Kvalitetsrapport AB Läsåret 2017-2018
Innehåll Ledare... 3 1. Om... 4 1.1. Organisation... 4 1.2. Skolor och utbildningar... 4 1.3. Personal... 5 1.4. Gemensamma arbetssätt... 5 1.4.1. Advisory board... 5 1.4.2. Clinics... 5 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 6 2.1. Vårt sätt att mäta kvalitet... 6 2.2. Våra systematiska arbetssätt... 6 2.3. Särskilda insatser läsåret 2017/2108... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Samlad bedömning av verksamheten 2017/2018... 9 3.1. Funktionell kvalitet... 9 3.1.1. Andel examen... 9 3.1.2. Genomsnittlig betygspoäng... 10 3.1.3. Samtliga satta betyg... 10 3.1.4. Nationella prov- Resultat och överensstämmelse... 11 3.2. Upplevd kvalitet... 12 3.2.1. Nöjdhet, rekommendationsgrad och trivsel... 13 3.2.2. Undervisning... 14 3.2.3. Studiemiljö... 16 3.3. Ändamålsenlig kvalitet... 17 4. Sammanfattning och slutsats för vidare arbete... 18 4.1. Fokusområde 1- Proaktiv uppföljning för ökad måluppfyllelse... 18 4.2. Fokusområde 2- Fortsatt arbete med närvarofrämjande arbete och uppföljning av frånvaro för ökad måluppfyllelse... 18
Ledare Från och med hösten 2018 har jag glädjen att vara ansvarig för fem fina skolor. En verksamhet som kännetecknas av populära utbildningar där eleverna är nöjda, trivs och i hög grad rekommenderar sina skolor. I denna kvalitetsrapport kan vi också se att eleverna också blir allt mer nöjda med sina utbildningar. Under läsåret har -familjen utökats med vår nya skola Borlänge och redan första året bidrar den skolan med mycket fina resultat och en god kvalitet vilket är mycket glädjande. Samtidigt har vi utmaningar framåt, har fortfarande en andel examen som ligger under rikssnitt för det estetiska programmet och har inte förbättrats under det gångna året. En viktig bakgrund till det som vi behöver arbeta vidare med är att främja närvaro och utveckla bättre arbetssätt för att möta elever med hög frånvaro, ofta beroende på problematik kopplat till psykisk ohälsa. Till kommande läsår kommer vi att ta nya tag i vårt kvalitetsarbete genom att utveckla arbetet med proaktiva kunskapsuppföljningar, förändra upplägget kring undervisningsutvärderingar för att dessa i högre grad ska kunna stödja utvecklingsarbetet samt ta ett helhetsgrepp på huvudmannanivå kring kartläggning av elevernas syn på likabehandlings- och värdegrundsfrågor. I denna kvalitetsrapport utvecklar vi resonemanget kring hur det gångna läsåret har varit och hur vi tänker oss att arbeta framåt. /Lotta Krus- Utbildningsdirektör
1. Om AB bedriver unika utbildningar inom musik på det estetiska programmet på fem orter i Sverige: Borlänge, Göteborg, Malmö, Stockholm och Örebro. Den första skolan startades i Stockholm 1993. Vårt mål är att ska vara det självklara gymnasievalet för alla ungdomar som vill få en möjlighet att växa inom det estetiska området och bli självständiga, reflekterande och kreativa människor. Vi inom utvecklar och berikar svenskt musikliv och våra elever går vidare till högskolor och universitet över hela världen. Vi tror att gemensamma estetiska upplevelser ger en stark kreativ gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad. utgår från en humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden. 1.1. Organisation AB är en del av AcadeMedia AB och har under läsåret 2017/2018 haft en verksamhetschef som heter Carin Jugo Andersson som rapporterat till utbildningsdirektör för AcadeMedias teoretiska gymnasieskolor, Annelie Hammarberg. Till stöd för verksamheten har det funnits en stab bestående av bl a kvalitetsstrateg, marknad, HR, ekonomi, fastighetsansvarig samt medicinsk verksamhetschef. Till höstterminen 2018 sker en omorganisation där AB blir en del av AcadeMedias Kreativa gymnasieområde med en utbildningsdirektör (Lotta Krus), en skolchef (Martin Thuvesson) och en stab som delas med skolorna inom Designgymnasiet, Internationella Hotell och Restaurangskolan, LBS Kreativa gymnasiet samt Hagströmska Falun. 1.2. Skolor och utbildningar AB har under läsåret 2017/2018 haft fem skolor enligt nedan. Skola Startår Antal elever (oktober 2017) Stockholm 1993 657 Malmö 2008 166 Göteborg 2009 265 Örebro 2011 92 Borlänge 2017 47 Totalt har vi ca 1200 elever och av dessa är en viss övervikt, 55%, kvinnor. Samtliga skolor driver enbart det estetiska programmet (ES) och alla utom Stockholm har enbart musikinriktning (ESMUS). På Stockholm bedrivs också en utbildning inom inriktningen estetik och media (ESEST).
Vi erbjuder följande profiler på våra skolor (se www.rytmus.se för vilka skolor som erbjuder vilka profiler) 1) I Singer/Songwriter är huvudinriktningen sång med gitarr och/eller piano som kompinstrument. Det är skrivande och framförande av egen musik som står i centrum som eleven framför på konserter och olika inspelningar. 2) I Musikproduktion läggs tonvikten för eleverna att jobba med musikproduktion. Eleven spelar själv i ensembler inom många musikstilar och utbildningen ger eleven stort utrymme för den egna musikaliska kreativiteten. Många startar också egna projekt under utbildningens gång. 3) I profilen Instrument/sång läggs fokus på elevens huvudinstrument och att spela eller sjunga i ensembler. Eleven arbetar med många olika musikstilar, till exempel RnB, Latin eller Blues. De får enskild undervisning varje vecka och under de tre åren utvecklar eleven sitt musicerande, så att de hittar ett eget uttryck. 4) Estet/Sam är vår profil för eleven som har en bredare behörighet som största fokus. I programfördjupningen ligger flera behörighetsgivande kurser. 5) Vokalmusiker/Vocal group. Detta är grenen för elever som tycker om att sjunga och uppträda tillsammans. Den erbjuder elever att få sjunga kända låtar från de stora ensembleartisterna. Elever får medverka på olika arrangemang i och utanför skolan. 6) Estetik och media- Medieproduktion är grunden för en bred medieutbildning. Här arbetar eleverna med att kommunicera med digitala verktyg och ljud, bild och berättande står i centrum. 1.3. Personal Inom har vi de senaste åren haft förmånen att ha en stabil personalorganisation. Samtliga rektorer utom Borlänge som är en nystartad verksamhet har haft samma rektor ett antal läsår. På lärarsidan har en del av våra lärare i framförallt musik (instrument, sång, ensemble etc) en deltidsanställning där de också är verksamma i sitt musikutövande på olika sätt. Vi har en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, under läsåret 2017/2018 var den 91,1% vilket kan jämföras med rikssnittet som är 78,6% (Skolverkets statistik insamlad i oktober 2017). 1.4. Gemensamma arbetssätt 1.4.1. Advisory board Eftersom samtliga skolor främst arbetar med musikutbildningar har AB ett fokus på att på bästa sätt förbereda våra elever för ett liv inom musikbranschen. Därför har huvudmannen ett Advisory board med representanter för musik- och mediebranschen. I Advisory board träffar verksamhetsledningen dessa företrädare för att uppdatera sig inom det senaste i branschen och ta in förslag på hur våra utbildningar kan utvecklas. 1.4.2. Clinics Ett uppskattat inslag bland våra elever är de återkommande gästföreläsningar/workshops, clinics, som vi anordnar där gäster från musikbranschen besöker skolorna och ger in-put från sin vardag.
2. Systematiskt kvalitetsarbete När vi inom AB talar om kvalitet i skolan utgår vi från vår gemensamma kvalitetsdefinition som lyder: Att nå så hög måluppfyllelse som möjligt utifrån de nationella målen för utbildningen (= funktionell kvalitet), att göra det på ett sätt som vinner våra kunders förtroende (= upplevd kvalitet) och att göra våra elever väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet och samhällslivet(= ändamålsenlig kvalitet). De här kvalitetsaspekterna har skolor som utgångspunkt för sitt systematiska kvalitetsarbete. Skolorna ska dessutom självfallet leva upp till de grundläggande krav som framgår av skollagen och andra författningar. Därför ingår det också som en viktig del i kvalitetsarbetet att på olika sätt bevaka att alla elever får sina rättigheter tillgodosedda och att varje enskild skola har fungerande processer för att driva utvecklingen och måluppfyllelsen framåt. Skolornas systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMedia-modellen, mer om denna nedan. 2.1. Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Upplevd kvalitet hur nöjda är våra elever med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? Denna aspekt har inte följts upp under föregående läsår. 2.2. Våra systematiska arbetssätt Skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utgår som sagt till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde:
Läsåret inleds med att varje skola i kollegiet fullföljer de analyser som påbörjades i juni av föregående års resultat och verksamhet. Till sin hjälp har skolorna sina internt insamlade slutbetyg och nationella-prov-resultat samt resultat från elevenkäten och andra utvärderingar av undervisningen, EWS och övriga uppföljningar av bl a måluppfyllelse och frånvaro. Analyser och identifiering av nya utvecklingsområden för det kommande läsåret sammanfattas i skolans kvalitetsrapport som skickas in till huvudman i september. Huvudman skriver en motsvarande kvalitetsrapport för verksamheten sammantaget som skickas in till koncernen i november. I november gör varje lärare en proaktiv uppföljning av elevens kunskapsutveckling genom vårt proaktiva arbete med EWS/betygsprognoser. Samtliga elever följs upp regelbundet genom vår EWS, Early Warning System. Då följer undervisande lärare upp hur det går för varje elev genom ett dokumentationssystem. Vi använder färgkoderna grönt (eleverna kommer klara kursen om det går som nu), gult (det finns en liten risk att eleven inte klarar kursen) och rött (ligger mycket efter och det finns en överhängande risk för att eleven inte klarar kursen). Denna översikt ger mentor och elevhälsoteamet en överskådlig bild hur det går för eleverna, både på grupp- och individnivå. Denna gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på kursnivå. I november genomförs också en undervisningsutvärdering. Utvärderingen av undervisningen följs upp på individnivå via samtal mellan rektor och varje lärare. Denna utvärdering syftar till att utgöra underlag för lokal utveckling av undervisningens kvalitet. I december jämför vi våra preliminärt framtagna resultat av slutbetyg och nationella prov mot de resultat som publiceras i Skolverkets statistik SIRIS. Ev avvikelser analyseras.
I november genomförs en utvärdering av undervisningen för varje lärare som sedan följs upp på individnivå via samtal mellan rektor och varje lärare. Denna utvärdering syftar till att utgöra underlag för lokal utveckling av undervisningens kvalitet. I månadsskiftet januari/februari följer vi upp våra elevers uppfattning om såväl undervisning som trygghet och trivsel via AcadeMedias gemensamma elevenkät. Samtliga resultat gås igenom, diskuteras och analyseras. Vid behov sker specifika åtgärder alternativt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra undervisningen för eleverna. I mars genomför varje lärare läsårets andra EWS. EWS:en gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen på individ- kurs- och organisationsnivå. Som ytterligare del i huvudmannens uppföljning av verksamheten genomförs interna eller externa granskningar av alla skolor meden viss regelbundenhet. I början av 2018 genomfördes interna granskningar på två av skolor och Skolinspektionen genomförde också en så kallad förstagångstillsyn på den nystartade Borlänge. I maj 2018 genomfördes dessutom en tematisk kvalitetsgranskning gällande gymnasieskolans demokratiuppdrag av Skolinspektionen på Göteborg. Resultatet av alla granskningar överförs till handlingsplaner av rektor, verksamhetschef och kvalitetsavdelning tillsammans och sedan tillträder arbete på skolan i syfte att höja kvaliteten utifrån de resultat som framkommit. Samtliga delar i verksamhetens systematiska uppföljning diskuteras och hanteras i forum och av personer berörda av resultaten.
3. Samlad bedömning av verksamheten 2017/2018 3.1. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet avser att mäta i hur hög grad de nationella målen för utbildningen nås. I denna rapport tittar vi på andel elever som når gymnasieexamen, genomsnittlig betygspoäng (GBP hädanefter) för våra studenter, betygsfördelning samtliga betyg samt resultat på nationella prov. Alla dessa resultat samlas in och sammanställs i juni varje läsår. Resultaten som gäller andel examen och genomsnittlig betygspoäng skickas också in för sammanställning i SCB:s/Skolverkets statistik och är preliminär till dess att den presenteras i december 2018. 3.1.1. Andel examen Diagram: Andel examen 10 8 6 4 2 94% 97% 96% 93% 92% 88% 9 93% 89% 9 91% 9 88% 9 88% 88% 9 75% 78% 78% 2016 2017 2018 Rikssnitt ES 2018 Göteborg Malmö Stockholm Örebro totalt Totalt är 319 elever med i statistiken, störst är Stockholm med 180 avgångselever och minst är Örebro med 24 avgångselever. Av dessa 319 gick 38 elever ut med studiebevis. Vi ser att resultaten totalt sett är på samma nivå som föregående läsår men att det skett en del förändringar på enhetsnivå. Störst negativ förändring ser vi på Örebro men det är en liten skola så där handlar det om 3 elever av 24 som inte tog examen vilket då får stort utslag i statistiken. En vanlig utmaning för de elever som inte når examen är att de har en psykisk ohälsa som gör att de har stor frånvaro och/eller inte klarar av att prestera fullt ut i skolan. Våra skolor arbetar med att på olika sätt möta dessa elever utifrån deras behov och de arbetar även med en kontinuerlig proaktiv kunskapsuppföljning men når trots detta inte alltid hela vägen fram. Det får till följd att de elever som går ut med ett studiebevis istället för examen ofta går ut med en mycket hög andel F-betyg. Ett fortsatt arbete med att främja närvaro samt förstärka vårt förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kommer därför att behövas. Inför läsåret 2018/2019 avser vi också att förstärka det proaktiva arbetet genom att ta fram en examensprognos, d v s en indikation på vilka elever som utifrån betygsresultat och vår proaktiva kunskapsuppföljning, riskerar att inte nå examen. Detta för att kunna ta fram insatser på organisations-, ämnes- och individnivå på respektive skola.
3.1.2. Genomsnittlig betygspoäng Diagram: Genomsnittlig betygspoäng 20,0 15,0 10,0 5,0 15,8 16,3 16,0 15,7 14,8 15,3 14,2 14,3 14,8 14,8 14,7 14,8 15,1 15,0 14,8 13,9 13,1 13,6 13,7 13,7 2016 2017 2018 Rikssnitt ES 2018 0,0 Göteborg Malmö Stockholm Örebro totalt Resultaten för den genomsnittliga betygspoängen följer i princip samma trend som andelen examen. Vi ser att den genomsnittliga betygspoängen är under rikssnitt för tre av våra fyra skolor men ändå, tack vare att Stockholm är en så stor andel av våra avgångselever, är snittet för hela strax över rikssnittet. Som tidigare konstaterats så har en stor andel av de elever som ej tog examen väldigt många poäng F vilket drar ner snittet avsevärt. Om man bara tittar på de elever som tog examen så är rikssnittet 15,3 och snittet för hela 15,7. 3.1.3. Samtliga satta betyg Diagram: Betygsfördelning 10 8 6 4 2 22% 15% 19% 17% 27% Borlänge 1718 11% 13% 16% 16% 13% 13% 22% 22% 16% 18% 17% 13% 14% 17% 17% 16% 26% 23% 24% 22% 11% 13% 14% 14% Göteborg 1617 Göteborg 1718 Malmö 1617 Malmö 1718 35% 36% 14% 12% 14% 17% 25% 26% 16% 16% 21% 18% 18% 18% 18% 18% 18% 18% 16% 17% 14% 13% 12% 1 25% 27% 19% 17% 14% 12% 5% 6% 6% 11% 8% 9% Stockholm 1617 Stockholm 1718 Örebro 1617Örebro 1718 totalt 1617 totalt 1718 A% B% C% D% E% F% Förutom eleverna som slutar är det viktigt att följa upp samtliga satta betyg. Här ser vi att de skolor som har högst andel elever som inte når examen, Göteborg och Malmö, också har högst andel satta F. Bakgrunden är till stor del även här hög frånvaro som en följd av psykisk ohälsa. Det är glädjande att Borlänge under sitt första verksamhetsår har lyckats stötta alla elever så att de ha nått ett betyg som är E eller högre i alla kurser. När vi tittar på kursnivå så är andelen F i kurserna som rör musik generellt lägre, i genomsnitt 5%, och andelen A högre, i genomsnitt 44%, vilket inte är förvånande då dessa kurser berör elevernas specialintresse och det också, tack vare att undervisning ofta sker enskilt och i mindre grupper, går att anpassa undervisningen ännu mer än i mer traditionella ämnen och undervisningssituationer i helklass. Bland de gymnasiegemensamma ämnena var det under året en relativt hög andel F i engelska 6, 11%, där Göteborg sticker ut med 18% F, historia 2b där andelen F var 18% totalt och i idrott där
andelen F var 17% totalt. Även svenska 3 har en relativt hög andel F, 12%, vilket är olyckligt då det är en kurs som krävs för examen och ligger i årskurs 3. Vi ser också att det är en hög andel jämfört med rikssnittet för avgångselever på det estetiska programmet. Bland dessa är snittet 5,6% F. Vi behöver arbeta vidare med att i vår proaktiva kunskapsuppföljning identifiera behov på ämnesnivå vilket blir särskilt viktigt i de kurser som går i årskurs 3. 3.1.4. Nationella prov- Resultat och överensstämmelse Som en del i säkerställandet av att bl.a. genomsnittlig betygspoäng baserar sig på en rättvis och likvärdig bedömning kan de nationella provens resultat jämföras med satta kursbetyg. För att få användbara siffror förutsätter detta att provresultat och kursbetyg kalibreras på individnivå. Som underlag för detta arbete finns listor som SCB samlar in från varje skolenhet. Huvudmannen sammanställer sedan samma underlag som SCB samlat in. Den nationella statistiken för vårterminen 2018 publicerades i oktober 2018. I sammanställningen nedan är samtliga resultat hämtade från SIRIS. De rikssnitt som redovisas är rikssnittet för samtliga huvudmän. Eftersom en lagändring skett under läsåret som innebär att nationellt prov enbart behöver genomföras i den sista obligatoriska kursen på programmet/inriktningen så redovisas endast avvikelse och resultat för dessa kurser. Våren 2018 skedde också ett brott mot provsekretessen för provet i matematik 1b vilket ledde till att Skolverket rekommenderade att man skulle använda ersättningsprov. I de fall där så har skett redovisas inte heller dessa resultat vilket kan göra att antalet elever totalt är lägre än vad det kanske borde vara. Tabell: Överensstämmelse kursbetyg/nationella provbetyg VT2018 Kurs Antal elever Andel lägre Andel lika Andel högre Andel lika riket Engelska 6 230 11% 65% 24% 69% Matematik 1b 110 8% 56% 36% 68% Svenska 3 200 11% 46% 43% 54% Tabell: Överensstämmelse kursbetyg/nationella provbetyg jämförelse VT2017 och VT2018 Kurs Andel lika VT17 Andel lika VT18 Andel lika riket VT18 Engelska 6 65% 65% 69% Matematik 1b 61% 56% 68% Svenska 3 41% 46% 54% Tabell: Resultat nationella provbetyg VT2018 Kurs Medelbetyg Medelbetyg Riket (ES) Andel F Andel F Riket (ES) Engelska 6 15,6 14,5 Uppgift saknas 2,7% Matematik 1b 9,5 10,1 22, 18,6% Svenska 3 13,4 12,8 5, 7,
Vi ser att överensstämmelsen mellan betyget på det nationella provet och det slutliga kursbetyget är ungefär samma som tidigare läsår. Varje skola analyserar sina avvikelser lokalt. I engelska 6 är tre av skolornas resultat med i sammanställningen, Malmö, Stockholm och Örebro. Avvikelsen är störst på Malmö där 15 % hade lägre, 41% hade lika och 44 % ett högre betyg än nationellt provresultat. Stockholm och Örebro låg i paritet med riket. I matematik är det endast två av skolornas resultat, Borlänge och Göteborg som är med i resultaten och störst avvikelse av dessa har Göteborg där 45% fått ett högre betyg. Av dessa är det en del som har fått F på nationella provet men ändå fått ett E i kursbetyg. I svenska 3 är alla skolor med i resultatet utom Borlänge som endast hade elever i åk 1. Avvikelsen är stor där vilket främst beror på att Stockholm har en stor avvikelse uppåt på 57%. I framförallt svenska 3 men även engelska 6 är analysen på skolorna att proven inte prövar alla delar av kursen. I matematik 1b är en vanlig orsak till skillnaden att eleverna inte är vana vid den provsituationen och därmed underpresterar i förhållande till vad de visat under resten av kursen. Dock behöver vi arbeta vidare med denna fråga då en lagändring som gäller från HT18 säger att dessa prov framgent ska särskilt beaktas vid betygssättning. Resultatmässigt ser vi glädjande nog att våra elever har bättre genomsnittliga resultat i engelska 6 och svenska 3 men att resultaten tyvärr ligger något under snittet i matematik 1b. Matematik är ett ämne där vi ser att vi behöver arbeta vidare med att höja resultaten generellt. 3.2. Upplevd kvalitet Den upplevda kvaliteten handlar om hur eleverna, utifrån deras personliga förväntningar och önskemål, upplever sin utbildning alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna. Den upplevda kvaliteten ger oss alltså signaler som tyder på om vi som skola har våra elevers förtroende i det vi gör. Under februari månad genomförs den årliga elevenkäten inom hela AcadeMedia i samarbete med Origo Group som avser att mäta såväl den upplevda kvaliteten som elevernas upplevelse av undervisningen och deras studiemiljö. Av resultaten kan vi få indikationer på den övergripande nöjdheten och trivseln hos eleverna, hur eleverna upplever sin studiemiljö, den undervisning som bedrivs, samt i vilken utsträckning de skulle rekommendera skolan till andra. Elevenkäten har en mycket hög svarsfrekvens, vilket gör att den är ett bra verktyg för vår uppföljning.
3.2.1. Nöjdhet, rekommendationsgrad och trivsel Diagram: Nöjdhet (andel som svarar positivt 7-10 på frågan Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du med den? ) 10 8 98% 79% 76% 77% 9 89% 9 85% 82% 82% 83% 8 8 84% 81% 83% 71% 6 2016 4 2 Borlänge Göteborg Malmö Stockholm Örebro totalt 2017 2018 Snitt AcadeMedia 2018 Diagram: Rekommendationsgrad (andel som svarat positivt 7-10 på påståendet Jag kan rekommendera min skola ) 10 8 6 4 2 98% Borlänge 78% 74% 74% Göteborg 93% 92% 87% Malmö 85% 83% 85% 85% 81% 84% 79% 81% 83% Stockholm 68% Örebro totalt 2016 2017 2018 Snitt AcadeMedia 2018 Diagram: Trivsel (andel som svarat positivt 7-10 på påståendet Jag trivs på min skola ) 10 8 98% 83% 83% 83% 92% 89% 9 89% 85% 83% 86% 82% 83% 83% 84% 85% 78% 6 2016 4 2 Borlänge Göteborg Malmö Stockholm Örebro totalt 2017 2018 Snitt AcadeMedia 2018 Vi ser att det är mycket höga och stabila nivåer genomgående för alla våra skolor och att snittet för alla skolor ligger avsevärt högre än AcadeMedia som helhet. Generellt råder en inkluderande, trygg och positiv kultur på våra skolor vilket givetvis är glädjande. Det faktum att många elever sökt skolan utifrån sitt musikintresse och att skolorna genom professionell undervisning av hög kvalitet också låter eleverna utveckla intresset tillsammans borgar för en god nöjdhet och en hög rekommendationsgrad och trivsel på våra skolor. Särskilt glädjande är att Borlänge under sitt första verksamhetsår når så pass höga resultat och att man där har lyckats så väl med att skapa en gemenskap och hög nivå redan från start. Det
även roligt att konstatera att vår största skola, Stockholm, har en positiv utveckling vilket bland annat beror på ett arbete med gemenskapsarbete via körsång och ett ökat inslag av elevinflytande och dialog med elevkåren samt att mentorskapet har utvecklats. Dessa båda sammantaget gör att resultaten på huvudmannanivå generellt ökar. Något lägre resultat är det på Göteborg där framförallt en klass sticker ut negativt. På övergripande nivå så har man gjort ett antal systematiska utvecklingsinsatser på strukturnivå vilket enligt skolans analys kan ha påverkat så till vida att fokus delvis flyttades från helhetsupplevelsen och den direkta undervisningssituationen, något man nu ska arbeta mer fokuserat med. Man lider också till viss del av att lokalerna har vissa begränsningar och att eleverna upplever att skolan är något trångbodd vilket får följder för framförallt arbetsron, mer om detta nedan. Även Örebro har något lägre resultat än tidigare men ligger fortfarande på en mycket hög nivå. Även där är lokalfrågan, där man delar lokaler med en annan skola och i dagsläget har så många elever som man kan ha i lokalerna, en faktor som påverkar elevernas upplevelse något. Från huvudmannens sida arbetar vi vidare med att följa upp och bidra till utvecklade arbetssätt inom undervisningen och arbetar även vidare med lokalfrågor i de fall där det behövs. 3.2.2. Undervisning Utöver generell nöjdhet, trivsel och rekommendationsgrad hanteras också undervisning på olika sätt. Det görs dels i den gemensamma elevenkäten och dels via en undervisningsutvärdering som genomförs av samtliga lärare i sina kurser. Undervisningsutvärderingen genomfördes i november/december 2017. Diagram: Nöjd med undervisningen- från elevenkäten (andel som svarat positivt 7-10 på påståendet Jag är nöjd med undervisningen på min skola som är en ny fråga fr o m läsåret 2017/2018) 10 93% 86% 8 67% 73% 71% 74% 69% 6 4 2 2018 Snitt AcadeMedia 2018 Borlänge Göteborg Malmö Stockholm Örebro totalt
Diagram: Verksamhetsspecifika frågor undervisning i elevenkäten (andel som svarat positivt 7-10 på respektive påstående) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 68% Mina lärare ger mig utmaningar när det går lätt i undervisningen 71% Mina lärare ger mig stöd när det är svårt i undervisningen 61% Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver utveckla för att kunna uppfylla de olika kunskapskraven 66% Jag har möjlighet att framföra mina åsikter om undervisningen i kurserna 76% Min utbildning på förbereder mig för eftergymnasieala studier Diagram: Undervisningsutvärdering HT2017 (andel som svarat positivt 4-5 på en femgradig skala på respektive påstående) totalt per fråga för hela 10 9 83% 8 7 73% 69% 68% 67% 73% 6 53% 53% 5 4 3 2 1 Jag upplever att jag får arbetsro på lärarens lektioner Jag vet vad som krävs för att uppnå de olika betygsnivåerna/kunskapskraven I undervisningen lär jag mig hur jag kan använda mina kunskaper i framtiden Jag har möjlighet att vara med och påverka hur vi arbetar i kursen Jag känner mig trygg på lärarens lektioner Undervisningen känns meningsfull I undervisningen får jag den hjälp/det stöd jag behöver för att utvecklas vidare Lärarens undervisning hjälper mig att tro på min förmåga att lyckas Vi kan se att eleverna generellt är mer nöjda med undervisningen än snittet i AcadeMedia. Alla skolor utom Göteborg har ett högre snitt. Om man ser på de verksamhetsspecifika frågorna och på de frågor som ställs i undervisningsutvärderingen om respektive lärare så ser vi att det framförallt är arbetet med information om vad som krävs i kunskapskraven och elevinflytandet som kan utvecklas på våra skolor.
På framförallt Göteborg men även på övriga skolor behöver även arbetet med att stötta elever i behov av stöd och stimulansen att utmanas när det går lätt också utvecklas. Detta kan troligen också vara en indikator som delvis kan förklara de något lägre resultaten vad gäller funktionell kvalitet. Inför det kommande läsåret kommer upplägget kring undervisningsutvärderingarna att förändras och huvudmannen kommer att fokusera mer på att stödja utvecklingsarbetet utifrån dessa. Vi behöver även som tidigare nämnts arbeta vidare med våra proaktiva kunskapsuppföljningar/ews:er så att dessa faktiskt leder fram till extra anpassningar och särskilt stöd i de fall där det behövs samt andra insatser på grupp-, ämnes- eller organisationsnivå när så behövs. 3.2.3. Studiemiljö En del av elevenkäten hanterar också ett antal frågor om elevernas studiemiljö. Nedan redovisas resultaten för dessa frågor totalt för Diagram: Studiemiljö (andel som svarat positivt 7-10) 10 8 6 4 2 92% 91% 91% 87% Jag känner mig trygg i skolan 87% 82% 78% 82% 75% 77% 7 68% Personalen på min skola ingriper om någon blir illa behandlad Jag tycker att eleverna på min skola behandlar varandra på ett bra sätt 62% 6 63% 59% Jag tycker att jag kan få arbetsro i skola 2016 2017 2018 Snitt AcadeMedia 2018 Även här ser vi att resultaten är bättre än snittet inom AcadeMedia men vi kan samtidigt utveckla flera delar, framförallt vad gäller elevernas upplevelse av arbetsro. Ser vi till tryggheten på skolorna så är den god men kan bli bättre. Spridningen mellan våra skolor på den frågan är relativt liten, från 98% på vår lilla nystartade skola i Borlänge till 87% på Örebro. Det är oroande att resultaten på frågan om att personalen ingriper sjunker så tydligt vilket främst beror på en tydlig sänkning på Göteborg där tryggheten samtidigt går upp vilket gör att det blir lite svåranalyserat. Som tidigare har konstaterats är arbetsron ett tydligt utvecklingsområde för de flesta av våra skolor. Där ligger tre skolor, Göteborg, Malmö och Örebro tydligt under snittet för AcadeMedia. Lokalerna och en viss trångboddhet är en del av förklaringen på dessa skolor. Vi har en liknande fråga i undervisningsutvärderingen (se ovan) som görs för alla lärare där påståendet Jag upplever att jag får arbetsro på lärarens lektioner har 73% positiva svar. Det tyder på att det ändå är en relativt god arbetsro på de flesta lektionerna men att elevernas generella upplevelse av arbetsro givet resultatet i elevenkäten inte är fullgod. Vi har, i likhet med många andra
huvudmän och skolor i Sverige, en tydlig utmaning att arbeta vidare med när det gäller arbetsron för våra elever. Under kommande läsår kommer elevenkäten att kompletteras med en huvudmannagemensam kartläggning av elevernas syn på vårt arbete med likabehandling- och värdegrundsfrågor. 3.3. Ändamålsenlig kvalitet Under läsåret 2017/2018 genomfördes ingen riktad uppföljning av vår verksamhets ändamålsenliga kvalitet
4. Sammanfattning och slutsats för vidare arbete Sammantaget ser vi att vi har en måluppfyllelse som skiljer sig åt en del mellan skolorna och att ett stort hinder för elevernas skolresultat att vi har en hög frånvaro, ofta beroende på psykosociala orsaker. Vidare ser vi också att resultaten gällande upplevd kvalitet är fortsatt goda och att tryggheten på våra skolor är god. Utifrån resultat och analys ovan har vi inför kommande läsår beslutat följande fokusområden för huvudmannens utvecklingsarbete 4.1. Fokusområde 1- Proaktiv uppföljning för ökad måluppfyllelse Vi ser att det är en relativt stor spridning mellan skolorna vad gäller andel godkända betyg och andel examen. För att undvika att elever får alltför många F med sig och att elever får F i kurser som krävs för examen i årskurs 3 så kommer vi att fortsätta att utveckla arbetet med den proaktiva kunskapsuppföljningen genom kontinuerligt arbete med sina EWS:er. Skolorna ska få fortsatt stöd i att utveckla detta arbete så att det finns strukturer för ett kollegialt utbyte kring extra anpassningar. För att fördjupa ytterligare så kommer vi från huvudmannens sida även att komplettera EWS:erna med en examensprognos där skolorna får stöd i att identifiera elever som p g a F i tidigare kurser och/eller gult/rött i EWS:en riskerar att inte nå examen. Tanken är också att den ska underlätta arbetet med att från huvudmannens och skolans sida identifiera behov av insatser på ämnes och organisationsnivå. 4.2. Fokusområde 2- Fortsatt arbete med närvarofrämjande arbete och uppföljning av frånvaro för ökad måluppfyllelse Vi ser som vi tidigare har konstaterat att frånvaro är ett problem på många skolor och att det är ett tydligt hinder för att nå en bättre måluppfyllelse. För att utveckla arbetet med detta kommer vi därför att anordna insatser med kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte kring organisation och framgångsrika arbetssätt gällande närvarofrämjande arbete. Dessutom kommer skolchef och rektorer att ännu mer kontinuerligt och strukturerat följa upp den faktiska frånvaron för att kunna identifiera behov av insatser på organisations-, ämnes-, klass- eller individnivå.