ENERGIKARTLÄGGNING BRF VÅXNÄS

ENERGIKARTLÄGGNING BRF VÅXNÄS

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kontaktuppgifter... 3 Bostadsrättsföreningen... 3 Konsult... 3 Datum för genomförande... 3 Sammanfattning Energikartläggning... 4 1 Allmän information om Brf Våxnäs... 6 2 Klimatskal... 7 3 Värmekällor och värmesystem... 7 4 Tappvarmvatten... 8 5 Ventilation... 8 6 Belysning... 8 7 Tvätt- och torkutrustning... 8 8 Övrig energianvändning... 9 8.1 Hissar... 9 8.2 Laddstolpar för elbilar... 9 8.3 Motorvärmare... 9 8.4 Avisning och snösmältning... 9 8.5 Kyla... 9 9 Åtgärdsförslag... 9 9.1 Frånluftsåtervinning... 9 9.2 Solceller och IMD... 10 9.3 Tilläggsisolering av vind... 11 9.4 Styrsystem... 11 9.5 Sammanfattning... 11 2

KONTAKTUPPGIFTER BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Bostadsrättsförening/fastighetsägare: Brf Våxnäs Organisationsnummer: 773200 1396 Fastighetsbeteckning: Ramen 1 & Ramen 2 SNI-kod: 68.204 Adress: Karmgatan 99 Kontaktperson: John-Arne von Essen Telefon: - Mobilnummer: 070 20 57 261 E-post: johnarne.vonessen@outlook.com Postadress: 653 47 Karlstad KONSULT Företag: HSB Värmland Organisationsnummer: 773200 3277 Adress: Box 141 Postadress: 651 04 Kontaktperson: Magda Jansson Telefon: 054 19 84 00 Mobilnummer: 0761 19 51 75 E-post: magda.jansson@hsb.se DATUM FÖR GENOMFÖRANDE Platsbesök genomfört i september 2018. 3

SAMMANFATTNING ENERGIKARTLÄGGNING Bostadsrättföreningen Våxnäs har beställt en energikartläggning av HSB Värmland. Syftet med energikartläggningen är att få fram en representativ bild av bostadsrättföreningens energianvändning, identifiera betydande energianvändare och ge förslag på energibesparingsåtgärder samt hjälpa föreningen att göra en plan för sitt energiarbete. Brf Våxnäs i Karlstad bildades år 1963 och består av 195 lägenheter fördelat på 8 hus med adresserna Karmgatan 59 115. I föreningen finns även 91 garageplatser och 9 uthyrningslokaler. Det finns 72 motorvärmarplaster och till varje lägenhet hör en biluppställningsplats. Energikartläggningen omfattar föreningens totala energianvändning uppdelad på energislag samt användningsområde, såsom byggnader och dess tekniska system samt verksamhetsenergi. Betydande energianvändare, med hög specifik energianvändning och med den högsta besparingspotentialen har identifierats. Hur energianvändningen i fastigheten är fördelad redovisas i tabell 1 och figur 1. Tabell 1. Hur energianvändningen är fördelad i fastigheten. Förbrukare kwh Tvätt- och torkutrustning 35 400 Garage, eluppvärmd 4 400 Pumpar 71 800 Ventilation 27 400 Värme 1 774 400 Varmvatten 518 300 Belysning 9 350 Motorvärmare 3 300 Total Energianvändning 2 444 350 Uppmätt energianvändning 2 444 350 Motorvärmare 0% Belysning 0% Tvätt- och torkutrustning 2% Varmvatten 21% Värme 73% Garage, eluppvärmd 0% Pumpar 3% Ventilation 1% Figur 1. Hur energianvändningen är fördelad i fastigheten. 4

Energifördelningen för de olika energislagen; fjärrvärme samt elenergi är fördelade redovisas i figur 2 och 3. Belysning 6% Motorvärmare 2% Övrigt 0% Varmvatten 23% Ventilation 18% Tvätt- och torkutrustnin g 24% Garage, eluppvärmd 3% Värme 77% Pumpar 47% Figur 2. Hur fjärrvärmeanvändningen är fördelad i fastigheten. Figur 3. Hur elenergianvändningen är fördelad i fastigheten. Lönsamhetsberäkning av identifierade lönsamma åtgärdsförslag har genomförts och sammanfattning av lönsamma energiåtgärder presenteras i tabell 2. Tabell 2. Energi- samt kostnadseffektiva åtgärdsförslag. Åtgärdsbeskrivning Investering (kr) Besparing per år (kwh) Besparing per år (kr) Pay off (år) Frånluftsåtervinning 3 350 000 735 000 367 500 9,1 Solceller & IMD 4 750 000 200 000 540 000 8,8 Tilläggsisolering av vind 440 000 126 000 88 200 5,0 Styrsystem 650 000 130 000 90 000 7,2 Totalt 9 190 000 1 191 000 1 085 700 8,5 Att tilläggsisolera vinden är ett åtgärdsförslag som är oberoende av de andra och kan utföras utan att ta hänsyn till inbördes ordning. Vid installation av värmepumpar måste vidare undersökning kring uppsäkring av huvudsäkring göras. Om värmepumpsinstallation och solceller/imd görs, bör det finnas en strävan efter att några abonnemang behåller en huvudsäkring på 100 A för att kunna erhålla skattereduktion på den sålda solelen. Samtliga åtgärder är uppskattningar och vidare undersökning bör göras för mer exakt pris. Om de åtgärder som presenteras i denna rapport genomförs minskar föreningens totala energianvändning med omkring 1 191 MWh/år. 5

1 ALLMÄN INFORMATION OM BRF VÅXNÄS Brf Våxnäs i Karlstad bildades år 1963 och består av 195 lägenheter fördelat på 8 hus med adresserna Karmgatan 59 115. I föreningen finns även 91 garageplatser och 9 uthyrningslokaler. Det finns 72 motorvärmarplaster och till varje lägenhet hör en biluppställningsplats. Tabell 3. Allmän information om föreningen Adress Antal lgh Antal vån BOA (m 2 ) LOA (m 2 ) ATEMP (m 2 ) Karmgatan 59 65 27 3 2 035,5 178 2 544 Karmgatan 67 71 21 3 1 554 0 1 943 Karmgatan 73 77 21 3 1 554 0 1 943 Karmgatan 79 83 21 3 1 554 0 1 943 Karmgatan 85 89 21 3 1 554 37,5 1 943 Karmgatan 91 95 21 3 1 554 0 1 943 Karmgatan 97 101 21 3 1 554 0 1 943 Karmgatan 103 115 42 3 3 190,5 124,7 3 988 Summa 195 14 550 340,2 18 188 Husen värms upp av fjärrvärme. Under 2017 betalade föreningen i snitt 0,69 kr/kwh för fjärrvärmen. I tabell 4 redovisas föreningens fjärrvärmeförbrukning på månadsbasis de senaste 3 kalenderåren. Tabell 4. Föreningens fjärrvärmeförbrukning på månadsbasis de senaste 3 åren 2017 (kwh) 2016 (kwh) 2015 (kwh) Januari 322 380 395 340 330 230 Februari 290 580 311 390 289 780 Mars 262 470 278 630 271 010 April 209 410 209 220 194 590 Maj 116 320 121 170 154 640 Juni 75 290 69 160 90 680 Juli 67 430 62 350 72 440 Augusti 77 250 79 860 73 590 September 115 750 87 320 117 470 Oktober 191 070 214 680 207 870 November 263 920 279 570 244 770 December 300 830 291 250 273 210 Totalt per år 2 292 700 2 399 940 2 320 280 6

Under 2017 betalade föreningen i snitt 1,30 kr/kwh för el. I tabell 5 redovisas föreningens elförbrukning på månadsbasis de senaste 3 kalenderåren. Tabell 5. Föreningens elförbrukning på månadsbasis de senaste 3 åren 2017 (kwh) 2016 (kwh) 2015 (kwh) Januari 17 327 19 914 18 006 Februari 15 715 16 172 15 998 Mars 13 808 14 403 13 830 April 10 881 12 298 11 839 Maj 12 424 11 513 10 715 Juni 10 688 10 131 10 064 Juli 9 863 9 485 10 697 Augusti 9 969 10 623 10 777 September 10 288 10 872 11 689 Oktober 11 719 11 885 12 652 November 13 480 15 008 12 834 December 15 491 15 304 14 530 Totalt per år 151 653 157 608 153 631 2 KLIMATSKAL Byggnaderna är uppförda mellan 1964 1965 där väggarna består av blåbetong/lättbetong, varav norrväggen blivit tilläggsisolerad med 5 cm. Källaren består av betong med invändig isolering av träullit 50 mm. Grundmuren har ingen eller dålig isolering. Taket består av ett betongbjälklag med 35 cm lösull, som fördelats ojämnt över bjälklaget. Fönster bytta år 2016 till moderna aluminiumfönster. 3 VÄRMEKÄLLOR OCH VÄRMESYSTEM Byggnaderna värms med fjärrvärme, en anslutningspunkt och undercentral finns på Karmgatan 109. Därifrån distribueras värme och varmvatten till respektive huskropp. Till radiatorkretsen finns en Elysator 75c installerad för att rengöra systemet genom att ta bort syre och mineraler såsom salter, kalk och metaller. Värmen shuntas sedan ned i varje hus. Av de 91 garage som finns i föreningen, värms 64 garage genom fjärrvärme, där värmen shuntas ned till varje garage och håller maxtemperatur på 15⁰ C. Värmesystemet styrs av styrsystemet Iq excite från Geamatic Styr AB. Pumpstopp är installerat på radiatorpumparna vid 15⁰ C. Föreningen har driftavtal med HSB Värmland, vilket innebär att HSB Värmland tar hand om regelbunden skötsel och tillsyn av värmesystem samt ventilation. Stamventiler är bytta 2008, likaså kulvertarna mellan husen. Värmerör är generellt bra isolerade. Radiatorkretsen är ett tvårörssystem från byggår. Stamventilerna är av nyare modell av typen TA STAD, radiatorventilerna är av typen Danfoss RA-N. 7

4 TAPPVARMVATTEN Föreningens tappvarmvatten bereds i undercentralen på Karmgatan 109 och skickas vidare ut till varje byggnad. VVC-pumpen går alla årets timmar. Vid energiberäkningar har schablon använts att 40 % av förbrukat kallvatten är varmvatten. 5 VENTILATION Ventilationen i byggnaderna sker med mekanisk frånluft utan återvinning. Friskluften tas in via fönsterventiler i sov- och vardagsrum och frånluften evakueras via spiskåpa i kök och frånluftsdon i våtutrymme med hjälp av takfläktar. Fläktarna är i drift kontinuerligt där frånluftsflöden, enligt OVK, för respektive hus redovisas i tabell 6. Tabell 6. Antagna frånluftsflöden för respektive byggnad i föreningen. Adress Frånluftsflöde (l/s) Karmgatan 103 115 1 316 Karmgatan 97 101 667 Karmgatan 91 95 667 Karmgatan 85 89 667 Karmgatan 79 83 667 Karmgatan 73 77 667 Karmgatan 67 71 667 Karmgatan 59 65 942 Fläktarnas förbrukning mättes med tångamperemeter vid platsbesök till 0,8 A. Den totala förbrukningen för samtliga fläktar uppskattas således till ca 27 400 kwh/år. Enligt föreningens ordförande har det varit enstaka klagomål om för hög ventilation i fastigheten. 6 BELYSNING Trapphus samt källarplan styrs övervägande av rörelsesensorer. Samtlig belysning inomhus är LED-lampor. Vid varje port finns utebelysning som styrs av skymningsrelä, dessa är LEDlampor. Vid föreningens parkering finns lyktstolpar, även dessa på skymningsrelä, men av typen kvicksilverlampor. Kvicksilverlampor är idag förbjudna för försäljning av miljöskäl och bör fasas ut. 7 TVÄTT- OCH TORKUTRUSTNING Det finns fem gemensamma tvättstugor samt en grovtvättstuga. Dock har många lägenheter egen tvättmaskin och det är därmed osäkert hur mycket energi som går till tvätt totalt sett i föreningen. Det finns två tvättmaskiner, en centrifug, ett torkskåp och en mangel i var tvättstuga. Tvättmaskinerna är av nyare modell från Electrolux och ansluten till både kall- och 8

varmvatten. Även torktumlarna är av nyare modell. Flera torkskåp har bytts ut mot nyare, men inte alla. När dessa torkskåp ska bytas ut på grund av underhållsmässiga skäl, är rekommendationen att installera moderna, mer energieffektiva torkskåp. 8 ÖVRIG ENERGIANVÄNDNING 8.1 HISSAR Finns inga hissar i byggnaderna. 8.2 LADDSTOLPAR FÖR ELBILAR Finns inga laddstolpar för elbilar 8.3 MOTORVÄRMARE Det finns 72 parkeringsplatser med motorvärmare i föreningen. Samtliga är aktiva året runt, men med individuell mätning för debitering. År 2016 förbrukade motorvärmarna 2 749 kwh, år 2017 förbrukades 3 322 kwh. 8.4 AVISNING OCH SNÖSMÄLTNING Ingen avisning eller snösmältning sker i föreningen. 8.5 KYLA Ingen kyla i föreningen. 9 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 9.1 FRÅNLUFTSÅTERVINNING Föreningen har idag frånluftsventilation som skickar ut varm luft som får gå till spillo i atmosfären. Denna luft kan istället återvinnas genom att låta en värmepump ta till vara på frånluften och återföra den till värmesystemet, för att producera såväl värme som tappvarmvatten. Hur mycket värme som värmepumpen kan ge beror på ventilationsflödet samt typ och placering av VP. Återvinning kan ske via extern eller integrerad värmepump. Vilken teknisk lösning som väljs beror främst på förutsättningarna, vilket kräver vidare utredning. För att kunna uppskatta en lönsamhetskalkyl för detta åtgärdsförslag, antas att föreningens tempererade area kräver 0,35 l/s, m 2, vilket innebär att värmepumpen kan ta tillvara på 147 kw frånluft. Med ett COP på 4,0 kommer värmepumpen kunna leverera 196 kw värme. På grund av att fjärrvärmepriset är så pass mycket lägre under sommaren i Karlstad, så är det mer lönsamt att låta varmvattenberedningen ske genom fjärrvärmen under sommaren. Varpå antagande görs om att värmepumpen enbart ersätter inköpt fjärrvärme under 5 000 timmar, av årets totalt 8 760 timmar. Med givna antaganden skulle värmepumpen förbruka 245 000 kwh el och kunna ersätta 980 000 kwh fjärrvärme, vilket är en energibesparing på 735 000 kwh/år. Med fjärrvärmepris på 0,70 kr/kwh och elpris på 1,3 kr/kwh, skulle denna åtgärd leda 9

till en kostnadsbesparing på 367 500 kr/år. Investeringen bedöms till omkring 3,35 miljoner kr, vilket innebär en rak återbetalningstid på 9,1 år. För att öka effektiviteten och energitäckningen ytterligare på värmepumpen, så kan denna kompletteras med energibrunn/bergvärme. Vilket system som når högst lönsamhet rekommenderas vidare studier kring detta. 9.2 SOLCELLER OCH IMD I och med föreningens öppna läge, med minimal skuggning, så har Brf Våxnäs stora takytor som är gynnsamma för solpaneler. Däremot så har föreningen i nuläget en relativt liten elförbrukning, vilket gör att stora mängder egenproducerad el skulle behöva säljas varpå lönsamheten sjunker. Detta skulle förbättras vid en eventuell värmepumpsinstallation, men för att lägenhetsinnehavarna ska kunna få ta del av den egenproducerade solelen så skulle föreningens elsystem behöva bytas ut mot kollektivmätning av el, även kallat IMD individuell mätning och debitering. Varje inkommande servis byggs om så all el i respektive hus mäts på en punkt, varje hus får då ett abonnemang till nätägaren till skillnad från att samtliga lägenhetsinnehavare betalar för varsitt abonnemang till elnät. Föreningen blir sedan elleverantör till de boende och lägenhetselen mäts på s.k. undermätare. HSB Värmland rekommenderar för närvarande solcellsanläggningar med en storlek på mellan 1 1,5 kwp/lägenhet. Brf Våxnäs har mer eller mindre gynnsamma tak för att installera en ännu större anläggning, men för att försöka nyttja det södra samt västliga lägen på ett bra sätt så rekommenderas här en anläggning med toppeffekten 231 kwp. Denna anläggning förväntas kunna producera omkring 200 000 kwh/år. Storleken på anläggningen förutsätter att föreningen bygger om elsystemet till IMD, annars rekommenderas en väsentligt mindre anläggning. Den årliga besparingen vid solcellsanläggning och IMD förväntas till 540 000 kr/år. Detta baseras på en egenkonsumtionsgrad på 50 % och ett sammanvägt elpris mellan köpt och såld el på 1,55 kr inkl. moms/kwh, baserat på att föreningen betalar 1,3 kr/kwh el och kommer för varje producerad kilowattimme erhålla ursprungsgaranti och elcertifikat för 0,25 kr/kwh. I dagsläget kan det vara möjligt att sälja egenproducerad el för ett högre pris än den elen som köps in i fastigheten, men detta bygger på en skattereduktion på 60 öre/kwh och på grund av att det råder osäkerheter kring hur länge detta stöd kommer finnas, så har detta försummats i beräkningen. Här har även en degradering av solcellernas effekt på 5 % per år tagits hänsyn till. Det råder osäkerheter kring hur stort investeringsstöd som kan erhållas i samband med solcellsinstallation, de tidigare 30 % på totala investeringen har i senaste regeringsbudgeten reducerats till 15 %. Investeringen för solceller och IMD förväntas till omkring 5,42 miljoner kronor, vilket innebär en rak återbetalning på 10,0 år. Om föreningen även erhåller solcellsstöd på 15 % skulle 10

investeringen innebära en kostnad på 4,75 miljoner kronor, vilket innebär en rak återbetalningstid på 8,8 år. 9.3 TILLÄGGSISOLERING AV VIND Vindsbjälklaget för samtliga hus är dåligt och ojämnt isolerat, varpå tilläggsisolering genom lösull rekommenderas. Genom att tilläggsisolera med 20 cm mineralull är det möjligt med en energibesparing på omkring 126 000 kwh/år. Med ett fjärrvärmepris på 0,7 kr/kwh betyder detta en besparing på 88 200 kr/år. Investeringskostnaden för att tilläggsisolera förväntas till omkring 440 000 kr, vilket innebär en rak återbetalningstid på 5,0 år. 9.4 STYRSYSTEM Stor potential finns i att förbättra styrningen av fastigheterna, idag styrs varje hus av egen shuntgrupp och det överordnade styrsystemet, värmen på varje krets styra av en s.k. utetemperaturkurva. Även pumparna styrs av s.k. utetemperaturstopp, vilket betyder att pumparna stannar när utetemperaturen överstiger 15 grader. Ett modernt värmesystem kan man behovsstyra via innegivare, på så sätt får man en direkt koppling mellan husets verkliga energibehov och den värme som styrs ut på varje värmekrets. Förutom detta får man ett verktyg för att se vart fel, brister och potential för optimering finns i husen. Det är mycket troligt att fastigheterna idag styrs av onödigt hög värmekurva och att termostaterna ute i systemet begränsar temperaturbilden. Innegivarnas värden kan även användas för att behovsstyra pumparna, vilket gör att man tillvaratar solinstrålning på ett helt annat sätt än idag. Troligt är att dagens styrsystem går att uppgradera med dessa funktioner, men eventuellt behöver hårdvara på plats uppdateras. Dagens system har heller inte funktion för s.k. modbus, som är e funktion för att kunna styra andra externa enheter, såsom tex värmepumpar. Investering i ett modernt styrsystem bedöms kosta 500 000 800 000 kr beroende på vilka funktioner man tar med samt ge en årlig kostnadsbesparing på i storleksordningen 80 000 100 000 kr/år. Det bedöms också bidra till bättre kontroll samt mindre svängningar i temperatur och därmed högre komfort för de boende. 9.5 SAMMANFATTNING Lönsamhetsberäkning av identifierade lönsamma åtgärdsförslag har genomförts och sammanfattning av lönsamma energiåtgärder presenteras i tabell 7. Tabell 7. Energi- samt kostnadseffektiva åtgärdsförslag. Åtgärdsbeskrivning Investering (kr) Besparing per år (kwh) Besparing per år (kr) Pay off (år) Frånluftsåtervinning 3 350 000 735 000 367 500 9,1 Solceller & IMD 4 750 000 200 000 540 000 8,8 Tilläggsisolering av vind 440 000 126 000 88 200 5,0 Styrsystem 650 000 130 000 90 000 7,2 Totalt 9 190 000 1 191 000 1 085 700 8,5 11

Att tilläggsisolera vinden är ett åtgärdsförslag som är oberoende av de andra och kan utföras utan att ta hänsyn till inbördes ordning. Vid installation av värmepumpar måste vidare undersökning kring uppsäkring av huvudsäkring göras. Om värmepumpsinstallation och solceller/imd görs, bör det finnas en strävan efter att några abonnemang behåller en huvudsäkring på 100 A för att kunna erhålla skattereduktion på den sålda solelen. Samtliga åtgärder är uppskattningar och vidare undersökning bör göras för mer exakt pris. Om de åtgärder som presenteras i denna rapport genomförs minskar föreningens totala energianvändning med omkring 1 191 MWh/år. 12