Revisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning

Relevanta dokument
Revisionsrapport. Löpande granskning av Försvarsmakten Sammanfattning. 2. Lönerutin Datum Dnr

Revisionsrapport Karolinska Institutet Stockholm

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola Sammanfattning

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010.

Länsstyrelsen i Kronobergs läns hantering av länsstyrelsernas samordnade löneservice

Revisionsrapport. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete årsredovisning Datum Dnr

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning Sammanfattning

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Karolinska institutet

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Konsthögskolan 2010.

Reglemente för internkontroll

Internrevisionsrapport 2018

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010.

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI

Intern styrning & kontroll samt internrevision i staten

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området

Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet

Revisionsrapport Kammarkollegiet Box STOCKHOLM

Revisionsrapport. Linköpings Universitets årsredovisning Sammanfattning

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern

Idrottsnämndens system för internkontroll

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning Tullverket Box Stockholm.

Revisionsrapport. Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank Inledning

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun

Konferens om risk-och sårbarhetsanalyser 2015 Stockholm -World TradeCenter -4 maj 2015

Instruktion för funktionen för regelefterlevnad

Revisionsrapport. Löpande granskning 2009

Revisionsrapport. Uppföljande granskning av internkontrollen i samlingarna. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. 1 Inledning. Revision av uppbördsprocessen Moms. Skatteverket Solna. Datum Dnr

Granskning av kommunens beredskap avseende EKOfrågor (Etik, Korruption och Oegentligheter) Revisorerna Bollnäs kommun

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Granskning av intern kontroll

Lokala regler och anvisningar för intern kontroll

Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS 2011:5

Revisionsrapport. Skogsstyrelsens delårsrapport Sammanfattning Skogsstyrelsen Jönköping.

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10

Reglemente Innehåll Fastställt av: Fastställt datum: Dokumentet gäller till och med: Dokumentet gäller för: Dokumentansvarig: Diarienummer:

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Reglemente för intern kontroll

Riktlinjer för intern kontroll

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet Sammanfattning. Linköpings universitet LINKÖPING

Riktlinjer vid interna oegentligheter

Löpande granskning av rutin för upphandling

Revisionsrapport. Revisionsrapport rörande löpande granskning av Polisen Granskning av ekonomiadministration slutsatser

Nätverk för intern styrning och kontroll. Nätverksträff 1,

Miljö- och hälsoskyddsnämndens plan för intern kontroll 2014

Anvisning för intern kontroll och styrning

Revisionsrapport. Revision vid Sveriges lantbruksuniversitet 2010

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Tillväxtverkets riktlinjer för intern styrning och kontroll

Granskning av Försvarshögskolan 2010

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll

Revisionsrapport. Granskning av beslut i ärenden angående internrevisionen vid Länsstyrelsen i Skåne län. Sammanfattning

Policy om korruption, jäv och bisysslor

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Intern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Landstingets skydd mot oegentligheter

Riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter Dnr 1-477/

System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Revisionsrapport nr 1, 2012 R Wallin. Vadstena kommun. Bisysslor bland anställda

Yttrande över projektrapport 14/2012 Risker för oegentligheter inom kollektivtrafiken

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Denna föreskrift riktar sig till anställda vid Stockholms universitet samt till personer som arbetar på uppdrag av universitetet.

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

Emelie Holmlund Dnr 2017/346. Revisionsplan 2017 Internrevisionens riskanalys och revisionsplan

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier

Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Institutet Mot Mutor. Org. nr

Etikrelaterade mål, program och aktiviteter vid Malmö högskola

Revisionsrapport. Löpande granskning av Försvarsmakten Sammanfattning. Försvarsmakten Stockholm

Riktlinje för riskhantering

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:1

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun

Uppföljning av granskning 2014 Intern kontroll. Smedjebackens kommun

Riktlinjer för intern kontroll

Policy för att motverka mutor och jäv

Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Överlämnande av revisionsberättelse för Konsumentverkets årsredovisning för 2016

Policy och instruktioner för regelefterlevnad

Intern kontroll - Stadsbacken. Bilaga 1, Maud Viklander Controller, koncernstaben

Uppföljning av tidigare granskning

Riktlinjer för intern kontroll

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

Riksrevisionens hantering av indikationer på oegentligheter

System för intern kontroll Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd

Transkript:

Revisionsrapport Lantmäteriverket 801 82 Gävle Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0781 Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriverket granskat myndighetens skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Målet med denna granskning är att bedöma om Lantmäteriverkets ledning har säkerställt en god intern styrning och kontroll som upptäcker och motverkar mutor och annan otillbörlig påverkan i verksamheten. Granskningen genomfördes under oktober-december 2007 samt januari 2008 genom intervjuer och insamling av styrande dokument inom området. I granskningen har tillämpats en internationellt vedertagen modell (COSOmodellen) för att värdera och bistå företag och andra organisationer med att förbättra sina interna kontrollsystem. Granskningen har resulterat i iakttagelser som Riksrevisionen vill fästa Lantmäteriverkets uppmärksamhet på i denna revisionsrapport. Innehållet har faktagranskats av representanter för myndigheten. Iakttagelserna har även muntligt framförts vid möte med generaldirektören 2008-02-08. Samtidigt överlämnades en bildpresentation. Riksrevisionen önskar information om vilka åtgärder Lantmäteriverket avser att vidta med anledning av iakttagelserna. Sammanfattning Riksrevisionen bedömer att Lantmäteriverkets ledning inte i tillräcklig omfattning säkerställt en god intern styrning och kontroll för att upptäcka och motverka mutor och annan otillbörlig påverkan i verksamheten. Riksrevisionen rekommenderar Lantmäteriverket att: Fastställa riktlinjer mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Denna bör omfatta all verksamhet och vara i skriftlig form. (Avsnitt 1) Göra en systematisk riskanalys avseende risker för mutor och annan otillbörlig påverkan inom Lantmäteriverkets hela verksamhet. (Avsnitt 2) Införa kontrollåtgärder som säkerställer att regelbrott motverkas, uppmärksammas och utreds. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till risknivån inom olika områden. (Avsnitt 3) Riksrevisionen 114 90 Stockholm [Nybrogatan 55] Tel 08-5171 40 00 Fax 08-5171 41 00 www.riksrevisionen.se 1 [ 5 ]

Genom utbildning och information till personalen hålla ledningens värderingar uttryckta i riktlinjer och policys levande. (Avsnitt 4) Bygga upp rutiner och arbetsformer för en effektiv och i verksamheten integrerad uppföljning och rapportering av att regelsystemet fungerar på avsett vis liksom att de kontroller som används är tillräckliga. (Avsnitt 5) Riksrevisionens rekommendationer ovan är baserade på vedertagen praxis om intern styrning och kontroll. Ytterligare stöd finns i Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll som trädde i kraft 2008-01-01. Som delmoment i att uppnå en god intern styrning och kontroll ingår riskanalys, kontrollåtgärder samt uppföljning och bedömning av den interna styrningen och kontrollen. Dessa delmoment ska dokumenteras. 1. Kontrollmiljö Ledningens utgångspunkt är att det inom Lantmäteriverket inte är ett acceptabelt beteende att ta emot mutor och att de anställda arbetar enligt gällande regler. En skrift med information om muta/bestickning har distribuerats bland personalen. Inga skriftligt dokumenterade riktlinjer finns inom myndigheten som anger hur misstänkta fall av mutor och annan otillbörlig påverkan ska hanteras. Ingen speciell person har formellt utsetts som ansvarig för dessa frågor. En etikgrupp på myndigheten har tagit fram en exempelsamling där olika typer av ur etisk synpunkt oönskade beteenden hos anställda beskrivs (den s.k. Etikbanken). Denna exempelsamling fungerar som rekommendationer hur personalen bör agera i vissa situationer där etiska ställningstaganden måste göras. Exempelsamlingen innehåller inga tvingande regler för Lantmäteriverkets personal. Svensk lagstiftning klargör inte tydligt när mottagande av en förmån ska anses utgöra en muta. Lagtexten gör ingen skillnad på om företeelsen äger rum inom privat eller offentlig sektor. I praktiken tillämpas dock bestämmelserna strängare om den otillbörliga påverkan sker inom offentlig verksamhet. Bestickning mot person som är anställd inom offentlig sektor är dessutom ett brott som faller under allmänt åtal, dvs. det föreligger skyldighet för åklagare att utreda sådana misstankar. Riksrevisionen rekommenderar Lantmäteriverkets styrelse att fastställa riktlinjer mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Avsikten med riktlinjer är att ge de anställda en vägledning för hur de ska bete sig i olika situationer. Genom riktlinjerna tydliggör ledningen inom vilka områden risk för mutor och annan otillbörlig påverkan kan uppkomma och ger en praktisk vägledning för de anställda och ett stöd för hur olika situationer ska hanteras. Riktlinjerna bör formuleras på ett sätt att de inte endast uppfattas som rekommendationer utan ger en tydlig vägledning om vad myndigheten anser vara otillåtna beteenden. 2 [ 5 ]

Riktlinjerna bör omfatta all verksamhet. De bör vara i skriftlig form och vara förankrade i organisationen. En vägledning i detta arbete kan vara Institutet mot mutors hemsida (http://www.institutetmotmutor.se/imm/startsida/). 2. Riskbedömningar Lantmäteriverket har inte genomfört någon generell dokumenterad riskanalys som inkluderar skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. En systematisk och löpande uppdaterad riskanalys utgör en väsentlig grund för att uppnå en god intern styrning och kontroll i verksamheten. Avsaknaden av en riskbedömning minskar möjligheten för att Lantmäteriverket ska kunna bygga upp ett effektivt skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Lantmäteriverket bör upprätta en riskanalys. En noggrann analys bör ske av var i verksamheten det finns risker för att mutor eller annan otillbörlig påverkan kan förekomma. Riskanalysen bör göras från ett centralt perspektiv och innehålla en riskbedömning av förhållanden på alla nivåer. Utifrån denna riskanalys bör sedan kontrollfunktioner utformas som överensstämmer med riskanalysen och de faktiska riskförhållanden som råder i verksamheten. From 2008-01-01 träder Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll (FISKen) i kraft. Av förordningen framgår i 3 att En riskanalys skall göras i syfte att identifiera omständigheter som utgör risk för att de krav som framgår av 3 myndighetsförordningen (2007:515) inte fullgörs. Av föreskrifterna till 3 FISKen framgår att: Riskanalysen innebär att identifiera, värdera och besluta om hantering av riskerna för att verksamhetens mål inte uppnås. Vidare framgår av de allmänna råden till 3 : Att besluta om hantering av risker innebär att besluta om en risk ska accepteras, begränsas, delas eller elimineras. Om ledningen exempelvis bedömer att verksamheten kan komma att utsättas för otillbörlig påverkan och brottslighet bör beslut fattas om att upprätta rutiner och handlingsplaner (åtgärder enligt 4 ) för att upptäcka och begränsa konsekvensen av sådana händelser. Riskanalysen ska dokumenteras. 3. Kontrollfunktioner Ett bra skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan förutsätter att det finns genomtänkta och sammanhängande riktlinjer och regler samt en god ansvars- och arbetsfördelning i riskutsatta verksamheter och processer. I och med att Lantmäteriverket inte har genomfört en riskanalys avseende myndighetens verksamhet så finns en risk att verksamhetens risker inte är helt kända. Därför är det svårt att fastställa vilka kontrollfunktioner som bör införas och var. Ledningen utgår idag ifrån att reglerna följs. Idag finns ingen rutin för att upptäcka, utreda och hantera situationer med misstankar om mutor och annan otillbörlig påverkan. Ansvaret för denna uppgift är inte uttalad. Det finns ingen samordnad funktion inom Lantmäteriverket som har ansvar för och tar hand om frågor avseende mutor och annan otillbörlig påverkan. Nuvarande 3 [ 5 ]

system bygger istället på att den enskilde tjänstemannen själv anmäler eventuella incidenter. Riksrevisionen rekommenderar Lantmäteriverket att göra en genomgång av arbetsorganisationen utifrån resultatet av riskbedömningen. Kontrollfunktioner bör införas som säkerställer att regelbrott motverkas, uppmärksammas och utreds. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till risknivån inom olika områden. 4. Information och kommunikation Ett gott skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan förutsätter att ledningens värderingar och riktlinjer effektivt kommuniceras till personalen genom utbildning och information. Information och kommunikation gäller även i motsatt riktning där personalen har verktyg för att återrapportera inträffade incidenter. Idag finns brister i Lantmäteriverkets sätt att informera om vilka regler och rutiner som gäller samt vilka förhållningssätt som är acceptabla. Diskussioner kring etik utifrån den s.k. etikbanken har förekommit i samband med arbetsplatsträffar på lokalkontoren. Det är oklart i vilken utsträckning frågor om mutor och bestickning har tagits upp vid dessa tillfällen. Som framgår ovan rekommenderar Riksrevisionen Lantmäteriverkets styrelse att fastställa riktlinjer avseende mutor och annan otillbörlig påverkan. Ledningens värderingar uttryckta i riktlinjer bör hållas levande i organisationen genom utbildning och information till all personal och särskilt till anställda i riskutsatta verksamheter. Lantmäteriverket bör på ett tydligt sätt och löpande kommunicera gällande regelverk och vilka disciplinära åtgärder som olika typer av regelöverträdelser kan leda till. En gemensam värdegrund avseende Lantmäteriverkets inställning till mutor och annan otillbörlig påverkan bör anges. Utbildningen inom ämnet mutor och annan otillbörlig påverkan bör vara ett återkommande inslag. Riksrevisionen rekommenderar Lantmäteriverket att utse en funktion dit de anställda anonymt eller på annat sätt kan rapportera om incidenter avseende mutor och annan otillbörlig påverkan. Lantmäteriverket bör tydliggöra för de anställda att även incidenter i form av erbjudanden av mutor ska rapporteras. Sammanställning och analys av inrapporterade incidenter bör utgöra en del av grunden för riskanalysen. 5. Uppföljning och förvaltning Ledningen bör säkerställa att regelsystemet fungerar som det är avsett. Ett gott skydd medför behov av att regelbundet följa upp reglernas utformning, genomförda kontrollåtgärder samt andra frågor eller förhållanden som har med myndighetens skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan att göra. 4 [ 5 ]

Vid Lantmäteriverket saknas idag rutiner för att följa upp och säkerställa regelefterlevnad. Det har hittills inte genomförts någon uppföljning av hur personalen följer rådande regelverk inom området. Det finns således ingen rutin för att upptäcka, utreda och hantera avvikelser från gällande regler. Enligt Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll i 5 ska den interna styrningen och kontrollen systematiskt och regelbundet följas upp och bedömas. I 6 framgår att uppföljning och bedömningen enligt 5 ska dokumenteras. Som framgår ovan trädde förordningen i kraft 2008-01-01 Lantmäteriverket bör bygga upp rutiner och arbetsformer för en effektiv och i verksamheten integrerad uppföljning. Myndigheten bör utse någon som ansvarar för uppföljning och rapportering av att regelsystemet fungerar på avsett vis liksom att de kontroller som används är tillräckliga. Genom en sådan uppföljning kan mutor eller försök till muta samt annan otillbörlig påverkan förhindras, försvåras eller upptäckas. Ansvarig revisor Lars Nordstrand har beslutat i detta ärende. Medverkande revisor Johan van Eijsbergen har varit föredragande. Lars Nordstrand Johan van Eijsbergen 5 [ 5 ]