Granskning i medborgarnas tjänst idag och i framtiden Föredrag vid SkyRevs årsmöte 28 september 2012 Anders Hanberger För fullmäktige För medborgarna
Innehåll 1. Revisionen i granskningssamhället 2. Kommunal revision 3. Hur kan revisonen utvecklas?
1. Utvärderings- och granskningssamhället Effektanalyser Policy utvärdering Rankinglistor Formativ utvärdering Översyn Kvalitetsmätning Mediegranskning Evidensbaserad utvärdering Tillsyn Revision Måluppfyllelseutvärdering Demokratisk utvärdering Intressent utvärdering
Uppföljnings- och utvärderingssystem t.ex. PISA, Salsa, brottsstatistik, öppna jämförelser t.ex. Sidas och Högskoleverkets utvärderingssystem t.ex. system för inspektion och kommunal revision (se Kusek &Rist, 2004)
Fem kommungranskare Kommunala revisorer Media Kommun Statliga granskare Externa utvärderare Medborgare/ intresseorg. (Hanberger, Khakee, Nygren & Segerholm, 2005; Hanberger, 2009)
Medias roller i granskningssamhället Granskare i medborgarnas tjänst Rapportera om andra granskningar Forum för samtal och debatt om granskningar
Det politiska systemets kontroll av kommuner Lokal kontroll Kommunal revision Kommunalbesvär Förvaltningsbesvär Central kontroll JO:s och JK:s tillsyn Förvaltningsmyndigheters tillsyn Riksrevision
Granskningars oberoende till politiken Integrerad Separerad Delvis integrerad G P P G P G Förkortningar: P = Politik; G = Granskning Hanberger, 2003
Tre typer av granskning Finansiell (ekonomisk hushållning) Regelefterlevnad Prestationer Behn, 2001, 2003
Granskningar kan fylla olika funktioner: Demokratiskt ansvarsutkrävande Verksamhetsutveckling Legitimering Symbolisk Boswell, 2009; Hanberger, 2011
Granskningssamhället i förändring mer redovisning nationell granskning medborgar- och brukargranskning nya utvärderingssystem Cykelfrämjandet utser
Medborgargranskning utan ombud exempel gångbarhetsgranskning i City of Greenville, South Carolina
Trygghetsvandring Björkskatan Luleå Tid och plats: Björkskatans centrum, torsdagen den 1 juni 2006 klockan 17.00-20.00 Närvarande: Boende på Björkskatan, repr. från områdesgruppen, fritidsgården Björx, Björkskatakyrkan, PRO, Lulebo, HSB samt Luleå kommuns stadsbyggnadskontor, avdelning för gata och trafik, natur- och parkavdelning, fastigheter och Luleå kommun fritid Sammankallande: Stadsbyggnadskontoret
2. Kommunal revision 2.1 Kommunal revision i förändring 2.2 Revisionens oberoende och makt 2.3 Revisionens relation till media
2.1 Kommunal revision utreds och debatteras Ds 2009:11; prop 2009/10:46; Andersson m fl, 2010; Hanberger, 2010; Lundin, 2010
-> 20 anmälningar om korruptionsbrott per år 2003-2010 -> nöjes- eller konferensresa och byggbranschen vanligast -> Totalt 24 åtalade -> Mer än 50% av pol./tjm tror på förekomst av korruption
2.2 Revisionens oberoende och makt:
Revisionens makt Har makt att: - initiera revision - självständigt granska - få tillgång till uppgifter - framföra kritik (anmärkning) - offentliggöra granskningar Makten begränsas av: - revisionens budget - kommunallagen - revisorernas kompetens, auktoritet och oberoende - tillgång till sanktionsmedel
2.3 Kommunal revision och media Kommunala revisorer? FM Media Kommun Medborgare
Hur kan/bör revisionen förhålla sig till media? (ej) välkomna tips om behov av granskning (ej) underlätta för media att rapportera om gjorda granskningar (ej) förberedd på att media kan granska revisorerna (ej) bemöta/kritisera media vid vinklad rapportering om revisionen (ej) medverka i diskussioner i media som följer av granskningar
3.Hur kan revisionen utvecklas? Via fullmäktige Direkt
Revisionens generella uppdrag är att granska: om verksamheten är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande om räkenskaperna är rättvisande om internkontrollen inom nämnderna är tillräcklig om delårsrapport och årsbokslut är förenlig med FM:s mål - all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhet (ej myndighetsutövning mot enskild): - ska göras i omfattning som följer av god revisionssed
Revisionens medborgaruppdrag: Att ge medborgare insyn i kommunal politik och förvaltning och avslöja ev. maktmissbruk Främst fullmäktiges kontrollorgan ge underlag för ansvarsutkrävande Upp till varje revisor att tjäna kommunmedborgare mer direkt Hur fungerar dagens revision sett ur ett medborgarperspektiv?
Vad vill medborgare att revisionen granskar? Det vet vi inte, men tänkbart är att: Upptäcka oegentligheter, maktmissbruk Ge insyn verksamheter och genomförandet av politiken Granska användningen av skattemedel och politikens resultat Ge underlag för medborgarnas eget ansvarsutkrävande
Granskning med medborgarperspektiv (TD) t.ex. mål för personaltäthet Utgå från beslut, mål och regelverk
Granskning med medborgarperspektiv: BU Bemötande, personalkontinuitet Tidtabell, linjesträckor, hållplatser Utgå från medborgarnas behov
I vilka faser av revisionsprocessen kan ett medborgarperspektiv utvecklas? Vid initiering av granskning (t.ex. öppna för whisle-blowing, lyssna på brukarorganisationer, val av granskningsobjekt och frågor/kriterier) Vid genomförande av granskning (t.ex. fråga brukare, brukarrevision) Vid resultatspridning (t.ex. öka tillgängligheten, presentera samlad rapport om resultat av revisionen inför val )
Hur kan en revision i medborgarnas tjänst utvecklas (med dagens regelverk)? tjäna medborgare via fullmäktige tjäna medborgare direkt - Beställ granskningar med medborgarperspektiv - Granska genomslag av policy ute i verksamheter - Förbättra begripligheten - Följ upp granskningskritik - Utveckla informationen till FM - Öka tillgänglighet/begriplighet - Uppmuntra whisle-blowers - Öka medborgares inflytande och delaktighet - Hearings, presskonferenser - Sammanfatta granskningar och granskningsuppföljningar
Diskussion - Finns idag tillräckliga förutsättningar för att revisionen ska kunna sköta sitt medborgaruppdrag? - Kan/ bör revisionen arbeta mer direkt mot medborgarna? - Om svaret är ja, vilka hinder och möjligheter finns? - Hur bör revisionen förhålla sig till media?
Referenser Almqvist, L., Sköllerhorn, E., och Hanberger, A.. (2004) Vad granskas i kommunal revision? En studie av revisionsrapporter i fyra kommuner 1995-2002. Arbetsrapport. Umeå: Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet. Andersson S. m fl. (2010) Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Nordstedts. Behn, R. (2001) Rethinking Democratic Accountability Washington, D.C, Brookings Inst. Press. Behn, R. (2003) Why Measure Performance? Different Purposes Require Different Measures. Public Administration Review Vol 63 (5):586-606. Bosswell, C. (2009) The Political Uses of Expert Knowledge. Immigration Policy and Social Research. Cambridge. Cambridge University Press. Kusek, Jody Zall; Rist, Ray C. (2004) Ten Steps to a Results-Based Monitoring and Evaluation System : A Handbook for Development Practitioners. Washington, DC, USA: World Bank Publications, 2004. Ds 2009:11Oberoendet i den kommunala revisionen. Prop 2009/10:46 Oberoendet i den kommunala revisionen. Hanberger, A. (2003) Den dolda utvärderingspolitiken. I:Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. E-tidsskrift 2003:1. Hanberger, A., Khakee, A., Nygren L. & Segerholm, C. (2005) De kommungranskande aktörernas betydelse. Slutrapport från ett forskningsprojekt. Umeå: Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet. Hanberger, Anders (2009) Democratic accountability in decentralised governance i Scandinavian Political Studies. Vol.32.(1):1-22. Hanberger, A. (2010) Dagens kommungranskning: Är den effektiv i att förebygga och upptäcka missförhållanden? I: Andersson S. m fl. (2010) Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Nordstedts. Hanberger, A. (2011) The Real Functions of Evaluation and Response systems. Evaluation 17(4) Statskontoret (2012:20) Köpa relationer: om korruption i det kommunala Sverige Lundin, O. (2010) Revisionen reviderad- en rapport om en kommunal angelägenhet. Rapport till Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi 2010:6. Finansdepartementet.