggande resonemang utifrån Sveriges internationella åtaganden att respektera och garantera mänskliga fri- och rättigheter. Civil Rights Defenders är en del av det nätverk av civilsamhällesorganisationer som sedan flera år arbetar för en oberoende institution för mänskliga rättigheter och som agerat med gemensamma skrivelser i frågan. Civil Rights Defenders står således bakom det som framförts av nätverket. Utredaren Lise Bergh har arbetat föredömligt i förhållande till civilsamhället, med flera dialogtillfällen och tydlig kommunikation kring vad utredningen ansett vara realistiska förslag att ta vidare. Vi kan konstatera att utredningen i stor utsträckning beaktat det som framförts av nätverket. Civil Rights Defenders har kommenterat de delar av förslaget där vi har synpunkter. Rättslig utgångspunkt Civil Rights Defenders välkomnar att regeringen i regeringsförklaringen den 21 januari 2019 slog fast att "En oberoende institution för mänskliga rättigheter inrättas" och att utredningen Ds 2019:4 nu sänts ut på remiss. Inrättandet av en människorättsinstitution är en angelägen reform som ger förutsättningar för ett stärkt arbete med mänskliga rättigheter på nationell nivå och för att garantera efterlevnaden av Sveriges internationella konventionsåtaganden. Genom ratificeringen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) 1 har Sverige åtagit sig en skyldighet att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter. Det är därmed inte enbart av intresse och nytta för Sverige att institutionen för mänskliga rättigheter inrättas, utan detta är även en skyldighet som Sverige har åtagit sig genom ratificeringen. I detta sammanhang är det värt att notera att Sverige inom ramen för utrikespolitik och utvecklingssamarbete tar stort ansvar för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i andra 1 Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Enligt Artikel 33.2 CRPD ska det i varje konventionsanslutande stat finnas en oberoende mekanism med uppgift att främja, skydda och övervaka konventionens genomförande.

3 länder. Det är därför av stor vikt att Sverige har en hög ambition i människorättsarbetet även nationellt, också i fråga om en nationell institution och dess etablering, mandat och resurser. Institutionen ska inrättas som en ny myndighet (kap 5.2.2) Civil Rights Defenders tillstyrker förslaget att människorättsinstitutionen inrättas som en ny oberoende myndighet, men förordar att institutionen istället placeras under Riksdagen. För att säkerställa ett effektivt skydd av mänskliga rättigheter i Sverige anser Civil Rights Defenders att det är av yttersta vikt att en svensk människorättsinstitution fullt ut uppfyller Parisprinciperna och kriterierna för att nå A-status i ackrediteringssystemet. Människorättsinstitutionens oberoende är en förutsättning för detta och vi menar att oberoendet bäst garanteras genom att institutionen placeras under Riksdagen. En sådan lösning bör även på ett bättre sätt inge förtroende för institutionen. Vad gäller utredningens förslag instämmer Civil Rights Defenders i utredarens slutsats att inrättandet av människorättsinstitutionen under en redan befintlig myndighet varken skulle vara lämpligt eller förenligt med Parisprinciperna. En alternativ lösning som innebär att institutionens arbete fördelas på ett flertal befintliga myndigheter som sammantaget skulle bilda en institution utgör heller inte en lämplig lösning. Detta skulle komma att medföra stor splittring i institutionens uppdrag och arbete och försvaga dess ställning och effektivitet. Institutionens placering är dock inte ensamt avgörande för dess förutsättningar att vara oberoende. En människorrättsinstitution måste även ges tillräckliga anslag för att fullfölja sitt uppdrag, och det är nödvändigt att institutionen helt kontrollerar och förfogar över sina resurser, samt att redovisning och revision utförs av oberoende organ. Civil Rights Defenders vill också understryka OHCHR:s varning mot att binda en institutions budget till en statlig myndighets budget därför att även om ingen faktisk inblandning sker, kan det ge intrycket av ett bristande oberoende. 2 Institutionens uppdrag och uppgifter (kap. 4) Civil Rights Defenders tillstyrker förslaget att människorättsinstitutionen ska ha brett uppdrag, fastställt i lag, att självständigt och med utgångspunkt i de för Sverige rättsligt bindande källorna främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. 2 OHCHR, National Human Rights Institutions - History, Principles, Roles and Responsibilities, Professional Training Series No. 4 Rev. 1., HR/P/PT/Rev.1 (United Nations, New York and Geneva 2010), sid. 41.

4 Civil Rights Defenders vill framhäva att det är centralt att institutionen granskar statliga myndigheter för att säkerställa efterlevandet och förverkligandet av mänskliga rättigheter i deras verksamheter. Institutionen måste kunna granska myndigheternas utövning, påtala brister i arbetet och ge rekommendationer i förhållande till efterlevandet av mänskliga rättigheter. Om myndigheten inte ändrar handläggningsrutiner, ärendehantering eller andra relevanta arbetsmetoder efter rekommendationerna ska institutionen kunna påtala brister och felaktigheter till regering eller Riksdag. Civil Rights Defenders anser att människorättsinstitutionen ska kunna granska alla aktörer i samhället och kunna ge rekommendationer riktade även mot privata och offentligt ägda företag. Civil Rights Defenders anser att det är viktigt att den lagstiftning som ligger till grund för en oberoende nationell människorättsinstitution tydliggör att institutionen har mandat att på eget initiativ lämna inlagor till, och rikta yttranden till, lagstiftande, verkställande och andra politiska institutioner och organ. Mandat att driva fall och intervenera i pågående rättsprocesser (kap. 4.3) Civil Rights Defenders är kritisk till att det i förslaget anges att institutionen inte ska ha mandat att driva fall och intervenera i pågående rättsprocesser. Civil Rights Defenders anser inte att institutionen ska hantera individuella klagomål, men att institutionen ska ha mandat att intervenera i rättsliga processer som aktualiserar kränkningar av mänskliga rättigheter i nationella rättsprocesser och som företrädare för en part vid internationella instanser. Människorättsinstitutionens mandat att intervenera i nationella rättsprocesser bör ge befogenhet att lämna inlagor och på annat sätt intervenera i rättsliga processer på nationell nivå. Syftet med ett sådant mandat ska vara att redogöra för Sveriges internationella åtaganden och dess innebörd vid tillämpning av svensk rätt. Civil Rights Defenders vill framhålla att svensk lag ska tolkas så långt det är möjligt i överensstämmelse med Sveriges internationella överenskommelser, vilket möjliggör ett effektivt säkerställande av mänskliga rättigheter i Sverige. Institutionens interventionsrätt kan i detta sammanhang komma att stärka myndigheters och domstolars tillämpning av principen om fördragskonform tolkning, som i nuläget i praktiken huvudsakligen sker i förhållande till EUrätten. 3 För att mänskliga rättigheter på ett effektivt sätt ska kunna säkerställas i Sverige, är det 3 En kartläggning av myndigheternas tillämpning av principen om fördragskonform tolkning, genomförd av Uppsala universitet, på uppdrag av Kulturdepartementet, visar att fördragskonform tolkning av andra folkrättsliga traktat, utöver EU-rätten, förekommer endast i en begränsad utsträckning. Se konventionskonform tolkning (KU 2017/01380/DISK UFV 2017/1056).

5 i sammanhanget också av vikt att domstolarna är införstådda med att även Europakonventionen ska tolkas fördragskonformt med annan internationell rätt. 4 Civil Rights Defenders anser även att människorättsinstitutionen bör kunna driva talan för en grupp personer som utsatts för en kränkning, t.ex. genom en grupptalan i nationell rätt, i det fall institutionen identifierar strukturella och/eller systematiska tillkortakommanden i förhållande till efterlevandet av mänskliga rättigheter i Sverige och som inte åtgärdas på annat sätt. Därutöver anser Civil Rights Defenders att institutionen ska ha rätt att företräda en part i rättsprocesser i internationella instanser, däribland Europadomstolen och vid FN:s övervakningskommittéer. Det är viktigt att institutionen har befogenhet att agera när kränkningar av mänskliga rättigheter uppmärksammas men adekvata åtgärder inte vidtagits nationellt eller när nationella och internationella regelverk är mindre klara i en särskild fråga. Rådet för de mänskliga rättigheterna (kap 6.3.2) Civil Rights Defenders vill understryka vikten av att samhällets alla aktörer och särskilt civilsamhället involveras i människorättsinstitutionens arbete och att rådet för de mänskliga rättigheterna inrättas i enlighet med förslaget. Det är av avgörande betydelse för trovärdigheten, förankringen och tillhandahållandet av värdefull kompetens och insikt att samhällets aktörer involveras i människorättsinstitutionens arbete. För att inrättandet av människorättsinstitutionen i Sverige ska få ett brett stöd och effektivt genomslag är det av särskild betydelse att utarbetandet och genomförandet av institutionen framgent sker genom en öppen, inkluderande och transparent process med bredast möjliga deltagande av samtliga berörda samhälleliga aktörer. 5 Det samråd som genomförts vid utarbetandet av förslaget bör därför fortsätta. Det civila samhället, inklusive personer med funktionsnedsättning och de organisationer som representerar dem, ska involveras och fullt ut medverka i övervakningsförfarandet inom 4 Som exempel kan nämnas att Europadomstolen har klargjort att Europakonventionen ska tolkas i överensstämmelse med annan internationell rätt, oberoende av om konventionsstaten ratificerat tillämpbar internationell konvention eller inte. Se Case of Demir and Baykara v. Turkey (Application no. 34503/97). Judgement 12 November 2008, para. 85-86. 5 Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006-2009 (SOU 2011:29).

6 institutionens arbete. 6 Detta gäller även de nationellt erkända minoriteterna och urfolket samerna i Sverige. Det är av särskild betydelse att berörda grupper ges möjlighet till inflytande för att ge sina synpunkter på förslag redan i ett tidigt skede i en process eller i ett arbete och därefter genom frekvent förekommande samrådsförfaranden. Detta bör kompletteras med särskilda samråd som specifikt behandlar sakfrågor som bedöms vara av betydelse för en eller flera grupper. Syftet med dessa samråd bör vara att ge utrymme för en fördjupad diskussion. Regeringen bör därför prioritera möjligheterna för särskilt utsatta grupper att komma till tals och få sina synpunkter beaktade. 7 Frågor för framtiden (kap 9) Civil Rights Defenders vill understryka vikten av att de frågeområden som i förslaget anges vara angelägna för framtida utredningar eller för hanteringen i uppföljningen av institutionen tas på stort allvar och inkluderas i utvecklingen av arbetet redan på ett tidigt stadium. Civil Rights Defenders anser att arbetet med en grundlagsändring skyndsamt måste påbörjas, men att det inte behöver vara klart innan människorättsinstitutionen etableras. Övriga synpunkter Institutionens årsrapport (kap. 4.4) Civil Rights Defenders tillstyrker utredningens förslag att institutionen ska ha en skyldighet att årligen, senast den 1 april, lämna en rapport till regeringen om dess verksamhet och iakttagelser av utvecklingen i fråga om de mänskliga rättigheternas säkerställande i Sverige. Det är av vikt att rapporteringen från institution får bred spridning inom samtliga relevanta politikområden och används som underlag i de politiska beslutsprocesserna i Riksdagens utskott. Det är även av stor betydelse att institutionen kan följa upp det arbete som görs utifrån underlaget och iakttagelserna i den årliga rapporteringen. Finansiering och övriga konsekvenser (kap. 10.2 och 10.3.2) Civil Rights Defenders vill understryka vikten av att regeringen avsätter tillräckligt med resurser för att säkerställa en fungerande och verkningsfull människorättsinstitution i Sverige. 6 Se Artikel 33.3 CRPD och sid. 58 i utredningsförslaget. 7 Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006-2009 (SOU 2011:29).

7 Civil Rights Defenders vill framhålla, i enlighet med bedömningen i utredningen, att det är angeläget att institutionen, på samma sätt som de statliga myndigheterna, kan bidra till att förbättra kommunernas och landstingens arbete med mänskliga rättigheter. Många av bristerna i Sverige idag i fråga om förverkligandet av mänskliga rättigheter förekommer på den lokala och regionala nivån och den offentliga servicen såsom vård, omsorg och skola varierar i stor utsträckning mellan olika delar i landet. Remissvaret har beretts av Annika Jyrwall Åkerberg, senior jurist, och Adrian Forsgren. Stockholm som ovan, John Stauffer Chefsjurist