± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Relevanta dokument
Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 138 Målenån

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Huvudåtgärdsområde 001 Nissans övre del

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Kalkningar i Gnosjö kommun

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Planering av våtmarkskalkning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Kalkspridningsplan för Anråse å

Manual Nationella Kalkdatabasen

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Kalkningar i Emån, Mörrumsån och Svartån

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Vad finns att berätta om denna rapport?

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Rymman respektive Dyvran

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Utvärdering av elfisken i Gislaveds kommun Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Åtgärdsplan

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2013

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Referensgruppsmöte JordSkog

Meddelande nr 2016:09. Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Kalkningar i Habo och Mullsjö kommuner Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Åtgärdsområde:Hagbyån

2.1 Miljöproblem Försurning

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2010

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Meddelande nr 2014:14

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Vad finns att berätta om denna rapport?

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

Rapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016

Transkript:

Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske Nätprovfiske Vattenkemi > Målvattendrag utlopp Provpunkts ID Svinasjön RÖRVIK 3 - Stora Värmen Hillen Yta (km): 3, Kalkade sjöar Åtgärdsområde Kalkade våtmarker Målområden - Vattendrag Målområden - Sjöar Tätorter Länsgräns ± Allgu Björnhultsgölen Stora Värmen Mossagöl Stora Vällingen Lilla %, ") Vällingen ") )")%, Ugglerydsgöl ) BJÖRNÖ LAMMHULT,5 Kilometer

Beskrivning Åtgärdsområdet ingår i Lagans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med ett flertal sjöar. Området ligger på gränsen till Kronobergs län, strax nordväst om Lammhult. Den största sjön i avrinningsområdet är Stora Värmen som ligger nedströms Stora Vällingen och Lilla Värmen. Stora och Lilla Värmen är sammankopplade med varandra genom ett brett sund. Stora Värmen har en artrik fiskfauna samt ett flertal häckande fågelarter. På Stora Värmens östra strand finns en tät bokskog kring en kulle med inslag av asp, gran och flera andra trädslag. Området domineras av skogsmark med inslag av myr- och odlingsmark. Motiv och mål Storlom finns i området. Lake finns i Stora Värmen och Stora Vällingen. Stora Värmen ingår i Värmens fiskevårdsområde. Tabell: Målområden ID Målområde Motiv Skydds -status DelområdeSt Värmen 3 3 Förekomst av försurningskänsliga arter Kemiskt mål () Stora Vällingen Lake, mört (försurningskänslig) Mört, Stora Värmen Storlom, upplåtet fritidsfiske, lake, mört (försurningskänslig) Ephemeridae, Caenidae, mört, Försurning Innan kalkningen påbörjades 9 var området kraftigt försurningspåverkat med -värden ner mot i Stora Vällingens tillflöden. I målsjöarna Stora Vällingen och Stora Värmen var situationen betydligt bättre med värden som lägst på 5, och 5,. Beräkningar visar att Stora Vällingen fortfarande är försurad och att kalkningen behövs för att bibehålla måluppfyllelsen. Beräkningarna för Stora Värmen däremot tyder på att sjön skulle klara måluppfyllelsen utan kalkning. Nätprovfisket i Stora Vällingen visar att mörten fortfaranden är försurningspåverkat. Övrig påverkan Störning i form av badplats/båttrafik förekommer i Stora Värmen (). Kvicksilverhalten i gädda mättes 993 och visade på en måttligt hög halt (,5 mg Hg/kg vv). Tabell: Ekologisk status H=Hög, G=God, M=Måttlig; O=Otillfredställande, D=Dålig Sjö/vattendrag Ekologisk status Botten fauna Fisk Kiselalger/ Växtplankton Närings ämnen Försurning Stora Värmen G H G - H G Kalkning 9 påbörjades sjökalkning inom åtgärdsområdet. Björnhultsgölens kalkdos minskades efter 993 då maxdjupet konstaterades vara, m istället för uppskattade,5 m. Stora Värmen slutade direktkalkas, då sjön uppvisade stadigt och bra vattenkemiresultat. Under 99 påbörjades årlig våtmarkskalkning av ytor. Senare har våtmarksytorna minskat i antal och mellan 99 och kalkades endast en yta. Sedan har all våtmarkskalkning i åtgärdsområdet utgått. Vid revideringen inför 7 avslutades kalkningen i Björkagölen. sänktes kalkmängden i Stora Vällingen för att se vilken effekt det hade på alkaliniteten, teoretiskt ska alkaliniteten sänkas, mekv/l. 3 påbörjades kalkning av en ny anlagd våtmark till Värnäsbäcken. Det har huggits ner mycket skog och skyddsdikats i området vilket medfört mycket surt vatten från bäcken vid höga flöden. Tabell: Planerad kalkdosering 5- och försurningsbedömning per målområde ID Målområde Delområde St Värmen Areal (ha) Längd (km) Aro (ha) Avrinning: l/s/km Arealdos (kg/ha/år) doserare sjö våtmark Totalt Volymdos (g/m3) Lägsta 3 Stora Vällingen 3, 3, 7,, 5, 5,,93 okalk d

3 Stora Värmen 7 37 3,,7,,7 5,,, Tabell: Genomförd och planerad kalkning (spridda mängder 7-, planerade mängder 5-7) Delområde 3 St Värmen Huvudman: Sävsjö Statsbidragsprocent: 5 SjöID Namn Koordinater Oms -7 - -9 - - - -3 - -5 - -7 Metod Kalkmedel tid (år) Sjökalkning 97 Björnhultsgölen 33 7,3 3 3 3 3 3 3 5 5 5 5 5 FLYG Optimix 95 Ugglerydsgöl 333 93 FLYG Optimix 93 Björkagölen 397 35 FLYG 9 Vällingen Stora 3 37, 39 39 39 3 3 3 BÅT P Summa Sjökalkning 35 35 35 3 3 3 3 3 Våtmarkskalkning - Stora vällingen tillflöden - - FLYG Optimix Summa Våtmarkskalkning Totalt: 35 35 35 35 35 35 35 35 Effektuppföljning Tabell: Planerad effektuppföljning ID Lokal Koordinater Undersökning Frekvens Nästa Kategori Delområde St Värmen 3979 Vällingen Stora helsjö 39 37 Nätprovfiske /5 7 Mål 7 Värmen Stora helsjö 37 599 Nätprovfiske / 7 Mål 393 Värmen stora mitt 37 599 Vattenkemi sjö Omdrevssjö / 7 Mål Värmen Stora mitt 3 535 Vattenkemi / 5 Mål 3 Vällingen Stora ned 39 3 Vattenkemi3 / 5 Mål 5 Värmen Stora utlopp 37 599 Vattenkemi3 / 5 Mål 33 Värnäsbäcken 339 3 Vattenkemi3 / 5 Styr Resultat vattenkemi Samtliga mållokaler har uppfyllt -målen de senaste åren. Systemet är mycket välbuffrat. Marginal finns till fortsatt sänkning av kalkmängderna. 3 Vällingen Stora ned Värmen Stora mitt 99,,,, 99,,,,

33 Värnäsbäcken 5 Värmen Stora utlopp 99 Diagram: Vattenkemi,,,, Teckenförklaring: Blåa fyrkanter =, blå streckad linje = -målet, gröna ringar = alkalinitet, blåa ringar = oorganiskt labilt aluminium, röd linje = gränsvärde för aluminium Resultat bottenfaunaundersökningar Inga bottenfaunaundersökningar genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. 99,,,, Resultat elfiskeundersökningar Inga elfiskeundersökningar genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Resultat nätprovfisken Effektuppföljning genom nätprovfiske sker inom åtgärdsområdet i Stora Vällingen respektive Stora Värmen. Stora Vällingen har provfiskats två gånger vilket skedde och. bestod fångsten av abborre, mört, lake och sik. Utifrån provfiskeresultatet är mörten i stort sett utslagen från Stora Vällingen, men detta är tveksamt då tjuvvittjning misstänks ha förekommit. Endast en gammal mört på 75 mm fångades vid provfisket. En bedömning av försurningsstatus är svår då provfiskeresultatet inte är tillförlitligt. Det kan dock inte uteslutas att mörtreproduktionen har påverkats av försurning då gränsvärdet för har underskridits 995 och (). Vid det senaste provfisket fångades abborre, benlöja, gädda, lake och mört. De fångade mörtarna var mellan 3- mm långa och arten uppvisade tecken på reproduktionsstörning till följd av försurning. De yngsta fångade mörtarna var 5 år gamla, och därför bedöms sjöns försurningsstatus till klass (). Stora Värmen har undersökts vid två tillfällen, 997 och 7. Under 997 bestod fångsten av abborre, mört, gädda, lake, braxen, benlöja, bergsimpa, sik och siklöja. Stora Värmen bedömdes inte vara försurningspåverkad eftersom inga reproduktionsstörningar kunde konstateras vid provfisket. Vid den senaste undersökningen 7 fångades något färre antal arter samtidigt som antal mörtar var lägre i fångsten under 7 sett till 997. Även totalvikten för mört hade minskat något. Längdfördelningen för mört visade även på en lucka där individer mellan 5 och mm saknades. Orsaken till detta kan eventuellt stå att finna i en reproduktionsstörning ett par år tillbaka i tiden. Dock genomfördes inga åldersprovtagningar vilket i sig kunde visa på reproduktionssvårigheter. Sammantaget bedöms fiskbeståndet vara påverkat av försurning och får då klass eftersom det finns tveksamheter om mörtens reproduktion (3). Tabell. Genomförda nätprovfisken i åtgärdsområdet. Sjö nr Sjönamn Koordinater Datum Antal fångade arter F/A (g) alla arter F/A (st) mört Minsta mört (mm) 99 Stora Värmen 37 599 997-7- 5 3, 7 99 Stora Värmen 37 599 7-7- 7 3,5 9 Stora Vällingen 3 37-7- 5 35, 75 9 Stora Vällingen 3 37 -- 5 5,9 3 Resultat övriga undersökningar Inga övriga undersökningar genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Biologisk återställning

Tabell: Planerade biologisk återställningsåtgärder Sjö/vattendrag Lokal Koordinater Åtgärdstyp Prioritet Stora Vällingen 3 37 Återintroduktion Förslag till förändringar Dagens kalkning sker för att klara måluppfyllelsen i Stora Vällingen. Sjöns korta omsättningstid (, år) gör den egentligen olämplig att sjökalka. Kalkmängden sänktes och 3 med 9 respektive ton. Nätprovfisket visade att mörten eventuellt var försurningspåverkad då inga mörtar yngre än 5 år hade fångats. Detta var dock en förbättring sedan förra provfisket. Vid detta tillfälle föreslås ingen förändring av kalkningsstrategin. Referenser Åtgärdsplan för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag i Jönköpings län. Remissversion Unger S, m.fl. Kalkningar i Lagan och Helgeån. Länsstyrelsen meddelande 7:3 3 Säverot P. Nätprovfiske i Jönköpinsg län 7. Länsstyrelsen meddelande :3 Alenius B. Nätprovfiske i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 3:5