Kulturskolecentrums rapport visar att det är fyra målgrupper som kulturskolorna upplever är särskilt svåra att både behålla och nå ut till.

Relevanta dokument
KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD DISKUSSIONSFRÅGOR

PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD

En kommunal kulturskola för framtiden en strategi för de statliga insatserna (prop. 2017/18:164)

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Svar på skrivelse om att möjliggöra så att fler barn och unga kan gå i Kulturskolan, särskilt i stadsdelar där endast 3-5 % går idag.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

KARTLÄGGNING KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD

Barns och ungdomars engagemang

Ung Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Lärarhandledning. Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström. Några personer i boken:

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Välkommen till Ale kulturskola!

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Om stöd och insatser enligt LSS. För dig som är vuxen med en funktionsnedsättning

Kulturskolans elevenkät 2017 Kultur & Fritid Total - samtliga ämnen

Bilaga till rapport om Barns och ungas kulturaktiviteter Västra Götalandsregionen 2017

Om stöd och insatser enligt LSS. För dig som är barn med en funktionsnedsättning

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

Remissyttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Följ 26 september Nordisk kulturskolekonferens, Oslo

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

mellan barn och föräldrar

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Ungas internetvanor och intressen 2015

Förändra radikalt Sörmland. Bilder visade på workshop i Katrineholm 25 maj 2016 (workshop 1 i efterskott )

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Högläsning för barn. Rapport Jonas Persson,

Kulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)

KULTURSKOLAN I STORSTAN

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Joel är död Lärarmaterial

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

BKA - Barnkonsekvensanalys

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Hej alla föräldrar och barn!

UNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG

Att undervisa utifrån funktionshinderområdets kompetensbehov

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

FÖRE OCH EFTER FILMEN FILMEN OCH LÄROPLANEN

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

TRAFIK & ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Kultur- och fritidsutbudet i Södertälje en brukarundersökning

Rapport Fritidsvanundersökning i samarbete med Attention

Fördjupad kartläggning

Om barns och ungas rättigheter

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

Läskort 2. Läskort 1. Läskort 4. Läskort 3

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Utveckling och lärande

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Mer för fler med användaren i fokus. Kulturskoledagarna 21 mars 2019

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet. Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund

Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling!

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Att tänka på innan du börjar:

Läs om vad som finns att göra här eller på

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Kommunikationsplan. Medborgardialog för mandatperiod Region Skåne

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

VÅRT GRUPPNAMN. 3. När alla är klara tittar ni på fält fyra och utifrån det som står där väljer ni ett namn till er grupp och skriver in i fält 5.

Yttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förlängning av överenskommelser med föreningar om öppna verksamheter

Vad vill du göra på din fritid?

KULTURSKOLAN VT Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Planera din kommunikation. Anki Högdahl Informationsstaben Västerbottens läns landsting

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Transkript:

Workshop

Kulturskolecentrums rapport visar att det är fyra målgrupper som kulturskolorna upplever är särskilt svåra att både behålla och nå ut till.

Tonåringar Barn och unga med utländsk bakgrund Barn och unga med funktionsnedsättning Barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden

Tonåringar Orsak till att de inte deltar: Prioriterar andra fritidsaktiviteter Värderar sin fria tid Vill inte binda upp sig Kulturskolans utmaningar: Saknar kunskap om vad tonåringarna vill ha för verksamhet Har därför svårt att erbjuda ett tillräckligt attraktivt utbud Barn och unga med utländsk bakgrund Orsak till att de inte deltar: Föräldrar/barn saknar kännedom om kulturskolan Saknar ekonomisk medel för att delta Ingen tradition av att delta i kulturskolan Utmaningar: Svårt att hantera språkbrister hos deltagarna Saknar kunskap om vad gruppen vill ha För hög avgift Kulturskolans pedagoger är en homogen grupp Barn och unga med funktionsnedsättning Orsak till att de inte deltar: Föräldrar/barn saknar kännedom om att kulturskolan även är till för dem Saknas anpassade kurser, lokaler och möjlighet att få individanpassad verksamhet Utmaningar: Saknar kunskap om målgruppen och verktyg att anpassa verksamheten Saknar kunskap om vad gruppen vill ha Dåligt anpassade lokaler Barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden Orsak till att de inte deltar: Föräldrar/barn saknar kännedom om kulturskolan Har inte möjlighet att åka till annan stads/kommundel Saknar ekonomisk medel för att delta Ingen tradition av att delta i kulturskolan Utmaningar: Hög avgift Geografisk otillgängliga lokaler Saknar kunskap om vad gruppen vill ha

Tonåringar DANI 16 år Dani har precis börjat i gymnasiet och tycker att det är svårt med kontinuerliga aktiviteter då skolan periodvis tar mycket tid. Prioriterar att hänga med sina kompisar på ledig tid. Gillar att måla för att det ger avkoppling från all press som finns i skolan. Barn och unga med utländsk bakgrund Malak 8 år Malak kom till Sverige när hen var fyra år. Bor i lägenhet tillsammans med två yngre syskon och sina föräldrar. Malak spelar mycket fotboll på sin fritid. Gillar också att sjunga. Ingen av Malaks kompisar går i kulturskolan. Pappa har precis fått ett jobb och mamma är hemma med småsyskonen. Barn och unga med funktionsnedsättning Ellis 7 år Ellis bor tillsammans med sina föräldrar i ett radhus. Ellis gillar att lyssna på musik och dansa men har haft svårt att hitta aktiviteter utanför skolan då hen behöver anpassade lokaler och lite extra stöd. Barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden Kim 10 år Kim bor tillsammans med sin lillebror och mamma i en hyreslägenhet. Mamma har ingen eftergymnasial utbildning och de äger ingen bil. Kim gillar att spela dataspel på sin fritid och att skapa filmer till sin Youtube-kanal.

Många kulturskolor vet i dag vilken målgrupp de når ut till. Men det baseras sällan på någon fördjupad analys utan är ofta en känsla eller en uppfattning. Citat från Kulturskolecentrums rapport Kartläggning Kulturskolornas behov av stöd Flera kulturskolor vill ha stöd i att genomföra just en målgruppsanalys, just för att få en överblick över vilka målgrupper de inte når ut till i dag.

Kunskapsinventering - Identifiera våra kunskapsluckor

Kunskapsinventering gör vi för att få en gemensam och tydlig bild över vår samlade kunskap. Vi behöver skapa en god bild av: àvad vi vet. Till exempel genom statistik eller rapporter. àvad vi antar. Vad vår erfarenhet säger. Se upp för fördomar! àvad vi inte vet. Relevanta kunskaper vi saknar för att nå målet. Vi vet Vi antar Vi vet inte EXEMPEL: Många barn och unga med utländsk bakgrund har inte föräldrar som själva har deltagit i kulturskolan. EXEMPEL: Barn och unga med utländsk bakgrund vet inte vad kulturskolan är. EXEMPEL: Vilken verksamhet efterfrågar målgruppen? Hur vill målgruppen ha information om kulturskolans verksamhet?

Vi vet Vi antar Vi vet inte EXEMPEL: Många barn och unga med utländsk bakgrund har inte föräldrar som själva har deltagit i kulturskolan. EXEMPEL: Barn och unga med utländsk bakgrund vet inte vad kulturskolan är. EXEMPEL: Var finns målgruppen? Vilken verksamhet efterfrågar de? Hur vill målgruppen ha information om kulturskolans verksamhet?

Vi antar Det är viktigt att identifiera och synliggöra vad vi antar och vad vi inte vet för att kunna göra rätt insatser för att nå våra målgrupper. Vi vet inte Vad behöver ni gå hem och ta reda på för att fylla era kunskapsluckor? Vilka frågor behöver ni ställa till målgruppen?

Formulera ett antal frågor som ni behöver ställa till målgruppen för att fylla era kunskapsluckor: à Fråga 1 à Fråga 2 à Fråga 3 à Fråga 4 à Fråga 5

Nästa steg: Ta reda på var målgruppen finns. Välj en metod för dialog. Var nyfiken! Lär känna målgruppen! Sätt upp verksamhets- och kommunikationsmål utifrån era nya insikter. I kommunikationsarbetet ta hjälp av de verktyg ni har fått med er från dagen!

Tips! Kultur i Väst Kulturskolecentrum SKL Innovationsguiden Dialogguiden Delaktighetsmodellen