Resultat från samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2018

Resultat från samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2018 Eeva-Kaarina Aaltonen, Joni Virtanen & Jutila Heli Österbottens vatten och miljös publikationer 4

Larsmo skärgård. Övre bilden är från Köpmanholmens hamn och nedre bilden utsikten från Köpmanholmens torn. Heli Jutila 23.6.2019. Pärmbild: Fäboda Heli Jutila 2019 Aaltonen Eeva-Kaarina, Virtanen Joni & Jutila Heli 2019: Resultat från samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2018. - Österbotten vatten och miljös publikationer 4. 33 s + 13 bilagor. Jakobstad. Översättning Curt Nyman ISBN trycksaker: 978-952-7363-08-9 ISBN nätpublikation: 978-952-7363-09-6 ISSN: 2669 8447 (trycksak) ISSN: 2669 8978 (nätpublikation) 1

INNEHÅLL SAMMANDRAG... 3 ABSTRACT... 5 1. INLEDNING... 6 1.1 Grunderna för kontrollen... 6 1.2 Material och metoder... 7 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten... 8 2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI... 8 3. BELASTNINGEN... 10 3.1 Avloppsvattenbelastning... 10 3.2 Värmebelastning... 12 3.3 Larsmo-Öjasjön... 13 4. VATTENKVALITETEN I HAVET... 14 4.1 Provtagningsförhållandena... 14 4.2 Vattenkvaliteten under vintern 2018... 15 4.3 Vattenkvaliteten under tiden med öppet vatten år 2018... 16 4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2000 2018... 21 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen... 25 5. FISKERIEKONOMISKA KONTROLLEN... 28 6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR INOM KONTROLLOMRÅDET 2018... 29 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen... 29 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2018... 30 6.3 Temperaturkarteringar... 30 6.4 Mässkärs naturstation... 31 6.5 Pörkenäs lägergård... 31 6.6 Fiskeriekonomisk kontroll 2018 efter muddringen av Jakobstads hamn och farled... 31 KÄLLFÖRTECKNING... 32 BILAGOR... 33 2

SAMMANDRAG I denna rapport behandlas resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 2018, vilket var det första året i den nya kontrollperioden (2018 2027). I samkontrollen deltog UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alholmens Kraft Ab:s kraftverk (AK 1 och AK 2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjöns sötvattenbassäng. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren till alla delar under 2018. Stadens avloppsreningsverk uppnådde inte till fullo tillståndsvillkoren under 1. och 2. kvartalen. Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 95 % av den organiska COD belastningen och 80 % av BOD belastningen från UPM Kymmene + Billerud. Andelen av näringsämnesbelastningen var från UPM Kymmene + Billerud 80 % av fosfor och 32 % av kväve. 20 % av fosforbelastningen och 62 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 5 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab. Avloppsbelastningen låg beträffande den organiska delen (BOD och COD) på samma nivå som föregående medan fosforbelastningen var något lägre än föregående år. Avtappningarna via dammluckorna och fiskvägarna från Larsmosjön ut i havet var under januari-maj nära de normala. Men från juni framåt kom sjövatten ut endast via fiskvägarna. Under juli-augusti och september-oktober måste också fiskvägarna stängas för totalt ca 2 månader. Kväve- och fosfortransporten från Larsmosjön var 2018 därmed exceptionellt liten och sjövattnets andel mindre än normalt eller 3,5 4 gånger större än näringsbelastningen från avloppsvattnen. Under vintern, då vattenutbytet är som sämst, strömmar avlopps- och sjövattnet med ytvattnet och under isen uppstår en tydlig skiktning i vattnet gällande nästan alla vattenkvalitetsparametrar. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Sjöoch avloppsvattnens inverkan syntes under vintern 2018 på ungefär samma område som föregående vinter och tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön Hälsingön. Vid punkterna längre ut (P64, P73) var inverkan liten. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö- och avloppsvatten blandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och skiktning uppstår nästan inte alls. Våren 2018 observerades avlopps- och sjövattnets inverkan tydligast från området utanför Hästgrundet till Hälsingöfjärden som brunare och ställvis grumligare ytvatten än havsvatten. Norröver kunde sjövatten observeras i hela vattenpelaren i Kackursfjärden medan sjövattnet inverkan därifrån norrut var mindre. Sommartid kan avlopps- och sjövattnens inverkan ses som förhöjda grumlighets- och färgtal samt näringsämneshalter inom det inre kustområdet. Siktdjupet var inom hela undersökningsområdet mindre under försommaren och större under sensommaren jämfört med föregående år. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i tre eutrofieringsklasser. Det eutrofa området finns i närheten av utsläppen. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet till västra sidan Ådön och i norr till Kackursfjärden. Området utanför detta hörde till klassen på väg att eutrofieras. Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. Vattenkvalitetsdata från området utanför Jakobstad (åren 2014 2018) har platsvis jämförts med de vattenkvalitetparametrar som används i den ekologiska klassificeringen. På basen av vattenkvalitetsparametrarna 2018 placerade sig största delen av observationspunkterna som ligger inom Bottenvikens inre kustområde i klasserna nöjaktig eller försvarlig. Observationspunkterna som ligger inom Bottenvikens yttre kustområde hörde till klasserna god-nöjaktig. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 2013 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga. Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde har klassificerats till god status. Larsmosjön var i nöjaktigt ekologiskt tillstånd. 3

Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakobstad år 2018 braxen, strömming och sik. Den totala fångsten var mindre än under föregående år. Nät var det mest använda fiskeredskapet. Vattnet vid övervakade badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren 2018. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 2018 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn. Fiskeriundersökningen för efterkontroll av muddringen i Jakobstads hamn och djupfarled samt havsdeponeringen avslutades under 2018. Inverkan av muddrings- och deponeringsarbetena har kunnat konstateras endast i närheten av Gräggören. På basen av efterkontrollen 2018 hade fiskstammarna vid Gräggören återgått till det tillstånd de hade före muddringarna. 4

ABSTRACT The results of joint monitoring of sea during 2018 in the front of Pietarsaari are presented in this publication. The participants of joint monitoring are UPM Kymmene Oyj, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Pietarsaari Water (Vesi), Pietarsaari Harbour (Satama Oy) and Alholmens Kraft Oy power plant. The quality of the sea water in Pietarsaari area are influence by waste waters from industry and settlements, cooling waters and humus-rich, sometimes acidic waters running from the Luodon Öja freshwater pool to the sea. UPM Kymmene Oyj s, OSTP s ja Alholmens Kraft s environmental permit conditions were fulfilled in all respects in year 2018. The towns wastewater plant did not meet all the requirements during the 1. and 2. half of the year. About 95 % of the wastewater lead to the sea, 98 % of the organic COD load and 80 % of the BOD load came from UPM and Billerud. 80 % of phosphorous and 32 % of nitrogen in the wastewater load came of UPM Kymmene and Billerud year 2018. 20 % of P and 62 % of N came from the town s sewage plant. The rest (5 %) of the N load came from OSTP Finland Oy Ab. The wastewater load of organic (BOD and COD) and N was at previous years level and for the P somewhat smaller than previous year. Waters run from Luoto Lake to the sea by flood hatches and fishways somewhat normally during January May, but since June water came to the sea only from fishways. In July October even fishways were closed for about two months. The P and N loads from the Luoto Lake and above drainage basin were 3,5-4 times the discharge from industry and settlement-based sewage. During the winter, when the turnover of the water is the least, waste and lake waters run in the surface water and a clear layering in regard to water quality parameters forms under the ice. Typical for the winter water quality are strong regional and between years variations. The influence of waste and lake waters was seen in winter 2018 approximately in as large area as the previous winter, and most clearly in the surface waters of Ådö Hälsingö inner archipelago. In the outermost points (P64, P71) the impacts were low. During the open water the dilution conditions are better and lake and waste waters mix to the whole water body. The concentrations in surface water were lower than in winter and there was hardly no layering. In spring 2018 the impact of waste and lake waters was clearly seen in the front of Hästgrundet in Hälsingöfjärden as brown and turbid surface water. In the North lake waters were detected in the whole waterspout in Kackursfjärden. To more north the influence was clearly less. In summer the waste and lake water impacts were seen in increased turbidity, colour value and nutrient concentrations close to the coast. The secchi depths were smaller than in previous year in the early summer, but higher than that in the end of the summer in the whole observation area. The sea in front of Pietarsaari can be divided to three eutrophication classes based on chlorophyll concentrations. The most euthrophic water is situated in the discharge area. The slightly eutrophic area reached from the coast to the west side of Ådö and in the north to the Kackursfjärden. More distant sites were classified as being in the beginning of eutrophication. The aim of water management planning is to attain and maintain the good quality of waters in Finland. The water quality data of sea in front of the Pietarsaari (years 2014 2018) has been compared by sites to the parameters of the ecological classification used in water management planning. Based on the water quality parameters the sites of Bothnian Bay inner sea belonged mainly to the classes moderate or poor in year 2018. The sites of outer coast can be classified good moderate. In the ecological assessment of the status of Finnish waters 2013 the front of Pietarsaari and the water body of Kallan were classified as moderate and the water bodies of Luoto archipelago and outer archipelago of Uusikaarlepyy as good ecological status. The Luoto Lake was in a moderate ecological status. Based on the data collected by the Fishery region the most common catch fish were bream, Baltic herring and whitefish. The total catch was smaller than in the previous year. In summer 2018 the monitored beaches fulfilled the quality requirements. In the national algae monitoring no blue-green algae blooming were detected in Ådö fish harbour in summer 2018. Based on the monitoring of fish populations after dredging and setting depositions of sediments to the sea in Pietarsaari deep channel and harbour the fish populations seem to have reverted to the stage, which existed before dredging. 5

1. INLEDNING 1.1 Grunderna för kontrollen Det renade avloppsvattnet från bosättningen i Jakobstadsnejden (Jakobstads Vatten) samt från UPM Kymmene Abp:s massafabrik, BillerudKorsnäs Finland Ab:s pappersfabrik och Walki Ab leds ut i havet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken till samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene. Kylvattnet från Alholmens Kraft Ab:s kraftverk leds till samma område. Även Jakobstads Hamn Ab deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna kan ses i figur 1. Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, utsläppsplatserna och provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016) Purkuputket / Utläppsrör: A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten B Alholmens Kraft C UPM Kymmene, Billerud och OSTP D Satama / Hamnen E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård Kontrollåliggandena för deltagarna i samkontrollen grundar sig på de i tabell 1 nämnda besluten från Västra Finlands miljötillståndsverk (LSY), NTM-centralen i Södra Österbotten, Regionförvaltningsverken i Södra Finland samt i Västra och Inre Finland och Vasa förvaltningsdomstol (VHO) I samkontrollen 2018 följdes kontrollprogrammet för vattenområdet och fiskeriekonomin (Mykrä och Aaltonen 2017b), som godkänts av NTM-centralen i Södra Österbotten genom beslut EPOELY1616/2016 (7.3.2018) och under samma Dnr gjorda preciseringar (4.5.2019). Genom preciseringen av kontrollprogrammet tillades en för karteringsändamål särskilt utsedd provtagningsplats för bestämning av metaller (2019) och på basen resultaten avgörs fortsättningen. NTM-centralen i Egentliga Finland har godkänt det fiskeriekonomiska kontrollprogrammet genom sitt beslut VARELY4736/5723/2012 (16.5.2018). 6

I detta sammandrag behandlas i enlighet med kontrollprogrammet data om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriekonomiska uppföljningen från 2018 samt refereras övriga undersökningar som blivit utförda inom området under året: hamnens undersökning av dagvatten, resultat från badstrands- och alguppföljningen (kap. 6.1), och övervakning av avloppsreningsverket vid Mässkärs naturstation (kap. 6.4) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pörkenäs lägergård (kap. 6.5). Ytterligare sammanfattas i kapitel 6.6 resultaten från den fiskeriekonomiska kontrollen efter muddringarna i Jakobstads hamn och farled samt dumpningsarbeten (Keränen 2019). Bottendjursundersökningen från 2018 saknas till följd av ett misstag i planeringen av provtagningen. Sammandraget har gjorts av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av KVVY Tutkimus Oy (tidigare BotniaLab Oy). En förteckning över de använda analysmetoderna finns som bilaga 10. Tabell 1. Tillståndsbesluten gällande deltagarna i samkontrollen. Aktör Tillstånd Jakobstad stad/ Jakobstads LSSAVI/74/04.08/2011 (10.12.2013) tillståndsbestämmelser 1) 14), 16) Vatten UPM Kymmene Oyj, LSY 85/2003/1 (29.12.2003) tillståndsbestämmelse 40) VHO 00282/04/5101 (13.5.2005) nytt tillstånd LSSAVI/870/2015 28.12.2017; Vaasan HO 20.3.2019 BillerudKorsnäs Finland Oy LSSAVI 148/2017/1 (871/2015 28.12.2017) tillståndsbestämmelser 18), 22) OSTP Finland Oy Ab LSSAVI/180/04.08/2010 20.6.2013 tillståndsbestämmelser 1) - 4), 14), 17) Alholmens Kraft Oy Ab LSSAVI/75/04.08/2011 (19.1.2016) tillståndsbestämmelser 16), 49) VHO 00237/16/5399 (4.7.2017) Jakobstads Hamn Ab LSSAVI/6628/2014 (29.9.2017) tillståndsbestämmelser 17), 18 ja 21) Trafikverket, Västra Finlands ESAVI/187/04.09/2010 tillståndsbestämmelse 10), LSSAVI/117/04.09/2011, farledsenhet och Ja- kobstads Hamn Ab EPOELY/35/07.04/2010, 11.9.2012 Dnro POHELY/1822/5723/2011, VHO 27.6.2011 nro 11/0420/2, VHO 4.11.2011 nro 11/0757/2 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 2018 består av följande delar: 1 vinterprovtagning, 12 punkter i havet och 2 insjöpunkter (figur 1, bilaga 1; resultat i bilaga 2) 3 omfattande provtagningar vid öppet vatten, 16 punkter i havet och 2 i Larsmosjön (bilaga 2) 5 provtagningar vid öppet vatten, 6 punkter i havet och 2 insjöpunkter (intensivuppf.; bilaga 3) resultaten från Södra Österbottens NTM-centrals punkt P64 (bilaga 4) årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet (bilaga 5) årlig insamling av uppgifter om badvattenkvalitet (bilaga 6) och förekomst av alger (bilaga 7) resultat från den årliga bottendjursundersökningen saknas (KVVY:s förklaring som bilaga 8) analysresultat av avloppsvattenprov från Mässkärs naturstation 2018 (bilaga 13) Utvecklingen av belastningen från OSTP för 2001 2018 finns som bilaga 9 och Jakobstads Hamn Ab:s utredning av sitt dagvatten finns som bilaga 12. En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 2004). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan under olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden 2006 2010 (Aaltonen och Kalliolinna 2011). Resultat för kontrollperioden 1973 1997 finns i en omfattande tillståndsrapport (Aaltonen m.fl. 1998). Sedimentundersökningar har gjorts under bestämda år, senast 2017 (Mykrä och Aaltonen 2017a och Palomäki 2017). 7

1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Aroviita m.fl. 2012). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år 2015. För en del vattenförekomster har man satt avvikande tids- och statusmål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads skärgård och Larsmo skärgård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsområde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) (Vuori m.fl. 2009). Den ekologiska klassificeringens kriterier betonar biologiska faktorer, som stöd används fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning i området som klassificeras. Klassificeringskriterierna har uppdaterats (Aroviita m.fl. 2012) efter den första klassificeringen som färdigställdes år 2008 (Vuori m.fl. 2009). Som biologiska klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används bottenfaunan, som beskrivs med hjälp av de s.k. BBI-ELS-indexen. Därtill beaktas växtplankton som halten klorofyll-a och parallellt växtplanktonets biomassa. Som fysikalisk-kemiska parametrar används siktdjup och totala näringsämneshalter (kväve och fosfor) under sommaren (juli-augusti + 1. veckan i september). Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år 2013. Tillståndet för Bottenvikens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för kustvattnen och små vattendrag fram till år 2021 som NTM-centralen i Södra Österbotten har uppgjort (Westberg & Lax 2016). På basen av vattenkvalitetsparametrarna i samkontrollresultaten har det gjorts en klassificering för varje provtagningspunkt. Klassificeringen redovisas i kapitel 4.5. Motsvarande klassificering av provtagningsplatserna på basen av bottendjursindexen för åren 2013 2017 återfinns i kapitel 6.2. 2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI Mätstation för nederbörd i Karleby Korplax har lagts ned i slutet av 2014. Därefter har data fåtts från Meteorologiska institutets mätstation Karleby Hållhagen. Denna var dock ur bruk 2018. Kontrollårets nederbördsdata har fåtts från mätstationen Metsäkylä i Kalajoki. Där var den totala nederbörden 420 mm eller betydligt mindre än långtidsmedelvärdet (544 mm). Årets medeltemperatur (4,5 C) var i Kronoby ungefär en grad högre än under föregående år och högre än långtidsmedelvärdet (3,4 C). Vid Tankar var årsmedeltemperaturen 4,9 C (Meteorologiska institutet/ Klimattjänster 2019). Under januari-juli 2018 regnade det mindre än genomsnittet och speciellt nederbördsfattiga var februari, maj och juli samt november under slutet av året. Också senare delen av våren och försommaren var torrrare än normalt. Den totala nederbörden (420 mm) var 77 % lägre än referensperiodens årsnederbörd (figur 2). Förvintern 2017/2018 var mildare än referensperioden medan februari-april var kallare än normalt. Maj var varm och från juli framåt var hela senare delen av året varmare än normalt. Vid Tankar i Karleby var det med undantag av våren och försommaren varmare än i Kronoby (figur 3). Bestående istäcke bildades 1 3 veckor senare än normalt under slutet av 2017 och isen försvann på våren 2018 en knapp vecka tidigare än under referensperioden (Meteorologiska institutet/istjänster 2019). Istäckets varaktighet var i närheten av fastlandet 2 3 veckor kortare än normalt och också längre ut (Mässkär) ca 3 veckor kortare. 8

Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Kalajoki Mätsäkylä 2018 samt medeltalen i Korplax åren 1981 2010 och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Karleby Tankar år 2018 samt medelvärdet för Kronoby perioden 1981 2010 (Meteorologiska institutet/klimattjänster 2019). Tabell 2. Tidpunkten för isläggning och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2017 2018 (Meteorologiska institutet/istjänster 2019) samt jämförelseperioden 1961 1990 (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = stadigvarande istäcke upphör, D = isens slutliga försvinnande, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, 1961-1990, min = minsta och max = största under perioden 1961 1990) Plats Vinten 2017-2018 1961 1990 A B C D E M Min Max Jakobstad, hamnen 25.12. 26.12. 24.4. 24.4. 129 143 102 187 Ådöskatan 25.12. 27.1. 24.4. 24.4. 122 143 91 178 Mässkär 29.12. 30.1. 24.4. 24.4. 118 137 77 166 Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskvägar, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskväg är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskväg 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fiskvägarna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes 1998 från variationerna i havsvattenståndet och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 och +20 cm (N 60). Vattenföringen från Larsmosjön har beräknats automatiskt på basen av uppmätta vattennivåer samt tiden när dammluckor och fiskvägar varit öppna (UPM Kymmene Abp 2018a, figur 4). Havsvattennivåns variationer vid Jakobstads hamn (Meteorologiska institutet/havstjänster 2019) visas i figur 5 Figurerna 4 och 5. Avtappningen från Larsmosjön som månatlig medelvattenföring under 2018 (UPM Kymmene 2018a) och under jämförelseperioden 1999-2016 samt havsvattenståndet (MW2018) vid mareografen vid Jakobstads hamn 2018 (Meteorologiska institutet/havstjänster 2019). 9

Avtappningen från Larsmosjön var 2018 i medeltal 22,0 m 3 /s, vilket är en fjärdedel mindre än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 2016, 29,1 m 3 /s). Avtappningen fördelades så att vid Gertruds avtappades i medeltal 6,8 m 3 /s via dammluckorna och 4,6 m 3 /s via fiskvägen (sammanlagt 52 %) samt vid Hästgrundet 9,7 m 3 /s och vid Storströmmen 0,9 m 3 /s (sammanlagt 48 %) Regleringslucka 2 vid Gertruds användes inte sommartid eftersom öppnandet av den försvårar användningen av den närliggande båtslussen på grund av kraftiga strömmar (Pietilä 2018). Avtappningarna från Larsmosjön var under vårflödet i april riklig jämfört med referensperioden (1999 2016). Under januari-mars och i maj var vattenföringen ungefär på normal nivå. Från juli framåt kom det vatten från sjön till havet endast genom fiskvägarna och vattenföringen var exceptionellt liten (figur 4). 3. BELASTNINGEN Förutom avlopps-, kyl- och sjövatten mottar vattenområdet utanför Jakobstad även diffus belastning från bäckar och diken i närområdet. Avloppsvatten kommer från UPM Kymmene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker samt från OSTP Finland Oy Ab:s fabriker och vattnet från dessa anläggningar leds ut i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Kommunalt avloppsvatten kommer från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda samt i mindre omfattning från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkärs naturstation. Sjövatten strömmar ut i området via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fiskvägarna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskväg ligger norr om kontrollområdet. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. 3.1 Avloppsvattenbelastning Produktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad var 2018 totalt 745 137 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes nästan 95 % eller 705 387 ton. Cellulosa producerades 7 8 % mindre än under föregående år. BillerudKorsnäs Finland Ab huvudprodukter är blekt och oblekt papper som under 2018 tillverkades totalt 190 471 ton av den cellulosa UPM Kymmene prodicerade. Mängden tillverkat papper var nästan samma som under föregående år. 150 998 ADton blekt papper och 39 473 Adton oblekt papper tillverkades. Walki Ab tillverkar bestrukna och laminerade samt tryckta pappersprodukter främst för industrins behov. Produktionen under 2018 var 75 781 ton eller något mera än föregående år. Det renade avloppsvattnet från UPM och BillerudKorsnäs leds till havet nordost om Alholmen via en aktivslamanläggning samt via efterluftning och sedimentering i Labackörsviken (figur 1). UPM Kymmenes ännu 2018 i kraft varande tillståndsgränser var som månadsmedelvärde för BOD 4,4 t O 2/d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 70 t O 2/d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och för AOX 600 kg/d (500 kg/d). Andelen av BillerudKorsnäs avloppsvatten i den till aktivslamanläggningen ledda belastningen varierade 2018 från 1 % av fosfor till 75 % av fasta ämnen. OSTP:s andel av kvävebelastningen var ca 10 %. BOD-, COD-, fosfor- och kvävebelastninen i det renade avloppsvatten UPM (2018b) och BillerudKorsnäs leder till havet minskade från föregående år (figur 6). AOX -belastningen (190 kg/d) var likaså mindre än föregående år. Belastningen av fasta ämnen var dubbelt större än under föregående år, vilket berodde på störningar i aktivslamanläggningen under servicestagnationen i slutet av året. Fosforbelastningen varierade mellan 11 och 31 kgp/d och var av ovan nämnda skäl större under senare delen av året än under den förra delen. Hela årets medelvärde (22 kg P/d) var trots detta mindre än medeltalet under föregående 5-års period (2010 2014: 26 kg/d). Alla belastningsgränser (också de nya) underskreds under 2018. Det renade avloppsvattnet från invånarna inom avloppsnätena i Jakobstad och Nykarleby städer samt i Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 30 000 inv.) leds ut i havet söder om Alholmens hamn (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstads Alheda avloppsreningsanläggning. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som medverkar i samkontrollen. Belastningen på recipienten av totalkväve och ammoniumkväve var något mindre än under föregående år. Övriga belastningsparametrar var 1,5 3 gånge större än under föregånde år (figur 6), vilket berodde på driftstöringar i reningsveket speciellt under 10

snömältningen på våren. Tillståndsgränserna i miljötillståndet uppfylldes inte till alla delar under kvartalen 1 och 2 Reningseffekterna var som medeltal för hela året delvis blygsamma: fast substans 87 %, BOD 7(ATU) 93 %, COD Cr 84 % och fosfor 91 %. Kvävereduktionen var som årsmedelvärde 23 % (Vesisenaho & Jutila 2019). Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkades under året ca 28 000 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar (kapaciteten är ca 50 000 t/a). Rören betas i en syrabassäng med salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOHsedimentering samt i en process som togs i bruk år 2007 då största delen av salpetersyran byttes ut mot svavelsyra. Under 2018 uppstod avloppsvatten 19 806 m 3, eller 1 650 m 3 /månd och det leds ut i havet via Labackörsviken i samma kanal som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e-post 2010). Kvävebelastningen från OSTP var år 2018 13 299 kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (30 000 kg/a). Också belastnings- och haltgränserna för metaller uppfylldes 2018 (tabell 3). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren 2001 2018 samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet finns i bilaga 9. Tabell 3. OSTP- Finland OyAb:s gränsvärden för halter och belastning samt förverkligade halter och belastning är 2017. Uppnådd halt 1. kvartalet 2018 Uppnådd halt 2. kvartalet 2018 Uppnådd halt 3. kvartalet 2018 Uppnådd halt 4. kvartalet 2018 Koncentrationsgräns Belastningsgränsvärde Uppnådd belastning 2018 Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a) Krom 0,5 0,34 0,18 0,32 0,15 25 4,55 Nickel 0,5 0,11 0,04 0,01 0,01 16 0,66 Bly 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 25 0,00 Kadmium 0,01 0,0070 0,001 0,00697 0,0039 0,5 0,077 Koppar 0,2 0,012 0,023 0,031 0,014 0,342 Fluorid 82 11,2 19,01 22,2 1800 633,5 ph 9,9 10,2 10,7 10,4 Tot-N 702 664 888 711 30000 13299 Jakobstads hamn Ab:s dagvattensystem för kajer och hamnområden innefattar över hundra insamlings- /slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps-/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms vid behov men åtminstone två gånger om året (Kujala 2014). Man fäster särskilt stor uppmärksamhet vid att dagvattenbrunnarna hålls rena och man strävar till att förhindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden lastning och lossning sker. Hamnens sanitetsvatten leds via avloppsledningar till Alheda reningsverk. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 har man uppskattat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten utgående från 500 mm årsnederbörd är ungefär 120 kg N/a, 9 kg P/a och 1 400 kg fast substans/a (Kujala 2012). Under 2018 togs prov från fyra brunnar på kajområdet och från två utlopp för dagvatten. Från resultaten beräknades belastningen utgående från en årsnederbörd på 500 mm på motsvarande sätt som 2007. Den totala mängden dagvatten blev 35 937 m 3 /år (år 2017 26 849 m 3 /år). Ökningen av den beräknade mängden dagvatten beror på en större asfalterad yta vid kajerna. Ämneshalterna i proven från ändana av rören varierade i någon mån och resultaten påvisade allmännt nedsatt kvalitet men med tanke på omständigheterna inte några speciella toppar. På basen av den beräknade mängden dagvatten och sedimenteringsbrunnarnas reningseffekt uppskattades hela hamnes dagvattenbelastning vid 500 mm nederbörd till ca 43,7 kg kväve, 6,9 kg fosfor och 103,5 kg fast substans. Den beräknade belastningen är betydligt mindre än vid föregående kartering, vilket beror på förbättrad snygghet i hamnen och förbättrat underhåll av brunnarna. Belastningen av fasta ämnen från hamnplanerna består främst av fasta partiklar från pappersoch energiindustrins träråvaror som samlas i brunnarna. En karta över provtagningspunkterna 1 6 och ett sammandrag av resultaten finns som bilaga 12. 11

Av avloppsvattnens organiska belastning på havet härstammade 98 % av COD och 80 % av BOD liksom 80 % av fosforbelastningen från UPM och resten från stadens avloppsreningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM:s (32 %) och stadens (68 %) reningsverk. Fosforbelastningen från avloppsvattnen har minskat stadigt från 1980-talet med undantag av några exceptionella år fram till att den från 2012 igen tillfälligt började öka en aning. Under åren 2014 2018 har både fosfor- och kvävebelastningen igen börjat minska. I den organiska belastningen (BOD, COD) har tidigare funnits en sjunkande trend. COD belastningen har hållits ungefär på samma nivå under de senaste tio åren och gällande BOD under de senaste fem åren. BOD belastningen var 2018 historiens lägsta. De stora utsläppen av fasta ämnen under slutet av året kan ses som en avvikelse beträffande belastningsstapeln för 2018 (figur 6). Figur 6. Avloppsvattenbelastningen 1996 2018. Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 10 mg/l, 95 % COD Cr 70 mg/l, 90 %, tot-p 0,3 mg/l, 95 % och fast substans 20 mg/l, 90 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 70 t O2/d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d). 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder fast bränsle. Under år 2018 producerades elektricitet (951 GWh/a), fjärrvärme (260 GWh/a) och processånga (233 GWh/a), totalt 1443 GWh/a (5 195 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var 3 032 GWh (n 10 900 TJ). Som bränsle användes torv (34 %), stenkol (23 %), trä (36 %), hushållsavfall (REF 6 %), 12 bar ånga (0,5 %) samt olja (0,3 %) vid start av kraftverket. Andelen trä var betydligt lägre än under föregående år (2017: 56 %) medan andelen torv och kol hade ökat. Kraftverkets (AK1 och AK2) driftstid 2018 var 8 238 timmar som är 12

drygt 450 timmar mindre än 2017. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 2018 var 3 917 TJ (figur 7) eller 36 % av bränslens totala energiinnehåll. År 2018 användes 173 milj. m 3 kylvatten eller i medeltal 5,5 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Kylvattnets temperaturökning räknad som dygnsmedelvärde var högst i juli, +9,0 C (tillstånd +13 C). Ett flertal längre driftstopp förekom: 1.1.-8.1., 12.1.-16.1., 23.1.-27.1., 9.2.-14.2., 27.2.-4.3., 24.4.-9.6., 19.9.-23.9. och 25.11.- 7.12. Dessutom förekom flera kortare avbrott. Under maj uppstod ingen värmebelastning till havet alls (Åkerlund, epost 20.5.2019). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 7). År 2018 var värmebelastningen från UPM Kymmene 4 504 TJ. För värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk och Larsmosjön har använts medelvärdena för åren 2002 2015. Figur 7. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad 2002 2018. 3.3 Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Materialtransporten från sjön har fåtts genom att räkna ihop näringsämnestransporten via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fiskvägarna. Den totala transporten av kväve och fosfor från Larsmosjön var 2018 lägre än föregående år beroende på lägre vattenföring (figur 8). Figur 8. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad under åren 2000 2018. År 2018 var hela årets fosfortransport från sjön till havet i medeltal 103 kg/d, som är betydligt mindre än medelvärdet (129 kg/d) under den föregående kontrollperioden. Också jämfört med föregående år var fosforbelastningen betydligt mindre. Också transporten av kväve (1 861 kg/d) var 2018 mindre än föregående år (2 543 kg/d) och mindre än den föregående kontrollperiodens medeltal 3 187 kg/d). Larsmosjöns näringsämnestransport var på årsnivå ungefär 3,5 4 gånger större än avloppsvattenbelastningen (figur 8, tabell 4). 13

Figur 9. Variationen näringsämnesbelastning på havet utanför Jakobstad månadsvis under år 2018. Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och är beroende av variationen i belastningen från Larsmosjön. Under 2018 var den avtappade vattenmängden från Larsmosjön nästan 30 % mindre än normalt och avloppsvattnens andel blev därför större än normalt. Avloppsvattnets andel av näringsämnesbelastningen var 2018 21 23 % av totala belastningen och var minst i april-maj (< 10 %) och störst i juli (84 87 %). Från juni framåt strömmade vatten ut från Larsmosjön endast via fiskvägarna och avloppsvattnets andel av fosforbelastningen ökade till nivån 41 84 % och kvävebelastningen 54 87 % (figur 9). Tabell 4. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 2018. Variabel UPM Pietarsaari yht./tills. Järvestä Lähialue**) kg/d 2018 Kymmene Jakobstad 2018 Från sjön Närområdet BOD7 638 143 781 CODCr 31 300 764 32 064 tot-p 22 5,5 27 103 9 tot-n 178* 381 556 1 861 160 vattenmängd m 3 /d 172 600 9 050 181 650 1,9 10 6 70 *) UPM + OSTP **) Lähivaluma-alue + isoimmat purot ja Pörkenäs lägergård/ Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998). 4. VATTENKVALITETEN I HAVET 4.1 Provtagningsförhållandena Väderleksförhållandena, vindriktning och vindhastighet samt lufttemperatur och molnighet samt havsvattenstånd har sammanställts i tabell 5. Under vinterprovtagningen var det öppet vatten vid de inre punkterna och längre ut hindrade packis tillträdet till punkterna. De innersta punkterna (P53 och 54) liksom de yttersta (P73 och 75) kunde därför inte nås. Dessutom måste provet från observationspunkten P 64 tas norr om grundet väster om Mässkär från samma djupzon. Under den omfattande provtagningen i augusti (21.8.2018) tilltog vinden under dagen så att provtagningsplatserna P71, 73 och 75 inte kunde nås. Motsvarande prov togs under provtagningen i början av september, 4.9.2018. Under vinterprovtagningen var dammluckorna vid Hästgrundet öppna och i maj var också luckorna vid Gertruds öppna. Alla luckor var öppna i maj. Från början av juni stängdes de egentliga dammluckorna för hela senare delen av året och också fiskvägarna var stängda två gånger för ungefär en månad. Provtagningarna i juli-augusti (16.7., 6.8.) inföll under en period då inget sjövatten alls strömmade ut i havet. 14

Tabell 5. Väderleksförhållanden utanför Jakobstad under provtagningsdagarna 2018. (havsvattenstånd cm, lufttemperatur, molnighet /8, vindhastighet m/s, vindriktning, snö dm) pvm mpk cm ilmanlämpötila pilvisyys /8 tuulen nopeus m/s tuulensuunta lumi dm 14.3.2018-56 -7 0 13 10 8.5.2018-15 3 1 2 348 12.6.2018-31 8 0 7 5 4.7.2018-15 12 7 6 20 16.7.2018-10 20 0 6 9 6.8.2018 1 16 1 0 0 21.8.2018-6 14 0 10 326 4.9.2018 2 17 0 6 253 8.10.2018 48 6,2 8 14 171 4.2 Vattenkvaliteten under vintern 2018 Till följd av avloppsvatten- och sjövattenströmmar uppstår en tydlig skiktning under isen där ytvattnets kvalitet avviker från den övriga vattenpelaren. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom också salthalten är lägre, vattnet är brunare och grumligare och totalhalterna av näringsämnen samt organiskt material (TOC) är tydligt förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i djupvattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Utbredningen av avlopps- och sjövatten visas i figur 10 som ytvattnets (1 m) färg, surhet och elledningsförmåga samt halterna näringsämnen och organiskt kol (TOC). Dammluckorna vid Hästgrundet var öppna i januari-mars och avtappningsförhållandena var nära det normala. Vid provtagningen var avtappningen ungefär 16 m 3 /s. Bägge fiskvägarna var också öppna och deras vattenföring var tillsammans 10 m 3 /s, varav 8 m 3 /s vid Gertruds (figur 4). Dammluckan vid Gertruds var stängd under hela början av året fram till mitten av april. Inverkan av avloppsvatten och sjövatten kunde 2018 observeras ungefär i samma utsträckning som under tidigare år. Inverkan syntes tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön-Hälsingön och kraftigast vid observationspunkten P67. Vid punkterna P64, P65, P71 kunde endast en liten inverkan ses. Inverkan av vattnet, som avtappas via Gertruds fiskväg kunde observeras i Kackursfjärdens (P79) och Orrskärsfjärdens (P78) ytvatten som lägre ledningsförmåga, förhöjda färgtal samt högre näringsämnes- och järnhalter. Ytvattnet var också något surt. Skiktningen var tydlig också vid de övriga punkterna i den inre skärgården (P51, P52, P55, P66 och P67). Inne i Gamla hamn (P51) var syresituationen dålig och i hela skärgården ut till Ådön-Hälsningön var ytvattnets färgtal förhöjt. Larsmosjöns vatten var inte i mars 2018 speciellt surt (ph 6,2 6,5) och i det väl buffrade havsvattnet observerades inga surhetseffekter. Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) saknas data men något söder därom var vattnets hygieniska kvalitet god (P51 och 52: enterokocker 0 2 cfu/100 ml). Vid punkterna P64, 65 samt P71 kunde observeras en svag inverkan av avlopps- och sjövatten. Från de yttersta punkterna P73 och P75 kunde inga prov fås och några resultat från referensområdet finns därför inte (figur 10). Syresituationen under isen var inom undersökningsområdet huvudsakligen tillfredsställande eller god (mättnadsgrad 59 91 %) både i ytvattnet och bottennära vattenskikt. Inne i Gamla hamn viken (P51) var syresituationen i hela vattenpelaren dålig (26 27 %). 15

Figur 10. Uppskattning av avlopps- och sjövattnets utbredningsområden i mars 2018. (från alla punkter finns inte prov på grund av dåliga isförhållanden). (Innehåller data från Lantmäteriverkets Terrängdatabas 05/2017.) 4.3 Vattenkvaliteten under tiden med öppet vatten år 2018 De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningen i maj (9.5.) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt för tidpunkten. Avtappningen från Larsmo-Öjasjön var i maj (Hästgrundet 27 m 3 /s, Gertruds 26 m 3 /s) större än genomsnittet. Vid provtagningen var alla luckor öppna. Ytvattnets temperatur var 3 10 C och en svag temperaturskiktning kunde noteras vid några punkter. Inverkan av sjö- och avloppsvattnen på havsområdet var något mindre än under föregående år men utsträcktes i ytvattnet i detekterbar grad ända till de yttersta punkterna. Inverkan av Larsmosjöns vattens var kraftig utanför Hästgrundet (P55) och vidare ända till Hälsingöfjärden (P66) och jämfört med havsvatten var ytvattnet brunare (120 250 mgpt/l) och ställvis grumligare (> 5 FTU) och mera näringshaltigt. Utanför Gertruds kunde sjövatten observeras i hela vattenpelaren i Kackursfjärden (P79: färgtal 200 mgpt/l) och ut till Orrskärsfjärden i ytvattnet (P78 1 m: 190 mgpt/l). Vid provtagningspunkterna i områdena kring Ådön, Mässkär och Örarna var inverkan lindrigare och kunde noteras närmast i vattnet nära ytan. Siktdjupet var inom området påverkat av avlopps- och sjövatten 0,4 0,9 m, i yttre skärdgården (P64, P65, P71) 1,7 2,2 m och i öppna havet (P73, P75) 3,3 3,5 m. Anmärkningsvärt höga halter klorofyll-a (2,3 13 µg/l) visade att den s.k. vårblomningen pågick. Endast vid de yttre punkterna (P64 och P75) var halterna under 5 µg/l. För algerna användbar fosfatfosfor samt ammonium- och nitratkväve fanns i mätbara halter vid alla punkter, mest inom området påverkat av avlopps- och sjövatten och i skärgården. Mängden tarmbakterier utanför stadens avloppsreningsverk var små. Havsvattnet hade i augusti (21.8.) värmts upp så att hela vattenpelaren hade samma temperatur, ca 17 C (variation 16,8 18,4 C) och ingen temperaturskiktning kunde observeras någonstans. Syrets mättnadsgrad var vid alla observationspunkter och i hela vattenpelaren god (80 93 %). Dammluckorna hade varit stängda från juni och den allmänna situationen var tämligen havsvattenpräglad, elledningsförmågan var mellan 460 och 540 ms/m. Utanför Alholmen var ytvattnet något grumligare (5 13 FTU) och brunaktigt (29 69 mg Pt/l) än havsområdet i övrigt. Halterna totalkväve och kvävets fraktioner 16

(ammonium och nitrat-nitrit) var i området innanför Ådön tydligt förhöjda på grund av avloppsvattnets inverkan, liksom även halterna totalfosfor och fosfatfosfor. I området kring Mässkär och Örarna var halterna på nästan samma nivå som i havet. Siktdjupet var i närområdet och den inre skärgården 1,0 1,6 m och i området Ådön-Mässkär-Örarna 2 2,5 m. Klorofyllhalterna var inom avloppsvattnets påverkningsområde på eutrof nivå (12 29 µg/l) och längre ut på lindrigt eutrof nivå, 4,5 9 µg/l. I utsläppsområdet nära fastlandet var den hygieniska kvaliteten god (1-2 cfu/100 ml). Från de yttersta punkterna (P71, P73 och P75) kunde prov tas först i början av september (4.9.) och vattnet var då fortsättningsvis av jämn temperatur och kvalitet men hade blivit betydligt klarare jämfört med föregående provtagning. Siktdjupet var vid de yttre punkterna 4,5 5,6 m och näringsämneshalterna var små, tot-p ca 10 µg/l och tot N 260 400 µg/l. Det fanns inte mätbara mängder fosfatfosfor och halterna klorofyll-a var nära karg nivå, 2,2 3 µg/l. De provtagningar som beställts av Södra Österbottens NTM-central (Hertta, Eurofins Environmental Testing Finland Oy) från punkt P64 var 2018 tre, 12.3., 1.8. och 4.9. Resultaten finns i tabellen i bilaga 4. Vid provtagningen i oktober (9.10.) hade vattenpelaren avkylts men hade fortfarande jämn temperatur (6 7 C) och var också i övrigt av mycket jämn kvalitet. Luckorna vid Hästgrundet och Gertruds var fortfarande stängda. Genom fiskvägarna hade vatten avtappats jämnt under förhösten. Avloppsvattnets inverkan var nu endast observerbar i ringa grad som något brunare och näringshaltigare vatten än havsvattnet i punkterna närmast Hästgrundet (P55 och P54) samt därifrån norrut (P67 och P66). Inverkan av fiskvägen i Gertruds kunde i lindrig grad ses i Kackursfjärden (P79) och Orrskärsfjärden (P78). Längre ut var rådde närmast marina förhållanden och vattnets färgtal var på nivån 10 20 mg Pt/l. Siktdjupet varierade från 0,9 m i närheten av utsläppsområdet till 3,0 m väster om Mässkär. Till punkterna P73 och P75 kunde man på grund av hård vind och sjögång inte komma vid provtagningen i oktober. Klorofyllhalterna indikerade lindrig eutrofiering och var med hänsyn till tidpunkten rätt höga inom hela området (5 9 µg/l). Vid observationspunkterna inom industrins och stadens utsläppsområde uppmättes smä mängder bakterier (2 47 cfu/100 ml). Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67) Figurerna 11 16 visar variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färg och halter av totalfosfor och totalkväve samt variationerna i halterna klorofyll-a från maj till oktober vid intensivuppföljningens observationspunkter P52, P54, P62, P64 och P67. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Under provtagningen i maj kan man se inverkan av Larsmosjöns vårflöde på nästan alla parametrar, siktdjupet är då som minst medan färgtalen och näringsämneshalterna är högst. Vattnets grumlighet varierade under sommaren kraftigt inom utsläppsområdet. Algproduktionen sätter i gång i början av juni, vilket man kan se som en tydlig topp i klorofyllhalterna. Under senare delen av augusti finns en annan topp. Områdesvisa olikheter mellan inre och yttre punkter är tydlig eftersom dammluckorna var stängda från och med början av juni fram till slutet av året. Sjö- och avloppsvattnens inverkan kan liksom tidigare år ses som mindre siktdjup (figur 11), förhöjda grumlighets- och färgvärden (figurerna 12 och 13) samt förhöjda halter näringsämnen i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67) (figurerna 14 och 15). Avloppsvattnets inverkan kan också ses söder om utsläppsområdet (P52). Inverkan utsträckte sig i början av sommaren enligt siktdjup och klorofyllhalter delvis utanför Mässkär till punkt P64. De lägsta och jämnaste halterna uppmättes vid punkt P64. Maximihalterna klorofyll (max. 24 µg/l) uppmättes vid nästan alla punkter i mitten av juni. Också vid punkt P64 observerades då en för denna punkt ovanligt högt halt (figur 16). Fosforhalterna varierade mellan den 69 µg/l (maj) vid den inre punkten (P54) och < 10 µg/l (juli-augusti) vid den yttre punkten (P64). Kvävehalterna varierade på motsvarande sätt mellan 1 200 µg/l (juni) och 220 µg/l (september-oktober) (figurerna 14 och 15). 17

Figur 11. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havet utanför Jakobstad under tid med öppet vatten 2018. Figur 12. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FTU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under tid med öppet vatten 2018. Figur 13. Ytvattnets (1 m) färgtal (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten 2018. 18

Figur 14. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten 2018. Figur 15. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten 2018. Figur 16. Halterna klorofyll-a (µg/l) i ytvattnet (0 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten 2018. 19

Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för tiden med öppet vatten år 2018 visas i figur 17. I eutrofieringsklassificeringen har använts medelvärden för klorofyll från hela tiden med öppet vatten (tabell 5), medan man i den ekologiska klassificeringen (kap. 4.5) använder medelvärden för klorofyll från juli-augusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 2012). Tabell 6. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Kyröläinen 1986). Klass a-klo µg/l Ytterst eutrof > 100 µg/l Mycket eutrof 30 100 µg/l Eutrof 10 30 µg/l Måttligt eutrof 5 10 µg/l På väg att eutrofieras 2 5 µg/l Karg < 2 µg/l På basen av medelvärden för klorofyllhalt indelades undersökningsområdet i tre eutrofiklasser: på väg att eutrofieras och måttligt eutrof och eutrof. Klorofyllvärdena var i havet utanför Jakobstad 2018 som helhet sett högre än föregående år. Det lindrigt eutrofa området sträckte sig genom skärgården till området väster om Ådön och i norr till Orrskärsfjärden (P78). Punkterna P64, P73 och P75 hörde till klassen på väg att eutrofieras. Punkterna närmare utsläppsområdet placerade sig i klassen eutrof.. Figur 17. Eutrofiklassificering på basen av medelvärden för klorofyll- a från hela sommaren 2018 (maj-oktober). Medelvärden för intensivuppföljning från punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n = 9). Vid övriga punkter n=3. (Innehåller data från Lantmäteriverkets terrängdatabas 05/2017) 20

4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2000 2018 Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och klorofyll-a) under perioden 2000 2018 vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 visas i figurerna 19 23, vintertid och isfri tid var för sig. Issituationen vid kusten försvårar möjligheterna att nå de yttre provtagningspunkterna och på grund av det är resultaten från punkt P75 ersatta med data från punkt P77 för vintrarna 2000, 2001, 2005 och 2007 och för vintern 2009 men data från punkten P78 samt för vintern 2010 och 2017 med data från punkt P73. Provpunkt P75 befann sig vintern 2011 inne i packisen och provet togs cirka 3 km längre söderut. Under åren 2012 2014, 2016 och 2018 har data för observationspunkten P75 ersatts med data från punkt P71. Punkt P71 motsvarar dock inte riktigt punkt P75, eftersom sjö-/avloppsvattnet inverkar under vintern, vilket ses i färgtalen och näringshalterna. SYRE Under 2000-talet har syresituationen stabiliserats inom hela området så att ytvattnets syrehalt åtminstone är nöjaktig men för det mesta god. Vintern 2018 var syremättnadsgraden vid Lillgrundet (P67) (figur 19) och punkterna därifrån norrut (P66, P78 och P79; bilaga 2.1) nöjaktig (64 70 %). Inne i Gamla hamn viken (P51) var syresituationen i hela vattenpelaren dålig (26-27 %). Vid de övriga observationspunkterna var syresituationen god (80 88 %). Figur 19. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden 2000 2018. 21

FÄRG Under vintern varierar färgtalen kraftigt till följd av att avlopps- och sjövattnet sprids olika beroende på vintrarnas avtappningssituation. Området som påverkades av Larsmosjöns vatten utsträckte sig 2019 enligt färgtalen tydligt till området mellan Ådön och Hälsingön (P62) (figur 20). Resultaten från P71 som använts för observationspunkten P75 motsvarar inte riktigt situationen i öppna havet. Under perioden med öppet vatten kan ses en tydlig gradient i vattnets färg utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet är betydligt brunare än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P64 och P75) är färgtalen låga (2018: medeltal 18 och 13 mg Pt/l) och variationerna är små. Färgtalen var 2018 lägre än föregående år, speciellt vid de inre punkterna (figur 20). Figur 20. Variationer i vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 vintertid och tid med öppet vatten 2000 2018. 22

FOSFOR Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgtalen beroende på avtappningarna av sjövatten under de olika åren. Halterna har varit konstant låga endast vid den yttersta observationspunkten (P75/ersättande). Den stigande trenden i fosforhalterna från 2012 vid punkterna nära utsläppen bröts 2017 när halterna var betydligt lägre än föregående år inom hela havsområdet. Samma nivå bibehölls också 2018 (figur 21). Den ganska höga halten från punkten P71 som använts för P75 motsvarar inte helt situationen i öppna havet. Fosforhalternas variation är under tiden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska jämna på de yttersta punkterna under hela 2000-talet. Den svagt ökande trend som under de senaste åren kunnat observeras i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och P67) återgick 2017 till nivån 3 4 år tidigare och sjönk ytterligare 2018. Från fastlandet utåt sjunker fosforhalterna till nivån 10 µg/l vid punkterna P64 och P75 (figur 21). Figur 21. Variationerna i totalfosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2000 2018. 23

KVÄVE Under vintern varierar halterna totalkväve liksom färgtalen och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna av sjövatten. De högsta halterna finns nära utsläppsområdena och de lägsta ute i öppna havet. Vintern 2018 var kvävehalterna inom avloppsvattnets och sjövattnets influensområde (P52, P54 ja P67) på samma nivå som föregående år och var 790 920 µg/l (figur 22). Värdena från P71 som använts för observationspunkt P75 motsvarar inte helt situationen i öppna havet. Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på ungefär 600 1 000 µg/l och sjunker till ungefär 200 400 µg/l ut mot havet. De genomsnittliga halterna som under de senaste åren ökat både inom utsläpps- och verkningsområdet liksom även längre ut var 2018 på samma nivå som föregående år (figur 22). Figur 22. Variationerna i kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2000 2018. 24

KLOROFYLL På basen av halten klorofyll-a, som indikerar eutrofiering, har skillnaderna mellan inre och yttre områden ökat under 2000-talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön har en stor inverkan på klorofyllhalterna vid dessa punkter. Klorofyllhalterna vid observationspunkten P75 har varierat nära bakgrundsnivån. Vid punkterna P52, P54 och P67 pendlar halterna något från år till år. Vid punkterna P54 och P67 i det inre kustområdet var klorofyllhalterna höga åren 2013 och 2014 när dammluckorna i stort sett var stängda. 2018 hade de genomsnittliga klorofyllhalterna ökat något vid alla punkter jämfört med 2017. Sjövatten avtappades från juni till slutet av årets huvudsakligen via fiskvägarna och under juli och augusti var också de stängda. Figur 23. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalter vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren 2000 2018 (intensivuppföljningens resultat 9-16/ år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av vattenkvalitetsdata från år 2018 och 2014 2017 har för varje observationspunkt gjorts en parametervis bedömning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas inom vattenförvaltningen (Aroviita m.fl. 2012). I beräkningen har använts klorofyllhalter, näringsämnenas totalhalter och siktdjup från sensommarens provtagning (3.7 4.9). Observationspunkternas vattenkvalitet har med dessa parametrar och enligt miljöförvaltningens anvisningar jämförts med gränserna för klasserna utmärkt dålig (se tabell 7). För Larsmosjön har på samma sätt som för kustområdets observationspunkter gjorts motsvarande parametervisa beräkning på basen av vattenkvalitetsdata för 2017 och 2016. Larsmosjön är en konstgjord vattenförekomst, som dock i den ekologiska klassificeringen anses höra till typen grunda humussjöar (MRh). Enligt miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser för sjöar används vegetationsperiodens (juni-september) halter av klorofyll och näringsämnenas totalhalter samt klassgränserna dålig utmärkt (se tabell 7). Observationspunkterna L5 och L6A i Larsmosjön motsvarade klasserna god (L5) och nöjaktig (L6A). Resultaten från bottenfaunaundersökningarna från 2012 2017 har behandlats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen och enligt bottenfaunans BBI-index placeras observationsplatserna i klasserna utmärkt dålig (Nyman 2018 tabell 10). 25

Tabell 7. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), siktdjupet (SD) och klorofyll a (a-klo) (Aroviita m.fl. 2012). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde, MRh = Grunda humussjöar. JÄMFÖRELSEVÄRDEN KLASSGRÄNSER ParameterFÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God Nöjaktig Försvarlig Dålig Tot-P Pu 7,5 alle 9 9 11 11 15 15 20 yli 20 Tot-P Ps 9 alle 11 11 14 14 18 18 27 yli 27 Tot-N Pu 225 alle 270 270 315 315 350 350 400 yli 400 Tot-N Ps 260 alle 305 305 340 340 370 370 420 yli 420 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1,0 1,7 alle 1,0 a-klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a-klo Ps 2 alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 kok-p MRh 20 alle 30 30 45 45 60 60 75 yli 75 Kok- N MRh 510 alle 580 580 800 800 1000 1000 1200 yli 1200 a-klo MRh 8,5 alle 13,5 13,5 25 25 50 50 100 yli 100 NS MRh ingen jämförelsev. - - - - - Vattenkvaliteten år 2018 och jämförelseperioden 2014 2018 enligt den ekologiska klassificeringens parametrar År 2018 Vattenkvaliteten var 2018 något sämre än föregående år. Jämfört med de genomsnittliga vattenkvalitetsklasserna för fem år (2014 2018) var klassen 2018 på samma nivå. Vid observationspunkten P65 innanför Örarna och punkten P79 i Kackursfjärden var klassen sämre än under perioden 2014 2018 (tabell 7). Av punkterna som finns inom det inre kustområdet (Ps) placerade sig punkterna i Gamla hamn (P51) och punkten vid Hästgrundet P55 i klassen dålig, punkten P79 i Kackursfjärden i klass nöjaktig och de övriga i klassen försvarlig. Av observationspunkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerade sig punkterna P62, P65 och P71 enligt vattenkvaliteten i klassen nöjaktig. De yttre punkterna P64, P73 och P75 fanns i klassen god medan de ännu 2017 fanns i klassen utmärkt (tabell 7, figur 24). Av Larsmosjöns observationspunkter klassificerades punkten vid Gertruds (L5) som god på basen av vattenkvalitetsdata från 2017. Punkten vid Fårholmen (L6A) fanns i klassen nöjaktig. Larsmosjöns vatten är mycket brunt och det begränsar planktontillväxten i sjön. Därför placeras Larsmosjön enligt halterna klorofyll-a i en betydligt bättre klass än på basen av halten näringsämnen. Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsdata år 2018 (n=antal observationer) samt vattenkvalitetens klass för perioden 2014 2018. Som jämförelse föregående period 2013 2017. Tyyppi/ 2018 JAKSO Vedenlaatu Piste imuodostu n tot-p tot-n a-klo NS Vedenlaatu 2014-18 2013-2017 51 Ps Prs edusta 1 48 620 29,0 1,0 H V/Hu V/Hu 52 Ps Prs edusta 5 29 558 13,0 1,5 V V/Hu V/Hu 53 Ps Prs edusta 1 29 570 12,0 1,4 V V V/Hu 54 Ps Prs edusta 5 27 470 13,0 1,1 V V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta 1 48 590 21,0 1,2 H V/Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta 1 23 410 9,0 1,5 V T/V T/V 62 Pu Kallan 5 15 326 2,9 2,5 T T T 64 Pu Kallan 5 11 278 2,9 3,7 H H H 65 Pu Kallan 1 18 290 4,7 2,5 T H H 66 Ps Prs edusta 1 28 410 11,0 1,5 V V V 67 Ps Prs edusta 5 27 456 8,4 1,4 V V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan 1 12 400 2,2 1,7 T T H 73 Pu Ukpyy ulko 1 9 310 2,8 3,3 H E/H E 75 Pu Kallan 1 10 260 3,4 3,5 H E/H E 78 Ps L-saaristo 1 21 400 7,4 1,9 V V T/V 79 Ps Prs edusta 5 18 430 5,0 2,0 T V V 26

Perioden 2014 2018 De yttersta observationspunkterna P73 och P75 inom det yttre kustområdet (Pu) placerar sig på basen av data från 2014 2018 på gränsen mellan klasserna god och utmärkt. Punkterna P64, P65 och P71 finns i klassen god och observationspunkten P62 i klassen nöjaktig. Av observationspunkterna inom det inre kustområdet (Ps) placerar sig på basen av samkontrollresultaten 2014 2018 största delen (P51, P52, P53, P54, P55 och P67) på gränsen mellan klasserna försvarlig/dålig. Punkterna P61 och P78 placerar sig på gränsen mellan klasserna nöjaktig och försvarlig och punkterna P66 och P79 hör till klassen försvarlig (tabell 8, figur 24). Den rikliga avtappningen av vatten från Larsmosjön 2015 och 2016 försämrade vattenkvaliteten vid observationspunkterna inom det inre kustområdet och 2016 även i ytterskärgården. Under 2018 avtappades vatten under den aktuella tiden endast via fiskvägarna men situationen i havet var åtminstone inte bättre än under föregående år. Vattenkvalitetsklassen för punkterna P51, P53, P55, P61, P65, P66, P71 och P78 baseras vissa år endast på en observation. För de övriga punkterna är datamaterialet större (ca 6 observationer/år) (bilaga 11). Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna i området utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren 2014-2018. Vesi- vertailu Piste muodostuma 2014 2015 2016 2017 2018 2014-2018 2013-2017 51 Ps Prs ed V/Hu V/Hu V/Hu T H V/Hu V/Hu 52 Ps Prs ed V/Hu V/Hu V/Hu V V V/Hu V/Hu 53 Ps Prs ed V V V/Hu V V V V/Hu 54 Ps Prs ed V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V V/Hu V/Hu 55 Ps Prs ed Hu V/Hu V/Hu V/Hu H V/Hu V/Hu 61 Ps Prs ed V V T T/V V T/V T/V 62 Pu Kallan T T V/Hu T T T T 64 Pu Kallan H H T H H H H 65 Pu Kallan H H T/V H T H H 66 Ps Prs ed Hu V V/Hu T V V V 67 Ps Prs ed Hu V/Hu V/Hu V/Hu V V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan H H V T T T H 73 u Ukpyy ulk E E E H E/H E 75 Pu Kallan E E E H E/H E 78 Ps L-saaristo T/V V/Hu V/Hu T V V T/V 79 Ps Prs ed V V/Hu V/Hu V T V V På grund av den avgörande inverkan Larsmosjöns vatten har kunde det inre kustområdet utanför Jakobstad betraktas som ett mynningsområde. I klassificeringen finns dock inte särskilda principer och klassgränser för mynningsområden. På basen av bottendjursmaterialet är tillståndet i Jakobstads havsområde betydligt bättre än det som uppskattats på basen av vattenkvalitet. Bottenfaunan placerade sig 2017 enligt den ekologiska klassificeringens BBI-index, beroende på platsen, antingen i klassen god eller utmärkt. Också inom perioden 2012 2016 har bottenfaunans tillstånd i huvudsak varit god eller utmärkt (s. 29). Vattenförekomstens egentliga klassificering görs för varje vattenförekomst i samband med vattenvårdens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 2013 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga. Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde hade en god status (Westberg & Lax 2016; Bonde m.fl. 2016). Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet 27

från åren 2006 2012 med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna. Följande officiella klassificering blir färdig 2019. Figur 24. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2018 och perioden 2014 2018. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 05/2017) 5. FISKERIEKONOMISKA KONTROLLEN Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster erhölls enligt kontrollprogrammet från fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2018 års uppgifter om fisket på havsområdet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2019, bilaga 5). Data från de små fiskelagen är från 2017. Antalet fiskare på området år 2018 var 457 personer. Av dessa var 38 kommersiella fiskare (Wistbacka 2019). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 21, i Eugmo 5, i Vestersundsby 5, Vestersundsby fiskargille 6 och i Pörkenäs 1. Som fångstredskap användes fortsättningsvis främst nät, av vilka de med 40 50 mm maskstorlek var det mest använda. Dessutom fiskades det bl.a. med sikfällor, lakryssjor, kassar, kastspön och metspön (bilaga 5). Fångsten var 2018 totalt nästan 147 000 kg och mindre än föregående år (2017: 176 400 kg). Det under 2018 utförda småskaliga skötselfisket och foderkökens intresse för foderfisk ökande fisket av braxen och mört inom området. Braxen var liksom tidigare år den dominerade fiskarten i fångsten (figur 25, tabell 10) även om fångsten av denna minskade något från föregående år. Efter braxen var strömming och sik de följande mest allmänna fångstarterna även om också fångsterna av bägge dessa arter minskade något från föregående år. Den största förändringen gällde fångsten av mört som från föregående års nivå återgick till det normala. Också fångsten av id återställdes från föregående år (tabell 10). 28

Tabell 10. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2005 2018 (Wistbacka 2006 2019). Saalis/ Fångst 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 siika/sik 17 002 18 033 15 198 10 281 9 533 14 543 15 268 18 407 20 119 20 029 22 918 17 406 20645 16 117 lohi/lax 9 926 7 949 5 841 4 128 5 458 4 981 7 451 10 736 5 256 7 273 8 662 2 853 3801 6 133 taimen/öring 1 113 1 973 2 011 1 037 1 338 1 084 1 573 3 140 1 562 1 368 1 209 1 667 1398 1 106 silakka/strömm. 26 621 10 776 22 529 704 869 1 582 1 826 2 656 2 350 27 751 36 086 37 526 43637 36 684 made/lake 4 499 4 712 5 780 3 430 4 724 5 134 4 686 7 431 6 622 4 015 4 360 6 120 7924 5 613 ahven/abborre 4 690 3 988 3 588 2 991 4 497 4 278 4 610 4 955 5 013 4 804 4 231 5 190 5537 5 146 hauki/gädda 6 972 6 078 7 110 4 187 6 703 8 168 9 264 10 010 8 306 7 785 6 773 8 920 6149 6 055 lahna/braxen 7 310 12 243 13 620 8 104 13 298 15 899 36 989 78 253 101 822 126 289 106 137 49 294 65882 54 134 kuha/gös 800 1 334 4 480 913 1 339 2 060 1 953 1 121 1 136 1 212 1 213 2 561 2368 2 082 särki/mört 2023 2520 1507 4 174 3 609 4 789 8 091 8 809 8 382 6 969 9 055 14929 7 913 säynävä/id 1 967 1 852 1 291 1 878 2 968 2 782 3 654 3 273 3 666 4 084 5 470 2829 4 355 muut/övrigt 3 994 1 687 5 490 4 192 4 446 1 297 1 686 1 741 1 424 2 877 575 1 331 1342 1 528 Totalt 82 927 72 763 90 019 42 765 58 257 65 603 92 877 150 195 165 692 215 451 203 217 147 393 176 441 146 866 Figur 25. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2006 2018 (Wistbacka 2006 2019). Gruppen övriga innehåller bl.a. fångsterna av siklöja, mört, nors och id. 6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR INOM KONTROLL- OMRÅDET 2018 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom området Jakobstad och Larsmo finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008). I samband med provtagningarna vid EU-stränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som hälsoinspektörerna vid Jakobstads social- och hälsovårdsverk utfört finns i bilaga 6. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2018 observerades små mängder (1) blågröna alger under veckan efter midsommar vid Ådö fiskehamn (bilaga 7). 29

6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2018 Uppföljning av bottenfauna ingår i det paket som beställts från KVVY/ BotniaLab men provtagningen uteblev 2018 på grund av ett mänskligt misstag (bilaga 8). På grund av detta återges beträffande bottendjuren endast indexen för den ekologiska klassificeringen för perioden 2008 2017. Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Enligt den inom vattenvårdsplaneringen år 2012 uppdaterade beräkningsmodellen (Perus & Österberg 2012) har bottenfaunans kvalitetsklasser i huvudsak förblivit på samma nivå och inga betydande förändringar, åtminstone inte åt det sämre hållet, kan ses. På basen av materialet från 2017 placerade sig vattenförekomsterna Havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo skärgård i klassen god och vattenförekomsten Kallan i klassen utmärkt (tabell 10). Tabell 10. Punktvisa BBI-ELS indexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren 2008-2017. E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig. Vuosi 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Asema Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta 53 54 0,71 0,76 0,76 0,61 0,53 0,66 0,89 H H H H T H H 0,60 0,52 0,48 0,95 0,58 1,03 0,48 0,40 0,61 0,63 H T T H H E T T H H Vesimuodostuma Kallan 0,77 0,72 0,67 1,51 0,98 1,04 1,35 1,47 1,46 1,07 62 H H H E E E E E E E 1,37 1,44 1,09 1,68 0,81 0,70 1,12 0,91 1,07 0,86 65 E E E E H H E H E H 0,73 1,09 1,09 1,09 0,95 1,13 1,24 71 H E E E E E E Vesimuodostuma Luodon saaristo 1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,90 0,89 0,92 0,95 0,95 78 E H H H H H H H H H Vid tolkningen av kvalitetsindexen finns skäl att beakta att indexvärdet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar. Alla arter av fåborstmaskar och fjädermyggor har t.ex. getts vägningen dålig även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvärdena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrannheten för arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenförekomsterna utförs i samband med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I indexvärden beräknade för vattenförekomsterna i sin helhet och på basen av observationer från flera år utjämnas felen i någon mån och de avspeglar säkrare vattenområdets tillstånd. Den ekologiska klassificeringen görs dock av myndigheterna i samband med vattenvårdsplaneringen, följande gång på hösten 2018. 6.3 Temperaturkarteringar Karteringen av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab som fram till 2017 gjordes fyra gånger per år har avslutats eftersom den inte gav tillräckligt tilläggsvärde för övervakningen eller uppföljningen av miljöns tillstånd. 30

6.4 Mässkärs naturstation Vattenförbrukningen vid Mässkärs naturstation är ca 250 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet enligt miljötillståndet (30.10.2012 LSSAVI/508/04.08/2010) har varierat mellan 0,14 1 kg P/år. Tillståndsbestämmelserna trädde i kraft 2013. Tillståndsgränsen för fast substans är 90 % och 35 mg/l, för biologisk syreförbrukning (BOD 7ATU) 90 % och 30 mg/l och för kemisk syreförbrukning (COD Cr) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l. Enligt miljötillståndet tas vattenprov två gånger per år (juni och augusti) och recipientkontrollen kan avslutas. Därav följde att inga prov togs från observationspunkten Mä1 under 2018. Ett avloppsvattenprov togs 2018 i september, 18.9. Resultaten finns som bilaga 13. Då uppfyllde det utgående vattnet tillståndskraven till alla delar med bred marginal (BOD 7ATU 90 % ja 30 mg/l; tot-p 90 % ja 3 mg/l; COD Cr 75 % ja 125 mg/l; fast substans 90 % ja 35 mg/l). Under 2018 utfördes servicearbeten på minireningsverket: brunnarna tömdes och kemikalieenheten förnyades (epost A Boström 16.5.2018). 6.5 Pörkenäs lägergård Pörkenäs lägergårds avloppsreningsverk renar avloppsvattnet från Pörkenäs och Merilä lägergårdar och det har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 2012 är ett Oy KWH-Pipe Ab 70 minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Överskotts slam körs till Alheda reningsverk i Jakobstad. Miljötillståndet (LSSAVI/229/04.08/2010) ålägger verksamhetsutövaren att utföra bruks- och utsläppskontroll för avloppsvattnet så att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Eurofins Ahma Oy enligt ett 4.5.2015 uppdaterat program (Ahma Ympäristö Oy). För belastnings- och recipientkontrollen 2018 har gjorts en separat rapport (Rinta-Piirto 2019). År 2018 behandlades ca 1 180 m 3 avloppsvatten i anläggningen. Belastnings- och recipientkontrollproven togs enligt kontrollprogrammet två gånger under sommaren 27.6. och 15.8. (Rinta-Piirto 2018). Tillståndsvillkoren uppnåddes beträffande reningseffekten för BOD 7ATU (92,5 %) ja COD:n (88,6 %). Till övriga delar uppfylldes inte tillstånddsvillkoren. Det fanns problem i processen under sommaren på grund av att slammet dog. Belastningen på recipienten var större än under föregående år (tot-p 0,017 kg/d, tot- N 0,31 kg/d och BOD-belastning 0,27 kg/d) men var som helhet tämligen liten och motsvarade beträffande BOD fyra och beträffande fosfor sex personers orenade avloppsvatten. I recipientkontrollen (27.6. och 15.8.) kunde ingen inverkan från avloppsreningsverket konstateras. Vattnet kvalitet var relativt god: syresituationen var i hela vattenpelaren utmärkt (94 100 mättnads-%) och totalfosfor (12 13 µg/l) och klorofyll-a halter (2,1 3,3 mg/l) låg på en karg/lindrigt eutrof nivå. Vattnets hygieniska kvalitet var vid alla observationspunkter god (Rinta-Piirto 2019). 6.6 Fiskeriekonomisk kontroll 2018 efter muddringen av Jakobstads hamn och farled Den fiskeriekonomiska kontrollen gällande muddringen av Jakobstads hamn och farled samt deponering av muddermassorna (2011 2015) utfördes som en del av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad. Österbottens NTM-central har godkänt kontrollplanen med beslut 15.9.2011 (POHELY/1822/5723/2011) och kontrollprogrammet för deponeringen i havet med beslut 11.9.2012 (POHELY/1822/5723/2011). 2018 var det sjunde året i de fiskeriekonomiska kontrollen och det tredje och sista året i efterkontrollen (2016 2018). Kontrollen innehöll notning av sikyngel, provfiske med nät och fångst av strömmingsyngel. En slutrapport gjordes för kontrollen (Keränen 2019). 31

Provfiske med nät gjordes på fem områden (närområdena Gräggören och Risöhäll, Hälsingöfjärden i inre skärgården och Aligrundet i yttre skärgården samt området nära dumpningsplatsen i havet). På basen av resultaten inträffade de största förändringarna vid muddringarna i fiskbestånden vid Gräggören där stammarna av mört och abborre ökade. På basen efter efterkontrollen 2018 hade fiskstammarna vid Gräggören återgått till det tillstånd de hade före muddringen, vilket också kunde konstateras i resultaten från 2016 och 2017. Den totala fångsten vid Gräggören var minst av provfiskeplatserna, med undantag för det karga området i närheten av dumpningsplatsen. Den största fångsten ficks vid Risöhäll liksom föregående år. På basen av resultaten från notningen av sikyngel (2012 2018) har sikens förökning inte störts i större grad av muddringarna. Under våren 2018 var fångsten av sikyngel bra och yngel ficks vid alla provområden. Liksom under många av de tidigare åren var 2108 det bästa sikyngelområdet vid de vida grunda sandstränderna vid västra Ådö. Vid Aligrundet, vid Sanden (Örarna) och vid Rödhällan alldeles intill den muddrade farleden fick man också bra med sikyngel. Fångstområdet för strömmingsyngel befinner sig ca 1,8 km öster om dumpningsplatsen i havet. Liksom tidigare år fick man ingen fångst 2018. Inte heller från det grundare referensområdet ficks någon fisk. Området är uppenbarligen inte förökningsområde för strömming. KÄLLFÖRTECKNING Aaltonen E-K & Kalliolinna M 2011: Pietarsaaren merialueen tila jakson 2006 2010 velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 2011. Aaltonen E-K, Kalliolinna M & Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen tila 1973-1997. Osat I - IV. Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen 1998. Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K-M 2012: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille 2012 2013 päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/2012. 144 s. Bonde A 2016: Luodon-Öjanjärveen laskevien vesien toimenpideohjelma. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus. Heinoja, J 2019: Pietarsaaren Satama Oy:n hulevesikartoituksen raportointi ( v 2018 vuosiyhteenvedosta) Hertta, Eurofins -tulokset pisteeltä P64 (haettu 28.5.2019) Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 2018: Kuukausittainen sadanta Kalajoen Metsäkylässä ja Kruunupyyssä ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Tankarissa vuonna 2016. (haettu 2.1.2019) Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 2019: Jääpäivien lukumäärä talvella 2017/2018. (Sähköposti 22.1.2018) Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 2019: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 2019. (haettu 2.1.2019) Keränen J 2019: Pietarsaaren Satama. Pietarsaaren satama- ja väyläruoppauksien kalataloudellinen jälkitarkkailu 2018 ja vv 2012 2018 kalataloustarkkailujen loppuyhteenveto. Pöyry Finland Oy. 21 s + liitteet. Kujala, N 2014. Pietarsaaren Sataman vuosiyhteenveto 2013. Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 2004: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Mykrä M & Aaltonen E-K 2017a: PIETARSAAREN EDUSTAN MERIALUEEN TARKKAILUT/ Sedimentti ja limakotiloselvitykset 2017. Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry, 26.6.2017. Mykrä, M & Aaltonen E-K 2017b: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelma 2018. Moniste 19 s + liitteet. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari. Nyman C 2018: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta vuonna 2017. Moniste 9 s + liitteet. Palomäki A 2017: Pietarsaaren merialueen tarkkailut. Sedimenttiselvitys vuonna 2017. Nab Labs Oy, 29.8.2017. Perus J & Österberg M 2012. BBI-excel makron opas (v. lokakuu 2012). Pietilä T 2018: Teuvo Pietilä, UPM Pietarsaari, Luodonjärven juoksutukset mereen Pynttäri P sähköposti 2010: OSTP:n jätevesijärjestelyistä. 32

Rinta-Piirto S 2019: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskusten jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto 2018. Eurofins Ahma Oy, 17.5.2019. Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961-1990. Finnish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991. Vesisenaho, P & Jutila, H 2019: Pietarsaaren Veden Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti 2018. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari 2018. 18 s + liitteet. UPM Kymmene Oyj 2018a: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 2018 (kk-raportit I XII 2018). UPM Kymmene Oyj 2018b: Kuormitustiedot 2018 (kk-raportit I XII 2018). Westberg V & Lax H-J (toim.) 2016: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 2021. Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Raportteja 51 2016 Wistbacka B 2005-2019: Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu 2004 2018. Vuori K-M, Mitikka S ja Vuoristo H 2009: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/2009. Suomen ympäristökeskus. Helsinki. Åkerlund B sähköposti 20.5.2019: Alholmens Kraft Oy:n käyntiajat ja polttoainetiedot 2018. BILAGOR 1 Förteckning över observationspunkter i samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 NTM-centralens i Södra Österbotten analysresultat år 2018 från punkt P64 5 Uppgifter från fiskelagen år 2018 (Norra svenska fiskeområdet) 6 Övervakningsresultat från badstränderna 2018 7 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 2018 8 Förklaring till utebliven bottendjursprovtagning år 2018 (KVVY) 9 OSTP Finland Oy Ab:s belastning 2002 2018 10 LVVY Tutkimus Oy: Analysmetoder 2018/ Jakobstads havsområde 11 Parametervisa vattenkvalitsklasser enligt uppdaterade kriterier för observationspunkterna utanför Jakobstad 2014 2018. 12. Jakobstads Hamn Ab: plan för dagvattenprovtagning, karta och sammanfattning av resultat. 13. Analysresultat för avloppsvattenprov från Mässkär naturstation 2018 33

Liite/Bilaga 1 Havaintopaikkaluettelo, Pietarsaaren edustan yhteistarkkailu Tunnus ja nimi/ Kod och namn ID-tunnus (Vesla) YK-pohj. YK-itä Näytesyvyys, m kartoituskierrokset*) HUOM **) P 51, Vanha Hamina/ Gamla Hamn 27530 1, -1 7072628 3286840 ja pintavesi bakteerit P 52, Alholmsfjärden 27540 1, -1 intensiivipiste, 7073780 3287045 ja pintavesi bakteerit P 53, Gräggören 27559 1, 5, -1 7076082 3286652 ja pintavesi bakteerit P 54, Risöhäll = Sandgrundet 27565 1, -1 intensiivipiste, 7076904 3287492 ja pintavesi bakteerit P 55, Svinören 27560 7076134 3288958 1, -1 P 61, Rajstall 27552 7075404 3285318 1, -1 P 62, Ådön - Gräsgrundet 27566 7077173 3283899 1, 5, 10, -1 intensiivipiste P 64, Nygrundet - Mässkär 27573 7078628 3280662 1, 5, 10, 15, -1 intensiivipiste P 65, Ören - Ripgrundet 27579 7080584 3281655 1, 5, 10, -1 P 66, Hälsingöfjärden 27583 7081433 3284900 1, -1 P 67, Lillgrundet 27576 7078919 3287236 1, -1 intensiivipiste P 71, Truthällan 27537 7073741 3282335 1, 5, -1 P 73, Fäboda 3 km W 27521 7072738 3273517 1, 5, -1 P 75, Kallan 2,5 km W 27487 7080043 3277149 1, 5, 10, 15, -1 P 78, Orrskärsfjärden 27595 7086455 3286739 1, 5, -1 P 79, Kackursfjärden 27586 7082782 3288169 1, -1 intensiivipiste L 5, Larsmosjön, Gertruds 27406 7084400 3291450 1, -1 intensiivipiste L 6A, Fårholmsströmmen 62445 7073178 3290472 1, -1 intensiivipiste *) Kartoituskierroksen näytteenottosyvyydet: taulukon mukaiset näytesyvyydet + avovesiajalla 0-2 m **) Intensiivikierroksella näytteet 1 m + 0-2 m Analyysivalikoimat: Kartoituskierrokset (yhteensä 4 kertaa: helmi-maaliskuu, toukokuu, elokuu ja lokakuu) - 1m ja -1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, O 2 + kyll-% (maalis- ja elokuu), väri, sameus, kok-n, NO 2+3-N ja NH 4-N, kok-p ja PO 4-P, TOC, Fe - Välisyvyyksien näytteet: lämpötila, johtokyky/ salin (talvella kokonaisravinteet) - 0 2 m kokoomanäytteet: avovesiajalla a-klorofylli - Pintavesinäytteet (P51, 52, 53 ja 54): fekaaliset streptokokit eli enterokokit Intensiivikierrokset (yhteensä 5 kertaa avovesiajalla: kesäkuu 1, heinä-elokuu yhteensä 3, syyskuu 1) - 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, väri, sameus, kok-n, NO 2+3-N, NH 4-N, kok-p ja PO 4-P - 0 2 m näytteet: a-klorofylli Määräajoin tehtävät analyysit - Metallit (Zn, Cr, Pb, Cd, Cu, Ni ja Hg) kertaluontoisesti vuonna 2019 (pisteet P51, P53, P54, P55, P61, P62 ja P64). Tarkkailun jatkosta päätetään tulosten perusteella.

Liite/Bilaga 2.1 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P *Fe *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 14.3.2018 1PTSMERI / P 51 Vanha Hamina Kok.syv. 2,3 m; Näk.syv. 0,6 m; Jää 5 dm; Klo 14:00; Näytt.ottaja PM, OK; Ilm.lt. -7 C; 1,0 0,8 3,8 26 14 340 1,7 6,8 130 1400 400 450 84 68 4200 18 0 1,8 1,00 3,8 27 13 370 1,9 6,8 100 1300 360 400 74 57 3200 14 14.3.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 1,20 12 82 2 410 2,1 7,3 52 620 180 130 19 8 590 10 2 1,8 1,20 12 84 5 450 2,4 7,3 45 610 170 110 37 18 710 9,4 14.3.2018 1PTSMERI / P 53 Gräggören Ei näytteitä! 15.3.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 P -1,0 P 15.3.2018 1PTSMERI / P 55 Svinören Kok.syv. 1,9 m; Näk.syv. 0,4 m; Lumi 1 dm; Jää 3 dm; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; Ilm.lt. -6 C; Tuulnop. 5 m/s; Tuulsuunt. 360; 0,7 0,5 10 70 5 36 <1 6,5 120 1000 270 94 36 21 1700 15 1,5 4,10 11 82 3 260 1,2 7,1 110 1000 250 170 32 13 1100 17 14.3.2018 1PTSMERI / P 61 Rajstall Kok.syv. 3,0 m; Näk.syv. 0,6 m; Jää 5 dm; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 0,8 4 320 1,6 6,8 120 1300 360 210 39 13 1800 18 2,0 0,8 12 84 0,7 520 2,8 7,4 32 420 130 41 12 4 190 6,2 14.3.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 11,0 m; Näk.syv. 1,0 m; Jää 4 dm; Näytt.ottaja PM, OK; Ilm.lt. -6 C; Tuulnop. 12 m/s; 1,0 3 2,3 <1 6,5 84 750 220 180 26 11 870 12 5,0 540 3,0 9,0 550 3,0 10,0 0,3 13 87 0,4 550 3,0 7,6 15 330 98 <10 8 3 63 4,9 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P *Fe *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 14.3.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 12,0 m; Näk.syv. 1,5 m; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 0,3 12 85 1 430 2,2 7,2 39 650 190 120 22 5 530 9,7 11,0 0,3 13 91 0,3 560 3,0 7,6 18 310 94 <10 11 3 51 4,8 5,0 0,3 550 3,0 9,0 0,3 550 3,0 15.3.2018 1PTSMERI / P 65 Ören - Ripgrundet Kok.syv. 13,2 m; Näk.syv. 0,9 m; Lumi 1 dm; Jää 3 dm; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; Ilm.lt. -8 C; Tuulnop. 8 m/s; Tuulsuunt. 360; 1,0 0,6 2 360 1,8 7,0 86 940 260 110 25 10 940 13 12,2 0,5 13 88 0,3 550 3,0 7,6 17 340 110 17 9 4 62 5,4 5,0 0,2 550 3,0 10,0 0,3 15.3.2018 1PTSMERI / P 66 Hälsingöfjärden Kok.syv. 2,2 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 1,00 9,4 66 2 300 1,5 6,8 92 930 310 58 31 17 1100 13 1,7 1,80 8,2 59 2 380 1,9 6,9 71 680 250 61 23 14 820 13 15.3.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,7 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 1,00 9,9 70 3 290 1,4 7,0 100 1100 320 190 34 15 1300 14 2,0 1,20 9,6 68 3 400 2,1 7,0 69 1000 290 160 26 13 840 11 14.3.2018 1PTSMERI / P 71 Truthällan Kok.syv. 5,0 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 0,3 13 87 1 470 2,5 7,2 56 660 210 91 19 8 500 9,3 4,0 0,3 0,4 550 3,0 7,5 14 320 110 <10 8 4 64 4,9 3,0 0,3 540 2,9 15.3.2018 1PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; Ei näytteitä! 15.3.2018 1PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; Ei näytteitä! FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liitteet/Bilagor 2.1-2.2 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 3/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P *Fe *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 14.3.2018 1PTSMERI / P 78 Orrskärsfjärden Kok.syv. 9,9 m; Näk.syv. 0,6 m; Jää 3 dm; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 0,7 9,2 64 3 89 <1 6,6 17 1200 390 27 44 28 2000 18 8,9 0,5 11 74 0,5 560 3,0 7,3 140 390 130 16 11 5 100 5,4 5,0 0,8 E E 15.3.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,7 m; Näk.syv. 0,6 m; Lumi 1 dm; Jää 7 dm; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; Ilm.lt. -10 C; Tuulnop. 5 m/s; Tuulsuunt. 360; 1,0 0,6 9,7 67 4 12 <1 6,5 180 1300 450 30 48 29 2200 19 2,7 1,20 9,6 68 1 440 2,3 7,2 52 570 220 30 21 11 580 8,4 14.3.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Kok.syv. 3,0 m; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 1,50 9,0 64 3 10 <1 6,3 150 1100 400 44 41 23 1800 18 2,0 2,50 5 12 <1 6,2 200 1100 470 17 56 36 2700 21 14.3.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Kok.syv. 2,5 m; Näytt.ottaja PM, OK; Ilm.lt. -5 C; Tuulnop. 10 m/s; 1,0 1,2 4 8,4 <1 6,5 110 920 240 51 33 20 1500 16 1,8 2,0 9,9 72 4 8,3 <1 6,5 110 920 240 51 34 19 1500 16 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 8.5.2018 1PTSMERI / P 51 Vanha Hamina Kok.syv. 2,2 m; Näk.syv. 0,7 m; Näytt.ottaja PM, JHO; Ilm.lt. 12 C; Tuulnop. 2 m/s; Tuulsuunt. 320; 0,5 9,2 4 370 1,9 7,3 110 77 800 300 72 31 12 11 5 1,5 9,0 3 390 2,0 7,4 91 70 730 270 65 29 10 10 0-2 9,5 8.5.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 3,1 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 9,2 5 290 1,4 7,2 140 120 960 370 120 36 12 13 14 2,0 9,0 5 310 1,5 7,2 130 110 960 340 130 34 11 13 0-2 6,5 8.5.2018 1PTSMERI / P 53 Gräggören Kok.syv. 12,0 m; Näk.syv. 0,8 m; 1,0 8,5 4 310 1,5 7,3 130 100 870 340 71 32 10 13 7 11,0 4,2 2 490 2,6 7,5 53 47 560 190 66 18 8 7,8 0-2 4,9 5,0 6,0 420 8.5.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 2,1 m; Näk.syv. 0,4 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 0,5 10,1 7 140 <1 6,9 210 160 1200 490 110 46 19 16 10 1,5 10,0 7 140 <1 6,9 210 150 2000 480 110 45 18 16 0-2 8,8 8.5.2018 1PTSMERI / P 55 Svinören Kok.syv. 10,9 m; Näk.syv. 0,4 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 10,1 P 9 32 <1 6,4 250 180 1500 580 150 58 24 19 9,9 P 9 31 <1 6,3 250 180 1500 580 150 56 26 18 0-2 7,8 8.5.2018 1PTSMERI / P 61 Rajstall Kok.syv. 3,5 m; Näk.syv. 1,3 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 8,0 4 330 1,7 7,3 120 91 850 330 63 29 11 11 2,5 7,7 4 350 1,7 7,4 120 87 800 300 58 28 9 12 0-2 5,4 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liite/Bilaga 2.2 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 8.5.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 13,8 m; Näk.syv. 1,7 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 6,5 3 420 2,2 7,5 70 55 660 250 26 32 7 9,5 3,2 3,2 2 520 2,8 7,5 38 32 460 180 20 13 5 6,9 0-2 6,5 5,0 5,0 440 2,3 10,0 3,8 500 2,7 8.5.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 17,5 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 12; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 3,8 2 450 2,4 7,4 64 48 600 240 22 21 7 8,4 16,5 1,5 1 560 3,1 6,9 25 22 410 140 11 15 5 6,0 0-2 4,3 5,0 4,0 E 7,3 10,0 3,5 E 7,4 15,0 2,2 E 7,4 8.5.2018 1PTSMERI / P 65 Ören - Ripgrundet Kok.syv. 14,4 m; Näk.syv. 2,2 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 5,0 2 450 2,4 7,4 64 51 480 220 22 24 5 9,7 13,4 3,7 1 500 2,7 7,5 42 36 470 190 16 14 4 8,0 0-2 5,7 5,0 4,2 460 2,5 10,0 3,7 500 2,7 8.5.2018 1PTSMERI / P 66 Hälsingöfjärden Kok.syv. 2,4 m; Näk.syv. 0,8 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 0,7 9,5 5 78 <1 7,0 170 130 1100 420 39 43 15 15 1,5 8,0 6 93 <1 6,9 170 130 1100 440 51 43 15 15 0-2 9,8 8.5.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,6 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 10,0 7 140 <1 7,0 190 140 1200 450 77 44 17 16 2,0 9,0 7 140 <1 7,0 190 140 1100 440 66 44 14 16 0-2 8,2 8.5.2018 1PTSMERI / P 71 Truthällan Kok.syv. 5,9 m; Näk.syv. 1,7 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 6,1 3 430 2,3 7,4 71 53 700 300 17 30 8 9,0 5,0 5,8 3 450 2,4 7,5 62 49 650 300 12 20 7 9,0 0-2 7,9 3,0 5,5 440 2,3 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 3/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 8.5.2018 1PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Kok.syv. 23,5 m; Näk.syv. 3,3 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 2,9 1 510 2,7 7,6 29 25 400 130 <10 19 4 6,8 20,0 1,1 0,7 570 3,1 7,6 19 19 320 110 <10 8 <2 5,3 0-2 6,7 5,0 2,5 510 2,8 8.5.2018 1PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Kok.syv. 19,2 m; Näk.syv. 3,5 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 2,8 1 500 2,7 7,6 30 26 400 140 <10 13 2 6,1 18,2 0,5 0,5 580 3,2 7,6 15 17 310 100 <10 9 <2 4,6 0-2 2,7 5,0 2,5 500 2,7 10,0 2,0 510 2,8 15,0 1,0 560 3,1 8.5.2018 1PTSMERI / P 78 Orrskärsfjärden Kok.syv. 9,2 m; Näk.syv. 0,9 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 8,2 6 21 <1 6,5 200 150 1200 470 73 50 18 16 8,2 1,2 1 530 2,9 7,4 28 25 430 120 16 14 4 6,9 0-2 9,5 5,0 3,0 470 2,5 8.5.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 7,8 6 9,4 <1 6,5 190 150 1200 470 74 52 16 15 2,2 7,9 6 11 <1 6,4 190 150 1200 470 80 50 17 16 0-2 13 8.5.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 7,2 6 6,4 <1 6,5 190 140 1200 450 71 45 16 15 3,0 7,2 6 6,3 <1 6,5 190 140 1200 440 66 49 18 16 0-2 10 8.5.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 1,5 10 11 <1 6,2 260 190 1500 580 160 66 30 19 0-2 12 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liite/Bilaga 2.3 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 21.8.2018 1PTSMERI / P 51 Vanha Hamina Kok.syv. 2,2 m; Näk.syv. 1,0 m; Klo 15:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,0 9,0 93 13 530 2,9 7,8 27 620 19 65 48 11 8,2 1 1,8 17,0 9,0 94 13 530 2,9 7,8 24 600 18 63 56 12 8,3 0-2 29 21.8.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 2,9 m; Näk.syv. 1,2 m; Klo 15:40; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,1 8,9 92 9 530 2,9 7,8 23 550 20 68 40 9 7,7 1 2,0 17,0 8,9 93 6 530 2,9 7,8 23 560 19 68 38 8 7,8 0-2 24 21.8.2018 1PTSMERI / P 53 Gräggören Kok.syv. 9,0 m; Näk.syv. 1,4 m; Klo 13:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,4 8,3 87 6 520 2,8 7,8 27 570 18 83 29 9 8,3 3 8,0 17,0 8,6 89 6 520 2,8 7,8 25 450 13 51 31 8 8,0 0-2 12 5,0 17,4 520 21.8.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 15:05; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16,8 8,9 92 5 540 2,9 7,9 19 380 6 <10 22 5 6,9 1 1,5 16,8 8,9 92 4 540 2,9 7,9 17 360 6 <10 22 6 7,0 0-2 17 21.8.2018 1PTSMERI / P 55 Svinören Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 1,2 m; Klo 15:15; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 18,4 8,1 87 7 460 2,4 7,8 69 590 26 24 48 11 13 1,8 18,4 8,0 86 7 460 2,4 7,7 62 580 26 24 46 11 13 0-2 21 21.8.2018 1PTSMERI / P 61 Rajstall Kok.syv. 3,6 m; Näk.syv. 1,6 m; Klo 15:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8,9 93 5 530 2,9 7,9 18 410 12 16 23 7 7,4 2,6 17,2 8,9 93 4 530 2,9 7,9 18 390 12 14 22 6 7,2 0-2 9,0 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 21.8.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 13,8 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 17:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8,4 87 4 530 2,9 7,8 17 400 14 30 25 6 7,3 12,8 17,2 8,7 90 3 540 2,9 7,9 12 320 9 12 18 3 5,9 0-2 8,9 5,0 17,2 530 2,9 10,0 17,2 540 2,9 21.8.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 17,0 m; Näk.syv. 2,5 m; Klo 16:44; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8,7 90 2 530 2,9 7,8 8 300 13 <10 18 5 5,0 16m 17,2 8,7 90 2 530 2,9 7,9 9 260 14 <10 15 2 5,1 0-2 4,5 5,0 17,2 530 2,9 10,0 17,2 530 2,9 15,0 17,2 530 2,9 21.8.2018 1PTSMERI / P 65 Ören - Ripgrundet Kok.syv. 14,2 m; Näk.syv. 2,5 m; Klo 16:25; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16,4 8,6 88 2 530 2,9 7,9 7 290 13 <10 18 4 5,2 13,2 16,8 8,9 92 2 530 2,9 7,9 7 270 13 <10 16 4 5,0 0-2 4,7 5,0 16,4 530 2,9 10,0 16,3 530 2,9 21.8.2018 1PTSMERI / P 66 Hälsingöfjärden Kok.syv. 2,6 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 14:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,0 8,5 88 4 520 2,8 7,8 21 410 <5 <10 28 5 8,6 1,6 17,0 8,4 87 4 520 2,8 7,8 24 410 <5 <10 24 4 8,6 0-2 11 21.8.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,8 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 14:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8,5 89 6 520 2,8 7,8 25 460 <5 <10 31 5 8,5 1,8 17,0 8,5 89 7 520 2,8 7,8 24 420 <5 <10 33 7 8,7 0-2 12 21.8.2018 1PTSMERI / P 71 Truthällan Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liitteet/Bilagor 2.3-2.4 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 3/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 21.8.2018 1PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P 21.8.2018 1PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P 10,0 P 15,0 P 21.8.2018 1PTSMERI / P 78 Orrskärsfjärden Kok.syv. 10,0 m; Näk.syv. 1,9 m; Klo 14:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8,4 87 3 480 2,6 7,8 24 400 <5 <10 21 3 8,9 9,0 12,2 6,9 64 3 530 2,9 7,3 17 450 28 29 23 4 6,8 0-2 7,4 5,0 17,3 480 2,6 21.8.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,6 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 13:35; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,0 8,3 86 2 480 2,6 7,8 30 400 <5 <10 17 <2 9,6 2,6 17,2 8,4 88 2 480 2,6 7,8 30 410 <5 <10 17 2 9,5 0-2 7,1 21.8.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Kok.syv. 3,5 m; Klo 11:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,7 7,8 82 7 8,5 <1 7,0 130 960 11 36 57 15 16 2,5 17,7 7,8 82 7 8,4 <1 7,0 130 790 11 39 61 15 16 0-2 22 21.8.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Klo 12:15; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 0,2 17,0 7,8 81 8 9,8 <1 7,0 160 850 <5 <10 60 15 18-1,0 P 0,2 23 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 9.10.2018 1PTSMERI / P 51 Vanha Hamina Kok.syv. 2,8 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 12:20; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6,2 4 540 2,9 7,6 19 460 36 98 23 4 6,3 47 1,8 6,2 4 540 2,9 7,6 17 450 36 98 21 6 6,5 0-2 8,3 9.10.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 12:40; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7,0 4 550 3,0 7,7 19 410 25 85 20 4 6,8 25 2,2 7,0 3 550 3,0 7,7 18 410 25 85 20 3 6,7 0-2 8,5 9.10.2018 1PTSMERI / P 53 Gräggören Kok.syv. 10,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 14:45; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7,0 3 560 3,0 7,8 18 370 19 43 17 3 6,4 15 9,0 7,0 3 560 3,1 7,8 17 320 14 31 15 4 6,4 0-2 8,4 5,0 7,0 560 9.10.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 2,7 m; Näk.syv. 1,3 m; Klo 14:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6,9 3 550 3,0 7,8 26 340 18 16 20 3 7,4 2 1,7 6,9 3 550 3,0 7,8 26 360 17 19 19 2 8,0 0-2 8,0 9.10.2018 1PTSMERI / P 55 Svinören Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 0,9 m; Klo 13:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7,0 5 490 2,6 7,8 60 520 51 43 37 7 14 2,2 7,0 5 490 2,7 7,7 60 510 50 39 36 7 13 0-2 9,5 9.10.2018 1PTSMERI / P 61 Rajstall Kok.syv. 4,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 12:10; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6,2 2 560 3,1 7,8 15 290 7 <10 17 2 6,0 3,0 6,2 2 560 3,1 7,8 16 290 7 <10 15 <2 5,8 0-2 7,3 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liite/Bilaga 2.4 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 8.10.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 14,7 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 12:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7,2 2 590 3,2 7,8 10 250 <5 <10 17 <2 4,8 13,7 7,2 3 590 3,2 7,8 9 290 <5 <10 16 <2 4,7 0-2 7,0 5,0 7,2 590 3,2 10,0 7,2 590 3,2 9.10.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 16,9 m; Näk.syv. 3,0 m; Klo 11:20; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 8,4 2 610 3,3 7,8 10 250 20 <10 12 4 4,5 15,9 8,4 2 610 3,3 7,8 9 250 20 <10 13 3 4,5 0-2 5,0 5,0 8,4 610 3,3 10,0 8,4 610 3,3 15,0 8,4 610 3,3 9.10.2018 1PTSMERI / P 65 Ören - Ripgrundet Kok.syv. 15,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 10:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7,6 2 590 3,2 7,8 10 260 <5 <10 14 2 4,9 14 7,6 2 590 3,2 7,8 10 250 <5 <10 14 <2 4,8 0-2 7,0 5,0 7,6 590 3,2 10,0 7,6 590 3,2 9.10.2018 1PTSMERI / P 66 Hälsingöfjärden Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 1,3 m; Klo 13:20; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6,2 3 550 3,0 7,7 17 300 <5 <10 20 2 6,3 2,2 6,2 4 550 3,0 7,7 18 300 <5 <10 17 3 6,1 0-2 8,3 9.10.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 3,4 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 14:10; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6,7 3 560 3,0 7,8 18 310 11 <10 16 2 6,5 2,4 6,7 3 560 3,0 7,8 18 320 11 10 18 <2 6,2 0-2 7,9 9.10.2018 1PTSMERI / P 71 Truthällan Kok.syv. 7,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 11:40; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7,2 2 590 3,2 7,8 9 250 <5 <10 15 4 4,6 6,0 7,0 2 590 3,2 7,8 11 260 <5 <10 12 3 4,7 0-2 6,8 5,0 7,2 590 3,3 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 3/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml 9.10.2018 1PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P 9.10.2018 1PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P 10,0 P 15,0 P 9.10.2018 1PTSMERI / P 78 Orrskärsfjärden Kok.syv. 9,8 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 13:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6,4 3 500 2,7 7,7 24 330 <5 <10 20 <2 7,4 8,8 6,4 3 500 2,7 7,7 25 330 5 <10 16 2 7,4 0-2 7,0 5,0 6,4 500 2,7 9.10.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,7 m; Näk.syv. 1,8 m; Klo 13:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6,2 3 500 2,7 7,7 24 340 6 <10 18 3 7,3 2,7 6,2 2 500 2,7 7,7 25 350 6 <10 17 <2 7,5 0-2 7,2 9.10.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Kok.syv. 4,0 m; Klo 15:55; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6,3 5 12 <1 7,0 120 720 7 10 48 13 15 3,0 6,3 4 13 <1 7,0 120 710 9 11 49 12 15 0-2 16 9.10.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Kok.syv. 0,30 m; Klo 15:35; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 0,2 6,1 10 15 <1 7,0 150 760 60 20 60 24 13 15 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liitteet/Bilagor 3.1-3.2 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l 12.6.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 3,1 m; Näk.syv. 0,8 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 14,9 5 400 2,1 8,0 61 430 17 100 27 6 0-2 21 12.6.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 3,0 m; Näk.syv. 0,8 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 15,9 4 310 1,5 7,7 110 490 36 21 32 7 0-2 20 12.6.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 13,5 m; Näk.syv. 1,0 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 14,9 3 410 2,1 8,0 60 380 10 18 22 5 0-2 17 12.6.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 16,1 m; Klo 10:00; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; Ilm.lt. 13 C; Tuulnop. 6 m/s; 1,0 12,7 2 500 2,7 8,2 26 330 <5 <10 12 <2 0-2 9,9 12.6.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,4 m; Näk.syv. 1,0 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 15,2 3 270 1,3 7,8 87 600 39 <10 25 4 0-2 14 12.6.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 0,8 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 15,7 3 86 <1 7,2 110 790 200 <10 32 7 0-2 11 12.6.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 15,9 5 7,3 <1 6,9 140 570 210 <10 45 12 0-2 19 12.6.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 16,5 7 9,1 <1 7,2 140 540 <5 <10 50 14 0-2 28 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l 4.7.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 1,5 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16,0 4 500 2,7 7,9 31 580 55 34 24 2 0-2 13 4.7.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 1,3 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16,2 2 440 2,3 7,8 44 500 <5 <10 22 3 0-2 10 4.7.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 12,2 m; Näk.syv. 2,5 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 12,7 1 530 2,9 7,8 20 320 26 <10 13 <2 0-2 7,3 4.7.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 15,0 m; Näk.syv. 3,7 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 9,7 0,8 560 3,0 7,8 13 300 49 <10 11 <2 0-2 3,7 4.7.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,6 m; Näk.syv. 1,4 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16,5 3 380 2,0 7,7 47 450 7 <10 21 <2 0-2 4,0 4.7.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,3 m; Näk.syv. 1,5 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 18,0 2 260 1,2 7,6 65 510 <5 <10 21 4 0-2 5,0 4.7.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 18,2 3 7,5 <1 7,0 120 690 <5 <10 41 7 0-2 17 4.7.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 19,2 6 9,3 <1 7,0 140 820 <5 <10 62 15 0-2 33 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liitteet/Bilagor 3.3-3.4 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l 16.7.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Näk.syv. 1,7 m; Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 21,6 2 480 2,6 8,1 29 650 14 230 18 <2 0-2 8,8 16.7.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Näk.syv. 1,1 m; Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 24,4 3 430 2,3 8,1 57 490 <5 <10 31 3 0-2 13 16.7.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Näk.syv. 2,8 m; Näytt.ottaja pm/ok; 1,0 20,4 1 500 2,7 8,1 17 290 5 <10 11 <2 0-2 2,9 16.7.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Näk.syv. 4,8 m; Klo 12:42; Näytt.ottaja pm; Ilm.lt. 26 C; Tuulnop. 3 m/s; Tuulsuunt. 360; 1,0 19,4 0,8 530 2,9 8,0 13 280 7 <10 7 <2 0-2 2,9 16.7.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Näk.syv. 1,3 m; Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 23,1 3 430 2,3 8,0 44 440 <5 <10 22 3 0-2 8,1 16.7.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Näk.syv. 2,0 m; Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 23,1 1 370 1,9 7,7 37 400 <5 <10 13 <2 0-2 4,0 16.7.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 24,3 3 8,2 <1 7,1 120 690 <5 <10 41 9 0-2 12 16.7.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 26,4 5 12 <1 7,0 150 700 <5 <10 49 13 0-2 16 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l 6.8.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Näk.syv. 1,3 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 21,3 7 530 2,9 7,7 24 470 14 92 34 10 0-2 6,0 6.8.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Näk.syv. 1,6 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 20,4 5 520 2,8 7,8 28 400 10 18 23 6 0-2 8,2 6.8.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Näk.syv. 2,4 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 20,4 2 550 3,0 7,9 11 320 14 21 15 3 0-2 <2 6.8.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Näk.syv. 2,8 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 20,3 1 550 3,0 7,9 11 270 16 13 9 <2 0-2 <2 6.8.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Näk.syv. 1,2 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 20,9 5 510 2,7 7,8 33 420 7 <10 27 7 0-2 8,4 6.8.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Näk.syv. 1,8 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 22,0 2 450 2,4 7,7 25 370 8 <10 17 4 0-2 4,4 6.8.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; Tuulnop. 8 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 22,2 5 8,3 <1 6,7 120 740 11 23 43 12 0-2 12 6.8.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 22,4 9 12 <1 6,9 140 800 10 10 56 16 0-2 20 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liite/Bilaga 3.5 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/2 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt O2% Happi Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Syvyys (m) C % mg/l FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l 4.9.2018 1PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Näk.syv. 1,5 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 17,2 3 520 2,8 7,8 22 540 29 120 27 3 0-2 14 4.9.2018 1PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Näk.syv. 0,9 m; Klo 15:48; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 19,0 5 470 2,5 7,8 47 580 29 13 39 6 0-2 17 4.9.2018 1PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 13,6 m; Näk.syv. 3,8 m; Klo 15:10; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,8 0,9 540 3,0 7,9 13 300 7 <10 13 <2 0-2 2,4 4.9.2018 1PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 16,0 m; Näk.syv. 4,8 m; Klo 15:05; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,1 0,4 530 2,9 7,9 11 240 13 <10 8 <2 0-2 2,8 4.9.2018 1PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,8 m; Näk.syv. 1,2 m; Klo 16:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 18,0 5 480 2,5 7,8 47 510 10 <10 32 7 0-2 15 4.9.2018 1PTSMERI / P 71 Truthällan Kok.syv. 6,0 m; Näk.syv. 4,5 m; Klo 13:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,5 95 9,3 0,9 550 3,0 7,9 10 400 7 12 12 <2 5,3 5,0 16,4 95 9,3 0,9 550 3,0 7,9 13 300 8 12 12 <2 5,7 0-2 2,2 3,0 P 550 3,0 4.9.2018 1PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Kok.syv. 23,0 m; Näk.syv. 5,6 m; Klo 14:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; Ilm.lt. 21 C; Tuulnop. 2 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 16,1 96 9,4 0,7 540 3,0 7,9 9 310 10 <10 9 <2 4,8 22,0 10,0 82 9,2 0,7 590 3,3 7,5 8 290 53 18 8 <2 4,6 0-2 2,8 5,0 16,1 540 2,9 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/2 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt O2% Happi Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Syvyys (m) C % mg/l FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l 4.9.2018 1PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Kok.syv. 18,9 m; Näk.syv. 5,0 m; Klo 14:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,2 96 9,4 0,5 530 2,9 7,9 10 260 14 <10 10 <2 4,8 18,0 10,3 85 9,5 0,5 570 3,1 7,5 9 290 45 18 7 <2 4,9 0-2 3,4 5,0 16,0 530 2,9 10,0 14,2 530 2,9 15,0 12,0 550 3,0 4.9.2018 1PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,4 m; Näk.syv. 1,8 m; Klo 15:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 18,0 2 390 2,0 7,6 40 470 7 <10 22 3 0-2 5,6 4.9.2018 1PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Klo 12:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,5 6 8,7 <1 6,9 120 750 8 20 51 12 0-2 22 4.9.2018 1PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,8 7 10 <1 7,0 160 760 <5 <10 56 18 0-2 13 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liite/Bilaga 4 Etelä Pohjanmaan ELY keskuksen tulokset 2018/ Vattenanalyser av NTM centralen i Södra Österbotten 2018 (Pintavesien tilan tietojärjestelmä, vedenlaatu PIVET, haettu 28.5.2018) P 64 Pietarsaaren edusta Näytepvm Syvyys Kok.syv. Näkösyv. lämpötila ph Sähkönj. Salin. Happi Happi Sameus Väri kok N NH 4 N NO 2+3 N kok P PO 4 P TOC SIO 2 klorof. m m C ms/m kyll.% mg/l FNU mg/l Pt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l 12.3.2018 15,1 1,2 12.3.2018 1,0 0,6 7 280 1 76 10,9 3,3 130 930 180 260 35 12 17 7 12.3.2018 5,0 0,1 540 2,9 92 13,3 0,41 12.3.2018 10,0 0,1 560 3 92 13,1 0,26 5 12.3.2018 14,1 0,3 7,5 560 3,1 89 12,8 0,31 10 300 2 95 7,2 2,7 2,4 1.8.2018 18 5 1.8.2018 0,0 10,0 19,3 1,2 1.8.2018 1,0 19,3 7,7 540 2,9 104 9,5 0,39 10 230 8 160 4,4 2,7 5,5 1,6 1.8.2018 5,0 15,1 540 2,9 101 10,1 0,47 1.8.2018 10,0 9,8 540 2,9 93 10,5 0,51 4,5 1.8.2018 17,0 6,1 7,4 560 3 84 10,2 0,87 10 290 15 79 8 2,8 2,3 4.9.2018 18 3,8 4.9.2018 0,0 8,0 3,1 4.9.2018 1,0 15,6 7,9 540 2,9 94 9,2 0,46 10 230 6 10 12 3,7 4,6 1,5 4.9.2018 5,0 15,6 540 2,9 93 9,1 0,82 4.9.2018 10,0 15,6 540 2,9 93 9,2 0,43 4,9 4.9.2018 17,0 9,1 7,7 600 3,3 77 8,8 0,63 8 240 20 53 6,3 2,3 2,1

Liite/Bilaga 5 FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2018; statistik uppsamlad från delägarlagen VESTERSUNSBY Fångster 2018 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE * KYRKOBY * PÖRKENÄS * TOTALT 2017 sik 10 973 1 900 2 145 120 300 679 16 117 20 645 lax 4 423 530 1 073 107 6 133 3 801 gädda 3 817 1 509 204 400 70 55 6 055 6 149 abborre 2 915 1 089 411 300 250 181 5 146 5 537 öring 532 80 274 70 150 1 106 1 398 lake 3 759 1 529 170 70 70 15 5 613 7 924 nors 6 50 147 70 10 1 284 364 strömm. 36 241 70 200 70 50 53 36 684 43 637 gös 1 511 490 34 40 5 2 2 082 2 368 siklöja 478 100 4 582 129 id 1 683 1 765 500 200 207 4 355 2 829 braxen 34 430 12 100 5 600 900 500 604 54 134 65 882 mört 1 556 5 800 300 200 57 7 913 14 929 övrigt 64 500 95 659 849 ål 1 1 2 0 flundra 1 1 totalt 102 390 27 013 10 758 2 840 1 805 2 060 146 866 176 441 * uppgifter från år 2017 ANVÄNDA REDSKAP 2018 Vestersundsby Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs Nät: < 40 mm 330** 20 x x x x Nät: 40 50 mm maskstorlek 185 ** 470 x x x x Nät: > 50 mm maskstorlek 55 ** x x x x Strömm fällor 2 ** Sikfällor/Laxryssja 22 ** 4 x x x Lakryssjor 61 ** 30 x x x Gäddsaxar 40 ** Katsor x 20 x x Kastspön x 275 x x x x Lakkrokar Sikkrokar metspön x 100 x x x x ** yrkesfisket 2017 x=används ANTAL FISKARE 2018 Fritidsfiskare Kommersiella f Totalt 2018 2017 Larsmo by 138 21 159 161 Eugmo by 174 5 179 250 Vestersundsby 56 5 61 65 V:fiskargille * 14 6 20 20 Kyrkoby * 25 25 25 Pörkenäs * 12 1 13 13 * uppgifter från år 2017 457 534

Liite/Bilaga 6 Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 2018/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 2018 Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 2018/ Yleisten uimarantojen veden laatu 2018 Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto Lähde: Pietasaaren sosiaali ja terveysvirasto - s-posti 7.5.2019 Mia Hautala Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Enterokit Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/2008) < 500 < 200 Bosund/ Brännbacka 28.6.2018 <10 40 ei ei ok 19.7.2018 < 10 < 10 ei ei ok 23.8.2018 < 10 lab fel ei ei ok 30.8.2018 < 10 Kackur 28.6.2018 10 < 10 ei ei ok 19.7.2018 10 < 10 ei ei ok 23.8.2018 40 lab fel ei ei ok 30.8.2018 < 10 Sonamo 28.6.2018 < 10 < 10 ei ei ok 19.7.2018 < 10 < 10 ei ei ok 23.8.2018 < 10 lab fel hyvin vähän ei ok 30.8.2018 < 10 Kittholmen* 5.6.2018 20 60 ei ei ok FI 143598001 25.6.2018 20 1 vähän ei ok 16.7.2018 10 4 ei ei ok 15.8.2018 10 1 ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka* 5.6.2018 < 10 < 10 ei ei ok FI 143598002 25.6.2018 20 2 ei ei ok 16.7.2018 20 3 ei ei ok 15.8.2018 10 < 1 ei ei ok Storsand/ Isohiekka 25.6.2018 30 < 10 ei ei ok 16.7.2018 10 < 10 ei ei ok 15.8.2018 100 100 ei ei ok Fäboda Cafestrand* 5.6.2018 10 < 10 ei ei ok FI 195598003 25.6.2018 10 20 ei ei ok 16.7.2018 97 97 ei ei ok 15.8.2018 20 20 ei ei ok * Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 100 besökare / dag vid högsäsong * Luokiteltu EU-rannaksi eli > 100 kävijää/ päivä sesonkiaikan Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/2008 vaatimukset. ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 2008. Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven. OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.

Liite/Bilaga 7 Algobservationer 2018 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 2018 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavaintoohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama Period / Ajanjakso 3.6. 30.9.2018 Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin Vecka Viikko 23-24 - 25 0 26 1 27 1 28 1 29 0 30 0 31 0 32 0 33 0 34 0 35 0 36 0 37 0 38-39 0 Blågröna alger Sinilevää Bedömningsskala / Arviointiasteikko 0 3 0 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja Observatörer / Havainnoitsijat: Gunilla Flinck Lähde: Järviwiki, www.jarviwiki.fi/ (luettu 28.5.2019)

Liite/Bilaga 8 13.5.2019 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailu; pohjaeläinseuranta 2018 Pietarsaaren merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelman (Mykrä & Aaltonen, Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry 8.9.2017) mukainen vuosittainen pohjaeläinseuranta vuoden 2018 osalta on jäänyt tekemättä KVVY-Botnialabin näytteenoton suunnittelussa tapahtuneen inhimillisen virheen vuoksi. Tarkkailuosuus on myös virheellisesti laskutettu 2018 osalta laskutusjaon mukaisesti. Tapahtuma on kirjattu laatujärjestelmän mukaan poikkeamana ja asia on käsitelty koko yksikön henkilöstön kesken. Korjaavana toimenpiteenä pohjaeläintarkkailun ajankohdat on kirjattu näytteenottosuunnitelmaan koko tarkkailujakson ajalta. Virheellinen laskutusosuus hyvitetään asianosaisille seuraavassa laskussa. Kyseisen mukaisia virheitä sattuu harvoin ja niihin suhtaudutaan aina vakavasti. Haluamme palvella asiakkaitamme aina asiantuntevasti ja luotettavasti. Pahoittelemme tapahtunutta. KVVY Tutkimus Oy Heikki Ahola, yksikönpäällikkö KVVY-Botnialab KVVY Tutkimus Oy kvvy.fi

Liite/Bilaga 9 OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina 2001 2018. Belastning från OSTP Finland Oy Ab under åren 2001 2018. t/vuosi 60 kok-n kg/vuosi 1 800 Fluoridi Luparaja 1800 kg/a 50 1 600 1 400 40 1 200 30 Tavoitearvo 30 t/a 1 000 800 20 600 10 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kg/vuosi 30 Cr kg/vuosi 18 Ni 25 Luparaja 25 kg/a 16 14 Luparaja 16 kg/a 20 12 15 10 8 10 6 5 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kg/vuosi 30 Pb kg/vuosi 2,5 Cd 25 Luparaja 25 kg/a 2 Luparaja 2 kg/a 20 1,5 15 1 10 5 0,5 liukoinen Cd Luparaja 0,5 kg/a 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kg/vuosi 3 Cu 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Liite/Bilaga 10 KVVY Tutkimus Oy Pietarsaaren merialueen menetelmät 2018 Määritys Yksikkö Menetelmän periaate; viite Akk. *) Määritysraja Mittausepävarmuus Saliniteetti % Laskennallinen väri mg/l Pt SFS-EN ISO 7887:2012 *) 4 > 4 mg/l Pt ± 16 % Väri suodatettu mg/l Pt SFS-EN ISO 7887:2012 4 > 4 mg/l Pt ± 16 % ph SFS 3021:1979 *) ± 3% Sähkönjohtavuus ms/m SFS-EN 27888:1994 *) 1 >1 ms/m ± 5 % Sameus FNU SFS-EN ISO 7027-1:2016 *) 0,2 > 0,2 ± 33 % Ammoniumtyppi µg/l N SFS-EN ISO 11732:2005 *) 5 5-40 µg/l ± 15% > 40 µg/l ± 10 % Liuennut happi mg/l SFS-EN 25813, 1993 *) 0,3 > 0,3 mg/l ± 6 % Nitriitti- ja nitraattitypen summma µg/l N SFS-EN ISO 13395, 1997 *) 5 5-90 µg/l ± 14 % > 90 µg/l ± 10 % Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori µg/l µg/l Sis. menet. perustuu kumottuun standardiin SFS 3026:1986 Sis. menet. perustuu kumottuun standardiin SFS 3025:1986 *) 2 *) 2 2-30 µg/l ± 13% > 30 µg/l ± 8 % 2-20 µg/l ± 15% > 20 µg/l ± 10 % Typpi µg/l SFS-EN ISO 11905-1:1998 *) 50 > 50 µg/l ± 13 % Happikyllästys % % laskennallinen Rauta µg/l SFS 3028:1976 *) 10 *Orgaaninen hiilen kokonaismäärä (TOC) mg/l SFS-EN 1484:1997 *) 0,5 a-klorofylli µg/l SFS 5772:1993 *) 1 10-150 µg/l ± 15% > 150 µg/l ± 10 % 0,5-2,5 mg/l ± 0,25 mg/l >2,5 mg/l ± 10 % 1-2 µg/l ± 15 % > 2 µg/l ± 14 % *) Menetelmä on akkreditoitu.

Liite/Bilaga 11 Päivitettyjen kriteerien (Aroviita ym. 2012) mukaiset parametrikohtaiset vedenlaatuluokat Pietarsaaren edustan ja Luodonjärven havaintopisteillä vuosina 2014 2018. N = kokonaistyppi, P = kokonaisfosfori, NS = näkösyvyys ja chl = a-klorofylli. Päivitetyt kriteerit (Aroviita ym. 2012) Tyyppi/ 2014 2015 2016 2017 2018 Piste vesimuodostuma P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS 51 Ps Prs edusta 29 440 9,5 1,4 36 640 9,7 1,3 50 600 8,6 1,1 19 340 6,4 2,0 48 620 29,0 1,0 52 Ps Prs edusta 25 490 6,5 1,0 32 650 8,3 1,3 38 793 6,1 1,3 24 462 5,7 1,7 29 558 13,0 1,5 53 Ps Prs edusta 21 380 6,1 1,3 24 633 5,6 1,7 34 710 4,7 1 25 390 8,4 1,6 29 570 12,0 1,4 54 Ps Prs edusta 45 711 13,0 1,1 42 825 6,9 1,2 56 1017 7,1 0,9 44 608 8,0 1,3 27 470 13,0 1,1 55 Ps Prs edusta 42 640 16,0 1,1 30 820 6,9 1,1 62 1200 6,8 0,5 56 550 9,5 1,2 48 590 21,0 1,2 61 Ps Prs edusta 19 320 7,5 1,7 18 473 5,2 1,6 16 390 6,2 1,9 21 270 7,9 2,0 23 410 9,0 1,5 62 Pu Kallan 15 286 3,0 3,0 13 380 2,7 2,5 22 540 5,2 1,8 14 328 4,1 2,3 15 326 2,9 2,5 64 Pu Kallan 11 235 1,6 5,2 6 273 2,0 4,2 13 343 3,4 3,2 7 265 2,8 4,1 11 278 2,9 3,7 65 Pu Kallan 11 220 1,6 4,2 4 350 2,0 3,6 13 350 6 2,7 9 220 3,1 3,6 18 290 4,7 2,5 66 Ps Prs edusta 33 550 12,0 0,9 36 650 6,0 1,3 30 670 10,3 18 340 5,7 1,7 28 410 11,0 1,5 67 Ps Prs edusta 39 622 19,8 1,2 30 638 7,2 1,4 48 877 9,7 0,9 31 498 6,2 1,5 27 456 8,4 1,4 71 Pu Kallan 13 220 2,0 4,2 11 340 1,7 3,8 19 410 8,5 1,9 12 240 3,3 2,6 12 400 2,2 1,7 73 Pu Ukpyy ulko 10 200 1,6 6,6 8 260 0,5 5,1 6 200 2,6 6,0 9 310 2,8 3,3 75 Pu Kallan 9 150 1,5 5,6 4 310 1,2 6,2 4 200 1,7 7,5 10 260 3,4 3,5 78 Ps L-saaristo 19 340 5,7 1,6 28 590 9,7 1,2 41 720 8,6 0,4 16 350 5,7 2,4 21 400 7,4 1,9 79 Ps Prs edusta 23 443 7,3 1,6 39 768 7,7 1,2 53 990 10,7 0,9 25 527 5,5 1,8 18 430 5,0 2,0 2016 2017 2018 Piste Tyyppi/ vesimuodostuma P N Chl P N Chl P N Chl L5 Mrh/ Luodonjärvi 55 1016 12,3 50 793 10,5 44 715 18,0 L6A Mrh/ Luodonjärvi 67 1186 14,1 64 951 15,2 56 780 21,5 LUONNONTILAISET LUOKKARAJAT Parametri VERTAILUARVOT Erinomainen Hyvä Tyydyttävä Välttävä Huono Kok-P Pu 7,5 alle 9 9 11 11 15 15 20 yli 20 Kok-P Ps 9 alle 11 11 14 14 18 18 27 yli 27 Kok-N Pu 225 alle 270 270 315 315 350 350 400 yli 400 Kok-N Ps 260 alle 305 305 340 340 370 370 420 yli 420 NS Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 NS Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1,0 1,7 alle 1,0 a-klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a-klo Ps 2 alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 kok-p MRh 20 alle 30 30 45 45 60 60 75 yli 75 Kok- N MRh 510 alle 580 580 800 800 1000 1000 1200 yli 1200 a-klo MRh 8,5 alle 13,5 13,5 25 25 50 50 100 yli 100 NS MRh ei vertailuarvoa - - - - -

Liite/Bilaga 12 Hulevesinäytteenottosuunnitelma 30.8.2018 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Risto Koljonen HULEVESINÄYTTEENOTTO 5.9.2018 Hulevesien näytteenotto Pietarsaaren satamassa on suunniteltu tehtäväksi 5.9.2018 KVVY Tutkimus Oy:n toimesta. Näytteenottopaikat on merkitty liitteenä olevaan karttaan, päivitetty karttapohja toimitetaan myöhemmin yhdessä tulosten kanssa. Mittaukset tullaan ottamaan kuudesta eri mittauspisteestä, joista 5 on kaivonäytettä ja kuudes mahdollisesti ns. putkenpää näytteenä. Mittauspisteet: Mittauspiste Pinta-ala (m2) Tietoja alueesta 1.Etelälaituri (kaivo) 15106 hallinvierusvalumavedet, satunnainen lastaus- ja purkutoiminta 2. Buskö (kaivo) 18596 ajoneuvoliikenne 3. Laukko 1 (kaivo) 34816 puutavaravarastointia, ajoneuvoliikenne, normaali lastaus- ja purku toiminta 4. Laukko 2 (kaivo) 26022 normaali lastaus- ja purku toiminta 5 Laukko 3 (kaivo) 12000 normaali lastaus- ja purku toiminta 6. A-kenttä (putki) 20000 Puutavaravarastointikenttä, normaali lastaus- ja purku toiminta Hulevesistä tullaan tutkimaan kunkin purkupisteen osalta erikseen: ph, sähkönjohtavuus, kiintoaine, typpi, fosfori ja öljyhiilivedyt. Lisäksi raskasmetallit; ainakin: sinkki, kupari, lyijy, kromi, nikkeli ja kadmium. Jakobstad Hamn Ab Pietarsaaren Satama Oy Alholmsvägen 76 Alholmintie 68600 Jakobstad - Pietarsaari +358 6 723 6128 förnamn.efternamn@portofjakobstad.fi etunimi.sukunimi@portofpietarsaari.fi Business ID: 2650921-9 www.portofjakobstad.fi www.portofpietarsaari.fi Jakobstad Hamn Ab Pietarsaaren Satama Oy Alholmsvägen 76 Alholmintie 68600 Jakobstad - Pietarsaari Hulevesinäytteenottosuunnitelma 30.8.2018 Mittaukset, näytteenotto ja analysointi tehdään CEN- tai sitä vastaavan kansallisen standardin mukaisesti. Päästömittauksissa määritetään mittausmenetelmän kokonaisepävarmuus. Pietarsaaressa 30.8.2018 Johanna Heinoja tekninen päällikkö +358 6 723 6128 förnamn.efternamn@portofjakobstad.fi etunimi.sukunimi@portofpietarsaari.fi Business ID: 2650921-9 www.portofjakobstad.fi www.portofpietarsaari.fi

Liite/Bilaga 12 Pietarsaaren sataman hulevesinäytteenotto, näytteenottopaikat 2018. Sataman hulevesitarkkailun tuloskooste 2018. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren sataman hulevesitarkkailu (1PTSHULE) Pvm. Hav.paikka K-aine;GFA Joh;JV ph;jv Kok.N Ptot *Cd,kok *Cr,kok *Cu,kok *Pb (kok) *Ni,kok *Zn,kok *HVI Syvyys (m) mg/l ms/m μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l 4.9.2018 1PTSHULE / 1 Etelälaituri (kaivo) Klo 11:30; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,2 C; 0,2 8,8 9,8 6,4 2500 120 <0,1 <1 19 0,77 6,6 230 130 4.9.2018 1PTSHULE / 2 Buskö (kaivo) Klo 11:25; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,1 C; 0,2 3,1 51 6,9 2100 240 <0,1 <1 5,4 <0,4 2,4 51 <50 4.9.2018 1PTSHULE / 3 Laukko 1 (kaivo) Klo 11:20; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,2 C; 0,2 2,8 130 7,4 1700 320 <0,1 1,6 1,6 <0,4 2,2 11 <50 4.9.2018 1PTSHULE / 4 Laukko 2 (kaivo) Klo 11:15; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,4 C; 0,2 23 26 6,9 1200 420 <0,1 4,3 6,8 1,3 5,3 62 75 4.9.2018 1PTSHULE / 5 Laukko 3 (putki) Klo 11:00; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 19,2 C; 0,2 79 210 12 1800 250 0,21 4,3 17 3,2 5,7 95 200 4.9.2018 1PTSHULE / 6 A-kenttä (putki) Klo 10:50; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,1 C; 0,2 <2 120 7,7 790 34 0,25 <1 13 <0,4 21 59 <50 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

Liite/Bilaga 13 Tutkimustodistus 2018-24559 1(1) 11.10.2018 Förening Mässkärs Lotsstation r.f. c/o Anders Boström Rådhusgatan 4 C 68600 Jakobstad Näytetiedot Näyte Jätevesi Näyte otettu 18.09.2018 Näytteen ottaja Asiakas Saapunut 19.09.2018 Näytteenoton syy Velvoitetarkkailu Tutkimus alkoi 19.09.2018 Tutkimus valmis 03.10.2018 Viite Yhteyshenkilö Allan Witick, Laboratoriopäällikkö Analyysi Menetelmä Yksik kö Kiintoaine (GF/A) * SFS-EN 872: 2005 Alkaliniteetti * Sis. men. MO-VESI-2035, 2037 (ph 4,5, 4,2) ph-arvo, 25 C * SFS 3021: 1979 Kokonaistyppi * SFS-EN ISO 11905-1: 1998 Ammoniumtyppi * ISO 15923-1: 2013 modif. Nitraattityppi * SFS-EN ISO 13395: 1997 Fosfori, liuk. 0,45 µm * ISO 15923-1:2013 modif., suodatus 0,45 µm Kokonaisfosfori * ISO 15923-1: 2013 modif. BOD7 ATU * SFS-EN 1899-1: 24559-1 Jätevesi tuleva vesi mg/l 5 200 9,6 mmol /l 8,3 1,5 6,3 6,1 mg/l 230 87 mg/l 88 61 mg/l 140 15 mg/l 18 1,2 mg/l 30 1,6 mg/l 2 310 16 1998 CODCr * SFS 5504: mg/l 1988 7 900 94 *=näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Mittausepävarmuus ilmoitetaan pyydettäessä. 24559-2 Jätevesi lähtevä vesi Allan Witick Laboratoriopäällikkö Jakelu anders@bostlaw.com;eeva-kaarina.aaltonen@vesiensuojelu.fi;kari.saari@upm-kymme ne.com;masskar@masskar.fi Analyysitulos koskee vain tutkittua näytettä. Tutkimustodistuksen osittainen kopioiminen kielletty. Eurofins Nab Labs Oy Business ID: 0283126-2 Survontie 9 D FI-40500 JYVÄSKYLÄ www.eurofins.fi