Arbetsområdet Växthuset Syfte Följande långsiktiga mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet. Förmågan att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Centralt innehåll Följande delar ur det centrala innehållet ligger till grund för arbetsområdet (delar som inte finns med är överstrukna). Tekniska lösningar Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. http://www.skolverket.se/nt 1 (6)
Målen för arbetsområdet De konkretiserade målen för arbetsområdet är att eleverna ska få möjlighet att utveckla förmågan att undersöka hur ett växthus fungerar och hur temperaturen och bevattningen i växthuset kan regleras utarbeta en skiss över ett växthus utarbeta en digital modell i dataprogrammet Scratch där temperaturen i ett växthus regleras, för att därigenom få en förståelse för hur programmering går till samt för att utveckla datalogiskt tänkande använda relevanta ord i samtal för att beskriva arbetsprocessen, programmeringen och hur temperaturen kan regleras i ett växthus. Bedömning Under arbetsområdet skulle eleverna ges förutsättningar att utveckla de tre första förmågorna som finns beskrivna i kursplanens syftestext. Bedömningen utgick därmed från följande delar i kunskapskraven för betygsstegen E, C och A i slutet av årskurs 6. I det första stycket i kunskapskraven beskrivs förmågan att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion ihop med förmågan att använda teknikområdets begrepp. I det andra stycket beskrivsförmågan att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, samt förmågan att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. http://www.skolverket.se/nt 2 (6)
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska tekniska lösningar i vardagen och Eleven kan förklara enkla lösningar i vardagen och några hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsen- ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet lighet och funktion. Dessutom och funktion. Dessutom kan kan eleven på ett utvecklat sätt eleven på ett enkelt sätt be- beskriva och visa på samband skriva och ge exempel på några mellan några hållfasta och stabila hållfasta och stabila konstruk- konstruktioner i vardagen, deras tioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. används. uppbyggnad och de material som Eleven kan genomföra mycket Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva struktionsarbeten genom att enkla teknikutvecklings- och kon- möjliga idéer till lösningar samt pröva och ompröva möjliga utforma enkla fysiska eller digitala idéer till lösningar samt utforma modeller. Under arbetsprocessen utvecklade fysiska eller digitala bidrar eleven till att formulera modeller. Under arbetsprocessen och välja handlingsalternativ formulerar och väljer eleven som leder framåt. Eleven gör handlings-alternativ som med enkla dokumentationer av någon bearbetning leder arbetet med skisser, modeller framåt. Eleven gör utvecklade eller texter där intentionen i dokumentationer av arbetet med arbetet till viss del är synliggjord. skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. http://www.skolverket.se/nt 3 (6)
Genomförande Arbetsområdet Växthuset har genomförts i årskurs 3 och det har pågått under nio veckor. Varje vecka har läraren avsatt ett lektionspass om 70 minuter åt arbetsområdet. De första två lektionerna bestod av genomgångar och övningar i hur man programmerar med hjälp av gratisprogrammet Scratch. Därefter fortsatte arbetsområdet med ett studiebesök på ortens handelsträdgård, där det finns flera stora växthus. Personalen visade eleverna hur temperaturen i växthusen kan regleras genom att man öppnar och stänger luckor med hjälp av olika mekanismer, samt hur växterna bevattnas. Besöket på handelsträdgården http://www.skolverket.se/nt 4 (6)
Tillbaka i skolan fick eleverna i uppgift att dokumentera besöket i form av text och bild med hjälp av ett presentationsprogram. Dokumenten sparades sedan ned i gemensamma mappar på en server. Därefter fick eleverna ett uppdrag som handlade om att utforma förslag på lösningar med hjälp av digitala modeller. De digitala modellerna skulle visa att blommor växer när solen lyser, det är lämplig temperatur i växthuset och de får vatten. Eleverna fick presentera sina idéer med hjälp av programmering i det digitala programmet Scratch. Läraren delade in eleverna parvis där flickor och pojkar blandades. Totalt bestod klassen av tretton elever. Under arbetsområdet hade klassen tillgång till fyra bärbara och fyra stationära datorer. Efter varje lektionstillfälle sparade eleverna ned en ny fil i Scratch så att de enkelt kunde gå tillbaka och följa sin egen arbetsprocess samt reflektera över det arbete som de hade genomfört. Under varje lektionstillfälle fick också någon eller några av grupperna visa hur långt de hunnit med sitt förslag till lösning och hur de hade programmerat. Övriga elever kunde då hjälpa till om något problem hade uppstått, eller så kunde de komma med förslag på hur gruppen skulle kunna förbättra programmeringen. Dessa samtal genomfördes gemensamt i klassen. Reflektionstillfälle http://www.skolverket.se/nt 5 (6)
Ytterligare en uppgift under arbetsområdet handlade om att göra skisser. Skisserna gjordes för hand, fotograferades därefter och sparades sedan ned i presentationsprogrammet. I slutet av arbetsområdet utvärderades detta. Eleverna fick då även presentera sina förslag till lösningar i form av digitala modeller för personalen på handelsträdgården i samband med ett nytt besök där. Presentation på handelsträdgården http://www.skolverket.se/nt 6 (6)