Medlemstidning för Åsbo Släkt- och Folklivsforskare. Tema - Åstorp med omnejd

Åsbo Släktblad Medlemstidning för Åsbo Släkt- och Folklivsforskare årg. 16 december 2003 nr. 2 Tema - Åstorp med omnejd Ur innehållet: Åstorps gamla gästgivaregård, Skanne killa, O. D. Krook, Elsa Andersson, Algot Hannrup & En resa från Ausås till Amerika Åsbo släktblad 2003:2 sid 1

Medlemstidning för Åsbo Släkt- och Folklivsforskare Årg. 16, dec 2003, nr. 2 Innehåll sid. Ordförandebrev 3 Björnekulla förs., Skanne killa - Sten S 4 Den gamla gästgivaregården - Lena RE 5 Elsa Andersson - Lena RE 6 O D Krook - Lennart Jönsson 7 Algot Hannrup - Sten S 9 Resan från Ausås till Amerika - Lena RE 10 Tillägg till sju riksdagsmän- A-M Eliasson 13 Höstens aktiviteter 13 Hemsida, Efterlysningar 15 Vårens aktiviteter 16 Nästa nummer av vår tidning kommer ut i juni 2004 Vi tar tacksamt emot artiklar, tips och idéer. För insänt material svarar respektive författare. Redaktionen Åsbo Släktblad Åsbo Släkt- och Folklivsforskare och författarna Medlemsavgifter 2003 Helår 100 kr Familjemedlem 40 kr Juniormedlem 40 kr - Kopior av antavlor, bouppteckningar, släktutredningar m.m. - Medlemstidningar från föreningar i Sverige. - Böcker av intresse för släkt- och folklivsforskare. - Register över bouppteckningar, som tillhör Klippans Tingsrätt. - Material till försäljning, som t.ex. antavlor, ansedlar, böcker och kompendier. ÖPPET HUS i föreningslokalen, se programsidan. Kontaktperson: Lars-Eric Jönsson I lokalen finns tillgång till mikrokort, kort- och rullfilmsläsare. Föreningen hyr ut mikrokortläsare i perioder om två veckor. Boka i förväg. Kostnad 40 kr per period. (Dessa pengar går oavkortat till inköp av mikrokort) Kontaktperson: Barbro Andréll I lokalen hålls kurser i släkt- och lokalhistorisk forskning. Kontaktperson: Barbro Andréll Styrelsen 2003 Ordförande Barbro Andréll, Fredsgatan 8, 264 32 Klippan, tel. 0435-147 34 V. ordförande Birgit Nilsson, Snapphanevägen 1, 284 92 Perstorp, tel. 0435-320 79 Sekreterare Bodil Svensson, Granstigen 6, 264 35 Klippan, tel. 0435-15777 Kassör Hjördis Nilsson, Ankarlöv 6812, 264 93 Klippan, tel. 0435-230 46 Arkiv Stina Nilsson, Ö Solgatan 4c, 264 34 Klippan, tel. 0435-71 11 14 Lars-Eric Jönsson, Ringgatan 13, 264 32 Klippan, tel. 0435-103 81 Åsbo Släkt- och Folklivsforskare Postadress: Box 191, 264 22 Klippan Besöksadress: Studiegården 47:an, 2:a våningen, Storgatan 47, Klippan Postgiro: 43 57 62 0 Hemsida: www. aasbo-gen.com I lokalen förvaras föreningens ARKIV bestående av: Dataansvarig Alan Sejrbo-Petersen, Knutstorp 3444, 260 60 Kvidinge, tel. 0435-12615 Åsbo Släktblad Redaktion Sten Svensson, Bjersgårdsvägen 3, 264 32 Klippan tel. 0435-13091 Lena Ringbrant Ekelund, Kamrersg. 17, 264 31 Klippan, tel. 0435-711060 Maj-Britt Martinsson, Rundelsgatan 39, 260 70 Ljungbyhed, tel. 0435-440993 Åsbo släktblad 2003:2 sid 2

Släktforskarvänner Så är det inte många dagar kvar till jul och vi kan se tillbaka på en varm och fin höst, löven har suttit kvar på träden lite längre än vanligt och de värsta höststormarna har lyst med sin frånvaro, det får man vara tacksam för. Den 1:e september gick startskottet för höstens arbete, då också vår nyrenoverade föreningslokal visades för första gången. Glädjande nog hittade många till oss under hela dagen, både släktforskare och andra gäster. Kulturnämnden uppvaktade, liksom Studieförbundet Vuxenskolan och enskilda medlemmar. Speciellt inbjuden var Johan Larsson, hedersmedlem i vår förening. I den nya delen av lokalen har vi inrett en separat forskaravdelning med läsapparater och dator med internetuppkoppling. Efter ommöblering har lokalen blivit ljusare och känns större och rymligare. I fikarummet utanför vår lokal finns nu möjlighet att använda två läsapparater även när det inte är öppettid, tänkt för de som vill läsa mikrokort men inte har någon egen läsare. Flera nyheter kommer att möta Er efter nyår. Vi utökar öppethållandet i lokalen och vi har också en hel del nytt material. Lokalen kommer i fortsättningen att vara öppen under dagtid, 10.00-16.00, varannan måndag (jämna veckor). Fredagar i udda veckor 13.00-16.00 för medlemmar som tidigare. Nytt är också att vi har öppet sista lördagen i månaden, 10.00-16.00 Dessa tider gäller under januari, efter alla helgerna, till och med april månad och under september till och med november under hösten. Alla datum finns i programmet på baksidan av tidningen och vecka för vecka på vår hemsida www.aasbo-gen.com Vi har till föreningen fått som gåva från Sveriges Släktforskarförbund 3 presentkort på uppkopplingar till olika betaldatabaser. 1 ARKION med bland annat registren Folk 1890 som upptar alla personer i Sverige år 1890. Folk 1900 är också under arbete. 2 SVAR/DIGITALA FORSKARSALEN med flera intressanta register som till ex. Brevdatabaser, By- och gårdsregister och kartsamlingar. 3 GENLINE/KYRKBÖCKER ON LINE som scannat in mikrokort från flera läns kyrkoarkiv där nu även Malmöhus län och Kristianstads län är färdigscannade. För att så många som möjligt skall kunna få tillgång till dessa databaser via Internet, kommer vi att ha ett bokningssystem på vår hemsida där man kan boka dag och under vilken tid man vill sitta och arbeta med de olika uppkopplingarna. GENLINE kommer att vara bokningsbar i 2-timmars pass, övriga i 1-timmarspass. Utförlig information kommer att finnas på hemsidan och naturligtvis i vår lokal. Bland övrigt nytt forskningsmaterial i lokalen kan nämnas pärmar med material från Västra Sönnarslövs socken. Det är en fantastisk sockengenealogi som gjorts av tre av våra duktiga föreningsmedlemmar som arbetat med projektet under flera år och nu välvilligt låtit oss få ett exemplar till vårt bibliotek. Vi har också som gåva fått en CD-produktion med avskrifter av kyrkoböcker i Frillestads socken. Flera nya böcker finns också i bokhyllorna. Se vidare under nyheter i arkivet längre fram i tidningen. Med detta vill jag önska GOD JUL och ett GOTT NYTT forskarår. Barbro Andréll Åsbo släktblad 2003:2 sid 3

BJÖRNEKULLA FÖRSAMLING Björnekulla. Socken i södra Åsbo härad, Kristianstads län, vid norra ändan af Söderåsen. Här mötas vid Åstorps station jernvägar från Landskrona, Helsingborg, Engelholm och Hessleholm. 0,148 qv.-mil eller 3,428 tnld, 13 7/ 16 mtl. 1,405 inv., 1,012,700 kr. fastighetsvärde. Bergåsen kal, utom närmast sockengränsen; yttersta spetsen, kallad Björnekulla klint, är planterad och erbjuder en vidsträckt utsigt, s1ätten Ur jorden sprang den fram, en källa med friskt klart vatten. Det samlades upp i en liten grop, men rann sedan vidare ut över en öppen äng. Vid gropen drack sig djuren otörstiga. Och snart lärde sig också människorna att källan var livgivande. De byggde sig hus och stall, bildade by och förökade sig. På kvällarna när djuren blivit vattnade och mjölkade, samlades folket kring källan och lekte, älskade, offrade, mindes och berättade. I generation efter generation. Skanne killa blev själva upphovet och förutsättningen för livet omkring. Långt, långt senare berättade nya tiders människor. Jag fick förtroendet att lyssna. Då var källan utdikad och torrlagd. Ur dess klara vatten har det blivit nerskrivna rader från då och nu. Så börjar Erik Anderssons bok SKANNE KILLA historier vid ett vattenhål. nedom åsen odlad och fruktbar. Här ligger alla gårdarne. Vid Åstorps jernvägsstation, äfven post- och telegrafstation, hålles veckotorgdag; gästgifvaregården Åstorp ligger en half fjerdingsväg v. om stationen. Sockensparbank. Qvarn i kyrkobyn. Björnekulla med annexet Broby utgör ett regalt pastorat af 2 kl. 4 skolhus. Ur C.M. Rosenberg Red. anm. Uppgifterna gäller förhållandena ca 1885. SKANNE KILLA AV STEN SVENSSON Skanne killa Skanne killa rann upp vid nuvarande Skånegatan på Åstorp Öster. I början på 1900-talet anlades en allmän tvättplats i anslutning till källan. Genom djupborrning efter vatten till Åstorps samhälle sinade Skanne killa redan på 1950-talet. På 1970-talet byggdes sedan hus såväl kring källan som på ängen nedanför. Foto: Olle Olsson, Åstorp Legenden om Skanne killa: Skanne killa sprang fram direkt ur marken när tre bröder, efter incest, dödat sina tre systrar med yxa. Som bevis för det hemska dådet kunde man se de tre hacken i en stor sten vid källan. Denna sten (Skanne-stenen) försvann spårlöst i samband med vägoch bostadsbebyggelsen i början på 1970-talet. Källa: Erik Andersson Skanne Killa Åsbo släktblad 2003:2 sid 4

DEN GAMLA GÄSTGIVAREGÅRDEN AV LENA RINGBRANT EKELUND Mitt i den gamla Åstorps by låg Gästgivaregården. Den byggdes 1870 av Nils Petter Bengtsson (f. 1832, Ingelstorp nr 10, Strövelstorp) och hans hustru Pernilla Pehrsdotter (f.1832, Råå), som var dotter till krögare Petter Persson (f.1810) på Råå. De hade två barn; Elisabeth (f.1864) och Gunilla (f.1866). När Nils Petter avlider gifter änkan strax därefter om sig (år 1872) med lokomobilföraren Carl Lindblom. Tillsammans driver de rörelsen som 1875 utökas med det nybyggda Järnvägshotellet vid stationen. Gästgivaregården låg mycket centralt i den gamla byn, men allt efter som järnvägen fick större betydelse, avtog gårdens verksamhet. Olof Henriksson hade gästgiveriet fram till ca 1920 när motbokens införande gjorde att han fick sluta med att sälja brännvin i lösvikt. Därefter användes byggnaden av Gjestvangs gård och den sista ägaren var Gustav Lindé. Huset revs 1971. Skjutstavlan På Perslunds hembygdsgård finns en gammal tavla kvar från gästgiveriet som visar priserna för transport till närliggande gästgiverier på 1860-talet. Nils Petter Bengtssons gravsten Foto: Vivi Helgesson Nils Petter Bengtsson är begravd i Björnekulla kyrka och hans vackra sten står nära ingången. Övriga bilder: lån av Erik Andersson Källa: Erik Anderssons bok Åstorpsbilder från gången tid Gården innan den revs. Foto: Vivi Helgesson Åsbo släktblad 2003:2 sid 5

ELSA ANDERSSON - SVERIGES FÖRSTA AVIATRIS AV LENA RINGBRANT EKELUND Elsa Andersson Foto från gravstenen Flyget firar 100 år i år och Sveriges första kvinnliga flygare var Elsa Andersson från Strövelstorp. Hon föddes 1897-04- 27 på Petersgård som numera kallas Sandåkra gård. Den ligger inte långt från rondellen vid Erikslund. Hennes far hette Edvard Andersson och hennes mor, som hette Alma, dog när Elsa bara var sex år gammal. 1913 såg Elsa en flyguppvisning i Åstorp av Enoch Thulin. 1915 startade han Thulins flygskola på Ljungbyhed. Där blev Elsa elev sommaren 1919. Elevavgiften var 2000 kr och dessutom fick eleven deponera en lika stor summa för att bekosta eventuella skador. Elsas far var också mycket intresserad av flygning och stödde och uppmuntrade sin dotter. Det var säkert han som bekostade utbildningen för det var en stor summa på den tiden. Flygskolans ägare omkom samma år och utbildningen avbröts men den 30 juni 1920 fick Elsa sitt flygcertifikat. Under året fick hon även prövningsbevis för automobil av besiktningsman Egon Hönig i Klippan. Året efter åkte hon till Tyskland för fallskärmsutbildning. Hon tränade på marken, men gjorde troligtvis inget riktigt hopp. Elsa kom tillbaka till Sverige och den 2 okt 1921 gjorde hon sitt första hopp vid en flyguppvisning i Näsby utanför Kristianstad. Hon hoppade från 700 m höjd och allt gick bra även om hon landade i Araslövssjön. Elsas andra hopp skedde en vecka senare på Berga övningsfält, Helsingborg. Det blev ett perfekt hopp, men Elsa vrickade foten när hon landade. När foten var bra åkte hon till Örebro för att bli uppvisningsflygare och fallskärmshoppare vid Örebro flygkompani och där gjorde hon sitt tredje och sista hopp. Det var söndagen den 22 jan 1922 på sjön Alsen nära Askersund. Det var fullt av folk och Elsa var på gott humör. Det var inte samma flygplan som tidigare och därför fick hon stå på ett annat ställe framför piloten. När hon hoppade fick hon utdragslinan under den ena armen och då gick bryttrådarna av felaktigt. Skärmen löste inte ut utan Elsa störtade. Hon blev bara 24 år. Hennes grav finns på Strövelstorps kyrkogård (se bild nedan). Foto: Sten Svensson Källa: Häfte av May-Stina Åkesson (1995) Här följer en artikel av Elsa ur tidningen Flygning augusti 1920 VÅR FÖRSTA KVINNLIGA FLYGARE SKILDRAR SINA INTRYCK FLYGNING, VILKEN HÄRLIG SPORT! INTE ALLS SÅ SVÅR ELLER FARLIG SOM MAN VANLIGEN FÖRESTÄLLER SIG. Var och en som varit nog lycklig att få följa med på en tur upp bland molnen, vet hur härlig och uppfriskande en sådan färd i själva verket är, och de som ännu inte haft tillfälle därtill äro, enligt min mening, att beklaga. Själv har jag alltid varit livligt intresserad av flygning. Att få flyga har varit min högsta önskan ända sedan jag, på en utställning i Åstorp år 1913, fick se doktor E. Thulin giva en flyguppvisning. Den gången kunde jag dock ej få följa med som passagerare enär maskin blott var ensitsig och således ej avsedd för passagerareflygning och om man nu jämför den lilla Nordstjärnan med en av de stora moderna flygmaskinerna tycker man att det är underligt att den kunde flygas alls. Först i fjol voro alla svårigheter övervunna, och jag fick lov att resa Åsbo släktblad 2003:2 sid 6 till Thulins flygskola, för att lära mig konsten. Att börja med var det en del härliga turer på dubbelkommando, sen var det att själv försöka, till en början att rulla raklinjer på marken, vilket, efter ett par kroklinjer, också lyckades. Sanningen att säga var det inte alls så svårt som jag föreställt mig, men, tänkte jag, det blir nog svårare när man skall börja flyga.

Elsa färdig för en flygtur. Foto från Flygvapenmuseum, Linköping Äntligen en vacker dag fick jag lov att lyfta, flyga, på egen hand. Efter att ha lämnat marken var min första tanke: Å, så enkelt, och jag lyckades verkligen att klara landningarna de tre första gångerna, men vid fjärde försöket hade jag mitt första och hittills enda missöde enär maskinen vid landningen sjönk igenom ett par meter, varvid propeller och landningsstället något splittrades. Av skadan blir man vis, säger ordspråket, och jag lyckades under min utbildningstid slippa undan med detta, ganska lindriga haveri. Under vintern stängdes skolan och först fram på våren fingo vi åter fortsätta med vår flygutbildning men på grund av den regniga och stormiga väderleken blev det efterlängtade certifikatet verklighet först nu i sommar. Ju längre man kom i flygning ju mera intressant och trevligt blev det och flygning är inte alls så svårt eller farligt, som man vanligen föreställer sig innan man försökt. Under min utbildningstid hade jag nöjet få medfölja som passagerare, i en direktör Ranft tillhörig maskin, från Ljungbyhed till Göteborg och då hela färden företogs på en höjd av tretusen meter hade vi den härligaste utsikt man gärna kan önska sig över södra Sverge och ett gott stycke av Danmark dessutom. Efter en sådan långtur vet man att fullt uppskatta flygmaskinen som kommunikationsmedel, isynnerhet om man nyss företagit en längre järnvägsresa med de nuvarande dåliga tågförbindelserna. Och det är att hoppas att det allmänna misstroendet mot flygmaskinen skall ge vika, samt att den, i en icke allt för avlägsen framtid, skall få en ännu större och allmännare utbredning och användning än vad hittills varit fallet. Elsa Andersson. Troligen Enoch Thulin på Åstorps uppvisningen. Bild lånad av Vera Bülow O.D. KROOK OCH HANS MINNE Norr om Vedby kyrka ligger Vedby strövområde. Det är i huvudsak skogbeväxt men mossar och någon öppen mark förekommer. Den som vill promenera kan välja Granstigen 2.700 m, Trädslingan 800 m eller Lärkstigen 650 m - eller ströva på egen hand. För den som vill grilla finns en särskild plats. Detta paradis tillkom genom O.D. Krooks donation 1873. Men vem var O.D. Krook? Familjen Otto Daniel Krook var född i Kvidinge 1801 såsom äldste son till prosten Johan Georg Krook och hans maka Gustafva von Olthoff. En kort glimt av familjen förekommer i ett brev AV LENNART JÖNSSON O.D. Krook Målning av C. Lehman Ägare Helsingborgs muséer Åsbo släktblad 2003:2 sid 7 som J.G.. Krook skrev 1820 till sin teologistuderande vän F.A.Ewerlöf (som senare övergav den prästerliga banan på grund av den stora nervositet han kände i predikstolen)! Brevet förvaras i Lunds Universitetsbibliotek: Min Herre! Tack min Wän för Brefwen som jag emottagit och ursägta En Gammal Krasslig Man, som skrifwer trögt. - - - - Båda mina Söner lågo dödssjuke i Helsingborg före Juhlhelgen; men äro nu åter friske. Den älste Otto är Bokhållare hos Hr Rooth och kan sielf förtiena Kläder ocg föda. Lille Calle går i Helsingborgs Schola hos Collega Hallbeck och läser någorlunda. Hans Forts nästa sida

håg är ännu för Militairen och han må följa sin böijelse. Flickorna äro hemma. J.G. Krook var kyrkoherde I Kvidinge och V. Sönnarslöv i ca 60 år, innan han som stiftets äldste präst dog vid 92 års ålder 1854. Han hade fått ett fett pastorat och hade inkomster därifrån under lång tid. Han var god ekonom och känd som villig långivare, varför han hade goda möjligheter att förvalta sitt kapital. Han ansågs vara stiftets rikaste präst och kallades den rike mannen i Kvidinge. I god tid före sin död torde han ha sett om sitt hus och lämnat över stora summor till barnen. Bouppteckningen efter honom visar nämligen endast 16.978 riksdaler, och det får tas som bevis för hans ekonomiska framsynthet. Syskonen Krook I den krookska familjen föddes sex barn, varav en son som dog 9-årig samt en dödfödd dotter. Fyra barn nådde vuxen/hög ålder: 1. Otto Daniel f.1801, i brevet kallad bokhållare. (Vidare nedan!) 2. Charlotta Sofia f.1803, gift med grosshandl. C.F. Kjellberg och bosatt i Göteborg. Hon dog 1861 och efter-lämnade inga barn. 3. Tvillingsystern Petronella (Nelly) Laurentia, bodde kvar i Kvidinge till 1860, då hon flyttade till Helsingborg, där hon dog ogift 1889. 4. Carl Andreas f.1808, brevets lille Calle, följde sin militära böjelse. Han bodde kvar i hemmet som kornett och löjtnant, tills han liksom brodern blev helsingborgare, 1856. Han avancerade till ryttmästare vid Skånska husarregementet och dog 1879, ogift. Possessionaten Otto Daniel Krook gav sig iväg till Helsingborg vid 17 års ålder för att arbeta son bokhållare. År 1825 startade han egen verksamhet som handlande med Johannes Hallberg som kompanjon. Efter tio års samarbete fortsatte Krook ensam som köpman. Som sådan var han mycket framgångsrik. Utöver en välskött affärsrörelse bedrev han en omfattande låneverksamhet med goda ränteinkomster. Han lånade ut mot rejäl ränta, dock inte oskälig. År 1830 gifte sig Krook med Euphrosyne Morman. Hon var av adlig börd liksom sin svärmor. Paret bosatte sig på egendomen Gåsebäck i Helsingborg, vars manbyggnad tilloch påbyggdes, så att huset fick en slottsliknande karaktär. Här visades utåt ett visst mått av social status, även om en levnadstecknare beskriver makarna som goda, enkla och arbetsamma människor. På äldre dagar titulerades Krook ofta possessionat. Han avled 1873, hans maka 1875. Äktenskapet var barnlöst. I bouppteckningen efter honom upptas 59 gäldenärer, adelsmän, borgare och bönder. Boets behållning uppgick till 644.511 riksdaler, alltså en betydande förmögenhet. Att grunden för detta belopp sannolikt kom från föräldrahemmet framgår av det faktum att Otto Daniels båda syskon i Helsingborg också var förmögna utan att driva affärsrörelse. Donationerna De tre syskonen Krook var ganska lika: De var goda ekonomer och visste att rikedom förpliktar. De hade medkänsla för människor som levde på livet skuggsida och omsatte den känslan i donationer. Främst blev det donationer till Helsingborgs stad, som visade sin tacksamhet genom att namnge gator: O.D.Krooks gata, Nelly Krooks gata och Carl Krooks gata. Bland gåvorna kan nämnas Åsbo släktblad 2003:2 sid 8 Krookska stiftelsen till fattigvårdsstyrelsen, ett område till stadspark och Gåsebäcks barnhem, i vars verksamhet O. D. Krook blev starkt engagerad. Kvidinge pastorat kom syskonen också ihåg. Det avsattes medel för uppförande av två hem för ensamma gamla. Det ena byggdes i Kvidinge mellan väg 21 och monumentet, det s.k. Krookska huset, det andra i Klintarp för V. Sönnarslövs socken. Några månader före sin död hade O.D.Krook donerat 50.000 riksdaler vardera till landstingen i Kristianstads resp. Malmöhus län. För tredjedelen av detta kapital skulle inköpas jordegendom, som för åkerbruk eller gräsväxt är otjenlig, men till skogkultur tjenlig. Det var början till Vedby strövområde eller Krooksminne, som det också kallas. Här slutar jag presentationen och hänvisar till den utmärkta broschyr Strövområdet Vedby, som Klippans turistbyrå erbjuder. Bladet har karta över området, och text och bilder kan säkert väcka intresse hos den som får det i sin hand. O.D. Krooks minne lever i Vedby. Använd litteratur: Karl Salomonsson, Stiftelsen Gåsebäcks barnhem 1871-1971. John Sundberg, Klippanbygden. Klippan 1954. Svenskt Biografiskt Lexikon, del XIV. Broschyren Strövområdet Vedby. NYHETER I ARKIVET Örahultsgården, släktutredning, gåva från C. E. Ripa Örahult, Peder Nielsen, släktutredning, gåva från C. E. Ripa Sorsele, Släkter från nutid till 1600-tal, författare Thea Hälleberg, gåva från Klippans bibliotek (2 st böcker) Folk och gårdar på Söderslätt, en släktkrönika av Gertrud Lindberg, gåva från förf. (1 st bok) Släktforskarnas årsbok 2003 Ängelholmsskvadronen 1772-1883 av Kronprinsens Husar regemente, gåva från Lennart Hansson (1 st häfte) Historisk Torpvandring i Söderåsens Nationalpark av Torpföreningen i Skäralid, gåva från Maj Britt Martinsson (1 st häfte),

Algot Hannrup f. 1903-07-26 d. 1973-06-06 Åsbo Släktblads redaktion ansåg det vara på sin plats att ge en av Klippanbygdens främste hembygdsforskare sin eloge 100 år efter hans födelse. Algot Hannrup föddes på Ivön, och tog sin lärarexamen i Lund 1924. Den första tjänsten erhölls på Gråmanstorps skola i jan. 1925, och där stannade Hannrup till 1928. Under resten av lärarbanan var Hannrup skolorna i Åby Klippan trogen, och fr.o.m. 1964 var han rektor för yrkesskolan. Efter 42 års tjänst inom läraryrket avgick Algot Hannrup med pension 1967. Vad Hannrup efterlämnade till eftervärlden, var naturligtvis den lärdom som alla hans elever fick med sig i livet.men det är inte det undertecknad tänker på i detta sammanhang, utan den innehållsrika och livfulla hembygdsboken KLIPPAN- BOKEN Gråmanstorps socken blir Klippans köping. Ett fantastiskt arbete som Hannrup lade ner på sin hembygdsforskning, inte bara Klippanboken för den är ju ett urval av allt det material som han forskade fram. Ett exempel är den systematiska genomgång av alla de fastigheter i Klippan med omnejd, där man kan få fram de gamla ägarna eller inneboende lång tid tillbaka. Inte att förglömma alla de kartor, som Hannrup kalkerade av på Landsarkivet i Kristianstad, eller de foto som finns samlade i ett antal pärmar. Det finns emellertid ett arkiv som inte många känner till. Det är en förteckning på c:a 300 öknamn på personer i Klippantrakten. A. Hannrup säger själv vid tidpunkten för Klippan-bokens publicering att han inte ville ange dessa öknamn av hänsyn till eventuella anhöriga, inte ens i samband med bygdeforskning. Bokens manus skänktes till Klippans Hembygdsförening och trycktes på Ljungbergs Tryckeri av Olle Pettersson. ALGOT HANNRUP 100 ÅR AV STEN SVENSSON Intressant i detta sammanhang är att det mesta materialet efter tryckningen har Johan Larsson renskurit. En av de personer som nämns i boken och var författaren behjälplig med lokalkännedom är Johan Larssons morbror Karl Jansson. Enligt Johan var Karl J. lite för gammal att följa med Hannrup ut i markerna, så Johan följde med ett par gånger i veckan och visade honom var de platser som Karl J. pratade om fanns och som var av intresse för Hannrup och hans forskning. Det samlade forskningsmaterialet hamnade på Klippans Bibliotek och som bekant har vi i vår lokal på 47: an en kopia av detta material. Men de där 300 öknamnen har jag inte sett? Nils och Anders Persson. Bröderna 110. ( Efter deras ben, Nils raka och Anders hjulbent) Foto i Klippanboken Algot Hannrup ger oss ett litet smakprov på de här öknamnen på sidan 316 i Klippanboken under ovanstående foto, nämligen Kejsaren, Gompen, Nunnarna, Torkaren, Sy-Bengten, Blinde Jöns och Tvätt-Marian, de bodde också på Tingsgatan. Klippanboken utkom 1970 och det är en fantastisk källa att bläddra i och minnas,. javisst, så såg det ut ända in på min tid! Tryckning av Klippanboken. Olle Pettersson längst bak. Foto lånat av Johan Larsson Åsbo släktblad 2003:2 sid 9 Källa: Klippan-boken, Algot Hannrup Intervju med Johan Larsson Tidningsurklipp NST

RESAN FRÅN AUSÅS TILL AMERIKA 1881 AV LENA RINGBRANT EKELUND resa till Amerika och första året där. Det är en mycket intressant berättelse, för den ger en helhet som saknas om man läser gamla brev från utvandrare. I berättelsen berättar Gustaf om personer som han inte nämner vid namn. Därför ville Norman veta vem det var Gustaf menade när han t.ex. skrev Jag kom till min moster, min mors yngsta syster Gustafs släkt i Sverige Min man Rolf Ekelund, jag, Connie & Norman Deam vid vårt besök hos dem i våras. Här är vi vid Grand Canyon. I våras gjorde jag och min man Rolf Ekelund en fantastisk resa i västra USA. Vi bilade runt tillsammans med Rolfs fars nästkusin Norman Deam och hans hustru Connie, i 16 dagar. De är underbara människor som vi träffade första gången för åtta år sedan när de kom till Sverige från Kalifornien,. Normans morfar, Gustaf Söderberg (f.1861) hade utvandrat från Ausås år 1881 och nu ville Norman träffa levande släktingar. Normans Sverigeresor Norman hade besökt Sverige 1939 vid sju års ålder men han hade ingen kontakt med någon släkting. Han hade försökt leta släkten från USA, men misslyckats. Till slut tog han kontakt med en agent som lyckades hitta två nästkusiner till honom, Göran Ivarsson i Linköping och Inger Gautier i Arvika. Det var de enda kontakter Norman hade när han och Connie gav sig iväg. De landade i Köpenhamn och när de kom till Helsingborg möttes de av Göran som tog dem med till gården Solhäll i Ausås där Gustaf Söderberg föddes. De besökte även Gustafs föräldrars gravsten på kyrkogården i Ausås. Göran tog dem även med till Klockaregården i Gråmanstorp där Norman fick träffa fler nästkusiner; Olle Ekelund, Britt Rosenqvist och Börje Ekelund med respektive. Olle var min svärfar och min man och jag var där för att tolka. Det var ett mycket trevligt möte och vi blev bjudna över till USA. Bara ett halvt år senare gjorde Rolf och jag en resa dit och träffade även deras söner. Släktforskning När Norman hade rest vidare i Sverige hade han träffat fler släktingar och fått lite hjälp med sin släktforskning. När vi var i Kalifornien visade Norman oss på datorn och vi blev så intresserade. Eftersom språket var ett så stort hinder för hans forskning så erbjöd jag mig att hjälpa honom. Jag hade aldrig släktforskat, men jag fick kopior på papper som han hade fått bl.a. i Strövelstorp och dem tog jag med mig hem. Sen kontaktade jag Barbro Andréll och anmälde mig till en kurs och sen dess är jag fast för släktforskning. Norman ville veta mer om Gustafs syskon och om det fanns fler levande släktingar. Jag fick en kopia på Gustafs nedskrivna minnen om sin Åsbo släktblad 2003:2 sid 10 Johannes Söderberg Gustafs föräldrar var Johannes Söderberg och Tyre Pehrsdotter, Solhäll, Ausås. Johannes var född 1830 i S. Varalöf men uppvuxen på Solhäll.Tyre var född 1831 på Nyhem, Ausås. De fick nio barn, varav ett dog bara ett par dagar gammalt. Av de andra utvandrade fyra till Amerika. Varje gång ett barn gav sig iväg blev modern Tyre så bedrövad så hon blev sängliggandes. Hon trodde nog att hon hade sett dem för sista gången. Det var bara en av dem, Augusta som kom hem ett par år men sedan utvandrade igen. Kvar i Sverige fanns Karolina (f.1856) gift med Nils Andersson, Björkhem, Vemmentorp och hon har bl.a. bröderna Nestenius som sina ättlingar. Norman hade träffat flera av dem och numera är även vi goda vänner.

Dottern Thilda (f. 1863) gifte sig med Bengt Eliasson (f. 1862 Strövelstorp) och de var min man, Rolfs farmors föräldrar. Sonen Bernhard (f.1878) dog vid 21 års ålder. Kvar att leta rätt på var bara sonen Carl (f.1873). Detta blev en spännande uppgift. Rolfs farmor Olga (dotter till Thilda ovan) hade fått många vykort från Morbror Carl. Det verkade som om han bott i Kungsbacka. När vi var där i ett annat ärende, så besökte vi kyrkogården för att leta efter hans gravsten. En kyrkvaktmästare ringde till pastorsexpeditionen som skulle försöka hitta något. Vi fick reda på att Carl hade drunknat i en seglingsolycka den 27 juli 1905. Han hade två små barn och hans hustru Maria väntade ett till. Jag lyckades följa dem via Göteborg, Kungsbacka, Halmstad och Malmö innan jag till slut kunde ringa hem och prata med Carls barnbarn Ulla & Curt i Halmstad. De blev så överraskade för de visste inget om sin morfars släkt. Han dog ju innan deras mor föddes. Gustaf reste till Amerika 1881. Han kom först till sin moster, Cecilia Persdotter (f.1844) i Northfield, Minnesota, vars man Hans C Olsson (f.1844) var en av de första bosättarna i Krisdala (Christdale). Senare flyttade Gustaf till Minneapolis, där han hade anställning i ett grosshandelshus till 1892, då han flyttade till Chicago. Två år senare gifte han sig med Beda Berlin, som var musiklärarinna där. De fick tre barn; Sidney, Yngve & Thyra. Gustaf blev skräddare och 1896 öppnade han eget skrädderi i Chicagos centrum och drev det till sin död år 1936. De sista 20 åren hade han sin affär i Rebublic Building. Året innan han dog skrev han ner sina minnen från resan över Atlanten och det första året i USA och det är dessa minnen som ni ska få ta del av. GUSTAF SÖDERBERGS BERÄTTELSE OM RESAN TILL AMERIKA 1881 Avresan Den sjunde april 1881 lämnade jag mitt hem och åkte till Helsingborg tillsammans med vår grannes pojke som var en god vän till mig. Från Helsingborg tog vi båten till Köpenhamn där vi stannade till nästa dag, då vi tog en annan båt till Kristiansand i Norge. Där stannade vi en dag vilket gav oss chans att gå i land och se lite av Norge. Det var en vacker syn med de höga bergen bakom den lilla staden. England Vi reste vidare till Hull, England. Vi stannade bara där ett par timmar och sedan reste vi till Liverpool där vi stannade en dag och en natt. Vi promenerade över hela staden, såg ett stort museum, hörde en predikan på svenska i en luthersk kyrka som svenska staten hade där för svenska sjömän från Liverpool. Vi åkte till Glasgow, Skottland där vi stannade fyra dygn. Detta gav oss möjlighet att se så många saker i en stor stad. Vad som imponerade mycket på mig var de ovanligt stora hästarna i Liverpool och Glasgow och också de stora vagnarna. De hade hästarna i tandem, den ena framför den andra, när man använde två hästar. Kusken hade alltid en krökt kritpipa i sin mun. Irland Från Glasgow åkte vi båt till Belfast, Irland, där vi stannade i ungefär sex timmar. Staden låg en liten bit från hamnen. Allting var trevligt och grönt där, så annorlunda mot Norge, där vi var bara ett par dagar förut. När vi väntade på att båten skulle avgå, plockade vi blommor på ett fält nära stranden och lekte Sista paret ut och andra lekar. Det var en vacker dag och alla var på gott humör. Resan över Atlanten Från Belfast åkte vi direkt till New York. Det tog oss femton dagar, en ovanligt lång tid. Vi hade en gammal båt och vi råkade ut för mycket hårda stormar. Under två dygn lät de inte någon gå upp däck, utom sjömännen. Vi var mest unga personer som reste och vi låg i kojerna dag efter dag och jag tror inte att många av oss trodde att vi skulle nå land igen. Mångas tankar gick hem till de kära som vi hade lämnat i kära gamla Sverige. Många irländare kom ombord i Belfast. I kojen bredvid oss var två glada irländare som vi lärde känna. Jag lärde mig en hel del engelska av dem. Jag hade tagit några lektioner i Sverige och läste lite, så jag kunde tala en bruten engelska, tillräckligt för att göra mig förstådd. Ankomsten till New York På kvällen den förste maj anlände vi till New York. Vi var tvungna att stanna på båten den natten eftersom det redan var mörkt när vi kom in. Det var en glad händelse när vi första gången såg land den dagen och nu var vi verkligen i Amerika, landet som vi hade så stora förhoppningar om och så små kunskaper om de uppgångar och motgångar som vi hade att möta. Följande dag såg vi lite av New York runt Castle Garden. De hade alla sorters godsaker att sälja där. Jag pekade på en och fick en bit citronpaj. Det var den första paj jag någonsin hade sett och jag tyckte att jag aldrig hade smakat något så gott förut. Jag tycker fortfarande om citronpaj efter femtiofyra år. Den natten sov vi på ett golv i Castle Gardens. Där var hundratals människor. Fortsättning följer i nästa nummer. Då berättar Gustaf om det hårda livet, om första mötet med indianer m.m. Åsbo släktblad 2003:2 sid 11

ETT TILLÄGG TILL SJU RIKSDAGSMÄN (AV ELNA PERSSON) AV ANNE MARIE ELIASSON Vill gärna med anledning av artikeln om Sju riksdagsmän av Elna Persson i senaste numret av Åsbo släktblad lägga till att: Jöns Kjellsson *1682 på Ekholm Örkelljunga också hade två döttrar där jag härstammar från bägge två! 1. Dottern Johanna * 1708 på Ekholm, gift med hemmansägare Lars Truedsson * 1702 i Rya. Deras dotter Troen Larsdotter *1728, gift med Christen Andersson *171(2), rusthållare i Mattarp. Deras son Per Christensson *1765, gift med Sissa Michelsdotter *1774 i Munka Ljungby sn. Deras dotter Margareta Persdotter *1808, gift med Ola Hansson * 1808, Frälsebonde i Lerkeryd Tåssjö sn. Deras dotter Assarina *1842, gift med Axel Gustav Johansson *1839 i Tåssjö sn. Deras son Frans Ludvig Johansson *1869 i Tåssjö sn. Frans Ludvig var min farfar, och Jöns Kjellson min ff mm fm mf 2. Dottern Bengta *1726 på Ekholm, gift med Brodde Ohlsson *171(4) i Ö. Flinka Örkelljunga, RusthålIare och kyrkvärd. Deras dotter Sissa Broddesdotter *1764 i Ö.Flinka, gift med Hans Bengtsson *1752 i Röke sn., rusthållare. Deras dotter Bengta Hansdotter *1784 i Ö.Flinka, gift med Per Tufvesson * 1779 i Kjellstorp, Örkelljunga. Deras dotter Johanna Persdotter *1807 i Flinkatorp, Örkelljunga, gift med Tufve Svensson *1810 i Hultet Örkelljunga, smed. Deras son Karl Peter Tufvesson *1834 i Rya sn., gift med Johanna Persdotter * 1831 i Össjö sn. Deras dotter Mathilda Karlsdotter * 1866 i Örkelljunga, gift med Frans Ludvig Johansson *1869i Tåssjö sn. Mathilda var min farmor och Jöns Kjellson min fm fm mm mf Mathilda och Frans Ludvig åkte oberoende av varandra till Amerika, träffades och gifte sig där. Jag tror inte De hade en aning om att de var släkt med varandra. De kom så småningom tillbaka till Sverige och köpte ett lantbruk i Aggarp, Munka Ljungby sn. Kvinnorna på den tiden blev inga betrodda män i staten De stannade hemma och födde barn och tog hand om stora familjer. Johanna Jönsdotter födde 7 barn. Bengta Jönsdotter födde 5 barn, men Bengtas man Brodde hade varit gift tidigare och hade 10 barn varav 6 levde när han gifte sig med Bengta. Anne Marie Eliasson Johanneshus 7 427 36 Billdal Tel 031 9101341 ÅBY MUSEUM I ELFDALEN AV STEN SVENSSON Klippans Hembygdsförening firade sitt 70-års jubileum den 28 sept. i år, och passade på att samtidigt inviga sitt nya museum i Elfdalen. Under stor pompa och ståt med mycket tal och musik av Klippans Musikkår invigdes det nya museet i Klippan och fick namnet Åby Museum. Hembygdsföreningens ordförande Ingrid Larsson skall ha stor ära av att ha genomfört detta projekt. Många intresserade hade mött upp för att njuta av invigningen och att få komma in i museet och titta på samlingarna. Vi som forskar efter de som har använt de saker som finns under Museets tak, önskar Klippans Hembygdsförening LYCKA TILL!! Bild från invigningen Foto: Sten Svensson Åsbo släktblad 2003:2 sid 12

OMBYGGNAD AV KLUBBLOKALEN Vår länge emotsedda utökning av vårt klubbrum stod klart för invigning måndagen den 1:e sept. TACK NI som har gjort det så BRA, vad jag förstår så är det Lars-Erik, Alan, Stina och Stefan som har stått för merparten av arbetet. Plötsligt har det blivit plats över i bokhyllorna och man slipper att flytta olika saker när man skall ha ett möte. Vad Bra.! Bland gästerna denna dag kan nämnas Kulturchefen Margaretha Werke som överlämnade ett konstverk av konstnären K.G. Dahlgren föreställande Herrevadskloster. Vi erhöll även av Hjördis Nilsson en tavla med häradsvapen och vår hedersmedlem Johan Larsson skänkte en släktutredning som vi tackar för. Jag har tidigare rekommenderat våra medlemmar att besöka vår klubblokal och dess arkiv. Nu hittar man ännu bättre. Det är en Pärla!! Margareta Werke överlämnar tavlan till Barbro Andréll Text & foto: Sten Svensson KYRKHULT Hösten aktiviteter startade som vanligt i Kyrkhult söndagen den 14 sept. Det är en utfärd som man med förväntan ser fram emot. 20 st. förväntansfulla släktforskare samlades på parkeringen utanför 47:an kl. 8.00 för avfärd. Det är ju en bit att köra så en förmiddagsfika passar bra innan man går in och börjar beta av listan på saknade personer i sin agenda. En klar fördel av att forska i Kyrkhult är att här finns mikrokort för hela Sverige, dessutom kan man få köpa en fotokopia på den sida i kyrkboken man är intresserad av. Som vanligt en alltigenom lyckad dag, även om jag själv inte hittade den person som jag hade på 1:a plats i söklistan, men jag fann några andra. Text & foto: Sten Svensson Lars-Erik, Bodil & Stefan fikar Åsbo släktblad 2003:2 sid 13 OM PEST OCH KOLERA Föreläsare Bodil Persson Torsdagen den 5 november var ett 30-tal personer samlade för att lyssna på dr. Bodil Persson, Kristianstad som berättade om pest och kolera. Hennes forskning om pesten handlade om åren 1710-1713, då den härjade i vårt land. Pesten spreds genom loppor som levde på råttor, varav bölder uppstod på människorna. Från smittillfället till döden var det ca 3-4 dagar. Den spred sej lite olika, en del områden var mer utsatta än andra. Värst var det på somrarna då lopporna var mest aktiva. En del gårdar var bevakade av ryttare för att hindra människor att gå dit och bli smittade. Människor med pest blev ofta begravda utanför kyrkogårdarna. På en del ställen fanns särskilda pestkyrkogårdar. Koleran kom i olika skede på 1800-talet, den spreds med dricksvattnet och var så farlig att om man blev smittad på morgonen kunde man dö på kvällen. Bodil nämnde även spanska sjukan som var värst här i Sverige omkring 1920. Den drabbade mest människor i åldern 20-45 år. Barbro avtackade Bodil och samtidigt överlämnade Bodil en bok till föreningen från hennes doktorsavhandling. Text & foto: Maj-Britt Martinsson

SLÄKTFORSKARDAGEN 11 OKT AV LENA RINGBRANT EKELUND uppgifterna är från 1500-talet. På den tiden benämndes klockaren för degn. Det återstår fortfarande en hel del arbete, men när registret är färdigt kommer det att resultera i en CD. Curt Martinsson var en av de aktiva forskarna. Höstens släktforskardag var som vanligt välbesökt av många ivriga forskare som diskuterade och studerade varandras antavlor, pärmar och datorer. Många hade tagit med sig vackra antavlor som hängde på väggarna. Berit söker i sitt register för att besvara Kjell Sandbergs frågor. Företaget Microscan demonstrerade sina CD med skannade mikrokort. Deras arbete går snabbt framåt och de täcker in fler och fler församlingar. Resultatet såg bra ut. Det är inte bara husförhör, födde-vigde-döde m.fl. de har fotograferat av utan även fångförteckningar, jordrevningsakter, mantalslängder, bouppteckningsregister m.m. Priset varierar på storleken på filen från 17 kr och uppåt. Ex. kostar en CD med Örkelljunga A1:20 (år 1863-69) 220 kr. En vacker antavla över Anna-Stina Nilssons anor. På andra våningen i vårt nya rum användes mikrokortsläsarna för fullt. Det var med andra ord full aktivitet hela tiden. Berit Aronsson från SGF kom med Skånska Klockarregistret, som är ett register över skånska klockare, organister och skolemästare, i sin dator. Hennes arbete startade när SGF erhöll kopior på delar av Hintzesamlingen i Stockholm. Berit har lagt in uppgifterna i ett register och kompletterat med filer från bl.a. Niclas Herzman. Registret omfattar ca 3 500 personer. De äldsta Forskning pågår under Lasses ledning. Många nya kontakter togs och många gamla bekanta återsåg varandra. Det är bara synd att tiden går så fort när man har roligt! Foto: Lena Ringbrant Ekelund Åsbo släktblad 2003:2 sid 14

Hemsidan har fyllt 1 år Nu har vi i föreningen haft vår hemsida under 1 år. Vad har hänt under detta år. Vi har bland annat bytt server, den plats där vi har vår hemsida, från USA till Skandinavien, vilket har resulterat i en betydligt snabbare hemsida. Utseendet har ändrats, vi har fler än 150 medlemmar, vi har lagt upp ett antal databaser m.m. Aktiviteten på hemsidan har ökat, men vi är fortfarande i stort behov av bidrag ifrån er. Har ni något ni kan berätta om så hör av er till oss. Nytt på hemsidan Vi har lagt upp en ny databas över bouppteckningsregister för Norra Åsbo härad som finns på Lunds Landsarkiv. För närvarande täcker HEMSIDAN denna databas åren 1901 1920, men allt eftersom materialet sammanställs så kommer databasen utökas. Även en databas för att återskapa Vedby och Gråmanstorps församlings kyrkoarkiv fram till 1781, där ni är välkomna att bidraga med egna uppgifter, finns nu på hemsidan. Tips och trix Har ni glömt bort ert lösenord? Då kan ni på hemsidan få ett nytt. Gör då så här: Gå in på samma ställe som när du vill bli ny medlem, därinne finns ytterligare alternativ, ett av dem är Nytt lösenord. Klicka på den länken och följ instruktionerna så får du ett nytt lösenord. Sedan kan du under länken Mina inställningar i menyn till höger (när du är inloggad) ändra lösenord. Vägen dit är Mina inställningar/ Ändra din information. Encyklopedia Alla har vi väl i vår forskning träffat på ord som vi inte har förstått innebörden av. Därför har vi på hemsidan en avdelning som heter encyklopedia, där ni kan hitta och själv skriva in förklaringar till konstiga ord. Forskarjournaler Vi vill också slå ett slag för forskarjournalerna på hemsidan. Där kan ni skriva in vad, var och vem ni forskar på så att andra medlemmar kan se vad det är ni forskar på. Alan Sejrbo-Petersen Webmaster EFTERLYSNINGAR Här är några efterlysningar från släktforskardagen. Vet du något om dessa så tag kontakt med personerna under. Min mormors farfar är född i Vessmantorp, Riseberga Sn 1765-12-01. Han hette Sven Gustavsson och utvandrade till Västergötland. Svens mor hette Lusse Nillsdotter och fader var drängen Petter (efternamn saknas). Sven står som oäkta son. Är det någon, som känner till ovanstående personer, eller har forskat om Vessmantorp? Jag vill gärna få tips om skrifter och böcker om Riseberga, och är tacksam för den hjälp jag kan få. Roland Emanuelsson, Svanevägen 34, 222 29 Lund tel. 046-120670 roland.emanuelsson@sydpost.nu 1) Petter Oskar f.1876-07-23 S.Wram. Antog namnet Heimburg, flyttade till Malmö och grundade Heimburgs Cykelaffär. 2) Hulda Albertina Andersson f. 1886-05-30 S. Wram. Flyttade till en moster (Mathilda Bengtsson) i Kvidinge 1897-09-03. Asta Pettersson, V. Blomstergatan 12, 264 34 Klippan tel. 0435-711539 Edla Ottilia Olsson f. 1902-04-26 Hyby, gift med Göran Vilhelm Hoff f.1897-09-01 Emmislöv Raus fs, Helsingborg Sven Pettersson V.Blomstergatan 12, 264 34 Klippan tel. 0435-711539 1) Ola Nilsson Lilja gift med Hanna Andersdotter. Hanna gift 1. med Sven Olsson. Hagstad, Oderljunga fs, 2) Sissela Pålsdotter f. 1742/43 i? Gift med: Nils Sivertsson Stensmölla, Perstorp fs 3) Hanna Andersdotter f. 1751/52 Gift med: Sven Olsson Hagstad, Oderljunga fs Gunnar Haraldsson, Påbrovägen 12, 281 46 Tormestorp, tel. 0451-18277 Åsbo släktblad 2003:2 sid 15

PROGRAM VÅREN 2004 Lördag 14/2 13.00 Studiegården 47:an Storg. 47 Klippan ÅRSMÖTE med sedvanliga årsmötesförhandlingar. Efter förhandlingarna får vi se och höra om Skånska häradsdräkter Dräktforskare Siv Nilsson gästar oss. Se sep. inbjudan. Onsdag 17/3 19.00 Studiegården 47:an Storg. 47 Klippan Kyrkobokslatin Bengt-Arne Ivarsson, präst och kunnig släktforskare, ger oss en inblick i det språkbruk som äldre tiders präster använde i kyrkoböckerna. Torsdag 15/4 19.00 Studiegården 47:an Storg. 47 Klippan (lilla konferenssalen) Onsdag 12/5 19.00 Elfdalen i Klippan Ryttmästaren på Bjärhus ett intressant levnadsöde f.d. kulturredaktören på Sydsvenskan, fil.lic Nils Ivar Ivarsson föreläser om sin anfader, ryttmästare Nils Jöran Eek på Bjärhus i Vedby socken. Årets vårutfärd blir i år på hemmaplan. Vi besöker hembygdsbyn i Elfdalen i Klippan och blir visade det nya hembygdsmuseet. Ingrid Tann är vår guide. ÖPPET HUS I FÖRENINGSLOKALEN OBS! NYA TIDER JANUARI Hela vecka 3 (12:e-16:e januari) 10.00-16.00 Måndag 19:e 10.00-16.00 Lördag 31:e 10.00-16.00 FEBRUARI Måndag 2:e 10.00-16.00 Måndag 16:e 10.00-16.00 Lördag 28:e 10.00-16.00 MARS Måndag 1:e 10.00-16.00 Måndag 15:e 10.00-16.00 Måndag 29:e 10.00-16.00 Lördag 27:e 10.00-16.00 APRIL Måndag 26:e 10.00-16.00 Lördag 24:e 10.00-16.00 ÖPPEN LOKAL (endast för medlemmar) FREDAG 13.00-16.00 i udda vecka jan-april Hela programmet finns vecka för vecka på vår hemsida www.aasbo-gen.com VÄL MÖTT Åsbo släktblad 2003:2 sid 16