Utvärdering Grundlärarprogrammet vt 2016

Relevanta dokument
Utvärdering Grundlärarprogrammet vt 2017

Utvärdering Grundlärarprogrammet vt 2015

Utvärdering av ämneslärarprogrammet

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Svensk författningssamling

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Gäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs hp

Svensk författningssamling

grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 4 6 Huvudområdet är också årskurs 1 3. Grundlärarprogrammet inriktning

Examensbeskrivning Diarienummer MIUN 2011/986

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, credits

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt Högskolelagen

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Förskollärarprogrammet 210hp

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

GRUNDLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN PRIMARY EDUCATION

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Utbildningsplan För Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng

DOCH är sedan den 1 januari 2014 en del av Stockholms konstnärliga högskola (SKH).

hp / 300hp / 330hp

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, högskolepoäng (hp)

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Degree of Master of Arts in Primary Education - School years 4-6.

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten

Svensk författningssamling

UTBILdNINGSpLAN för VT GrUNdLärArproGrAmmET Hp LärArUTBILdNINGSNämNdEN

Svensk författningssamling

KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL

Förväntade studieresultat och examinationsformer för verksamhetsförlagd utbildning

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

Kompletterande pedagogisk utbildning, Ma/Nv/Tk, med förhöjd studietakt, 90 högskolepoäng

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

Förskollärarprogrammet

UTVÄRDERING VFU KURS avslut v.10

Samtal med studenter i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem

Förskollärarprogrammet

Identifikation 1. Programmets namn Kompletterande pedagogisk utbildning (grundnivå) Programmets namn på engelska

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (Sh), 240 högskolepoäng

Ämneslärarprogrammet 300 högskolepoäng

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Kompletterande pedagogisk utbildning

Secondary Education: Bridging Programme

Utbildningsplan. Nämnden för lärarutbildning

Svensk författningssamling

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

210 hp LUN DNR G 2011/38

UTVÄRDERING VFU KURS avslut v.17

UTBILDNINGSPLAN FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET 90 HP

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

UTVÄRDERING VFU KURS

Preliminär utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet

Programguide. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i Fritidshemmet 180 hp. Antagna höstterminen 2019

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten

Vetenskapsteori. Skriv gärna i fritext dina synpunkter om momentet (styrkor/svagheter).

Kursbeskrivning UM7026

Samtal med studenter i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurserna 1-3 samt mot årskurserna 4-6

UTVÄRDERING VFU KURS avslut v.18

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Utbildningsplan. Yrkeslärarprogrammet. LGYRK Yrkeslärarprogrammet Vocational Education Programme. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

UtBiLDninGSPLan för Gäller från och med KOMPLEttERanDE Vt15 PEDaGOGiSK UtBiLDninG 90 hp LäRaRUtBiLDninGSnäMnDEn ORD ina R ie StUD ieg ån G

Ämneslärarprogram i dans kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Teacher Education Programme in dance, Supplementary Study Programme, 90 credits

UTBILdNINGSpLAN För VT FörSKOLLärArprOGrAmmET Hp LärArUTBILdNINGSNämNdEN

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

1.2. Beslutsuppgifter Utbildningsplanen är fastställd av nämnden för lärarutbildning Utbildningsplanen träder i kraft höstterminen 2011.

1.2. Beslutsuppgifter Utbildningsplanen är fastställd av nämnden för lärarutbildning Utbildningsplanen träder i kraft höstterminen 2011.

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Kompletterande pedagogisk utbildning

VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

UTBILDNINGSPLAN för HT förskollärarprogrammet HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

Förskollärarprogrammet, deltid, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits

Kursvärdering: Mänskliga rättigheter och internationella organisationer i ett globalt perspektiv (2LK099), VT16

Verksamhetsförlagd utbildning II,

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, högskolepoäng (hp)

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019

Transkript:

Utvärdering Grundlärarprogrammet vt 2016 Antal respondenter: 201 Antal : 77 Svarsfrekvens: 38,31 % Fyll i vilken utbildning du gått. Fyll i vilken utbildning du gått. Antal Fritidshem 13 (16,9%) Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 35 (45,5%) Grundskolans årskurs 4-6 29 (37,7%) 77 Medelvärde Standardavvikelse Variationskoefficient Min Undre Median Övre Max Fyll i vilken utbildning du gått. 2,2 0,7 32,3 % 1,0 2,0 2,0 3,0 3,0

Du som gått F-3 eller 4-6 markera ditt fördjupningsämne. Du som gått F-3 eller 4-6 markera ditt fördjupningsämne. Antal Engelska och lärande 11 (17,2%) Matematik och lärande 20 (31,3%) Naturorientering, teknik och lärande 11 (17,2%) Samhällsorientering och lärande 10 (15,6%) Svenska och lärande 12 (18,8%) 64 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max Du som gått F-3 eller 4-6 markera ditt fördjupningsämne. 2,8 1,4 49,0 % 1,0 2,0 2,5 4,0 5,0 Undre Övre Du som gått Fritidshem eller 4-6 markera ditt tillvalsämne. Du som gått Fritidshem eller 4-6 markera ditt tillvalsämne. Antal Bild och lärande 10 (52,6%) Idrott och lärande 7 (36,8%) Musik och lärande 2 (10,5%) 19 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max Du som gått Fritidshem eller 4-6 markera ditt tillvalsämne. 1,8 1,0 52,0 % 1,0 1,0 1,0 3,0 3,0 Undre Övre

Ta ställning till följande påståenden: Det har ställts höga krav på mig under den högskoleförlagda delen av utbildningen. Det har ställts höga krav på mig under den Antal högskoleförlagda delen av utbildningen. 14 (18,2%) 24 (31,2%) 31 (40,3%) 5 (6,5%) Instämmer inte alls 3 (3,9%) 77 Undre Övre Max MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Det har ställts höga krav på mig under den högskoleförlagda delen av utbildningen. 2,5 1,0 40,3 % 1,0 2,0 3,0 3,0 5,0 Det har ställts höga krav på mig under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det har ställts höga krav på mig under den Antal verksamhetsförlagda utbildningen. 30 (39,5%) 23 (30,3%) 19 (25,0%) 4 (5,3%) 76 Undre Övre Max MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Det har ställts höga krav på mig under den verksamhetsförlagda utbildningen. 2,0 0,9 47,4 % 1,0 1,0 2,0 3,0 4,0

Jag har kunnat utöva inflytande i min utbildning Jag har kunnat utöva inflytande i min utbildning Antal 6 (7,8%) 20 (26,0%) 28 (36,4%) 18 (23,4%) Instämmer inte alls 5 (6,5%) 77 Medelvärde Standardavvikelse Variationskoefficient Min Undre Median Övre Max Jag har kunnat utöva inflytande i min utbildning 2,9 1,0 35,2 % 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Jag har blivit respektfullt bemött av lärare och övrig personal under min studietid. Jag har blivit respektfullt bemött av lärare och övrig Antal personal under min studietid. 24 (31,2%) 37 (48,1%) 9 (11,7%) 6 (7,8%) Instämmer inte alls 1 (1,3%) 77 Undre Övre Max MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Jag har blivit respektfullt bemött av lärare och övrig personal under min studietid. 2,0 0,9 46,6 % 1,0 1,0 2,0 2,0 5,0

Kommentar Det har varierat från lärare till lärare, men i det stora hela har de flesta lärarna visat respekt. Enstaka lärare som tyvärr har varit kränkande och rakt ut oförskämda. Det blir många gånger som en gör det till. Fick bra stöd från mina lärare på Högskola samt på praktikplats. Lärare på partnerskolan har utnyttjat mig som vikarie/extra resurs under VFUn. Lärare på Malmö högskola har inte haft någon respekt för oss som individer och haft liten till ingen framförhållning när det gäller schemaändringar eller läsanvisningar. Bedömningsmatriser eller liknande har delats ut för sent eller inte alls vissa kurser. Det blir inte så trovärdigt när lärarna på MAH står och pratar om formativ bedömning och transparency när de själva inte utövar detta. En del lärare och personal har varit toppen, andra inte.. Över lag bra, trevliga ovh engagerade lärare. Vissa lärare borde ni titta över. Kvinnosynen är inte alltid ok! En lärare har bemött mig respektlöst, men detta har jag påpekat i utvärderingen för just den kursen. Jag måste få säga att jag har faktiskt inte blivit respektfullt bemött när de gäller vissa lärare. Det är som tur att det inte är alla. Det finns det som har varit så underbara och fått mig att glömma att det faktiskt finns de som inte respekterar en och till och med trycker ner en. Tyvärr har man inte blivit bemött på ett bra sätt av alla lärare vilket påverkat ens studier Kraven för att få godkänt är för låga. Vissa har varit jättebra, medan andra har sett ner på oss studenter och underskattat våra tidigare kunskaper. Hur många timmar i veckan har du lagt ner på dina studier? I de högskoleförlagda kurserna har jag lagt ner i snitt: Antal 10-15 timmar i veckan 8 (10,4%) 16-20 timmar i veckan 19 (24,7%) 21-25 timmar i veckan 17 (22,1%) 26-30 timmar i veckan 16 (20,8%) 30- timmar i veckan 17 (22,1%) 77 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max I de högskoleförlagda kurserna har jag lagt ner i snitt: 3,2 1,3 41,3 % 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Undre Övre Kommentar Detta bygger också på en variation. Vissa kurser har haft fler krävande moment och mer krävande lärare, då kanske det blir mer. Andra kurser tvärtom, lite mindre. Det har varierat från kurs till kurs. Idrottskurserna har varit de kurser som har krävts mest tid, minst 30 timmar i veckan men samtidigt varit de mest lärorika. Det har periodvis varit väldigt få lektioner trots att litteraturen inte varit så omfattande att tiden behövts för läsning Det är genomsnittet.. när det varit inspirerande uppgifter så har det lagts mer tid De timmarna kan dock variera, vissa veckor har jag lagt fler timmar och vissa andra färre beroende på vad man ska genomföra. Olika, vissa veckor har man haft mer att göra. Andra har varit lite mindre. Den tid jag lagt ner på mina studier har varierat mycket mellan de olika kurserna. En del kurser har haft höga krav vilket kräver mer tid, andra inte. Jag har tvingats sitta på sena kvällar, nätter och helger för att hinna läsa litteratur eller skriva uppgifter.

I utbildningen har du som gått inriktning mot fritidshem tillägnat dig kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för Antal yrkesutövningen 3 (16,7%) 8 (44,4%) 5 (27,8%) 2 (11,1%) 18 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen 2,3 0,9 38,9 % 1,0 2,0 2,0 3,0 4,0 kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning Instämmer inte alls Antal 3 (16,7%) 2 (11,1%) 6 (33,3%) 4 (22,2%) 3 (16,7%) 18

MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning 3,1 1,3 42,5 % 1,0 2,5 3,0 4,0 5,0 kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser Antal 4 (22,2%) 8 (44,4%) 4 (22,2%) 1 (5,6%) Instämmer inte alls 1 (5,6%) 18 Medelvärde Standardavvikelse Variationskoefficient Min Undre Median Övre Max kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser 2,3 1,1 47,2 % 1,0 2,0 2,0 3,0 5,0 kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling Antal 2 (11,1%) 5 (27,8%) 6 (33,3%) 4 (22,2%) Instämmer inte alls 1 (5,6%) 18

MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling 2,8 1,1 38,8 % 1,0 2,0 3,0 3,5 5,0 Undre Övre I utbildningen har du som gått inriktning mot F-3 tillägnat dig sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för Antal yrkesutövningen 14 (38,9%) 12 (33,3%) 8 (22,2%) 2 (5,6%) 36 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen 1,9 0,9 47,5 % 1,0 1,0 2,0 3,0 4,0

fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och Antal språkutveckling 13 (36,1%) 13 (36,1%) 6 (16,7%) 3 (8,3%) Instämmer inte alls 1 (2,8%) 36 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling 2,1 1,1 51,9 % 1,0 1,0 2,0 3,0 5,0 kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser Antal 4 (11,1%) 7 (19,4%) 11 (30,6%) 11 (30,6%) Instämmer inte alls 3 (8,3%) 36 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser 3,1 1,1 37,5 % 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Undre Övre

fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling Antal 16 (44,4%) 12 (33,3%) 6 (16,7%) 2 (5,6%) 36 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling 1,8 0,9 49,7 % 1,0 1,0 2,0 2,0 4,0 Undre Övre I utbildningen har du som gått inriktning mot 4-6 tillägnat dig sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för Antal yrkesutövningen 8 (27,6%) 11 (37,9%) 8 (27,6%) 1 (3,4%) Instämmer inte alls 1 (3,4%) 29 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen 2,2 1,0 46,1 % 1,0 1,0 2,0 3,0 5,0

fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling Antal 8 (27,6%) 6 (20,7%) 11 (37,9%) 3 (10,3%) Instämmer inte alls 1 (3,4%) 29 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling 2,4 1,1 46,3 % 1,0 1,0 3,0 3,0 5,0 Undre Övre kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser Antal 7 (24,1%) 12 (41,4%) 4 (13,8%) 4 (13,8%) Instämmer inte alls 2 (6,9%) 29 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser 2,4 1,2 50,8 % 1,0 2,0 2,0 3,0 5,0 Undre Övre

fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning Antal 4 (13,8%) 11 (37,9%) 7 (24,1%) 7 (24,1%) 29 Medelvärde Standardavvikelse Variationskoefficient Min Undre Median Övre Max fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning 2,6 1,0 39,4 % 1,0 2,0 2,0 3,0 4,0 I utbildningen har du som gått inriktning mot fritidshem tillägnat dig fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik Antal fritid 8 (53,3%) 6 (40,0%) 1 (6,7%) 0 (0,0%) 15 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid 1,5 0,6 41,7 % 1,0 1,0 1,0 2,0 3,0

förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på Antal bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling 6 (40,0%) 6 (40,0%) 3 (20,0%) 0 (0,0%) 15 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling 1,8 0,8 43,0 % 1,0 1,0 2,0 2,0 3,0 förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov förmåga att identifiera och i samverkan med andra Antal hantera specialpedagogiska behov 2 (13,3%) 3 (20,0%) 7 (46,7%) 2 (13,3%) Instämmer inte alls 1 (6,7%) 15 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov 2,8 1,1 38,7 % 1,0 2,0 3,0 3,0 5,0

förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med Antal elever och deras vårdnadshavare 4 (26,7%) 5 (33,3%) 5 (33,3%) 1 (6,7%) 15 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare 2,2 0,9 42,8 % 1,0 1,5 2,0 3,0 4,0 förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de Antal grundläggande demokratiska värderingarna 6 (40,0%) 4 (26,7%) 5 (33,3%) 0 (0,0%) 15 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna 1,9 0,9 45,7 % 1,0 1,0 2,0 3,0 3,0

förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den Antal pedagogiska verksamheten 4 (26,7%) 7 (46,7%) 3 (20,0%) 0 (0,0%) Instämmer inte alls 1 (6,7%) 15 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten 2,1 1,1 49,7 % 1,0 1,5 2,0 2,5 5,0 förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för Antal denna 3 (20,0%) 4 (26,7%) 4 (26,7%) 3 (20,0%) Instämmer inte alls 1 (6,7%) 15 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna 2,7 1,2 46,3 % 1,0 2,0 3,0 3,5 5,0

I utbildningen har du som gått inriktning mot F-3 tillägnat dig förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för Antal yrkesutövningen i övrigt 10 (28,6%) 14 (40,0%) 10 (28,6%) 1 (2,9%) 35 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt 2,1 0,8 40,7 % 1,0 1,0 2,0 3,0 4,0 förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på Antal bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling 17 (48,6%) 14 (40,0%) 4 (11,4%) 0 (0,0%) 35 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling 1,6 0,7 42,3 % 1,0 1,0 2,0 2,0 3,0

förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov förmåga att identifiera och i samverkan med andra Antal hantera specialpedagogiska behov 2 (5,7%) 6 (17,1%) 14 (40,0%) 10 (28,6%) Instämmer inte alls 3 (8,6%) 35 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov 3,2 1,0 32,0 % 1,0 3,0 3,0 4,0 5,0 förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med Antal elever och deras vårdnadshavare 10 (28,6%) 11 (31,4%) 11 (31,4%) 2 (5,7%) Instämmer inte alls 1 (2,9%) 35

MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare 2,2 1,0 46,3 % 1,0 1,0 2,0 3,0 5,0 förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de Antal grundläggande demokratiska värderingarna 12 (34,3%) 12 (34,3%) 10 (28,6%) 0 (0,0%) Instämmer inte alls 1 (2,9%) 35 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna 2,0 1,0 47,0 % 1,0 1,0 2,0 3,0 5,0

förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den Antal pedagogiska verksamheten 12 (34,3%) 13 (37,1%) 8 (22,9%) 1 (2,9%) Instämmer inte alls 1 (2,9%) 35 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten 2,0 1,0 48,5 % 1,0 1,0 2,0 3,0 5,0 förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för Antal denna 7 (20,0%) 7 (20,0%) 11 (31,4%) 7 (20,0%) Instämmer inte alls 3 (8,6%) 35 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna 2,8 1,2 44,7 % 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

I utbildningen har du som gått inriktning mot 4-6 tillägnat dig förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för Antal yrkesutövningen i övrigt 7 (24,1%) 12 (41,4%) 8 (27,6%) 1 (3,4%) Instämmer inte alls 1 (3,4%) 29 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt 2,2 1,0 44,3 % 1,0 2,0 2,0 3,0 5,0 förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som Antal rör identitet, sexualitet och samlevnad 2 (7,1%) 10 (35,7%) 8 (28,6%) 5 (17,9%) 3 Instämmer inte alls (10,7%) 28 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad 2,9 1,1 39,2 % 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på Antal bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling 10 (34,5%) 12 (41,4%) 6 (20,7%) 1 (3,4%) 29 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling 1,9 0,8 43,6 % 1,0 1,0 2,0 2,0 4,0 förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov förmåga att identifiera och i samverkan med andra Antal hantera specialpedagogiska behov 2 (6,9%) 5 (17,2%) 10 (34,5%) 7 (24,1%) 5 Instämmer inte alls (17,2%) 29

MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov 3,3 1,2 35,5 % 1,0 3,0 3,0 4,0 5,0 förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med Antal elever och deras vårdnadshavare 3 (10,3%) 12 (41,4%) 8 (27,6%) 5 (17,2%) Instämmer inte alls 1 (3,4%) 29 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare 2,6 1,0 38,7 % 1,0 2,0 2,0 3,0 5,0

förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de Antal grundläggande demokratiska värderingarna 9 (32,1%) 12 (42,9%) 6 (21,4%) 1 (3,6%) 28 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna 2,0 0,8 42,7 % 1,0 1,0 2,0 2,5 4,0 förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den Antal pedagogiska verksamheten 8 (27,6%) 11 (37,9%) 6 (20,7%) 4 (13,8%) 29 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten 2,2 1,0 45,9 % 1,0 1,0 2,0 3,0 4,0

förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Antal 1 (3,4%) 8 (27,6%) 9 (31,0%) 7 (24,1%) 4 Instämmer inte alls (13,8%) 29 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna 3,2 1,1 34,8 % 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 I utbildningen har du tillägnat dig förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot Antal elever och deras vårdnadshavare 32 (43,2%) 26 (35,1%) 13 (17,6%) 1 (1,4%) Instämmer inte alls 2 (2,7%) 74 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare 1,9 0,9 51,1 % 1,0 1,0 2,0 2,0 5,0

kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för Antal hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet 16 (21,6%) 29 (39,2%) 22 (29,7%) 5 (6,8%) Instämmer inte alls 2 (2,7%) 74 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet 2,3 1,0 42,5 % 1,0 2,0 2,0 3,0 5,0 kunskap om och förmåga att beakta sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv kunskap om och förmåga att beakta sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och Antal andraspråksperspektiv 18 (24,3%) 28 (37,8%) 15 (20,3%) 8 (10,8%) Instämmer inte alls 5 (6,8%) 74 MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin MedianMax kunskap om och förmåga att beakta sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv 2,4 1,2 49,1 % 1,0 2,0 2,0 3,0 5,0

Skriv gärna ned övriga synpunkter här! Skriv gärna ned övriga synpunkter här! Vi som läser f-3 måste få mer kunskaper om elevers sexuella identitetsutveckling. Vi har inte läst någonting om sex-och samlevnadsundervisning. Lärarna på Mah måste se till att anpassa sina föreläsningar efter de studenter som läser kursen. Vi som läser f-3 har många gånger känt att föreläsningarna (och litteraturen) ofta riktar sig till lärarstudenter som ska arbeta med yngre eller äldre elever. Lärarna på Mah måste prata sinsemellan för att i svika onödiga konflikter. Det gäller framförallt 1. För de som anar för enskilda kurser för att undvika att vi får för mycket att göra i vissa perioder och för lite i andra perioder 2. För de lärare som håller i no- och engelskakursen som löper parallellt under t3 samt 3. För de lärare som examinerar/är handledare under sag- och examensarbetet. Det var varit en rätt bra variation på kurser och moment. Tyvärr har det överlag varit dålig kommunikation mellan lärare inom en och samma kurs. Det ges olika riktlinjer som påverkar oss studenter negativt. Viktigt att vara samstämmiga när man är lärarutbildare! Hade önskat mer specialpedagogik, konflikthantering och praktik. En del moment har gjort sig synliga mer explicit än andra, och tvärtom. Men vid det sistnämnda har den litteratur som funnits i respektive kurslista i de flesta fall fyllt i eventuella luckor. Det har överlag varit mycket fokus på äldre barn än f-3. Borde vara ännu mer fokus på didaktik och mindre på ämneskunskaper. Borde även vara högre krav överlag. Mer fokus på sex och samlevnad och skolans värdegrund och uppdrag inkl diskriminering. Hållbar utveckling är något som har saknats på utbildning. Jag har själv sökt mig till den informationen och på så sätt fått fördjupade kunskaper i hur detta ska beröras i undervisningen. Det har varit alldeles för lätt för lata studenter att glida med och få betyg på kurser som de knappt varit delaktiga i. Det borde även vara lättare att underkänna på VFU. Kanske även ett max antal underkända VFU-kurser innan man blir utskriven från utbildningen? Ett lämplighetsprov innan man söker kan förhindra att hälften av studenterna är sådana som inte brinner för barns lärande utan "läser detta för jag inte har något annat att göra och för att få CSN". Visst har vi lärarbrist i Sverige men borde vi inte satsa på kvalitet snarare än kvantitet? I synnerhet då det finns forskning som visar att lärarens kompetens är avgörande för elevers resultat. Hade uppskattat om det var mer om föräldrakontakt och konflikthantering. Hade varit bra att inleda utbildningen med en kurs "att vara lärare". Samt mer om administrationen. Introducera skollag etc tidigt i utbildningen. Mycket bra utbildning, lärt mig massor och växt som person. Ser fram emot att verka som lärare. Speciellt tack till alla notelärare som alltid ställt upp och hjälpt/stöttat oss. Jag var myckey nöjd med kurserna i engelska. De var sammanhängande i en portfolio och jag fick formativ feedback under kursens gång. Jag hade gärna sett mer sånt på de övriga kurserna. Väldigt lite kring förskoleklassen, inkastat i en kurs i utbildningen. Mer kring praktiskt hur man lär barn att läsa och skriva, fått metoderna men hur kan man börja. Mer praktiskt och estetiskt inom de olika ämnena, kanske en helt egen kurs. Det finns saker som vi endast nämnt i förbifarten under min tid på lärarutbildningen såsom exempelvis andraspråkselver, specialpedagogik, kontakt med vårdnadshavare, identitet/sex och samlevnad samt mobbing vilket jag anser vara problematiskt. Det har framgått tydligt att min institution inte har tillräckligt med pengar för att fylla alla dessa mål och samtidigt lära oss gedigna ämneskunskaper. Däremot är jag övertygad om att vi har de mest kompetenta lärarna. Ett skäl kan vara att för mycket krut läggs på omtentamen och stöd åt svaga studenter vilket måste budgeteras för. Jag tror att om skolan varit tydligare med vem som kommer in på utbildningen (inträdesprov, färre utbildningsplatser) så hade mer krut kunnat läggas på oss som faktiskt är i skolan med ett intresse för att utveckla oss själva. Just nu verkar det som om flera studenter inte klarat tidigare kurser utan gör omtentamen (som ska rättas av våra lärare vilket är tidskrävande). Jag anser att det måste få ett slut eller så måste mer pengar skjutas till utbildningen så att dem av oss som är intresserade av att utvecklas och inte enbart att "klara" tentorna och skrivuppgifterna kan få en mer fördjupad och meningsfull utbildning. Denna kritik vänder sig inte på något sätt till min institution utan till lärarutbildningen i stort. Som sagt så finns det stor kompetens bland mina lärare och jag har märkt deras frustration över att inte kunna ge oss mer av det vi behöver pga tidsbrist. De har gjort vad de kan i alla lägen och lyssnat på våra förslag eller ideér om hur vi kan utveckla kurser och examinationer och varit ett stort stöd när detta har behövts (med ett undantag=examensarbetet). Jag hoppas att institutionen i framtiden får mer pengar så att vi som går ut inte faller tillbaka på att använda oss av Workbook, textbook för att det är vad vi kan vara tryggast med. Istället behöver vi mer lektionstid, mer tid för planeringsuppgifter, mer tid för lärarledd undervisnings, mer tid till diskussioner kring elevtexter som kan kopplas till kunskapskrav och hur vi bäst ger eleven det den behöver för att utvecklas vidare. Många gånger har det bara handlat om att överleva utbildningen eftersom den varit så dålig högre krav. heltids utbildning ska kräva heltidsstudier. mer praktisk övning i t ex bedömning och planering, i t ex workshop-form, bedömma elevtexter. saknar termins- och års-planering, vi har bara gjort lektionsplaneringar eller teman - hur delar en upp läroplanens kunskapskrav och ser till att undervisa om allt under åk 4-6? Var alldeles för lite om bedömning på högskolan, en fick den mesta kunskapen från VFU.n och det visade sig att inte alla fick så bra där heller. Skulle varit bättre information om hur upplägget för examensarbetet såg ut innan det faktiskt var dags så en kunnat förbereda sig bättre. Och sista kursen borde ändras då det kändes som upprepningar i momenten och märkligt med inlämning på examensdagen. Tycker det är obegripligt att utbildningen mot f-3 inte inbegriper mer av de estetiska ämnena. Saknar dessutom konkret undervisning inom IKT, hur det används effektivt och vilka verktyg/plattformar som finns. Hur ska vi tex kunna använda en interaktiv skrivtavla om vi varken möter den på MaH eller VFU:n? (På VFU:n borde det dessutom vara krav på att handledare har handledarutbildning, samt större utrymme att byta skola om man inte trivs eller vill vidga sin vy. Hade gärna sett någon slag "teknik-verkstad" dit man kunde söka sig för att få testa olika former av program/appar, bild- och filmredigering. Har även fattas en handfast ledarskapsutbildning, något som jag tog för givet skulle ingå eftersom jag ser ser lärarrollen som en ledarroll. Hade även gärna sett att vi fått med oss mer om hur barn socialiserar i grupp och hur vi löser konflikter med yngre barn. Glappet mellan högskolan och VFU-praktiken är för stort. När man kommer ut på praktiken inser man att teorierna från högskolan inte alltid fungerar. På praktiken möter man en verklighet som är mer komplex. Samtiden genomgår snabba förändringar och där hänger inte högskolan med.