Hur man behärskar jordstrukturen och åkerns torrläggning

Relevanta dokument
På vilka sätt kan odlaren kartlägga sina åkrars växtskick?

Iståndsättning av markens växtskick. Agronom Juuso Joona, Tyynelän tila, Joutseno Hösten 2014

Växtföljd och markstruktur. MAVEKA-Odlarträff Tuorla Peter Fritzén-ProAgria-FHS Tuomas Mattila-Kilpiä gård Juuso Joona-Tyynelä gård

Ser du marken för skogen?

Gödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Vänbrev 1, Med detta vänbrev vill vi önska våra läsare en fin vår.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Dränering och växtnäringsförluster

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Sådd direkt eller i skydd?

Jord funderingar kring grunden för vår tillvaro Atlantis förlag 2012) Håkan Wallander

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Zeolit Klinoptilolit = ZeoGarden. En 100% naturlig/ekologisk produkt. En gåva från naturen, för naturen

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Torvströ. - strö med omtanke.

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

För en hållbar trädgård

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Redskapsprogram för underhåll. anläggning av ytor

Ser du marken för träden?

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

Trädgård på naturens villkor

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Övningen. Tolkning av analyser

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Tillskottsbevattning till höstvete

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

EXAKTKOMBI JC XL ORIGINALET FRÅN TUME.

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Elevblad biologisk mångfald

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg

Zeoliter i grönyteskötsel

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Och vad händer sedan?

Naturligt stabiliserat fogmaterial Enkel att använda I Fast och flexibel I Hämmar ogräset Självreparerande I Ekologisk I Ger inga ränder

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

SÖRAB Prislista - jord- giltig fr.o.m

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Nitratförordningen (1250/2014)

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Livets myller Ordning i myllret

Försök med markförbättrande åtgärder i Salixodling Hedeskoga avfallsanläggning, Sysav RAPPORT D2007:02 ISSN

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Återanvändning av medicinteknisk utrustning. - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Dränering och växtnäringsförluster

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken

Examensarbete HGU

Johannas Lilla Gröna. En handbok i konsten att kompostera.

Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

Jordprodukter prislista 2018

SOIL PNEC calculator

EGEN MATKOMPOST.

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Pedologi. = läran om jordar. Do we treat our soils like dirt? (rubrik på artikel i National Geographic på 1980-talet)

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

SPÅRÄMNESGÖDSLING

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Transkript:

Hur man behärskar jordstrukturen och åkerns torrläggning MAVEKA-Odlarträff 13.2.2019 Tuorla Tuomas Mattila Yliopistotutkija, Helsingin yliopisto, Ruralia Instituutti 13.12.2018 Svensk version Peter Fritzén, ProAgria-FHS

Hur man behärskar jordstrukturen och åkerns torrläggning En bra åker Torkar upp jämnt och snabbt upp för sådd Är lätt att bearbeta Är lucker, doftande och fylld av maskar Producerar en riklig och jämn skörd

Växtskicket består av flera delfaktorers samspel Biologisk bördighet Näringsämnenas tillgänglighet Jordens hälsa Reglering av markfunktionerna Vattenledningsförmåga Grynernas hållbarhet Struktur Förmåga att binda vatten Fysikalisk bördighet Kemisk bördighet Näringsreserver Näringsbalanser Huvud-, bi- och spårämnen

Biomassor Organismer Arter st/g Mängd st/m2 Vikt kg/ha Bakterier och arkéer 1-9000 100 000 000 000 000 400-5000 Strålbakterier? 1 000 000 000 000 400-5000 Svampar 1-300 10 000 000 100-1500 Urdjur 1-5000 10 000 000 000 20-300 Nematoder 10-1000/m2 1 000 000 10-300 Kvalster 100-500/m2 10 000 2-500 Maskar 2-10/m2 100 100-4000 Hoppstjärtar 10-100/m2 10 000 2-500 Övriga djur 30-3000/m2 1000 10-100 Weil ja Brady, 2016. Nature and properties of soils.

Hur man behärskar jordstrukturen och åkerns torrläggning Förutsättningar för god struktur Gott torrläggningstillstånd Bränsle för grynbildning Kemi som gynnar grynbildning Hur behärska strukturen Bearbetning i rätt tid, med rätta redskap Undvika packning Mera grynbildning än grynsönderfall

God torrläggning?

Hur uppnå en god torrläggning Kuivatus kunnossa? Kyllä Ei Selvitä perusasiat Kuivavara Laskuaukot Reunaojat Puut pois 15 m säteeltä ojista Kyllä Korjautuiko ongelma? Ei Tutki ojaston kunto Huuhtelu Lietekaivot Tukosten paikannus Kyllä Korjautuiko ongelma? Ei Estä veden keskittyminen Pinnanmuotoilu Vesivaot Tiivistymien poisto Kyllä Korjautuiko ongelma? Ei Tehosta kuivatusta Täydennysojitus Uusintaojitus Lisäsorastus Myyräojat Kyllä Korjautuiko ongelma? Hyvä! Pidä kuivatus kunnossa säännöllisellä huollolla. Ei

Först grundförutsättningarna Torrläggningen i skick? Ja Nej Granska vissa grundsaker Torrmån Utlopp Nackdiken Träden bort 15 m från diket Ja Reparerades problemet? Nej

Därefter observationer Korjautuiko ongelma? Kyllä Undersök Tutki dikenas ojaston kunto skick Ei Nej Huuhtelu Spolning Lietekaivot Slammbrunnar Tukosten Platsbestäm paikannus förstoppningar Kyllä Ja Reparerades Korjautuiko problemet? ongelma? Ei Nej Estä Förhindra veden keskittyminen vatten samlingar Formning av ytan Pinnanmuotoilu Vattenfåror Vesivaot Avlägsnande av förtätningar Tiivistymien Alvluckring poisto Kyllä Korjautuiko ongelma?

keskittyminen Tiivistymien poisto Som sista utväg lägg till diken Kyllä Korjautuiko ongelma? Ei Effektivera Tehosta torrläggnin kuivatusta gen Nej Täydennysojitus Kompletteringsdikning Uusintaojitus Nydikning Lisäsorastus Tilläggsgrusning Myyräojat Tubulering Bra! Kyllä Ja Hyvä! Håll torrläggningen i skick Pidä kuivatus kunnossa genom kontinuerligt säännöllisellä huollolla. underhåll. Reparerades Korjautuiko problemen? ongelma? Ei Nej

Bränsle för grynbildningen OHRA KAURA OHRA KAURA OHRA NURMI NURMI RUIS PAPU KAURA NURMI RUIS KAURA De gröna balkarna beskriver under vilken tid, som åkern är täckt med växtlighet och solljuset utnyttjas för att binda kol.

Murukestävyys Mullhalt och grynbeständighet 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 R² = 0,9327 R² = 0,1617 0 2 4 6 8 10 Multavuus % Savimaat Hietamaat Linjär (Savimaat) Linjär (Hietamaat)

Kemi som gynnar grybildning Mycket Ca: => Hållbar grynstruktur Mycket Mg: => Känslig för tillslammning Dontsova och Norton, 2001. 13 15.2.2017 Mattila: Kemiallinen viljavuus

Erosion kg/m2/h Ca:Mg och erosion Alltför högt Mg -förhållande nästan fördubblar erosionshastigheten (i bevattningsförsök) Även K och Na Dontsova och Norton, 2001. Tid, min 14 15.2.2017 Mattila: Kemiallinen viljavuus

Gynnande av grynbildning Juuri Sienirihma Kasvintähde Hiesu Vesi Saves Makroaggregaatti = muru Mikroaggregaatti = pienmuru Pienmurun osat Savi, hiesu ja kasvintähteet

Humus och vattenkapaciteten - En 2 %:s ökning av organiska materialet nästan fördubblar den för växten tillgängliga vattenmängden Juuso 16 Joona, Tyynelän tila

Humus och vattenkapaciteten Juuso 17 Joona, Tyynelän tila

Mera organiskt material!! Organiskt material i olika form har olika uppgifter Viktigast är att tillföra organiskt material till åkern Bild: Tuomas Mattila, Kilpiä gård, Pusula Juuso 18 Joona, Tyynelän tila

Katjon-utbyteskapaciteten CEC Berättar hur mycket positivt laddade partiklar, såsom vissa näringsämnen, kan absorberas/bindas på jord-partiklarnas ytor Låg kapacitet (<10 cmol/kg) i grova mineraljordar, hög kapacitet (20 100 cmol/kg) i ler- och organiska jordar. Är beroende av markens ph I kompost av god kvalitet extremt hög kapacitet (>300 cmol/kg) K + - - - Ca 2+ H + - - - - -- Na + TCEC Ca 2+ - H + Mg 2+ H = M = 11,4 - ph 0, jos ph > 7 (7-pH) x 15, jos 6 < ph < 7 195 (30 x ph), jos 5 < ph < 6 Bild: Tuomas Mattila Juuso 19 Joona, Tyynelän tila

Bas-mättnadsgraden (Base saturation) Berättar vad som bundits på katjon-utbytesytorna Det optimala skulle vara 70 85 % Ca, 12 18 % Mg, 3 5 % K ja H + under 5 % Med kontroll av ph ser vi till att katjon-utbytesytorna inte är stockade med Al, Fe eller H -joner eller istället snarare med Ca 2+- tai Mg 2+ -joner, som binder för växten tillgängliga näringsämnen Fel katjonförhållande kan vara orsaken till markens dåliga struktur, i synnerhet Ca/Mg Juuso 20 Joona, Tyynelän tila

Hur man behärskar jordstrukturen och åkerns torrläggning Förutsättningar för god struktur Gott torrläggningstillstånd Bränsle för grynbildning Kemi som gynnar grynbildning Hur behärska strukturen Bearbetning i rätt tid, med rätta redskap Undvika packning Mera grynbildning än grynsönderfall

Mängden tillslammande lera är beroende av bearbetningsenergin och markens fuktighet Watts et al. 1996. Soil & Tillage Research 37, 161-174.

Ominasenergia (kwh/m 3 maata) Bearbetning och grynens beständighet 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0

Rekommendationer för bearbetningen Förtätningar bort Jorden brukbar Rätt djup Biologisk-mekanisk uppluckring Gynnande av grynbildningen Fukt Växtrester Upptorkning (på lerjordar) Beskydda grynen Möjligast lite bearbetning Möjligast mycket växtrester

Undvik packning Belastning Belastningshärdighet

Renkaan paine (kpa) Packningstabell Tiivistymisriski 22 cm 20 Rengaskuorma (kg) 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Grynbalans Juuri Sienirihma Kasvintähde Hiesu Vesi Saves Makroaggregaatti = muru Mikroaggregaatti = pienmuru Pienmurun osat Savi, hiesu ja kasvintähteet

Tilläggsmaterial från olika projekt RAHA - Ravinnehuuhtoumien hallinta http://www.ymparisto.fi/fi-fi/ravinnehuuhtoumien_hallinta JÄRKI - Maatalouden vesiensuojelun ja luonnon monimuotoisuuden järkevää edistämistä http://www.jarki.fi/fi/jarki ILMASE - Ilmastonmuutos ja maaseutu http://www.ilmase.fi TEHO Plus - Maatalouden vesiensuojelun tehostaminen http://www.ymparisto.fi/tehoplus Juuso 29 Joona, Tyynelän tila

Tack för intresset! juuso.joona@tyynelantila.fi P. 050 360 96 32 www.tyynelantila.fi Juuso 30 Joona, Tyynelän tila

Tack! Tilläggsinformation: www.luonnonkoneisto.fi www.kilpiantila.net

Blålusern för en ljusare framtid! Tack!