Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Bergsbyskolan Från ht 2019 till 2020 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, klass 1-5 och fritidshem Ansvariga för planen rektor Elevernas delaktighet i utarbetandet av planen I början av läsåret får eleverna en genomgång av planen och får möjlighet att ge synpunkter på planen. Klassråd med frågor om att må bra och trivas i början av terminen som sedan lyfts vidare till elevrådet. Trivselenkäten ligger också till grund för planen. Vårdnadshavarnas delaktighet i utarbetandet av planen Föräldrar får ta del av planen mot kränkande behandling och diskriminering under första föräldramötet på hösten och har då möjlighet att ge synpunkter. Personalens delaktighet i utarbetandet av planen Under läsåret är personalen skyldig att läsa planen mot kränkande behandling och trakasserier. De har möjlighet att komma med synpunkter till teamet. 1(10)
Kartläggning av risker Kartläggningsmetoder Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att veta vad just vår förskoleklass, skola och fritidshem behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Resultaten visar sedan vår skolas behov, vilka sedan blir utgångspunkt för vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under året. Nedanstående är underlaget för vår kartläggning. Må bra och trivas klassråd med särskilda frågor genomförs i början av varje läsår. Frågorna lyfts sedan vidare till elevrådet där elevrådet tittar på mönster och samband. Arbetslagsplaneringar och träffar: samtal om aktuellt klimat i elevgrupperna, samtal om hur eleverna lär, mår och utvecklas sker på planeringar i arbetslagen varje vecka. Arbetslagen runt varje elevgrupp ansvarar för att uppmärksamma teamet på klimatet i grupperna. Elevhälsaträffar: 2 gång/månad Enkäter: trivselenkät görs av elever 2 gång/läsår Föräldramöten: 1 gång/termin Utvecklingssamtal: 1 gång/termin Klassråd: minst 1-3 gång/termin Elevråd: 3 gånger/termin Skolråd: 2 gånger/termin Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet och könsuttryck/könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 2(10)
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2008:567). Förklaring av begreppen. Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person. Den behöver inte vara medveten eller aktiv (Diskrimineringslagen). Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person. (Diskrimineringslagen). Annan kränkande behandling är: (Skollagen) Att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Här nedan följer ett förtydligande av diskrimineringsgrunderna. Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] 3(10)
Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han 4(10)
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Hur eleverna har involverats i kartläggningen Under läsåret har eleverna möjlighet att akti påverka arbetet mot kränkande behandling och trakasserier genom bland annat trivselenkäter, utvecklingssamtal, klassråd, elevråd och samtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Under läsåret har personalen möjlighet att akti påverka arbetet mot kränkande behandling och trakasserier genom bland annat, arbetslagsträffar, elevhälsaträffar och diskussionsgrupper. Resultat av kartläggning I kartläggningen ser vi att rastaktiveter har uppskattats och fallit ut väl. Vi ser att platser som eleverna upplever det blir mycket bråk och tjafs är främst på fotbollsplanen och innebandyplanen. Vi ser också att ställen där elever upplever att det blir bråk och tjafs samtidigt är ställen där eleverna säger att de trivs. Vi ser att eleverna beskriver att de känner sig trygga i skolans lokaler. 5(10)
Mål Mål med skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling är: Vi vill att alla elever som finns på Bergsbyskolan ska vara trygga, trivas och känna samhörighet med sina kamrater och personalen. Detta är en grundläggande förutsättning för lärande och utveckling. I våra verksamheter accepteras inga former av diskriminerande eller kränkande behandling. Alla ska behandlas med respekt och är lika mycket värda. Det främjande arbetet-värdegrunden Det främjande arbetet pågår alltid ständigt och är en del av vår skola och fritidshems kultur. Värdegrunden är ett stort samlingsbegrepp som syns i alla mikrosammanhang mellan människor, pedagog till pedagog, pedagog till elev, elev till elev. Vårt uppdrag att förstå värdegrunden är att leva och utveckla innehållet. Det är till exempel att fundera över talutrymme, kränkningar, rösträtt, meningsutbyten, meningsskillnader och verka för att pojkar och flickor inte avskärmas till sitt kön. Skolan är en social arena där möten mellan människor utmanar oss, och att utmanas i sig är inte farligt. Det är i dessa möten vi möter vår värdegrund. Det främjande arbetet är de vuxnas förmåga att arbeta för att värdegrunden. Vi tillsammans med vårdnadshavare tränar dem i respekt och förståelse för människovärdet. Allt är värdegrund. Det är inte ett paket som ligger vid sidan om det dagliga arbetet utan i det dagliga arbetet. Åtgärder för främjande av lika rättigheter och möjligheter Åtgärd nr Vad ska göras? När? Vem är ansvarig? När ska uppföljning ske? 1 Ett fungerande rastvärds system. Delade raster. F-3, 4-5 2 Temadagar i årskursblandade grupper aug Rektor, teamet löpande 1-2 gång per termin personalgruppen 3 Rastaktiviteter 3/veckan fritidspersonalen 4 Utveckla ett lånesystem för rastboden. Start ht Elevrådet tillsammans med rektor i elevrådet 6(10)
5 Genomgång av förväntansdokument 6 Schemalagt kompisprat i alla årskurser. Kompisprat med stöd åk 3-5 av kurator 2/tillfällen termin 7 Arbete med enskilda elever som behöver extra hjälp och stöttning 8 Pedagoger i omklädningsrummen 9 Arbeta med språkbruk och vara en språkförebild. Visa på andra sätt att utrycka sig än fula ord. 10 Arbetslagen ansvarar för att kontinuerligt arbeta m eleverna i elevgruppen samt ha kontinuerlig kontakt med hemmen vid ev konflikter/bråk/tjafs/kränkningar. 11 Utskick av LBT till alla klasser. Uppdrag med exempelvis värderingsövningar I samband med skolstart, och kontinuerligt under året Varje vecka Fortlöpande Vid ombyte efter lektion Klasslärare/fritidspedagog Klasslärare och fritidspedagog knutna till gruppen. Kurator på skolan Alla Arbetslagen Teamet Klasslärare/resursperson alltid alla alltid Arbetslagen runt elevgrupperna kontinuerligt 2ggr/termin Teamet 7(10)
Åtgärder för att förebygga kränkande behandling och diskriminering De åtgärder som planeras ska syfta till att avvärja de risker som finns för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Åtgärd nr Vad ska göras? När? Vem är ansvarig? 1 Rastvärdar finns runt fotbollsplanen/innebandyplanen 2 Värdegrundsuppdrag av teamet till klasserna/grupperna med aktuella frågor 3 När fotboll och innebandy spelas 1-2 tillfälle/ termin Rastvärdar vid aktuell rast teamet När ska uppföljning ske? Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enskilda samtal m elever, enkäter. Uppmärksam personal som finns runt eleverna under skoloch fritidstid. Arbetslagen runt elevgrupperna är de som är närmast och kan upptäcka i ett tidigt skede. Alla har ansvar. Rutiner för att anmäla misstanke om trakasserier och kränkande behandling Personal som får kännedom om eller misstänker trakasserier och kränkande behandling anmäler i kommunens anmälningssystem draft-it. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasserar eller kränks av andra elever Ta reda på allt som hänt, samla fakta. Insamlande av fakta kan med fördel göras av det arbetslag som finns runt elevgruppen. I vissa ärenden är teamet direkt inkopplat och involverat. Samtal med den eller de som upplever sig blivit kränkta sker. Personal samlar på sig material och fakta om kränkningen. När det finns tillräckligt med underlag beslutar arbetslaget och teamet om åtgärder och dokumenterar regelbundet. Allt dokumenteras i kommunens anmälningssystem draft-it anmälan och utredning. 8(10)
Samtal: Allvarssamtal med den eller de som kränkt. Två ur personalen, genomför samtalet och dokumenterar. Kontakt med vårdnadshavare samt uppföljningssamtal görs vid behov. Allvarssamtal: Samtalen bör inledas snarast. De berörda eleverna ska inte informeras i förväg. Samtal sker med en i taget. De som kränker ska inte ha möjlighet att samtala med varandra under samtalen. Två vuxna personer är med under samtalet. Anteckningar förs under samtalet. Vårdnadshavare informeras. Efter samtalen har personalen extra kontroll på eleverna som kränker och klassen fram till uppföljningssamtalen. Uppföljningssamtal sker kontinuerligt under följande 6 månader. Ev över längre tid, det beslutar teamet. Samtalen dokumenteras och dokumentationen lämnas till rektor Uppföljningssamtal: Efter en till två veckor uppföljningssamtal med berörda parter. Uppföljningssamtal sker kontinuerligt under följande 6 månader. Ev över en längre tid. Detta beslutar arbetslaget tillsammans med teamet. Om den utsatta elevens situation inte förbättras: Rektor, teamet, arbetslaget och föräldrar avgör tillsammans fortsatta åtgärder. Allt dokumenteras av ansvarig personal i Draft-it anmälan och utredning. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller kränks av personal Vid kännedom om att elev trakasseras eller kränks av personal meddelas rektor. Rutiner för uppföljning av åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling Se ovan Rutiner för dokumentation av åtgärder och uppföljning Se ovan 9(10)
Förankring av planen Förankring hos elever I början av läsåret berättar vi om planen. Förankring hos vårdnadshavare På höstens föräldramöte. Förankring hos skolans personal På en gemensam arbetsplatsträff i början av hösten ansvarar Teamet för en genomgång av planen. Personal ansvarar själv för att läsa igenom planen och vara väl insatt i planen. Vid periodens slut ska planen utvärderas. en ska tillsammans med kartläggningen ligga till grund för utarbetandet av nya mål, åtgärder och rutiner. en ska också dokumenteras i nästa års plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Våra rutiner för akuta situationer har fungerat bra. Vi har betslutat att inte utse några elevombud detta läsår. Detta läsår startar upp med att använda oss av kommunens system: Draft-it anmälan och utredning. Teamet behöver följa upp/stötta användningen av draft-it på arbetsplatsträffar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Teamet Ansvarig för att årets plan utvärderas Årets plan ska utvärderas senast Rektor 20200505 10(10)