Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre torrsubstansavkastning jämfört med fyra skördar per år, med små skillnader mellan vallåren. Leden med rajsvingel avkastade mest i förstaårsvallen medan leden med rörsvingelhybrid avkastade mest i andra- och tredjeårsvallen, oberoende av skördesystem. Klöverandelen låg runt 15-25% i första skörd de två första vallåren. I tredjeårsvallen var andelen rödklöver låg. Andelen vitklöver var inledningsvis låg men ökade över tiden. Fyrskördesystemet ledde till en högre kvalitet i form av ett högre energivärde, en högre halt råprotein och lägre fiberhalter jämfört med treskördesystemet. Skillnader i kvalitet mellan fröblandningar na var små och sällan signifikanta. Inledning De allt större kraven på hög smältbarhet och hög råproteinhalt i vallfodret har lett till att första skörden tas allt tidigare. Detta ger förutsättningar för, eller gör det nödvändigt, att ta fler än tre skördar i södra Sverige. Serien R6-5010 hade som mål att belysa hur avkastning, kvalitet, övervintring och botanisk sammansättning påverkas av ett intensivare skördesystem. Två försök, placerade i Önnestad i Skåne (L-län) samt på Rådde i Västergötland (P-län) anlades år 2010, och skördades under åren 2011-2013. Metodbeskrivning Försöksplanen hade sex led, enligt tabell 1. Led A utgjorde kontrolled och var en fröblandning som använts i en tidigare genomförd försöksserie (L6-4429) där olika vallfröbland ningar prövats i ett konventionellt treskördesystem. Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010 Led Antal skördar Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Eng. rajgräs Timotej Rödklöver Vit klöver A 4 (S1) 7 3.5 6 2.5 1 B 4 (S1) 11 3.5 6 2.5 1 C 4 (S1) 8 3.5 6 2.5 1 D 3 (S2) 7 3.5 6 2.5 1 E 3 (S2) 11 3.5 6 2.5 1 F 3 (S2) 8 3.5 6 2.5 1 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 49
Utsädesmängderna valdes med utgångspunkt från tidigare genomförda försök och syftade till att skapa bestånd med ungefär lika stora svingelandelar. De valda sorterna var Darimo (ängssvingel), Switch (timotej), Birger (engelskt rajgräs), Titus (rödklöver), Ramona (vitklöver), Felopa (ra j svingel) och Hykor (rörsvingelhybrid). Förstat.o.m. tredjeskörden skulle enligt planen tas tidigare i leden A-C än i leden D-F. Sista skörden togs vid samma tidpunkt i alla led. Kvävegödsling en till vallen var förhållandevis måttlig (200 kg/ha per säsong), fördelad till de olika delskördarna (70+60+40+30 till S1, och 80+70+50 till S2) för att även baljväxterna skulle kunna bidra till avkastningen. Avkastning, botanisk sammansättning, botaniskt utvecklingsstadium samt fodervärde (VOS, råprotein och NDF och indf) bestämdes. Tabell 2. Torrsubstansskörd (kg/ha) R6-5010 Resultat Den genomsnittliga avkastningsnivån sjönk från 15 040 till 12 260 till 10 740 från första till andra årets till tredje årets vall, d.v.s. med 18 resp. 12 %. En stor del av minskningen från andra till tredje årets vall kan förklaras med långvarig torka på försöksplatsen i L-län, medan den knappt sjönk på försöksplatsen i P-län. Totalt sett avkastade leden med rajsvingel signifikant mest i förstaårsvallen, oavsett skördesystem. (Tab. 2). Detta ändrades till andraårsvallen då leden med rörsvingelhybrid avkastade mest, oavsett skördesystem, och leden med rajsvingel sämst. Denna utveckling accentuerades i tredje årets vall. Skörden av torrsubstans minskade signifikant när antalet skördar ökade från tre till fyra alla tre år. Minskningen var ungefär lika stor oavsett fröblandning. Svingelart Tre sk. Rel. tal, fröblandn Rel. tal 3 skördar Fyra sk. Rel. tal fröblandn. Rel. tal 4 skördar Vall I (2011) Ängssvingel 15740 100 100 13670 100 87 Rajsvingel 16670 106 100 14750 108 88 Rörsvingelhybrid 15720 100 100 13690 100 87 Vall II (2012) Ängssvingel 12700 100 100 11500 100 91 Rajsvingel 12470 99 100 11220 98 90 Rörsvingelhybrid 13620 108 100 12050 105 88 Vall III (2013) Ängssvingel 11310 100 100 9890 100 87 Rajsvingel 10300 91 100 9350 95 91 Rörsvingelhybrid 12660 112 100 10930 111 86 Avkastningen i de olika delskördarna visas i Fig. 1. Av figuren framgår att relationen mellan fröblandningarna med avseende på avkastningsnivå förändras över tiden. I början av säsongen avkastade leden med rajsvingel signifikant mest i förstaårsvallen. I andraårsvallen var skillnaden mellan leden mindre, men återväxten till sista skörd var signifikant störst i leden med rörsvingelhybriden och minst i leden med rajsvingel. I tredjeårsvallen avkastade leden med rajsvingel signifikant sämst i första skörd, medan återväxterna uppvisade ungefär samma mönster som i andraårsvallen. Botanisk sammansättning (botanisk analys) Fullständig botanisk analys föreligger endast från försöket i P-län, medan det från försöket i L-län finns fullständiga data från förstaskörden varje år och proportionerna mellan gräs och baljväxter vid det sista skördetillfället. Rödklöver var den dominerande klöverarten i bägge försök de två första vallåren, medan vitklöver ökade i andel mot slutet av säsongen i fyrskördesystemet. 50 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 S1, skörd 1 Ängssvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid S2, skörd 1 S1, skörd 2 S2, skörd 2 S1, skörd 3 S2, skörds1, skörd 3 4 Vall I 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 S1, skörd 1 S2, skörd 1 S1, skörd 2 S2, skörd 2 S1, skörd 3 S2, skörd 3 S1, skörd 4 Vall II 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 S1, skörd 1 S2, skörd 1 S1, skörd 2 S2, skörd 2 S1, skörd 3 S2, skörd 3 S1, skörd 4 Vall III Figur 1. Delskördarnas avkastning (kg torrsubstans/ha). R6-5010 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 51
Leden med rajsvingel hade lägre klöverandelar än övriga led i första årets vall, men denna effekt försvann med tiden. Rajsvingel uppnådde mycket högre andelar jämfört med de andra svinglarna i första årets vall på bägge platser. I L-län försvann denna skillnad redan i andra årets vall, men var markant i P-län även i andraårsvallen. Rajsvingel konkurrerade starkt med speciellt timotej, men också med engelskt rajgräs, vilka återhämtade sig först i tredje årets vall. I P-län minskade det engelska rajgräset starkt i tredje årets vall, och timotej kom att dominera alla led (oberoende av skördesystem) medan denna effekt inte var lika tydlig i L-län. Kvalitet Med utgångspunkt från de noterade botaniska utvecklingsstadierna har tidpunkten för första skörd varit den avsedda i försöket i P-län, medan de i L-län varit något senare än avsett, speciellt i tredjeårsvallen. Detta påverkade givetvis kvaliteten på den skördade grönmassan. Det fanns aldrig signifikanta skillnader mellan fröblandningarna med avseende på halten energi, råprotein eller NDF. Vid två skördetillfällen (av totalt 21) hade leden med rajsvingel signifikant avvikande indf-halter jämfört med övriga fröblandningar, men i övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan fröblandningarna. Här redovisas därför enbart effekten av skördesystem. Halten omsättbar energi var med få undantag högre i fyrskördesystemet jämfört med treskördesystemet. Fyrskördesystemet ledde också, med något undantag, genomgående till en högre halt av råprotein i den skördade grönmassan än treskördesystemet (Tab. 3). Halterna NDF och indf var, med något undantag, genomgående lägre med fyrskördesystemet jämfört med treskördesystemet (Tab. 4). Tabell 3. Omsättbar energi (MJ/kg ts, NIR) och råprotein (g/kg ts) R6-5010 Omsättbar energi Råprotein Vall I (2011) Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 S1 10.9 10.3 10.2* 10.7* 127 137 155 186 S2 10.4 9.8 9.0* 119 124 155 Vall II (2012) S1 11.4 10.9 11.0 11.1 149 164 149 188 S2 11.0 10.4 10.8 134 149 143 Vall III (2013) S1 10.7 11.2 10.7 11.3 143 153 138 184 S2 10.5 11.3 10.6 124 146 132 *Endast värden från Rådde Diskussion Fröblandningen med rajsvingel var avkastningsmässigt överlägsen fröblandningarna med antingen ängssvingel eller rörsvingelhybrid i första årets vall. Detta ändrades till andraårsvallen då fröblandningen med rörsvingelhybrid gav den största skörden. Skillnaden i avkastning mellan, å ena sidan leden med rörsvingelhybrid, och leden med rajsvingel accentuerades ytterligare i tredje årets vall. Detta är i linje med vad vi vet om dessa arters etableringshastighet och uthållighet. Timotej andelen var förhållandevis hög i båda skördesystemen även i tredjeårsvallen. Fyrskördesystemet ledde till en lägre avkastning jämfört med treskördesystemet, och skillnaden var ungefär densamma alla vallår. Avkastningen minskade i alla led med tiden, vilket är normalt. Alla fröblandningar reagerade lika på ökningen av skördeintensitet. Fyrskördesystemet ledde till en övervägande högre kvalitet i form av ett högre energivärde, 52 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Tabell 4. Fiberhalt, NDF (g/kg ts) och indf (g/kg NDF) R6-5010 NDF indf Vall I (2011) Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 Sk1 Sk2 Sk3 Sk4 S1 481 536 553 534 102 94 108 75 S2 553 547 555 117 146 130 Vall II (2012) S1 511 489 504 500 54 97 91 52 S2 535 527 522 74 119 86 Vall III (2013) S1 577 545 519 513 61 38* 78* 33* S2 619 528 551 80 48* 67* *indf-värdena i återväxterna Vall III var i ett försök väldigt låga och resultaten är därför preliminära en högre halt råprotein och lägre fiberhalter. Den något högre klöverandelen i fyrskördesystemet, speciellt i slutet av säsongen, torde ha bidragit till den högre råproteinhalten. Totalt sett blev energiavkastningen från fyrskördesystemet lägre (-6, -7 och -10% i första, andra- respektive tredjeårsvallen) jämfört med treskördesystemet. Beräkningar visar att i praktiken kan en ökad kvävegiva om drygt 50 kg/ha eliminera denna skillnad i energiavkastning mellan skördesystemen (Kornher 1982). Referenser Kornher A (1982) Vallskördens storlek och kvalitet. Inverkan av valltyp, skörde tid och kvävegödsling. Grovfoder. Forskning tillämpning. Rapport nr 1. Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 53
Av Jan Jansson och Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad/ Rådgivarna i Sjuhärad E-post: ola.hallin@radgivarna.nu Rödklöversorters konkurrensförmåga Fyra försök finns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling med två olika gräs. Försöken har skördats under två vallår. I vallår ett utgjorde rödklöveravkastningen vid samodling med rörsvingel 27-33 % av totalskörden, vid samodling med engelskt rajgräs 16-23 % beroende på klöversort. Kraftiga utvintringsskador våren 2013 i engelska rajgräset och i vissa rödklöversorter. Skadorna påverkade avkastning och klöverandel i vallår två. Därmed är det svårare att jämföra sorternas konkurrensförmåga och samodlingseffekt i vallår två. I vallår två utgjorde rödklöveravkastningen vid samodling med rörsvingel 16-27 % av totalskörden, vid samodling med engelskt rajgräs 41-56 % beroende på klöversort. Sammanfattning För totalavkastningen för tre delskördar i vallår ett framkom inga statistiska skillnader mellan rödklöversorter, oberoende om det var i samodling med rörsvingel eller engelskt rajgräs. Ett medeltal för tre delskördar och fyra försök visar på en betydligt lägre andel rödklöver i samodling med engelskt rajgräs än vid samodling med rörsvingel. Rödklöveravkastningen utgjorde vid samodling med rörsvingel 27-33 % av totalskörden och vid samodling med engelskt rajgräs 16-23 % beroen de på klöversort. Denna skillnad i klöverandel framträdde redan under hösten insåningsåret. En tendens är att sorterna Global, Vicky och Titus har högst rödklöveravkastning i vallår ett. Vårvintern med kalla nätter och soliga dagar gjorde att framförallt att engelska rajgräset drabbades av utvintringsskador på flera av försöksplatserna. Vårgraderingen av försöken visar även på att rödklöversorterna Titus och Global har påverkats, främst i försöken på Rådde och Jönköping. För totalavkastningen för vallår två framkom inga statistiska skillnader mellan rödklöversorter, oberoende om det var i samodling med rörsvingel eller engelskt rajgräs. Statistisk skillnad finns för alla tre delskördar för samodlingsgräs. Samodlingsgräset rörsvingel har en högre avkastning i alla tre delskördar. Rödklöversorterna Titus och Global har en lägre rödklöveravkastning i första- och tredjeskörd. En tendens finns att rödklöversorten Ares har en lägre rödklöveravkastning än Nancy och Vicky i bägge vallåren. En sammanslagning för två vallår för sorterna Vicky och Nancy i samodling med rörsvingel, visar på en tendens att Vicky har en högre rödklöveravkastning än Nancy. Bakgrund Branschen eftersträvar mer inhemskt proteinfoder. Till nötkreatur kan detta till stor del ordnas via lämplig baljväxtandel i grovfodret. Rödklöver anses av många som den säkraste vallbaljväxten. Det sortmaterial som finns på den svenska marknaden har provats i sortförsök i renbestånd. I försöksserien L6-6301 har det kunnat konstateras att det finns stora skillnader mellan de i serien ingående timotejsorterna vad beträffar deras konkurrensförmåga i samodling med andra gräsarter. Frågeställningen i denna försöksserie är om det finns mot svarande skillnader i rödklöversortimentet. Vi har idag ett antal olika rödklöversorter som ingår i de marknadsförda fröblandningarna i landet. Det finns skillnader mellan rödklöversorterna vad beträffar tidighet, vårtillväxt och återväxtförmåga. Hur påverkar dessa egenskaper en sorts förmåga att hävda sig på ett lämpligt sätt vid samodling med gräsarter? Försöksplan Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling 54 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger), två kontrasterande gräsarter. Swaj har i etableringsfasen ett öppet växtsätt för att under vallåret och liggetiden öka sin konkurrensförmåga. Rajgräset har en snabb slutenhetsförmåga i etableringsfasen. Fem olika rödklöversorter ingår: De tetraploida sorterna SW Nancy, SW Vicky och Titus (SSD). De diploida sorterna SW Ares och Global (SSD). Rödklöversorterna såddes med 4,0 kg/ha för de diploida sorterna och med 5,0 kg/ha för de tetraploida. Rörsvingel såddes med 18 kg/ha och engelskt rajgräs med 20 kg/ha. Utsädesmängderna för rödklöver bygger på 25 % av normal utsädesmängd i renbestånd och för gräsen 75 %. 4-5 kg rödklöver/ha stämmer också väl överens med äldre rekommendationer i en fröblandning till slåtter. Försöken skulle ha anlagts med korn som skyddsgröda med en anpassad låg kvävegiva, för att gynna klöveretableringen. I F-län, Riddersberg, anlades dock försöket utan skyddsgröda, Hedemora i havre och Kungälv i blandsäd havre/ korn. Kvävegödslingen var 70+55+45 kg N/ha till respektive delskörd alltså totalt 170 kg N/ha. Den nivån kan tyckas vara väl hög för att gynna klövern med valdes för att ge gräsen en chans att utöva önskad konkurrensförmåga. Botanisk analys har skett rutvis i tre block vid varje skörd. Kemisk analys (NIR) har skett rutvis i tre block. I vallår två skedde kemisk analys (NIR) enbart i rödklöver i samodling med rörsvingel. Finansiering sker via Sverigeförsöken för fyra ingående sorter. En sort betalas av Lantmännen Lantbruk SW Seed. Resultat Anläggningsår 2011 En höstgradering avseende andelen rödklöver gjordes. Se tabell 1. Genomgående för de tre platserna där observation gjordes är klöverandelen avsevärt lägre vid samodling med engelskt rajgräs än med rörsvingel. I medeltal ca 50 % av nivån för rörsvingelleden. Inga skillnader mellan rödklöversorterna, möjligtvis en viss antydan till att leden med SW Ares har lägre andel klöver. Försöket på Riddersberg anlades utan skyddsgröda på övriga platser skedde anläggningen med skyddsgröda. Tabell 1. Rödklöver marktäckning procent höst anläggningsår 2011 för tre platser, RS anger rörsvingel ER anger engelskt rajgräs. L6-111 Klöver % Gräsart Sort rödklöver F Ps W 1 RS 41 77 45 2 ER 26 38 19 A SW Nancy 34 59 33 B Titus (Ssd) 34 62 31 C SW Ares 32 48 31 D Global (Ssd) 33 65 31 E SW Vicky 33 54 33 1A RS SW Nancy 43 79 46 1B RS Titus (Ssd) 41 80 45 1C RS SW Ares 39 68 44 1D RS Global (Ssd) 41 84 44 1E RS SW Vicky 40 74 44 2A ER SW Nancy 25 39 19 2B ER Titus (Ssd) 28 44 18 2C ER SW Ares 25 28 19 2D ER Global (Ssd) 25 46 19 2E ER SW Vicky 26 35 21 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 55
Tabell 2. Skördetidpunkter i L6-111 vallår 1 2012 och vallår 2 2013 Plats år Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 F-län Riddersberg vallår 1 2012 13-jun 26-jul 10-okt O -län Kungälv vallår 1 2012 30-maj 03-jul 10-aug Ps-län Rådde vallår 1 2012 31-maj 11-jul 28-aug W-Län Hedemora vallår 1 2012 15-jun 19-jul 03-sep F-län Riddersberg vallår 2 2013 18-jun 27-jul 13-sep O -län Kungälv vallår 2 2013 07-jun 20-jul 11-sep Ps-län Rådde vallår 2 2013 10-jun 15-jul 02-sep W-Län Hedemora vallår 2 2013 17-jun 26-jul 05-sep Vallår 1 2012 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 I figur 1 nedan visas totalavkastning och i tabell 3 framgår rödklöveravkastning för tre delskördarna som ett medeltal för vall år 1 och fyra platser. Medeltalet av totalavkastningen för de tre delskördarna är ganska lika oavsett samodlingsgräs och klöversort. Här avviker dock försöket i O-län där samodling med engelskt rajgräs översteg rörsvingeln med ca 20 %. För de tre andra platserna avkastade rörsvingelleden 4-15 % mer än rajgräsleden. Klöveravkastningen är i medeltal avsevärt lägre vid samodling med engelskt rajgräs, 2900 kg ts/ha mot 4600 kg ts klöver/ha i rörsvingelledet. Här avviker Riddersbergsförsöket där rödklöveravkastningen för de båda gräsleden var i samma nivå, 5100 kg ts/ha. För de tre andra försöken låg rörsvingelleden i medeltal på 4400 kg ts rödklöver/ha och leden med engelskt rajgräs på 2100 kg klöver/ ha. När det gäller de olika rödklöversorternas avkastningsförmåga så är den inbördes rangordningen lika oavsett samodlingsgräs. Global, Vicky och Titus ligger ganska lika i avkastningen och ligger över Nancy. Ares hävdade sig sämst. Delskörd 1 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 Totalavkastningen i förstaskörden är betydligt högre för leden med engelskt rajgräs. Försöket på Riddersberg skördades ganska sent den 13 juni och har hög avkastning i totalskörd och klöverskörd och här ligger faktiskt rörsvingeloch rajgräsleden ganska lika i totalavkastning. I Kungälv ligger det engelska rajgräset avsevärt högre i avkastning. Rödklövern Vicky hävdade sig i medeltalet bättre än de tidiga sorterna Titus och Global. Detta var speciellt framträdande på Riddersberg. I medeltal avkastade rödklöversorterna 1800 kg ts/ha vid samodling med rörsvingel och 1100 kg ts/ha med engelskt rajgräs. Delskörd 2 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 Till andra skörden har rörsvingelleden kommit i kapp det engelska rajgräset i medeltal vad gäller totalavkastning. De tyska rödklöversorterna Titus och Global har en betydligt högre avkastning än övriga sorter i andraskörden. I Hedemora var detta starkast framträdande. Global har en statistiskt säker skillnad mot övriga sorter i medeltalet för de fyra platserna. Den diploida sorten SWAres har lägst avkastning. Detta gäller speciellt vid samodling med engelskt rajgräs. I medeltal avkastade rödklöversorterna ca 1300 kg ts/ha vid samodling med rörsvingel och 800 kg ts/ha med engelskt rajgräs. Delskörd 3 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1 I tredjeskördens totalavkastning ligger rörsvingelleden i medeltal ca 800 kg ts/ha högre än rajgräsleden. En egenskap som kännetecknar denna art som kommer starkt till tredjeskörden. I Kungälv ligger dock fortfarande de båda leden 56 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
ganska lika. För de tre andra platserna är skillnaden ca 1000 kg ts/ha. Rödklöveravkastningen är fortfarande högre i rörsvingelleden. 1500 kg ts/ha mot 1000 kg ts/ha för leden med engelskt rajgräs. De tidigare skillnaderna mellan rödklöversorterna har till viss del jämnats ut. Även skillnaderna i rödklöveravkastning mellan samodlingsgräsen. Det är stor variation mellan platserna. Skillnaderna är inte statistiskt säkra. En tendens finns att Nancy i medeltalet har hävdat sig bra i tredjeskörden vid samodling med rörsvingel. Skillnaden mellan Ares och övriga sorter är inte lika stor i tredjeskörden som i de andra delskördarna. 16000 14000 12000 kg ts/ha/år 10000 8000 6000 4000 2000 0 skörd 3 skörd 2 skörd 1 RS Rörsvingel ER Eng.rajgräs SW Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky Sw Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky Sw Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky m-tal RS/ER RS Rörsvingel ER Eng.rajgräs Figur 1. Totalavkastning för tre delskördar medeltal för fyra platser vallår 1 2012. L6-111 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 57
Rödklöveravkastningen i vallår 1, medeltal för fyra platser Tabell 3 visar rödklöveravkastningen bestämd genom rutvisa botaniska analyser på den skördade grönmassan. Analyserna skedde i tre block. Det är endast i andraskörden som det finns statistiskt säkra skillnader mellan sorterna. Tabell 3. Rödklöveravkastning skörd 1-3, medeltal för vallår 1, fyra platser. L6-111 Rödklöver kg ts/ha tre block Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total skörd Gräsart Sort rödkl kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal 1 RS 1790 100 1270 100 1480 100 4550 100 2 ER 1090 61*** 750 59*** 1020 69*** 2860 63*** A SW Nancy 1450 100 890 100 1280 100 3620 100 B Titus (Ssd) 1430 99 1160 129 1320 103 3910 108 C SW Ares 1260 87 740 83 1070 83 3070 85 D Global (Ssd) 1390 96 1300 145* 1330 104 4020 111 E SW Vicky 1660 114 970 109 1260 99 3900 108 1A RS SW Nancy 1740 100 1080 100 1700 100 4520 100 1B RS Titus (Ssd) 1780 102 1520 141 1490 88 4800 106 1C RS SW Ares 1630 94 960 89 1290 76 3890 86 1D RS Global (Ssd) 1630 93 1620 150* 1410 83 4650 103 1E RS SW Vicky 2160 124 1190 110 1540 91 4890 108 2A ER SW Nancy 1160 66* 710 66 860 51** 2730 60** 2B ER Titus (Ssd) 1080 62* 790 73 1150 68 3020 67* 2C ER SW Ares 890 51** 520 48* 850 50** 2260 50*** 2D ER Global (Ssd) 1140 66* 980 91 1260 74 3390 75 2E ER SW Vicky 1160 66* 760 71 980 58* 2900 64** CV% 25,5 33,0 31,5 21,5 LSD Prob F1 (Sam odl art) 240 *** 220 *** 260 *** 520 *** LSD Prob F2 (Sort) 380 ns 340 * 400 ns 820 ns LSD Prob F1*F2 530 ns 490 ns 570 ns 1150 ns 58 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Vallår 2 2013 Vårvintern mellan vallår 1 och vallår 2 hade en lång period med kalla nätter och soliga dagar under mars och början av april månad. Två av försöken har påverkats kraftigt av utvintringsskador, Rådde och Jönköping. Hedemora har klarat sig bättre och bar mark beror på sorkskador. För Kungälv saknas vårgradering. I samodling med engelska rajgräset har avkastningen varit lägre än i samodling med rörsvingel för alla fyra försöken, störst skillnad i Kungälv sedan i rangordning Rådde, Jönköping och Hedemora. Baljväxtskörd i förstaskörd blev högst i Jönköping följt av Kungälv, Hedemora och lägst i Rådde. Tabell 4. Marktäckning procent vår 2013 vallår 2. L6-111 Marktäckning % Hedemora Marktäckning % Rådde Jönköping Gräsart Sort rödklöver klöver gräs ogräs bar mark klöver gräs bar mark Slutenhet % klöver % gräs % 1 RS 21 71 0 8 12 88 0 89 19 81 2 ER 16 75 2 6 29 43 29 59 94 6 A SW Nancy 14 78 3 6 29 60 11 79 61 39 B Titus (Ssd) 15 76 0 9 8 75 17 69 53 47 C SW Ares 23 70 1 7 28 61 11 76 58 42 D Global (Ssd) 20 72 2 7 8 74 18 65 49 51 E SW Vicky 23 70 0 8 28 58 14 79 61 39 1A RS SW Nancy 20 73 0 7 18 82 0 91 26 74 1B RS Titus (Ssd) 17 73 0 10 5 95 0 85 14 86 1C RS SW Ares 25 65 0 10 14 86 0 90 20 80 1D RS Global (Ssd) 20 73 0 7 6 94 0 88 9 91 1E RS SW Vicky 25 68 0 7 16 84 0 90 28 72 2A ER SW Nancy 8 82 5 5 40 38 23 66 95 5 2B ER Titus (Ssd) 13 78 0 8 11 55 34 53 93 7 2C ER SW Ares 20 75 2 3 43 35 23 63 95 5 2D ER Global (Ssd) 20 70 3 7 10 54 36 43 90 10 2E ER SW Vicky 20 72 0 8 40 33 28 69 95 5 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 2 I figur 2 nedan visas totalavkastning och i tabell 5 framgår rödklöveravkastning för de tre delskördarna som ett medeltal för vall år 2 och fyra platser. Medeltalet av totalavkastningen för de tre delskördarna är lika för leden med klöversorterna Nancy, Ares och Vicky. För sorterna Titus och Global ligger avkastning 3-4 % lägre. Mellan samodlingsgräsen är skillnaden 3 280 kg ts/ha i totalavkastning, 14 550 kg ts/ha för rörsvingel och 11 260 kg ts/ha för engelskt rajgräs. I Kungälv var skillnaden i totalavkastning 6 570 kg ts/ha mellan samodlingsgräsen, på övriga försöksplatser låg skillnaden mellan 1700 till 2900 kg ts/ha. Klöveravkastningen är i medeltal högre vid samodling med engelskt rajgräs, 5500 kg ts/ha mot 3100 kg ts/ha i rörsvingelledet. Minst skillnad i klöveravkastning hade försöket i Hedemora med 870 kg ts/ha, störst skillnad hade försöket i Riddersberg med Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 59
5 020 kg ts/ha mellan samodlingsgräsen. När det gäller de olika rödklöversorternas avkastningsförmåga så är den inbördes rangordningen lika oavsett samodlingsgräs. Vicky och Nancy ligger ganska lika, Ares tappar 13 %, mot dessa sorter Global och Titus hävdade sig sämst på grund av kraftigare utvintringsskador. Delskörd 1 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 2 Totalavkastningen i förstaskörden är betydligt lägre för leden med engelskt rajgräs. I Kungälvsförsöket låg avkastningen för engelskt rajgräs på 33 % jämfört med rörsvingel, övriga försök 62-84 %. Rödklöversorten Ares hade högst totalavkastning men sorten Vicky hade högst klöveravkastning. I medeltal avkastade rödklöversorterna 1300 kg ts/ha vid samodling med rörsvingel och 2300 kg ts/ha med engelskt rajgräs. Delskörd 2 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 2 Totalavkastningen i andra skörden är mer jämn mellan samodlingsgräsen. Det engelska rajgräset ligger 5 % lägre i avkastning än rörsvingel. Sorten Global och Titus har en något högre avkastning än övriga sorter. Rödklöveravkastningen är dubbelt så hög i samodling med engelskt rajgräs än med rörsvingel. Sorterna Nancy och Vicky hade högst avkastning i bägge samodlingsgräsen. I medeltal avkastade rödklöversorterna ca 700 kg ts/ha vid samodling med rörsvingel och 1600 kg ts/ha med engelskt rajgräs. Delskörd 3 Rödklöver och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 2 I tredjeskördens totalavkastning ligger rörsvingelleden i medeltal ca 500 kg ts/ha högre än rajgräsleden. En egenskap som kännetecknar denna art som kommer starkt till tredjeskörden. Rödklöveravkastningen är fortfarande lägre i rörsvingelleden, 1100 kg ts/ha mot 1600 kg ts/ha för leden med engelskt rajgräs. En tendens finns att Nancy och Vicky i medeltalet har hävdat sig bra i tredjeskörden vid samodling med rörsvingel. Ares hävdar sig bättre än Global och Titus. kg ts/ha/år 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 skörd 3 skörd 2 skörd 1 RS Rörsvingel ER Eng.rajgräs SW Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky Sw Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky Sw Nancy Titus (Ssd) SW Ares Global (Ssd) SW Vicky m-tal RS/ER RS Rörsvingel ER Eng.rajgräs Figur 2. Totalavkastning för tre delskördar medeltal för fyra platser vallår 2 2013. L6-111 60 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Rödklöveravkastningen i vallår 2, medeltal för fyra platser Tabell 5 visar rödklöveravkastningen bestämd genom rutvisa botaniska analyser på den skördade grönmassan. Analyserna skedde i tre block. I förstaskörden och tredjeskörden finns statistiskt säkra skillnader mellan sorterna. Tabell 5. Rödklöveravkastning skörd 1-3, medeltal för vallår 2, fyra platser. L6-111 Rödklöver kg ts/ha tre block Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total skörd Gräsart Sort rödkl kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal kg ts/ha Rel. tal 1 RS 1340 100 680 100 1090 100 3100 100 2 ER 2360 176*** 1580 234*** 1580 145*** 5520 178*** A SW Nancy 2210 100 1300 100 1590 100 5100 100 B Titus (Ssd) 1290 58** 1040 80 1040 66*** 3370 66** C SW Ares 2100 95 1010 78 1350 85 4450 87 D Global (Ssd) 1350 61* 980 75 1160 73** 3490 68** E SW Vicky 2320 105 1320 101 1530 96 5160 101 1A RS SW Nancy 1650 100 780 100 1350 100 3780 100 1B RS Titus (Ssd) 820 50 570 74 840 62** 2240 59 1C RS SW Ares 1610 98 670 87 1020 75 3300 87 1D RS Global (Ssd) 850 52 520 67 870 65* 2250 60 1E RS SW Vicky 1770 107 830 107 1360 101 3970 105 2A ER SW Nancy 2760 167* 1830 235** 1830 136** 6420 170** 2B ER Titus (Ssd) 1760 106 1500 194* 1240 92 4500 119 2C ER SW Ares 2590 157* 1350 174 1690 125 5600 148* 2D ER Global (Ssd) 1850 112 1430 185* 1440 107 4720 125 2E ER SW Vicky 2860 173* 1800 232** 1690 125 6360 168** CV% 34,4 38,6 18,3 27,0 LSD Prob F1 (Sam odl art) 410 *** 280 *** 160 *** 750 *** LSD Prob F2 (Sort) 650 * 450 ns 250 *** 1190 ** LSD Prob F1*F2 920 ns 630 ns 360 ns 1690 ns Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 61
Näringskvalitet Kemiska analyser har utförts rutvis från tre block. Analyserna har omfattat tillämpbara NORFOR parametrar. I tabell 6 visas energi-, fiber- och råproteinvärden för leden med rörsvingel och engelskt rajgräs som samodlingsgräs i vallår ett. Det finns inga skillnader mellan rödklöversorterna. Rörsvingel/rödklöverleden har högre råproteinhalt eftersom rödklöverhalten var högre där än i leden med engelskt rajgräs. Det skiljde 17 % i klöverandel mellan leden i förstaskörden och detta resulterade i en skillnad på ca 20 g råprotein. I andraskörden var skillnaden ca 10 % i klöverandel och ca 15 g i råprotein halt. I tredjeskörden var klöverhalterna lika och skillnaden i råproteinhalt liten och osäker. Energi halten är högre i rajgräs/rödklöverleden än i rörsvingeln vilket är förväntat med anledning av den lägre klöverandelen i rajgräset som dessutom har en bättre smältbarhet än rörsvingel. Vallår två bestämdes att näringsvärdeanalyser endast skulle ske i samodling med rörsvingel. I Hedemora har analys skett i samodling med engelskt rajgräs, så nedan redovisas endast för tre försök. Mellan rödklöversorterna finns statistiska säkra skillnader i näringsvärdeanalys. Det beror till stor del på skillnader i klöverandel i grönmassan. Titus och Global har lägre klöverandel i alla delskördar. Mellan sorterna Nancy, Ares och Vicky finns endast statistisk skillnad i tredjeskörd. Skillnad i tredjeskörd är att Ares har en högre energi än Nancy och Vicky. Tabell 6. Energi, fiber- och råproteinhalt i skörd 1-3, medeltal för vallår 1, fyra platser. L6-111 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Gräsart Rel. tal Rel. tal Rel. tal RS Rå prot g/kg ts 144 100 158 100 153 100 ER Rå prot g/kg ts 124 86*** 144 91** 158 103 RS Energi MJ/kg ts 10,3 100 10,5 100 10,5 100 ER Energi MJ/kg ts 10,8 105*** 10,9 103*** 10,9 104** RS NDF g/kg ts 499 100 470 100 461 100 ER NDF g/kg ts 479 96* 461 98 422 92*** RS indf g/kg NDF 150 100 113 100 163 100 ER indf g/kg NDF 121 81*** 102 90 124 76*** 62 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Tabell 7. Energi, fiber- och råproteinhalt i skörd 1-3, medeltal för vallår 2, tre platser. L6-111 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Sort Klöver Råprotein Relativ Klöver Råprotein Relativ Klöver Råprotein Relativ Gräsart rödklöver % g/kg ts tal % g/kg ts tal % g/kg ts tal A RS SW Nancy 24 135 100 20 141 100 41 191 100 B RS Titus (Ssd) 12 119 88* 14 127 90 28 170 89** C RS SW Ares 22 128 95 18 135 96 31 184 96 D RS Global (Ssd) 12 116 86* 12 124 88 28 172 90** E RS SW Vicky 26 124 92 20 141 100 42 184 96 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Gräsart Sort Energi NDF indf Energi NDF indf Energi NDF indf rödklöver MJ/kg ts g/kg g/kg NDF MJ/kg ts g/kg g/kg NDF MJ/kg ts g/kg g/kg NDF A RS SW Nancy 10,2 532 214 10,7 453 151 10,1 370 297 B RS Titus (Ssd) 10,1 571 202 10,7 465 161 10,5** 400* 254* C RS SW Ares 10,2 555 197 10,8 464 152 10,5** 364 257* D RS Global (Ssd) 10,0 591** 212 10,7 471 148 10,4** 398* 257* E RS SW Vicky 10,0 557 212 10,7 436 151 10,2 376 279 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 63
Rödklöveravkastningen i L6-111- jämförelse med sortförsök I tabell 8 görs en jämförelse mellan resultaten för rödklöveravkastningen från L6-111 och den officiella sortprovningen (R6-101). Sortförsöken omfattar provning på tre platser i landet, Ps-län Rådde, Uppsala och Tvååker i Halland. Överensstämmelsen är ganska god under vallår ett och förstaskörd vallår två. Tabell 8. Vallår 1 och vallår 2 i jämförelse med R6-101. L6-111 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total skörd Sort rödklöver R6-101 L6-111 R6-101 L6-111 R6-101 L6-111 R6-101 L6-111 Vallår 1 A SW Nancy 100 100 100 100 100 100 100 100 B Titus (Ssd) 104 99 126 129 104 103 110 108 C SW Ares 90 87 85 83 96 83 90 85 D Global (Ssd) 92 96 126 145 95 104 102 111 E SW Vicky 106 114 100 109 106 99 105 108 Vallår 2 A SW Nancy 100 100 100 100 100 100 100 100 B Titus (Ssd) 58 58 125 80 103 66 88 66 C SW Ares 111 95 103 78 87 85 101 87 D Global (Ssd) 52 61 117 75 85 73 77 68 E SW Vicky 104 105 101 101 115 96 107 101 64 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Vall och grovfoder Sortförsök i ensilagemajs Sammanfattning Under år 2013 skördades två sortförsök inom Skåneförsökens serie L6-703 och tre stycken i Animaliebältet. Försöken var utlagda hos följande försöksvärdar: Önnestadsgymnasiet, Önnestad (Område 4A) Johnny Mårtensson, Tomelilla (Område 4B) Hans Borrhed, Färjestaden, Öland Karin Nyström & Kent Pettersson, Visby, Gotland Joakim Olsson, Falkenberg, Halland 2013 var ett gynnsamt år för odling av ensilagemajs i den nordöstra delen av regionen. Våren var i och för sig relativt sen, kall och fuktig. Sedan kom värmen och torkan i Sverige. Undantaget var Öland som fick relativt stora nederbördsmängder under sommaren. På grund av den varma och på många håll soliga sommaren skördades majsen ca två veckor tidigare än normalt. De högsta skördarna i försöken fick vi på Öland med sorter som avkastade mer än 20 ton ts per hektar. Resultat Avkastning Om det skilde mer är 2 250 kg ts per hektar i avkastning mellan sorterna i årets försök var det en statistiskt säker skillnad i avkastning mellan sorterna. I årets försök var det sorterna MAS 16V, SY Milkytop och SY Comandor som hade en signifikant högre skörd än mätaren Beethoven. Lim Arcade och KWS Keen hade båda signifikant lägre skörd än mätaren. Av de sorter som provats i fem år var Artist den sort som avkastar lägst. Det var ingen statistiskt säker skillnad i avkastning mellan de andra sorterna. Behandlingseffekter Hittills har inte behandlingseffekterna av svampbehandling prövats i ensilagemajsförsöken. Sortegenskaper 2013 och 2009 2013 I årets försök hade sju sorter signifikant högre stärkelsehalt än mätaren: Artist Lim, Coryphee KWS, Ragt Mixxture, KWS Severus, P7892DuP, Lim Emblem och MAS 16V. Störst stärkelseskörd hade sorterna: Ragt Mixxture och SY Milkytop, med signifikant högre stärkelseskörd än mätaren. För de sju sorter som prövats i fem år var det inga signifikanta skillnader mellan sorterna i stärkelsehalt eller i stärkelseskörd. NDF-värdet anger fiberinnehållet i provet och indf-värdet är andelen ej nedbrytbara fibrer, t.ex. lignin. Ts-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. De enskilda försöken finns redovisade på Sverigeförsökens (www.sverigeforsoken.se) och Skåneförsökens hemsida (www.skaneforsoken.nu) Tabell 1. Årssammanställning 2013 av ensilageskörd. Skåne och Animaliebältet SORT Ant försök halt % Skörd kg/ha Rel tal Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 65 Rel tal NDF % av Beethoven Lim 4 35,0 17060 100 31,3 5400 100 47,7 20,7 Artist Lim 4 38,1 15480 91 41,5 6480 120 40,0 18,0 Atrium Lim 4 34,5 17860 105 36,4 6370 118 41,1 16,3 Anvil KWS 4 38,4 18140 106 36,7 6650 123 44,1 18,8 indf % av >
Tabell 1forts. Årssammanställning 2013 av ensilageskörd. SORT Ant försök halt % Skörd kg/ha 66 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013 Rel tal Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Rel tal NDF % av NK Jasmic NX0415 Syn 4 37,9 19210 113 32,7 6350 118 47,1 20,5 Ragt Tiberio SL 4 37,1 19300 113 32,5 6180 115 52,8 23,3 Ampezzo (LZM 157/73) Lim 4 35,4 17160 101 36,6 6200 115 43,2 19,1 Coryphee KWS 4 35,2 16900 99 40,2 6590 122 40,1 17,3 Activate LZM 159/85 LIM 4 35,9 15460 91 32,6 5090 94 47,0 20,7 Ragt Mixxture, Rh08040 SL 4 36,3 18290 107 39,7 7340 136 40,7 17,3 PR 39 V 43 DuP 4 34,9 15730 92 37,3 5810 108 43,8 19,2 KWS Amagrano 4 34,7 16390 96 33,7 5580 103 46,8 20,1 Cau Galbi SL 4 33,0 17910 105 29,6 5240 97 50,9 20,9 LG 30.211 Lim 4 33,8 17290 101 35,3 6020 112 43,4 19,3 Ambition Lim 4 36,2 15820 93 38,3 6170 114 40,7 17,9 Aastar Lim 4 34,4 18210 107 39,2 7010 130 40,7 18,0 MAS 11F SL 4 35,5 17820 104 38,1 6830 126 43,1 17,8 Lim Fieldstar 4 34,9 16720 98 37,8 6340 117 41,9 18,2 Lim Monty 4 35,1 17610 103 38,2 6590 122 43,5 18,3 Lim Arcade 4 36,3 14580 85 32,8 4820 89 43,6 18,4 KWS Severus 4 36,8 16630 97 40,4 6760 125 40,8 17,2 KWS Ramirez 4 38,2 15030 88 35,6 5310 98 43,2 17,4 KWS Keen 4 38,4 14190 83 37,2 5160 96 40,8 16,9 Cos Venetia 4 33,2 17470 102 33,3 5700 106 45,8 20,6 P 7892 DuP 4 35,9 18580 109 40,8 7420 137 38,1 17,4 Lim Sunlite 4 37,9 17260 101 37,4 6570 122 39,9 16,3 Lim Emblem 4 37,6 17260 101 40,8 6950 129 40,2 17,2 Lim Asgaard 4 35,8 17470 102 32,2 5720 106 48,3 21,1 Sergio KWS 4 37,0 14840 87 33,9 5060 94 41,6 17,2 Augustus KWS 4 39,7 14200 83 39,2 5620 104 42,8 19,1 Triton KWS 4 37,4 15950 94 39,0 6180 114 42,5 18,7 Salerno KWS 4 33,9 16100 94 32,1 5250 97 43,3 16,5 RAGT Agiraxx (SL) 4 38,0 17800 104 39,2 6900 128 40,2 17,5 CS Schobbi (SL) 4 36,5 18700 110 38,0 7140 132 43,9 18,6 CS Osterbi (SL) 4 36,0 18720 110 35,4 6770 125 42,1 16,5 Csm 0164A (SL) 4 32,4 18520 109 35,4 6500 120 41,4 17,0 MAS 10 K (SL) 4 35,7 17510 103 34,7 6100 113 45,9 20,2 MAS 16V (SL) 4 37,9 20390 119 39,9 7930 147 41,9 18,5 SY Feeditop 4 33,7 18170 106 30,9 5680 105 51,3 23,0 SY Milkytop 4 36,2 19920 117 37,9 7550 140 40,9 18,0 SY Comandor 4 35,4 19850 116 34,7 6840 127 44,1 18,2 RAGT Leovoxx (SSd) 4 35,4 17810 104 33,8 6040 112 46,3 20,4 MAS 07B (CoS) 4 37,3 16370 96 33,6 5480 101 48,0 22,6 -X- CV% REP 4 36,0 17250 9,4 36,2 6220 20,4 43,6 18,7 LSD PROB F1 4,0 2250.0001 8,4 1760.0880 9,1 4,8 indf % av
Tabell 2. 2009-2013 sammanställning av ensilageskörd. Skåne och Animaliebältet SORT Ant försök halt % Skörd kg/ha Rel tal Stärkelsehalt i Stärkelseskörd kg/ha Beethoven Lim 23 36,0 16330 100 33,4 5510 100 42,0 16,1 Artist Lim 23 39,8 14300 88 36,1 5230 95 41,3 16,4 Atrium Lim 23 35,0 16060 98 33,8 5460 99 41,2 14,2 Anvil KWS 23 36,5 16080 99 35,1 5720 104 40,9 17,3 NK Jasmic NX0415 Syn 23 35,0 16800 103 32,3 5540 101 42,9 15,7 Ragt Tiberio SL 23 34,6 16970 104 32,2 5550 101 43,6 17,3 Ampezzo (LZM 157/73) Lim 23 34,5 16180 99 34,3 5610 102 40,7 14,3 Coryphee KWS 18 35,8 15360 94 37,0 5700 103 39,2 15,8 Activate LZM 159/85 LIM 14 39,5 13970 86 36,1 5040 91 39,6 15,4 Ragt Mixxture, Rh08040 SL 13 35,4 16260 100 35,5 5880 107 40,7 15,1 PR 39 V 43 DuP 18 35,4 14770 90 34,1 5100 93 41,0 17,0 KWS Amagrano 18 34,9 15630 96 35,6 5630 102 40,5 17,3 Cau Galbi SL 18 31,1 17180 105 32,7 5700 103 43,3 17,1 LG 30.211 Lim 14 32,1 16090 99 34,2 5630 102 40,7 15,1 Ambition Lim 14 37,5 15330 94 37,4 5830 106 38,2 15,7 Aastar Lim 14 33,4 16640 102 35,4 5940 108 39,3 13,8 MAS 11F SL 9 34,9 15660 96 35,9 5710 104 40,3 16,3 Lim Fieldstar 9 35,9 15600 96 36,4 5750 104 39,1 14,2 Lim Monty 9 34,5 16240 99 36,1 5940 108 40,6 14,8 Lim Arcade 9 39,0 13730 84 33,6 4730 86 40,6 14,5 KWS Severus 9 37,6 14910 91 38,3 5800 105 38,5 16,1 KWS Ramirez 9 39,2 13300 81 35,9 4650 84 40,0 16,5 KWS Keen 8 39,2 13220 81 36,3 4750 86 38,9 14,7 Cos Venetia 9 32,4 15450 95 33,5 5200 94 41,1 15,0 P 7892 DuP 9 34,9 16350 100 37,7 6220 113 37,6 14,5 Lim Sunlite 4 37,8 15810 97 36,3 5950 108 36,8 13,1 Lim Emblem 4 37,5 15810 97 39,6 6330 115 37,1 14,1 Lim Asgaard 4 35,7 16020 98 31,0 5100 92 45,2 17,9 Sergio KWS 4 36,9 13390 82 32,8 4440 81 38,5 14,0 Augustus KWS 4 39,7 12750 78 38,1 5000 91 39,7 15,9 Triton KWS 4 37,4 14510 89 37,9 5560 101 39,3 15,5 Salerno KWS 4 33,9 14650 90 31,0 4630 84 40,2 13,3 RAGT Agiraxx (SL) 4 38,0 16350 100 38,1 6280 114 37,0 14,3 CS Schobbi (SL) 4 36,5 17250 106 36,8 6520 118 40,8 15,4 CS Osterbi (SL) 4 36,0 17280 106 34,3 6150 112 39,0 13,3 Csm 0164A (SL) 4 32,4 17080 105 34,3 5880 107 38,2 13,8 MAS 10 K (SL) 4 35,7 16060 98 33,5 5480 99 42,8 17,0 MAS 16V (SL) 4 37,8 18940 116 38,8 7310 133 38,8 15,4 Rel tal NDF % i indf % i > Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 67
Tabell 2 forts. 2009-2013 sammanställning av ensilageskörd. SORT Ant försök halt % Skörd kg/ha Rel tal Stärkelsehalt i Stärkelseskörd kg/ha SY Feeditop 4 33,7 16720 102 29,7 5060 92 48,1 19,9 SY Milkytop 4 36,2 18470 113 36,8 6930 126 37,8 14,8 SY Comandor 4 35,4 18400 113 33,6 6220 113 41,0 15,1 RAGT Leovoxx (SSd) 4 35,3 16360 100 32,7 5420 98 43,1 17,2 MAS 07B (CoS) 4 37,3 14920 91 32,4 4860 88 44,9 19,4 -X- CV% REP 23 34,8 15380 7,1 33,6 5260 14,9 41,6 16,5 LSD PROB F1 2,5 1250.0001 4,5 890.0001 4,4 3,5 Rel tal NDF % i indf % i 68 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Av Erik Ekre, HS Halland E-post: erik.ekre@hushallningssallskapet.se Vall och grovfoder Ensilagemajs i Jönköping Nästan alla sorter nådde 30 procent ts-innehåll vid skörd. Glory och Activate hade de högsta ts- och stärkelseskördarna i årets sortprovning. Tidiga sorter ger högre och säkrare fodervärde på småländska höglandet. I Jönköpings län har ett sortförsök lagts ut för sjätte året i Animaliebältets regi. Syftet med serien är att undersöka nya sorters skördepotential under något kallare klimat. Därför redovisas denna försöksserie separat. Försöken har varit placerade på Hushållningssällskapets försöksgård Riddersberg i Tenhult. Månadsmedeltemperaturen under växtsäsongen ligger här ca 2 grader lägre än i södra Sverige, vilket ställer högre krav på sorternas förmåga att kunna mogna innan tillväxtens avslut. Tidiga sorter passar bäst på denna lokal och Glory, Ramirez och Activate leder stärkelseavkastningen i flerårssammanställningen. Året 2013 blev det hittills bästa på odlingsplatsen. Trots en sen sådd efter en lång vinter fick majsen en stark tillväxt under sommaren. Kraftig solinstrålning under framförallt juli matade kolvarna med mycket socker som omsattes i hög stärkelseinlagring. De högsta ts-skördarna fick Glory och Activate, men även lite senare sorter som Jasmic och Beethoven har hävdat sig väl. Resultat redovisas för skördeåret 2013 och 5-årsmedeltal för 2009-2013. Tabell 1. L6-703, resultat 2013 av ensilagemajs i Jönköping. Mätare Beethoven Försöksled ts-halt % Skörd kg ts/ha Reltal Stärkelse halt % skörd kg/ha NDF % av ts indf % av NDF Råprotein % Strålängd cm Beethoven Lim 29,3 13 780 100 19,0 2 617 58,2 22,8 7,8 293 Sergio KWS 32,3 13 280 96 24,4 3 234 44,9 16,9 10,3 271 Augustus KWS 30,9 12 110 88 25,0 3 034 46,6 18,7 9,3 272 KWS Ramirez 32,6 12 930 94 32,9 4 255 36,7 14,5 10,0 267 KWS Severus 31,3 13 340 97 28,0 3 730 44,9 17,7 9,8 268 KWS Keen 34,5 13 490 98 27,4 3 701 46,4 18,3 9,3 267 Artist Lim 32,7 13 590 99 29,8 4 054 44,4 17,7 9,5 281 Activate LIM 37,3 14 060 102 30,7 4 324 47,2 19,3 9,3 260 Lim Glory 34,9 14 220 103 30,1 4 274 42,7 17,5 10,1 291 NK Jasmic Syn 27,7 13 690 99 20,5 2 810 51,6 21,2 9,2 280 DM 0002 (CoS) 35,4 13 200 96 31,1 4 111 42,1 16,8 11,8 254 CV% 3,9 4,9 4,9 1,9 OBS 33 33 33 33 PROB F1.0001.0550.0001.0001 LSD F1 2,2 1 120 304 9 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 69
Tabell 2. L6-703, sammanställning 2009-2013 av ensilagemajs i Jönköping. Mätare Beethoven Försöksled Ant försök ts- halt % Skörd kg ts/ha Reltal Stärkelsehalt % Skörd kg/ha NDF % av ts indf % av NDF Energi* MJ/kg Strålängd cm Beethoven Lim 2 23,8 10 100 100a 14,7 1 500 56,6 21,0 10,7 225 Artist Lim 4 27,2 9 570 95 19,4 2 080 51,0 17,6 11,0 245 NK Jasmic Syn 5 22,7 9 870 98 13,6 1 470 52,4 18,8 11,1 262 Activate LIM 4 29,3 9 180 91* 20,6 2 170 51,2 19,2 11,1 266 KWS Severus 2 25,6 9 170 91 18,5 1 970 48,8 18,2 11,1 255 KWS Ramirez 2 26,0 8 670 86*2 22,5 2 320 41,7 15,2 11,1 258 Lim Glory 2 28,2 10 060 100 21,0 2 370 47,9 17,9 11,1 280 -X- CV% REP 5 26,1 9 520 4,4 18,6 1 980 49,9 18,3 11,0 259 LSD PROB F1 2,9 850.0370 6,0 750 6,3 4,6 0,5 26 * 2 försök Activate och Glory hade högst ts- och stärkelsehalt i försöket 2013. 70 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013