On-line NIR monitorering av hydrolyserat avloppsvatten från ett mejeri



Relevanta dokument
Mätning av Chemical Oxygen Demand i avloppsvatten från cellulosaindustrin

Mätning med NIR spektroskopi för snabb monitorering av hydrolysat innan anaerob behandling

NIR spektroskopiska och kemiska mätningar av Norrmejeriers avfallsvatten före anaerobisk behandling

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: < till >

Design av on-line transflektanscell för mätning av turbida material

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Statens naturvårdsverks författningssamling

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Lyft produktionen med rätt vattenrening

SCOPE Piteå Team PulpEye Bakgrund RedEye. Onlinemätning av COD m.h.a. NIR-teknik i bioreningsanläggning.

Var produceras biogas?

INFORMATION PROCESS-INSTRUMENT NITRAT NISE SC / NITRATAX SC NYHET! Exakt rätt. Nitratgivare med UV- och ISE-teknik

Och vad händer sedan?

Bestämning av antocyaniner, Brix och torrhalt i blåbär med NIR-spektroskopi

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Gemensam provtagning för Samverkan inom livsmedelkontrollen i Stockholms län (SILK) 2015

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Stockholms stads biogasanläggningar

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Mikrobiologisk kunskap

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

2011 Reningsverk och vatten.

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Biogasanläggningen i Göteborg

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

PROBLEMFRI OCH SÄKER AVLOPPS- VATTENLÖSNING

MBBR - Nu och i framtiden

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

Rötning Viktiga parametrar

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

1.1 Inledning Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson Hofgårdens golfbana 3

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Biogasanläggningen i Boden

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 ( ) OCH INFÖR ÖVNING 9 ( )

Dricksvattenkvalitet och distribution

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Hållbara tankar om biogas

Rening vid Bergs Oljehamn

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Biogasanläggningen i Linköping

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Exempel på egenkontroll för dricksvatten

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

2011 Studsvik AB PANORAMA-BILDTAGNING. Tony Björkman


Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Nitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

Country report: Sweden

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Transkript:

On-line NIR monitorering av hydrolyserat avloppsvatten från ett mejeri On-line NIR spectroscopy for direct monitoring of dairy waste water entering anaerobic treatment Josefina Nyström, Torgny Mossing, Åke Jåfs och Paul Geladi Rapport 12 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens biomaterial och teknologi S-901 83 UMEÅ www.slu.se/sbt Tfn: 090-786 81 00 Rapport från Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi

On-line NIR monitorering av hydrolyserat avloppsvatten från ett mejeri On-line NIR spectroscopy for direct monitoring of dairy waste water entering anaerobic treatment Josefina Nyström, Torgny Mossing, Åke Jåfs och Paul Geladi Rapport 12 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens biomaterial och teknologi Utgivningsort: Umeå Utgivningsår: 2014 Rapport från Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi

Innehållsförteckning Populärvetenskaplig sammanfattning... 3 English summary... 3 Syfte... 4 Beskrivning av Norrmejeriers reningsanläggning... 4 Utförande... 5 NIR spektroskopi on-line... 5 Provtagning för kemisk analys... 5 Jämförelse av COD uppmätt på mejeriet och på Ketek... 6 Multivariat kalibrering... 7 Slutsatser... 9 Litteratur... 11 Bilaga 1: Resultat från Keteks kemisk analys av prover från norrmejerier... 13 Bilaga 2: Internt uppmätta COD värden på Norrmejerier... 14 1

2

Populärvetenskaplig sammanfattning På norrmejeriers anläggning strax utanför Umeå finns en bioreningsanläggning där processvattnet renas innan det leds vidare till det kommunala reningsverket. Avloppsvattnet som innehåller kolhydrater, fett och proteiner renas i en två stegs process 1) en förhydrolys där organiskt material bryts ned till enklare föreningar. 2) rötning där anaeroba bakterier omvandlar det hydrolyserade materialet till biogas som används för uppvärmning av fabriken. Bakterierna är känsliga för förändringar. För att erhålla en jämn och hög gasproduktion krävs en gynnsam miljö där ph, temperatur och mängd näringsämnen hålls på en jämn nivå. Stora förändringar i bakteriernas miljö kan medföra att bakteriekulturen förändras vilket medför att metangasproduktionen minskar. I denna studie monitorerades inflödet till metanreaktorn on-line m.h.a. NIR spektroskopi. Detta är en snabb och miljövänlig teknik som inte kräver någon provberedning utan kan mätas direkt i processflödet utan kemikalieförbrukning. Kemiska referensvärden mättes på Ketek s laboratorium i Kokkola. Mätningarna utfördes på frysta och sparade prover. Denna studie visar att torrsubstans, fetthalt, kvävehalt och proteinhalt kan mätas med on-line på hydrolysatet med NIR. English summary Dairy wastewater contains the typically fats, proteins and carbohydrates that occur in milk products. Wastewater cleaning consists of a number of steps of which the most important ones are hydrolysis and anaerobic fermentation to produce methane, bacterial residue and clean water. The inlet of the anaerobic reactor was monitored by regular online near infrared measurement while samples were extracted irregularly (daily) for wet chemical analysis in the laboratory (Ketek, Kokkola Finland). After the measurement campaign a PLS regression model was built between the NIR spectra and the important parameters: total solids, fat, protein, nitrogen, carbohydrates and chemical oxygen demand. In spite of the small number of chemical analyses available, reasonable models could be made for most measurements. 3

Syfte Mejerier producerar ett mycket fettrikt avloppsvatten. För att minska belastningen som utsläppen från Norrmejeriers (NM) anläggning medför på kommunens reningsverk har norrmejerier byggt en biorening. På bioreningen behandlas mejeriets avloppsvatten i en biogasanläggning före det kommer till det kommunala reningsverket. Idag är gasproduktionen på mejeriet mycket ojämn och med jämna mellanrum blir den metanogena bakterieaktiviteten så låg att man måste köpa slam från Tyskland till reningsanläggningen för att den fungerar på ett tillfredställande sätt. Det är idag okänt vad som orsakar fluktuationerna i systemet och för att få en bättre kontroll på materialet som går in i metanreaktorn behövs en kontinuerlig mätning av ingående material. I denna studie installerades en NIR mätprob och det utvärderades om Nära infraröd (NIR) spektroskopi on-line kan användas för monitorering och styrning av processen. Beskrivning av Norrmejeriers reningsanläggning Intill Umeå stad ligger en av NMs anläggningar. Där produceras mejeriprodukter så som mjölk, ost och yoghurt från mjölk. För att minska belastningen som det fetthaltiga avloppsvattnet utgör på det kommunala reningsverket Umeva ålades mejeriet att rena avloppsvattnet innan det skickas till Umeva. Detta görs i en bioreningsanläggning belägen nära mejeriets produktionsenhet. Till reningsanläggningen kommer restprodukter från produktionen, returnerade produkter från detaljhandeln, kasserad mjölk samt vassla från ysteriet i Burträsk. Biogasanläggningen, som är unikt i sitt slag i Sverige, är ett tekniskt komplicerat system. Figur 1 ger en förenklad beskrivning av bioreningen. Figur 1: Flödesschema över norrmejeriers biorening. Det inkommande processvattnet blandas och fett avskiljs innan det går vidare till en förhydrolys där en partiell hydrolys av materialet sker. Därefter går flödet till två anaeroba reaktorer där biogas produceras. I bioreningen produceras metangas som används till att värma upp anläggningen samt 1000 ton rötslam per år som deponeras. En utförligare beskrivning av bioreningen kan läsas i (1) 4

Utförande NIR spektroskopi on-line Det hänvisas till tidigare rapporter (1,2) för en beskrivning av industriella at-line och on-line processmätningar (3). Under perioden 2013-12-04 till 2014-01-19 mättes NIR on-line på hydrolysatet efter hydrolystanken (se provtagningsplats i figur 1). Mätningar utfördes två gånger per timme med en RedEye spektrometer från PulpEye (Örnsköldsvik). RedEye har ett spektralt område från 1018 till 2032 nm med en spektralupplösning på 4 nm. Spektrometern och den tillhörande datorn är inbyggd i ett skåp (figur 1) anpassat för bruk nära industriella miljöer. Den fiberoptiska proben som sitter i ett bypass rör har möjlighet till högtryckspolning för att rengöra provytan före mätningen. Detta garanterar att störande avlagringar (2) förhindras (figur 2). Under mätperioden var det inte något problem med prob kontaminering. Detta betyder att den självrengörande fiberproben fungerat under studien. Figur 2: a) NIR instrument b) mätprob installation b1) prob b2) spolningsaggregat Provtagning för kemisk analys Ett manuellt prov samlades in dagligen under försöksperioden. Det var inte möjlig att få alla 31 samlade prov analyserade. För att få maximal information på ett begränsat antal analyser beräknades PCA (1, 2) på NIR data för perioden och prover valdes för att så bra som möjlig spänna hela rymden, se figur 3. Eftersom två prov med exakt samma NIR spektrum antas ha samma kemiska sammansättning är det viktigt att välja prov som ligger långt ifrån varandra för att skicka dessa på kemisk analys. 15 prov valdes för kemisk analys på Ketek, Finland som mätte TS, fetthalt, kväve, protein, kolhydrater och COD, se bilaga 1. 5

Figur 3: PCA scoreplot där proverna som analyserades kemiskt är blå (kalibrerings set) och gröna (testset). De grå proverna analyserades inte kemiskt. Jämförelse av COD uppmätt på mejeriet och på Ketek COD mäts dagligen på Norrmejerier. För att få kännedom om hur bra dessa mätningar stämmer överens med prover uppmätta på ett ackrediterat laboratorium så jämfördes dessa med COD uppmätt på KETEK. Norrmejerier och KETEK använder olika mätmetoder för att mäta COD så en viss skillnad mellan uppmätta värden är att vänta. Dessutom kan det finnas en tidsförskjutning mellan norrmejeriers mätning och proverna som analyserats av KETEK. I medeltal skiljde det 17 % i uppmätt COD på Norrmejerier och KETEK. Som mest var differensen 34 % och som minst 10 %. 6

130000 120000 COD (mg/l) Norrmejerier 110000 100000 90000 80000 R² = 0.7615 70000 60000 50000 50000 60000 70000 80000 90000 100000 110000 120000 130000 COD (mg/l) KETEK Figur 4: COD (mg/l) uppmätt på Norrmejerier vs. COD (mg/l) uppmätt på Ketek Multivariat kalibrering Multivariat dataanalys finns beskrivet i (1,2). Ett dygnsmedelvärde beräknades för NIR spektra tagna dagligen mellan kl. 6.00 och 12.00. Tidsspannet valdes så att det matcha den manuella provtagningstiden. NIR medelspektran sattes samman till en matris X (31, 231) och analysresultaten från Ketek till en reponsmatris Y (15, 6). Våglängderna över 1950 uteslöts pga. av brus pga. den höga vattenhalten. 10 mätningar sattes som kalibreringsset och 5 som testset, se figur 3. För att ha en bra modell ska R2_cum vara > 0.67 och Q2cum > 0.50. Detta betyder att prediktionsförmådan för COD, TS, kväve protein och fetthalt är god medan kolhydrater inte kan predikteras, se tabell 1 och figur 5. Tabell 1: Prediktionsparametrar från PLS, 10 prover användes som kalibreringsset och 5 prover användes som testset. Prov A R2Y_cum Q2_cum Uppmätt medel RMSEP TS (%) 5 0.93 0.60 4.4 0.64 Fetthalt (%) 5 0.92 0.58 0.43 0.25 Kväve (mg/l) 2 0.89 0.64 1100 79 proteinhalt (mg/l) 2 0.89 0.64 7200 510 CODcr (mg/l) 4 0.97 0.79 82000 970 Kolhydrater(%) 2 0.31 0.14 3.2 0.71 7

Figur 5: Y predikterat/y observerat för a) TS (%) b) Fetthalt ( %) c) kväve (mg/l) d) Proteinhalt (mg/l) e) CODcr (g/l). Singel Y PLS modeller bygdes mellan NIR spektra och referensvärden för de 15 prover som analyserats på Ketek. Korsvalidering användes för att predikterades halter för samtliga 31 proverna som tagits under studien. Tillfredställand modeller (enligt tidigare definition) erhölls för kväve, protein och CODcr, se tabell 2. 8

Tabell 2: Prediktionsparametrar från PLS där de15 prover som analyserats kemiskt använts som kalibreringsset och samtliga 31 prover använts testset. Prov A R2Y_cum Q2_cum Uppmätt medel RMSEP Kväve(mg/l) 3 0.89 0.69 1100 69 proteinhalt(mg/l) 3 0.89 0.69 7200 440 CODcr(mg/l) 2 0.85 0.63 82 5900 En uppfattning om hur kväve-, proteinhalten och COD varierat under studien fås genom att plotta predikterades halterer som funktion av tiden, se figur 6. Figur 6: Predikterade och uppmätta halter av för a) kväve (mg/l) b) proteinhalt (mg/l) c) CODcr (mg/l) under mätperioden. Slutsatser NIR spektroskopi och kalibrering är lovande tekniker för att följa den anaeroba processen med avseende på COD, proteinhalt, kväve fetthalt och TS. En längre studie krävs för att säkerställa att dessa parametrar kan användas för att styra gasproduktionen. I denna studie hade tyvärr inte exakt provtagningstid för de manuella proverna antecknats. Detta innebär att en exakt jämförelse mellan NIR spektrum och labbresultat inte kunnat göras utom att ett medelvärde över en sextimmars period fick användas för NIRen trots att det finns stora variationer i inkommande material. Den självrengörande proben fungerade utmärkt och inga beläggningar på proben sågs efter studien. En annan slutsats är att manuell provtagning och kemisk analys är svaga punkter. Figur 4 visar hur våtkemiska analyser utfört i olika laboratorier kan skilja sig åt. Denna skillnad beror på naturliga variationer, provtagningsfel och skillnader i analysmetoder. Här kan man också förstå att de avvikelser från en perfekt relation i figur 5 kan härstamma från fel i den kemiska analysen lika väl som från problem med NIR-tekniken. Det är dyrt och tidskrävande att samla prover och göra traditionella kemiska analyser på labbet. Ofta kan online NIR mätning ersätta analyserna och ge många och snabba resultat som möjliggör en snabb respons om någonting inte stämmer. För att kalibreringen skall fungera optimalt måste det tagna provet och det registrerade NIR spektrum stämma överens i tid. Industriella processer 9

har ofta små fluktuationer över kort tid men kan ha stora systematiska och slumpmässiga variationer över längre tid. Generellt behövs det ett 50 tal kalibreringsprover tagna över en längre tidsspann för att kunna bygga en stabil kalibreringsmodell och ca 25 valideringsprover för att testa modellen. Det har tyvärr av praktiska skäl visat sig svårt att genomföra en sådan detaljerad provtagningskampanj. Tack Vi vill tacka Botnia-Atlantica, Region Västerbotten och Österbottens förbund för finansieringen av Mare Purum som möjliggjort denna studie. Vi vill även tacka Tony Bäckström på Norrmejerier samt Anders Jonsson och Robin Norman på ProcessIT samt Öjvind Sundvall, Elias Sundvall och Thomas Storsjö på PulpEye för ett bra samarbete 10

Litteratur 1. Nyström J, Mossing T, Jåfs Å, Geladi P, Mätning med NIR spektroskopi för snabb monitorering av hydrolysat innan anaerob behandling, Rapport från Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi, 2104, 1 2. Nyström J, Mossing T, Geladi P, Mätning av chemical oxygen demand i avloppsvatten från cellulosaindustrin, Rapport från Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi, 2104, 5 3. Holm-Nielsen JB, Process Analytical Technologies for Anaerobic Digestion Techniques, PHD Dissertation, Aalborg University, 2008, 4 11

12

Bilaga 1: Resultat från Keteks kemisk analys av prover från norrmejerier ANALYSRESULTAT Projekt: Mare Purum Prover från Norrmejerier Provbe KETEK:s Torr Fetthalt Kväve Protein Kolhyd COD Cr teckning beteckning substans i proven halt rater % % mg/l mg/l % mg/l 12 apr PS14 9 1 4.6 0.44 1400 8932 3.3 106000 12 jun PS14 9 2 5.8 0.67 1500 9570 4.2 102000 12 aug PS14 9 3 5 0.31 1300 8294 3.9 93000 12 sep PS14 9 4 3.9 0.44 1300 8294 2.6 74000 14 dec PS14 9 5 4.3 0.41 1200 7656 3.1 95000 15 dec PS14 9 6 4.3 0.48 1300 8294 3 97000 17 dec PS14 9 7 3.5 0.33 990 6316 2.5 63000 20 dec PS14 9 8 2.8 0.38 810 5168 1.9 53000 30 dec PS14 9 9 3.9 0.18 680 4338 3.3 60000 01 jul PS14 9 10 4.7 0.42 1200 7656 3.5 92000 13 jan PS14 9 11 4.2 0.52 1100 7018 3 93000 14 jan PS14 9 12 4 0.59 1100 7018 2.7 92000 16 jan PS14 9 13 3.6 0.78 1100 7018 2.1 82000 18 jan PS14 9 14 5.5 0.27 970 6189 4.6 87000 19 jan PS14 9 15 5.7 0.29 990 6316 4.8 90000 13

Bilaga 2: Internt uppmätta COD värden på Norrmejerier COD Datum (mg/l) 2013-12-04 121600 2013-12-06 118000 2013-12-08 120000 2013-12-09 112600 2013-12-14 107000 2013-12-15 108500 2013-12-17 77800 2013-12-20 76000 2013-12-30 68500 2014-01-07 104600 2014-01-13 106600 2014-01-14 102600 2014-01-16 106400 2014-01-18 103700 2014-01-19 101000 14

15

Partners i Mare Purum: Finansiärer: 16