RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 217 Marjut Mykrä Jakobstad 218
INNEHÅLL 1. INLEDNING... 2 1.1 Grunderna för kontrollen... 2 1.2 Material och metoder... 3 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten... 4 2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI... 4 3. BELASTNINGEN... 6 3.1 Avloppsvattenbelastning... 6 3.2 Värmebelastning... 8 3.3 Larsmo-Öjasjön... 9 4. VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET... 1 4.1 Vattenkvaliteten vintern 217... 1 4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 217... 12 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 217... 16 4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2 217... 17 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen... 21 5. FISKERIKONTROLLEN... 24 6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR I KONTROLLOMRÅDET UNDER ÅR 217... 25 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen... 25 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 217... 26 6.3 Temperaturkarteringar... 28 6.4 Mässkärs naturstation... 28 6.5 Pörkenäs lägergård... 29 6.6 Sedimentundersökning 217... 29 6.7 Fiskerikontrollen 217 efter muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten... 33 7. SAMMANDRAG... 33 KÄLLFÖRTECKNING... 35 BILAGOR... 36 Översättning: Curt Nyman Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf PL/PB 87 6861 PIETARSAARI JAKOBSTAD 4 92 4848; www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa
RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 217 2 1. INLEDNING 1.1 Grunderna för kontrollen Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers, BillerudKorsnäs Finland Ab:s samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene. Kylvattnet från Alholmens Kraft Ab:s kraftverk leds till samma område. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna framgår från figur 1. Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 2/216) Purkuputket / Utläppsrör: A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten B Alholmens Kraft C UPM Kymmene D Satama / Hamnen E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård Kontrollåliggandena för deltagarna i samkontrollen grundar sig på de i tabell 1 nämnda besluten från Västra Finlands miljöcentral (LSU), NTM-centralen i Södra Österbotten, Västra Finlands miljötillståndsverk (LSY) och Vasa förvaltningsdomstol (VHO). Vid övervakningen av tillståndet i havsområdet år 217 följdes kontrollprogrammet för vattenområdet och fiskeriekonomi för tiden 28 217 (Aaltonen 28), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-25-Y-524 (121) (16.4.29) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central
3 genom beslut 2583/ 5723/ 22 (18.12.28). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 28 justerades antalet observationsplatser och antalet provtagningar samt analysurvalet. Ändringar gjordes även i bottenfaunaundersökningen. Den årliga kontrollen kompletteras med specialundersökningar under bestämda år. I detta sammandrag behandlas i enlighet med kontrollprogrammet data om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från 217 samt sammanfattas övriga undersökningar som blivit utförda inom området under året: resultat från badstrands- och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga bottenfaunaundersökningen (kap 6.2), temperaturkarteringar på influensområdet för Alholmens Kraft Ab:s kylvatten (kap 6.3) och övervakning av avloppsreningsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.4) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pörkenäs lägergård (kap 6.5). Ytterligare sammanfattas i kapitel 6.6 resultaten för 217 från den fiskeriekonomiska kontrollen efter muddringarna i Jakobstads hamn och farled samt dumpningsarbeten (Keränen 217). Sammandraget har gjorts av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. En förteckning över de använda analysmetoderna finns som bilaga 11. Tabell 1. Tillståndsbesluten gällande deltagarna i samkontrollen. Aktör Tillstånd Staden Jakobstad/ LSSAVI/74/4.8/211 (1.12.213) tillståndsbestämmelser 1) 14) ja 16) Jakobstads Vatten UPM Kymmene Oyj, inkl. BillerudKorsnäs LSY 85/23/1 (29.12.23) tillstånsbestämmelse 4) VHO 282/4/511 (13.5.25) OSTP Finland Oy Ab LSSAVI/18/4.8/21 2.6.213 tillståndsbestämmelser 1) - 4) sekä 14) ja 17) Alholmens Kraft Oy Ab LSSAVI/75/4.8/211 (19.1.216) tillståndsbestämmelser 16) ja 49) VHO 237/16/5399 (4.7.217) Jakobstads Hamn Ab LSSAVI/6628/214 (29.9.217) tillståndsbestämmelser 17), 18 ja 21) Trafikverket Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads Hamn Ab ESAVI/187/4.9/21 tillståndsbestämmelse 1), LSSAVI/117/4.9/211, EPOELY/35/7.4/21, 11.9.212 Dnro POHELY/1822/5723/211, VHO 27.6.211 nro 11/42/2, VHO 4.11.211 nro 11/757/2 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 217 består av följande delar: 1 vinterprovtagning från 16 punkter i havet och 2 insjöpunkter (figur 1, bilaga 1) 3 omfattande provtagningar vid öppet vatten från 16 punkter i havet och 2 insjöpunkter 6 provtagningar vid öppet vatten från 6 punkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning; bilaga 3); vid beräkning av Larsmosjöns materialflöden har också använts resultat från punkterna L5 och L6A i samkontrollen av Larsmo-Öjasjön resultaten från Södra Österbottens NTM-centrals punkt P64 (bilaga 5) uppföljning av perifytonpåväxt under 1 period (2 veckor) från 7 observationspunkter (bilaga 4) årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet (bilaga 6) årlig insamling av uppgifter om badvattenkvalitet (bilaga 7) och förekomst av alger (bilaga 8) resultat från den årliga bottendjursundersökningen (bilaga 9) resultat från sedimentundersökningen 217 analysresultat av avloppsvattenprov från Mässkärs naturstation 217 (bilaga 13) Dessutom har till rapporten bifogats belastningsdata från OSTP för åren 21-217 (bilaga 1) En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 24 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 24). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden 26 21 (Aaltonen och Kalliolinna 211).
1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten 4 I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 29). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år 215. För en del vattenförekomster har man satt avvikande tids- och statusmål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads skärgård och Larsmo skärgård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsområde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) (Vuori m.fl. 29). Klassificeringens kriterier betonar biologiska faktorer, som stöd används fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning i området som klassificeras. Klassificeringskriterierna har uppdaterats (Aroviita m.fl. 212) efter den första klassificeringen som färdigställdes år 28 (Vuori m.fl. 29). Som biologiska klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används bottenfaunan, som beskrivs med hjälp av det s.k. BBI-ELS-indexen. Därtill beaktas växtplankton som klorofyll-a halt och parallellt växtplanktonets biomassa. Som fysikalisk-kemiska parametrar används siktdjup och totala näringsämneshalter (kväve och fosfor) under sommaren (juli-augusti + 1. veckan i september). Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år 213. Tillståndet för Bottenvikens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för kustvattnen och små vattendrag fram till år 221 som NTM-centralen för Södra Österbotten har uppgjort (Westberg & Lax 216). På basen av vattenkvalitetsparametrarna i samkontrollresultaten har gjorts en klassificering för varje provtagningspunkt. Klassificeringen redovisas i kapitel 4.5. Motsvarande klassificering av provtagningsplatserna på basen av bottendjursindexen återfinns i kapitel 6.2 (Nyman 218). 2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI Mätstation för nederbörd i Karleby Korplax har lagts ned i slutet av 214. Från början av 215 har i stället för Korplax inrättats en ny mätstation i Hållhagen i Karleby. Väderstationen på Kallan var under större delen av 217 ur bruk och i denna rapport har i stället använts temperaturdata från Tankar i Karleby. Den totala nederbörden 217 i Hållhagen (532 mm) låg nära referensperiodens (1981-21) nederbörd (544 mm). I januari-februari var nederbörden mindre än genomsnittet. Också slutet av våren och försommaren var något torrare än normalt. April var däremot regnigare än normalt, liksom också oktober. Under resten av året var nederbörden nära den normala (figur 2). Årets medeltemperatur (3,7 C) var i Kronoby en halv grad lägre än under föregående år och låg nära långtidsmedelvärdet (3,4 C). Vintern 216/217 och förvåren 217 var mildare än referensperioden men senvåren och sommaren var svalare än normalt. Förhöstens temperaturer motsvarade genomsnittet, senhösten och förvintern var mildare. Vid Tankar i Karleby var hela året, försommaren undantagen, varmare än i Kronoby (figur 3). Bestående istäcke varade under vintern 216-217 utanför Jakobstad (hamnen) ungefär fem månader, eller lika länge som under referensperioden. Längre ut från stranden var tiden med istäcke nästan en månad kortare än under perioden 1961-199 (tabell 2).
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII 5 mm 8 Sadanta/ Nederbörd Korplax / Hollihaka (215-) Hollihaka 217 1981 21 mm 8 C 2 Lämpötila/ Temperatur Kruunupyy 217 Kokkola Tankar 217 Kruunupyy 1981-21 7 7 15 6 5 6 5 1 4 4 5 3 3 2 1 2 1-5 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII summa Kuukausi/ Månad Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Hållhagen år 217 samt medeltalen i Korplax åren 1981-21 och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Karleby Tankar år 217 samt medelvärdet för Kronoby perioden 1981-21 (Meteorologiska institutet/klimattjänst 218). -1 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII ka. Kuukausi/ Månad Tabell 2. Tidpunkten för isläggning och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 216 217 (Meteorologiska institutet/ Istjänster 218) samt under jämförelseperioden 1961 199 (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = stadigvarande istäcke upphör, D = isens slutliga försvinnande, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, 1961-199, min = minsta och max = största under perioden 1961 199) Plats Vinter 216 217 1961 199 A B C D E M Min Max Pietarsaari, satama 13.11. 23.11. 19.4. 19.4. 141 143 12 187 Ådöskatan 13.11. 9.12. 19.4. 19.4. 134 143 91 178 Mässkär 11.12. 18.1. 1.4. 14.4. 16 137 77 166 Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskvägar, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskväg är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskväg 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fiskvägarna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 1 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes 1998 från variationerna i havsvattenståndet och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +1 - +2 cm (N 6). m 3 /s 1 Luodonjärven juoksutukset 217 Avtappningingar från Larsmosjön 217 Kalatiet/ Fisklederna 17 cm 8 Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet 217 8 Gertruds 17 Hästgrundet 17 1999-216 6 4 6 2 4-2 2-4 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figurerna 4 och 5. Avtappningen från Larsmosjön som månatlig medelvattenföring under 217 (UPM Kymmene 217a) och under jämförelseperioden 1999-216 samt havsvattenståndet (MW217) vid Jakobstads hamn 217 (Meteorologiska institutet/havstjänster 218). -6 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta data om vattenståndet samt från tiderna dammluckor och fiskvägarna har varit öppna (UPM Kymmene Oyj 217a, figur 4). Havsvattenståndets variationer (Jakobstads hamn MW217) visas i figur 5.
6 Avtappningen från Larsmosjön var 217 i medeltal 3, m 3 /s, vilket endast är något mera än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 216, 29,1 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 12,1 m 3 /s (ca 41 %) och vid Gertruds 17,7 m 3 /s (ca 59 %). Orsaken till att avtappningen via Gertruds var mindre var en skada på lyftskenan på regleringslucka 1 vid Gertruds. Regleringsluckan 2 vid Gertruds användes inte alls sommartid eftersom öppnandet av luckan försvårar användningen av den närliggande båtslussen på grund av kraftiga strömmar (Pietilä 218). Avtappningarna från Larsmosjön var under maj och september-oktober rikliga i förhållande till jämförelseperioden (1999 216). Vårflödet inföll först under maj. I februari, juli-augusti och speciellt i november avtappades mindre än normalt. Under övriga månader låg avtappningen kring långtidsmedelvärdet. 3. BELASTNINGEN Förutom avlopps-, kyl- och sjövatten mottar havsområdet utanför Jakobstad även diffus belastning från bäckar och diken i närområdet. Avloppsvattnet kommer från UPM Kymmene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda samt i mindre omfattning från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkärs naturstation, som har sina egna belastningsoch recipientkontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fiskvägarna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskväg ligger norr om kontrollområdet. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. 3.1 Avloppsvattenbelastning Produktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad var 217 totalt 86 179 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 92 % eller 743 65 ton. Cellulosaproduktionen var något större än föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och kartong sammanlagt 191 423 ton, vilket var mera än år 216. Walki Ab:s totala produktion var 75 15 ton, som var något mera (7 %) än föregående år. Det renade avloppsvattnet från UPM och BillerudKorsnäs leds till havet nordost om Alholmen via en aktivslamanläggning samt via efterluftning och sedimentering i Labackörsviken (figur 1). UPM Kymmenes tillståndsgränser som månadsmedelvärde är för BOD 4,4 t O 2/d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 7 t O 2/d (6 t/d), fosfor 6 kg/d (55 kg/d) och för AOX 6 kg/d (5 kg/d). Belastningen av fosfor som leds ut med UPM:s (217b) och BillerudKorsnäs renade avloppsvatten minskade från föregående år (figur 6). Också COD- och kvävebelastningen var en aning lägre än föregående år. Belastningen av AOX, BOD och fast substans var ungefär på föregående års nivå. Fosforbelastningen varierade mellan 15 31 kgp/d. Som högst var belastningen i juli och lägst i januari-februari. Årsmedelvärdet (23 kgp/d) var något mindre än medeltalet under senaste femårsperiod (21 214: 26 kg/d). Alla gränsvärden i UPM:n miljötillstånd underskreds 217. Det renade avloppsvattnet från invånare inom avloppsnätena i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 3 inv.) leds ut i havet söder om Alholmens hamn (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i Alheda eftersedimenteringsanläggning. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Kvävebelastningen till recipienten var något högre och fast substans belastningen hälften mindre än 216. Också fosfor och BOD belastningen var något mindre än föregående år (figur 6). Tillståndsbestämmelserna i miljötillståndet för Alheda reningsverk uppfylldes inte till alla delar under kvartalen 1, 2 och 4. Reningseffekten var som medeltal för hela året: fast substans 95 %, BOD 7(ATU) 95 %, COD Cr 88 % och fosfor 97 %. Kvävereduktionen var som årsmedelvärde 22 % (Sillanpää & Aaltonen 218).
7 Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkades under året ca 28 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och -band (kapaciteten är ca 35 t/a). Rören betas i en syrabassäng med salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOHsedimentering samt i en process som togs i bruk år 27 då största delen av salpetersyran byttes ut mot svavelsyra. Det uppstår ca 9 1 6 m 3 avloppsvatten/månad och det leds ut i havet via Labackörsviken i samma kanal som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e-post 21). Kvävebelastningen från OSTP år 217 var 12 783 kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (3 kg/a). Miljötillståndets belastnings- och koncentrationsgränser uppnåddes med god marginal år 217 (tabell 3). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren 21 217 samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet finns i bilaga 1. Tabell 3. OSTP- Finland OyAb:s gränsvärden för halter och belastning samt förverkligade halter och belastning är 217. Uppnådd halt 1. kvartalet 217 Uppnådd halt 2. kvartalet 217 Uppnådd halt 3. kvartalet 217 Uppnådd halt 4. kvartalet 217 Koncentrationsgräns Belastningsgränsvärde Uppnådd belastning 217 Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a) Krom,5,18,32,42,19 25 4,92 Nickel,5,3,15,3,75 16 5,45 Bly,5 25 Kadmium,1,16,6,465,7,5,6 Koppar,2,1,14,7,13 inget gränsvärde,21 Fluorid inget gränsvärde 1, 59,6 12,2 9.7 18 499 ph inget gränsvärde 9,5 9,3 1,1 1,2 inget gränsvärde - Tot-N inget gränsvärde 714 772 65 624 3 12783 Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över hundra insamlings- /slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps-/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms vid behov men åtminstone två gånger om året (Kujala 214). Från år 29 har man har lagt särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. Det vatten som leds ut i havet kontrollerades år 217 genom att besikta brunnarna i samband med daglig kontroll och inga noterbara avvikelser har konstaterats. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 27 har man uppskattat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten med en årsnederbörd om 5 mm är ungefär 12 kg N/a, 9 kg P/a och 1 4 kg fast substans/a (Kujala 212). Hamnens sanitetsvatten är anslutet till avloppsnätet och leds från hamnområdet till avloppsreningsverket. Cirka 9 98 % av avloppsvattnets organiska belastning (COD, BOD) och 91 % av fosforbelastningen kom från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningens fördelning var: UPM (32 %), staden (63 %) och OSTP (5 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet hade, med undantag för några år, minskat jämnt från 198-talet fram till år 212 då den tillfälligt började öka en aning. Under åren 214 217 har fosforbelastningen igen börjat minska. I organiska belastningen (BOD, COD) har tidigare funnits en sjunkande trend. COD har belastningen hållits ungefär på samma nivå under de senaste åtta åren och BOD under de senaste fyra åren. För kvävebelastningen kan ingen tydlig trend ses (figur 6).
1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 8 t/d 4,5 UPM Kymmene BOD 7 Pietarsaari / Jakobstad t/d 7 UPM Kymmene COD Pietarsaari / Jakobstad 4 3,5 3 2,5 6 5 4 2 1,5 1,5 3 2 1 kg/d 7 Fosfori / Fosfor UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad kg/d 1 Typpi / Kväve UPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad 6 5 9 8 7 4 3 6 5 4 2 1 3 2 1 t/d 6 5 Kiintoaine / Fastsubstans UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad Figur 6. Avloppsvattenbelastningen 1996 217. 4 3 2 1 Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 1 mg/l, 95 % COD Cr 7 mg/l, 9 %, tot-p,3 mg/l, 95 % och fast substans 2 mg/l, 9 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 7 t O2/d (6 t/d), fosfor 6 kg/d (55 kg/d) och AOX 6 kg/d (5 kg/d). 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder fast bränsle. Under år 217 producerades elektricitet (484 GWh/a), fjärrvärme (227 GWh/a) och processånga (224 GWh/a), totalt 935 GWh/a (3 366 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var ca 6 557 TJ. Som bränsle användes torv (23 %), stenkol (13 %), trä (56 %), hushållsavfall (REF 4,7 %), 12 bar ånga (1,5 %) samt olja (1,4 %) vid start av kraftverket. Andelen av kol var betydligt lägre än under föregående år (216: 21 %) och de övriga bränslenas andel ökade något. Kraftverkets (AK1 och AK2) driftstid 217 var 8 737 timmar som är drygt 5 timmar mindre än 216. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 217 var 2 563 TJ (figur 7) eller 33 % av bränslens totala energiinnehåll. År 217 användes 175 milj. m 3 kylvatten eller i medeltal 5,6 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Kylvattnets temperaturökning räknad som dygnsmedelvärde var högst i januari, +1,8 C (tillstånd +13 C). Ett flertal längre driftstopp förekom: 23.2. 5.3., 1.3. 4.5., 15.6. 1.7., 3.9. 16.9., 22.12. 31.12. Dessutom förekom flera kortare avbrott. Under april uppstod ingen värmebelastning till havet alls (Palomäki 218). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 7). År 217 var värmebelastningen från UPM Kymmene 5 154 TJ och från Jakobstads avloppsreningsverk 3 TJ (Palomäki 218).
2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 9 TJ/ a 14 Lämpökuorma/ Värmebelastning Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi 12 1 8 6 4 2 Figur 7. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad 22 217. 3.3 Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop materialflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fiskvägarna. Det totala flödet av kväve och fosfor från Larsmosjön var 217 lägre än föregående år beroende på mindre vattenföring (figur 8). kg/d 3 Merialueelle tuleva fosforivirtaama 2-217 Fosforflöde till havsområdet 2-217 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön kg/d 7 Merialueelle tuleva typpivirtaama 2-217 Kväveflöde till havsområdet 2-217 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 25 6 2 15 1 5 4 3 2 5 1 Figur 8. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 199 217. 217 var hela årets fosforflöde från sjön till havet i medeltal 131 kg/d, som är ungefär samma nivå som medelvärdet (129 kg/d) för den avslutade kontrollperioden (28 217). Jämfört med föregående år var fosforbelastningen betydligt mindre. Också flödet av kväve (2 543 kg/d) var mindre än föregående år (4 11 kg/d) och en femtedel mindre än kontrollperiodens medeltal (28 217: 3 187 kg/d). Larsmosjöns fosforflöde var 217 över fem gånger större än avloppsvattenbelastningen och kväveflödet nästan fyra gånger större (figur 8, tabell 4). kg/d 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Fosforikuormitus / Fosforbelastning 217 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad kg/d 1 Figur 9. Variationen i Jakobstads havsområdes näringsämnesbelastning månadsvis under 217. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Typpikuormitus / Kvävebelastning 217 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad
1 Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och är beroende av variationen i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 217 för fosfor 16 % och för kväve 21 %. Avloppsvattnets andel av fosfor- och kvävebelastningen var minst i maj (P: 6 %, N: 7 %). Avloppsvattnets andel var störst i juli-augusti (P: 7 75 %, N: 77 81 %) då Larsmosjöns vatten strömmade ut endast via fiskvägarna (figur 9). Tabell 4. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 217. Variabel UPM Pietarsaari yht./tills. Järvestä Lähialue**) kg/d (217) Kymmene Jakobstad 217 Från sjön Närområdet BOD7 928 15 1 33 CODCr 35 783 549 36 332 tot-p 23 2,1 25 131 9 tot-n 248* 416 664 2 543 16 vattenmängd m 3 /d 168 1 1 798 178 898 3,59 1 6 7 *) UPM + OSTP **) Lähivaluma-alue + isoimmat purot ja Pörkenäs lägergård/ Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998). 4. VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET 4.1 Vattenkvaliteten vintern 217 Till följd av avloppsvatten- och sjövattenströmmar uppstår en tydlig skiktning under isen där ytvattnets kvalitet avviker från den övriga vattenpelaren. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom också salthalten är lägre, vattnet är brunare och grumligare och totalhalterna av näringsämnen samt organiskt material (TOC) är tydligt förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i djupvattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Vinterprovtagningen utfördes 13. 14.3.216. Isläget var ganska bra och öppet vatten fanns bara utanför Alholmen och i sundet mellan Stora Grundören och Larsmo. På grund av isläget kunde prov inte tas från punkten P53 och den yttre punkten P75. Provet från punkten P55 togs 2 m längre västerut än punktens läge på grund av tunn is. Avlopps- och åvattnets utbredning under isen visas i figur 1 enligt ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av näringsämnen och organiskt kol (TOC). De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds var i februari 217 mindre än normalt (figur 4). Gertruds utskovslucka var stängd i februari-mars sammanlagt 22 dagar. Under den andra provtagningsdagen avtappades via Gertruds utskovslucka i medeltal 17 m 3 /s. Hästgrundets utskovslucka var i februari-mars stängd totalt 25 dagar och var också stängd under provtagningsdagarna. Dagen före provtagningen hade avtappats i medeltal 8 m 3 /s. Avtappningen via fiskvägarna var ganska jämn under februari-mars (Gertruds: -7 m 3 /s; Storströmmen: 1, m 3 /s). Inverkan av avloppsvatten och sjövatten kunde 217 observeras ungefär i samma utsträckning om 216. Inverkan syntes tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön-Hälsingön. Vid punkterna P65 och P71 samt vid Mässkärs naturstations observationspunkt (MÄ1) kunde endast en måttlig inverkan ses. Vid punkterna P64 och P73 kunde ingen inverkan observeras. Inverkan av det vatten, som avtappas via Gertruds utskovslucka kan tydligt ses i ytvattnet i Kackursfjärden (P79) och Orrskärsfjärden (P78) som lägre ledningsförmåga, förhöjda färgtal samt högre näringsämnes- och järnhalter. Ytvattnet var också något surt. Skiktningen är tydlig också vid de övriga punkterna i den inre skärgården (P51, P52, P54, P55, P66 och P67) där ytvattnets ledningsförmåga var lägre än i bottennära vattnet och ytvattnets näringsämnes- och järnhalter var högre. Färgtalen var förhöjda vid ytan i hela inre skärgården ut till linjen Ådön-Hälsingön. Larsmosjöns vatten var under mars 217 inte speciellt surt (ph 6,3 6,6), varför surheten inverkade endast i ringa mån i havsområdet.
11 Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) saknas data men något norr därom var vattnets hygieniska kvalitet god (P54: enterokocker cfu/1 ml). Inom dagvattnets påverkningsområde i Gamla hamn (P51) och norr därom (P52) förekom indikatorbakterier för hygienisk kvalitet i någon mån (P51: 36 cfu/1 ml, P52: 2 cfu/1 ml). Provtagningspunkterna P64, P65, P73 och P75 är referensområde. Vid punkterna P65 och P71 kunde en liten inverkan av avlopps- och sjövatten konstateras men vid punkterna P64 och P73 kunden ingen påverkan observeras (figur 1). Syresituationen under isen var inom undersökningsområdet huvudsakligen tillfredsställande eller god (mättnadsgrad 61 9 %) både i ytliga och bottennära vattenskikt. Inne i Gamla hamn viken (P51) var syresituationen vid ytan försvarlig (5 %) men tydligt bättre nära bottnen (79 %). Vid punkten P78 var syrehalten i ytvattnet på gränsen mellan försvarlig och nöjaktig (59 %). Figur 1. Uppskattning av avloppsoch sjövattnets utbredningsområden i mars 217 på basen av ytvattnets (1m) kvalitet. (Från alla punkter finns inte prov på grund av dåliga isförhållanden). (Innehåller data från Lantmäteriverkets Terrängdatabas 5/217.)
4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 217 12 De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningen i maj (15. 16.5.) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt för tidpunkten. Avtappningen från Larsmo-Öjasjön var i maj (Hästgrundet 47 m 3 /s, Gertruds 37 m 3 /s) betydligt större än genomsnittet. Vid provtagningen var dock luckorna vid Gertruds stängda och vid Hästgrundet var den ena luckan öppen och den andra stängd. Ytvattnets temperatur var 4 7 C och en svag temperaturskiktning kunde noteras endast vid en del av de djupare punkterna. Inverkan av sjö- och avloppsvattnen på havsområdet var något mindre än under föregående år. Larsmosjöns vattens inverkan kunde ses utanför Hästgrundet (P55) och vidare ända till Hälsingöfjärden (P66) som brunare (11 15 mgpt/l) och ställvis grumligare (2,8 4,7 FTU) ytvatten, jämfört med havsvatten. Utanför Gertruds kunde sjövatten observeras i hela vattenpelaren i Kackursfjärden (P79: färgtal 16 mgpt/l). Vid provtagningspunkten norr om denna var inverkan betydligt svagare och kunde ses närmast i ytvattnet. Inverkan av kanalen som rinner genom staden kunde ses vid punkterna P51 och P52. Inom området som påverkas av avlopps- och sjövatten var vattnets näringsämnes- och järnhalter ställvis förhöjda i hela vattenpelaren. Också elledningsförmågan var lägre inom de områden som påverkas av sjöoch avloppsvatten än i övriga delar av havsområdet. Siktdjupet var inom det påverkade området 1,1 2, m, 2,3 3,9 m i de yttre delarna av skärgården (P64, P65, P71) och 3,6 5, m i öppna havet (P73, P75). Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna i inre skärgården till över 5 µg/l (max. P66: 8, µg/l). Från punkten P62 ut till öppna havet var klorofyllhalterna 2,3 3,7 µg/l. Ammonium- och nitratkväve fanns i mätbara halter vid nästan alla punkter, de högsta halterna fanns inom området som påverkas avlopps- och sjövatten. Vid den yttersta punkten (P75) låg halten ammoniumkväve i hela vattenpelaren under detektionsgränsen (< 3 µg/l). Halten tarmbakterier var låg utanför stadens avloppsreningsverk. Resultaten av temperaturkarteringen i augusti (15.-18.8.) visade att vattnet var varmast norr om Alholmen (max 18,2 C). I övrigt var ytvattnets temperatur 15,5 17,9 grader i det inre kustområdet. En tydlig temperaturskiktning kunde ses endast vid Fallskär. I recipientkontrollen observerades temperaturskiktning i Orrskärsfjärden (P79) där också syrehalten hade försämrats vid bottnen (syremättnad 51 %) Dammluckorna hade varit stängda från mitten av juni och den allmänna situationen var tämligen havsvattenpräglad. Norr om Alholmen var ytvattnet något brunare (74 97 mg Pt/l) än inom havsområdet i övrigt. Inom undersökningsområdet var ytvattnets färg i övrigt 11 49 mg Pt/l. Halterna organiskt kol (TOC) samt järn och näringsämnen var förhöjda i ytvattnet och ställvis i hela vattenpelaren inom området som påverkas av avlopps- och sjövatten. Vattnet var också något grumligt. Siktdjupet var i augusti bättre än föregående år inom hela undersökningsområdet: 1,2 2,4 m och i yttre skärgården och havspunkterna 3,6 7,5 m. Klorofyllhalterna var inom det påverkade området på lindrigt eutrof nivå (5,7 9,5 µg/l). De högsta halterna fanns i närheten av utsläppen av industrins kyl- och avloppsvatten (P55). I närheten av utsläppen förekom små mängder bakterier (1-2 cfu/1 ml). Också vid Mässkär var bakteriemängderna mycket små (8 cfu/1 ml). Vid de yttre punkterna (P64, P73 ja P75) var vattnet i hela vattenpelaren av jämn kvalitet och halterna var små. I provet (P64, 1 m) som Södra Österbottens NTM-central tog i mitten av augusti (11.8.) var grumligheten (2,1 FTU) färgtalet och kvävehalten högre än i samkontrollens prov från augusti. I övrigt var resultaten ganska lika (bilagor 2 och 5). Vid provtagningen i oktober (16. 18.1.) hade vattenpelaren avkylts och hade jämn temperatur (7 8 C) och var av mycket jämn kvalitet. September oktober var något regnigare än normalt och dammluckorna vid Hästgrundet var huvudsakligen öppna. Luckorna vid Gertruds var stängda nästan hela september och början av oktober. Avtappningen genom fiskvägarna var jämn under hela förhösten. Avlopps- och sjövattnets inverkan kunde ses vid Hästgrundets närpunkter (P55 och P54) samt därifrån norrut (P67 och P66) som tydligt brunare och mera järn- och närsalthaltigt vatten än i det övriga havsområdet. Larsmos-
15./16.5. 2.6. 3.7. 19./2.7. 2.8. 15./16.8. 29.8. 18.9. 16./18.1. 13 jöns inverkan kunde ses i Kackursfjärden P79) och Orrskärsfjärden (P78). Inom dessa områden var också elledningsförmågan längre än inom andra områden. Inom övriga delar av undersökningsområdet var förhållandena präglade av havsvatten och vattnets färgtal var 19 31 mg Pt/l. Siktdjupet i den inre skärgården var 1,2 2,8 m och vid punkten P62 3,2 m. Punkterna P73 och P75 kunde inte nås i oktober på grund av hård vind och sjögång. Klorofyllhalterna varierade mellan 1,5 µg/l i Gamla hamn (P51) och 3,6 µg/l väster om Ådön (P71). Vid provtagningspunkterna nära industrins och stadens utsläpp uppmättes låga bakteriehalter (1 19 cfu/ 1ml). Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67) Figurerna 11 16 visar variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färg och halter av totalfosfor och totalkväve samt variationerna i halterna klorofyll a från maj till oktober vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Variationerna under sommaren var tämligen normala. Skillnaderna mellan de yttre och inre punkterna var tydliga eftersom dammluckorna var stängda nästan hela sommaren. Sjö- och avloppsvattnets inverkan syntes såsom under tidigare år som mindre siktdjup (figur 11), förhöjd grumlighet och färgtal (figurerna 12 och 13) och som förhöjda näringsämneshalter i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67) (figurerna 14 och 15). Påverkan av avloppsvatten kunde också ses söder om utsläppsområdet (P52). Påverkan utsträcktes beträffande siktdjup och klorofyllhalter i början av sommaren tidvis till punkten P64 utanför Mässkär. De högsta färgtalen uppmättes, med undantag för början av juli, vid punkten P54 där också de högsta totalfosfor- och totalkvävehalterna i regel uppmättes (figurerna 13-15). De lägsta och jämnaste halterna uppmättes vid punkten P64. De högsta klorofyllhalterna (max. 11,3 µg/l) uppmättes vid nästan alla punkter i slutet av juli. Också vid punkten P64 observerades då en för den punkten exceptionellt hög halt (figur 16). Fosforhalterna varierade mellan 69 µg/l vid den inre punkten (P54, slutet av september) och 5, µg/l vid den yttre punkten (P64 i september). Kvävehalterna varierade vid motsvarande punkter mellan 1 µg/l (oktober) och 22 µg/l (september) (figurerna 14 och 15). m 5, Näkösyvyys/ Siktdjupet P52 P54 P62 P64 P67 4, 3, 2, 1,, Figur 11. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havsområdet utanför Jakobstad under perioden med öppet vatten år 217. (Siktdjupet vid punkten P64 18.1. (2,2 m) borttagen, observationen möjligen felaktig)
15./6.5. 2.6. 3.7. 19./2.7. 2.8. 15./16.8. 29.8. 18.9. 16./18.1. 15./6.5. 2.6. 3.7. 19./2.7. 2.8. 15./16.8. 29.8. 18.9. 16./18.1. 15./6.5. 2.6. 3.7. 19./2.7. 2.8. 15./16.8. 29.8. 18.9. 16./18.1. 14 FTU 8 Sameus/ Grumlighet P52 P54 P62 P64 P67 7 6 5 4 3 2 1 Figur 12. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FTU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under perioden med öppet vatten år 217. mg Pt/l 25 Väri/ Färg (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P67 2 15 1 5 Figur 13. Ytvattnets (1 m) färgtal (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten 217. µg/l 7 kok - P/ tot - P P52 P54 P62 P64 P67 6 5 4 3 2 1 Figur 14. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten år 217.
15./6.5. 2.6. 3.7. 19./2.7. 2.8. 15./16.8. 29.8. 18.9. 16./18.1. 15./6.5. 2.6. 3.7. 19./2.7. 2.8. 15./16.8. 29.8. 18.9. 16./18.1. 15 µg/l 14 kok - N/ tot - N P52 P54 P62 P64 P67 12 1 8 6 4 2 Figur 15. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten 217. a - klorofylli/ a - klorofyll µg/l P52 P54 P62 P64 P67 12 1 8 6 4 2 Figur 16. Halterna av klorofyll-a (µg/l) i ytvattnet ( 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten år 217. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för tiden med öppet vatten år 217 visas i figur 17. I eutrofieringsklassificeringen har använts medelvärden för klorofyll från hela tiden med öppet vatten (tabell 5, Aaltonen & Kyröläinen 1986), medan man i den ekologiska klassificeringen (kap. 4.5) använder medelvärden för klorofyll från juli-augusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 212). Tabell 5. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Kyröläinen 1986). Klass a-klo µg/l Ytterst eutrof > 1 µg/l Mycket eutrof 3 1 µg/l Eutrof 1 3 µg/l Måttligt eutrof 5 1 µg/l På väg att eutrofieras 2 5 µg/l Karg < 2 µg/l
16 På basen av medelvärden för klorofyllhalt indelades undersökningsområdet i två eutrofiklasser: på väg att eutrofieras och måttligt eutrof. Jämfört med föregående år var klorofyllvärdena lägre 217 inom hela havsområdet utanför Jakobstad. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet ut till området öster om Ådön och i norr till Kackursfjärden. Punkterna P62, P64, P65, P71, P73, P75 och P78 hörde till klassen på väg att eutrofieras. Punkten vid Orrskärsfjärden (P78) låg nära gränsen till måttligt eutrof. Figur 17. Eutrofiklassificering på basen av medelvärden för klorofylla från hela sommarhalvåret 217 (maj-oktober). Medelvärden för intensivuppföljning från punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n = 9). Vid övriga punkter n=3. (Innehåller data från Lantmäteriverkets terrängdatabas 5/217) 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 217 Tillväxtprov av perifyton gjordes på 1 platser med två veckors inkubationstid under tiden 2.7. 2.8.217. Tillväxten mättes från parallella plexiglasskivor från vilka algpåväxten lösgjordes i laboratoriet efter inkubationstidens slut. Från algpåväxten analyserades klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Perifytonproven ger väsentlig tilläggsinformation om utsläppsområdenas situation och beskriver värmebelastningens inverkan bättre än vattnets klorofyllhalter. Med hjälp av påväxtproven kan man i allmänhet påvisa värmebelastningens influensområde men proven är svåra att upprepa och provtagningsplatserna kan jämföras tillförlitligt endast inom samma växtperiod. Resultaten från 217 är åskådliggjorda i figur 18. Observationsplatserna, deras koordinater och resultat finns i bilaga 4. Skivunderlagen vid observationsplatsen P1 (Pörkenäs) hade försvunnit och inga resultat finns från denna plats.
2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 17 Kyl- och avloppsvattnets inverkan på perifytontillväxten var tydlig 217. Under inkubationstiden var påverkan av Larsmosjöns vatten liten eftersom vattnet strömmade ut endast via fiskvägarna. Dammluckorna hade dessutom varit stängda från mitten av juni. Algtillväxten i närheten av Alholmens Krafts och UPM:s utsläpp av avlopps- och kylvatten var många tiotals gånger större än inom referensområdena (Ådö och Mässkär). Utanför hamnen och i närheten av utsläppet från stadens reningsverk var algtillväxten på samma nivå som inom referensområdet (figur 18). a-klo µg/m 2 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Perifyton Klorofylli-a Kiintoaine Ka mg/m 2 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Pörkenäs Figur 18. Resultaten från påväxt av perifyton i Jakobstads havsområde sommaren 217. 4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2 217 Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och klorofyll-a) under vintrarna och tid med öppet vatten 2 217 vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 visas i figurerna 19 23. Issituationen vid kusten försvårar möjligheterna att nå de yttre provtagningspunkterna och på grund av det är resultaten från punkt P75 ersatta med data från punkt P77 för vintrarna 2, 21, 25 och 27, med data från punkt P78 för vintern 29 och med data från punkt P73 för vintern 21 och 217. Provpunkt P75 befann sig vintern 211 inne i packisen och provet togs cirka 3 km längre söderut. Resultaten från punkt P75 har åren 212-214 och 216 ersatts med data från punkt P71. Punkt P71 motsvarar dock inte riktigt punkt P75, eftersom sjö-/avloppsvattnet inverkar under vintern, vilket ses i färgtalen och näringshalterna. kyll/mätt % 11 Happi/ Syre 2-217 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 19. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden 2 217.
2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 18 SYRE Under 2-talet har syresituationen stabiliserats inom hela området så att ytvattnets syrehalt åtminstone är nöjaktig men för det mesta god. Vintern 217 var syremättnadsgraden vid Lillgrundet (P67) och punkterna därifrån norrut (P66, P78 och P79; bilaga 2.1) nöjaktig (5 74 %). Också vid punkten P55 var syremättnaden i ytvattnet nöjaktig (74 %). Vid de övriga observationspunkterna var syresituationen god (8 89 %). mg Pt/l 21 Väri/ Färg 2-217 Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P67 P75 18 15 12 9 6 3 Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori) mg Pt/l 21 P52 P54 P62 P64 P67 P75 18 15 12 9 6 3 Figur 2. Variationer i vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 vintertid och tid med öppet vatten 2 217. FÄRG Under vintern varierar vattnets färgtal mycket kraftigt till följd av att avlopps- och sjövattnet sprids olika beroende på avtappningssituationen. Området om påverkades av Larsmosjöns vatten utsträckte sig enligt färgtalen tydligt till området Ådön-Hälsingön (P62) (figur 2). Under perioden med öppet vatten kan ses en tydlig gradient i vattnets färg utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet är betydligt brunare än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P64 och P71) är färgtalen låga (217: medeltal 18 och 13 mg Pt/l) och variationerna är små. Färgtalen var 217 lägre än föregående år, speciellt vid de inre punkterna (figur 2).
2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 19 Fosfori/ Fosfor 2-217 µg/l 1 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m µg/l 1 P52 P54 P62 P64 P67 P75 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 21. Variationerna i totalfosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2 217. FOSFOR Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgtalen beroende på avtappningarna av sjövatten under de olika åren. Halterna har varit konstant låga endast vid den yttersta observationspunkten (P75/ersättande). Den stigande trenden i fosforhalterna från 212 vid punkterna nära utsläppen bröts 217 när halterna var betydligt lägre än föregående år inom hela havsområdet (figur 21). Fosforhalternas variation är under tiden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska jämna på de yttersta punkterna under hela 2-talet. Den svagt ökande trend som under de senaste åren kunnat observeras i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och P67) återgick 217 till nivån för 3-4 år sedan. Från fastlandet utåt sjunker fosforhalterna till nivån 1 µg/l vid punkterna P64 och P75 (figur 21).
2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 2 µg/l 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 8 Typpi/ Kväve 2-217 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 µg/l 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Avovesi/ Öppet vatten 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 Figur 22. Variationerna i kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2 217. KVÄVE Under vintern varierar halterna totalkväve liksom färgtalen och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna av sjövatten. De högsta halterna finns nära utsläppsområdena och de lägsta ute i öppna havet. Vintern 217 var kvävehalterna inom avloppsvattnets och sjövattnets influensområde (P52, P54 ja P67) lägre än föregående år och var 79 92 µg/l (figur 22). Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på ungefär 6 1 µg/l och sjunker till ungefär 2 4 µg/l ut mot havet. De genomsnittliga halterna som under de senaste åren ökat både inom utsläpps- och verkningsområdet liksom även längre ut var 217 tydligt lägre än tidigare år (figur 22). KLOROFYLL På basen av klorofyll-a -halten, som indikerar eutrofiering, har skillnaderna mellan inre och yttre områden ökat under 2-talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön har
2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 21 en stor inverkan på klorofyllhalterna vid dessa punkter. Klorofyllhalterna vid punkterna P52, P62, P64 och P75 har visat en sjunkande trend under 2-talet. Trenden verkar dock ha planat ut under de senaste åren (figur 23). Klorofyllhalterna vid observationspunkt P75 har legat omkring bakgrundshalten. Vid punkterna P52, P54 och P67 pendlar halterna något från år till år. Vid punkterna P54 och P67 i det inre kustområdet var klorofyllhalterna höga åren 213 och 214 när dammluckorna i stort sett var stängda. 217 hade de genomsnittliga klorofyllhalterna minskat något vid alla punkter jämfört med 216. Sjövatten avtappades under juni-augusti huvudsakligen via fiskvägarna. µg/l 25 a-klorofylli/ a-klorofyll 2-217 Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 2 15 1 5 Figur 23. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalter vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren 2 217 (intensivuppföljningens resultat 9-16/ år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av materialet från år 217 och 213 216 har för varje observationspunkt gjorts en parametervis bedömning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas inom vattenförvaltningen (Vuori m.fl. 29; Aroviita m.fl. 212). I beräkningen har använts klorofyllhalter, näringsämnenas totalhalter och siktdjup från sensommarens provtagning (3.7 18.9). Observationspunkternas vattenkvalitet har med dessa parametrar och enligt miljöförvaltningens anvisningar jämförts med gränserna för klasserna utmärkt dålig (se tabell 6). För Larsmosjön har på samma sätt som för kustområdets observationspunkter gjorts motsvarande parametervisa beräkning på basen av vattenkvalitetsdata för 217 och 216. Larsmosjön är en konstgjord vattenförekomst, som dock i den ekologiska klassificeringen anses höra till typen grunda humussjöar (MRh). De parametrar och principer som används för klassificering av sjöar avviker från kustområdets klassificering. I klassificeringen av sjöar används växtperiodens (juni-september) klorofyllhalter och näringsämnenas totalhalter. Observationspunkternas vattenkvalitet har med dessa parametrar och enligt miljöförvaltningens anvisningar jämförts med gränserna för klasserna utmärkt dålig (se tabell 6). Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har behandlats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen och enligt bottenfaunans BBI-index placeras observationsplatserna i klasserna utmärkt dålig (Nyman 218 tabell 1).
22 Tabell 6. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), siktdjupet (SD) och klorofyll a (a-klo) (Aroviita m.fl. 212). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde, MRh = Grunda humussjöar. JÄMFÖRELSEVÄRDEN ParameterFÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God KLASSGRÄNSER Nöjaktig Försvarlig Dålig Tot-P Pu 7,5 alle 9 9 11 11 15 15 2 yli 2 Tot-P Ps 9 alle 11 11 14 14 18 18 27 yli 27 Tot-N Pu 225 alle 27 27 315 315 35 35 4 yli 4 Tot-N Ps 26 alle 35 35 34 34 37 37 42 yli 42 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1, 1,7 alle 1, a-klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a-klo Ps 2 alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 kok-p MRh 2 alle 3 3 45 45 6 6 75 yli 75 Kok- N MRh 51 alle 58 58 8 8 1 1 12 yli 12 a-klo MRh 8,5 alle 13,5 13,5 25 25 5 5 1 yli 1 NS MRh ingen jämförelsev. - - - - - Vattenkvaliteten år 217 och jämförelseperioden 213 217 enligt den ekologiska klassificeringens parametrar År 217 Vattenkvaliteten var 217 något bättre än föregående år. Jämfört med de genomsnittliga vattenkvalitetsklasserna för de föregående fem åren (213 217) var klassen för de flesta punkterna på samma nivå eller t.o.m. något bättre. Endast vid punkten P71 väster om Ådön var klassen sämre än genomsnittet (tabell 7). Av punkterna som finns inom det inre kustområdet (Ps) placerade sig punkterna i Gamla hamn (P51) och Hälsingöfjärden (P66) på basen av vattenkvalitetsparameterna 217 i klassen nöjaktig och punkterna P52 och P53 i klassen försvarlig. Punkten P61 var på gränsen mellan klasserna nöjaktig och försvarlig samt de övriga punkterna (P54, P55, P78 ja P79) på gränsen försvarlig / dålig. Av observationspunkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerade sig punkterna P62 och P71 enligt vattenkvaliteten i klassen nöjaktig. Punkten P64 och punkten öster om Ören P65 var i klassen god och de yttre observationspunkterna (P73 och P75) i klassen utmärkt (tabell 7, figur 24). Av Larsmosjöns observationspunkter klassificerades punkten vid Gertruds (L5) som god. Punkten vid Fårholmen (L6A) fanns i klassen nöjaktig. Larsmosjöns vatten är mycket brunt och det begränsar planktontillväxten i sjön. Därför placeras Larsmosjön enligt halterna klorofyll-a i en betydligt bättre klass än på basen av halten näringsämnen. Tabell 7. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 217 (n=antal observationer) samt vattenkvalitetens klass för perioden 213 217. Tyyppi/ 217 Vedenlaatu Piste vesimuodostuma n tot-p tot-n a-klo NS Vedenlaatu 213-217 51 Ps Prs edusta 1 19 34 6,4 2, T V/Hu 52 Ps Prs edusta 6 24 462 5,7 1,7 V V/Hu 53 Ps Prs edusta 1 25 39 8,4 1,6 V V/Hu 54 Ps Prs edusta 6 44 68 8, 1,3 V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta 1 56 55 9,5 1,2 V/Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta 1 21 27 7,9 2, T/V T/V 62 Pu Kallan 6 14 328 4,1 2,3 T T 64 Pu Kallan 6 7 265 2,8 4,1 H H 65 Pu Kallan 1 9 22 3,1 3,6 H H 66 Ps Prs edusta 1 18 34 5,7 1,7 T V 67 Ps Prs edusta 6 31 498 6,2 1,5 V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan 1 12 24 3,3 2,6 T H 73 Pu Ukpyy ulko 1 6 2 2,6 6, E E 75 Pu Kallan 1 4 2 1,7 7,5 E E 78 Ps L-saaristo 1 16 35 5,7 2,4 T T/V 79 Ps Prs edusta 6 25 527 5,5 1,8 V V L5 Mrh/ Luodonjärvi 6 5 793 1,5 H T L6A Mrh/ Luodonjärvi 6 64 951 15,2 T V
23 Perioden 213 217 De yttre observationspunkterna P73 och P75 inom det yttre kustområdet (Pu) placerar sig på basen av data från 213 217 i klassen utmärkt. Punkterna P64, P65 och P71 finns i klassen god och observationspunkten P62 i klassen nöjaktig. Av observationspunkterna inom det inre kustområdet (Ps) placerar sig på basen av samkontrollresultaten 213 217 största delen (P51, P52, P53, P54, P55 ja P67) på gränsen mellan klasserna försvarlig/dålig. Punkterna P61 och P78 placerar sig på gränsen mellan klasserna nöjaktig och försvarlig och punkterna P66 och P79 hör till klassen försvarlig (tabell 8, figur 24). Den rikliga avtappningen av vatten från Larsmosjön 215 och 216 försämrade vattenkvaliteten vid observationspunkterna inom det inre kustområdet och 216 även i ytterskärgården. Under beräkningsperioden 217 avtappades vatten endast via fiskvägarna med påföljd att näringsämneshalterna var lägre och siktdjupet större än under 216. Vattenkvalitetsklassen för punkterna P51, P53, P55, P61, P65, P66, P71 och P78 baseras vissa år endast på en observation. För de övriga punkterna är datamaterialet större (ca 6 observationer/år) (bilaga 12). Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna i området utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren 213-217 och Larsmosjöns observationspunkter 216 217 samt klassificeringen för perioden 213 217. Piste Tyyppi/ vesimuodostuma 213 214 215 216 217 Jakso 213-217 51 Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu T V/Hu 52 Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V V/Hu 53 Ps Prs edusta V/Hu V V V/Hu V V/Hu 54 Ps Prs edusta Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta T/V V V T T/V T/V 62 Pu Kallan T T T V/Hu T T 64 Pu Kallan H H H T H H 65 Pu Kallan E/H H H T/V H H 66 Ps Prs edusta V Hu V V/Hu T V 67 Ps Prs edusta Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan H H H V T H 73 Pu Ukpyy ulko E/H E E E E 75 Pu Kallan E/H E E E E 78 Ps L-saaristo T T/V V/Hu V/Hu T T/V 79 Ps Prs edusta V V V/Hu V/Hu V V L5 Mrh/ Luodonjärvi T/V H T L6A Mrh/ Luodonjärvi V T V Vid användningen av vattenkvalitetsparametrarna och klassgränserna för den ekologiska klassificeringen utanför Jakobstad är ett problem att Larsmosjöns vatten tidvis har en kraftig inverkan och det inre kustområdet utanför Jakobstad kan därför anses vara ett åmynningsområde. I klassificeringen finns dock inte särskilda klassificeringskriterier och gränsvärden för mynningsområden. På basen av bottendjursmaterialet är tillståndet i Jakobstads havsområde betydligt bättre än det som uppskattats på basen av vattenkvalitet. Bottenfaunan placerar sig 217 enligt den ekologiska klassificeringens BBI-index, beroende på platsen, antingen i klassen god eller utmärkt. Också inom perioden 212 216 har bottenfaunans tillstånd i huvudsak god eller utmärkt (s. 29). Vattenförekomstens egentliga klassificering görs för varje vattenförekomst i samband med vattenvårdens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 213 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga. Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde hade en god status (Westberg & Lax 216; Bonde m.fl. 216). Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet från åren 26 212 med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna.
24 Figur 24. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 212) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 217 och perioden 213 217. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 5/217) 5. FISKERIKONTROLLEN Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster erhölls enligt kontrollprogrammet från fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 217 års uppgifter om fisket på havsområdet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 218, bilaga 6). Antalet fiskare på området år 217 var 534 personer. Av dessa var 35 yrkes- eller binäringsfiskare (Wistbacka 218). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 18, i Eugmo 5, i Vestersundsby 11 och i Pörkenäs 1. Som fångstredskap användes fortsättningsvis främst nät, av vilka de med 4 5 mm maskstorlek var det mest använda. Dessutom fiskades det bl.a. med sikfällor, lakryssjor, kassar, kastspön och metspön (bilaga 6). Fångsten var 217 totalt 176 4 kg och var större än föregående år (216: 147 kg). Under 217 utfördes inget skötselfiske men foderkökens intresse för foderfisk ökande fisket av braxen och mört inom området. Braxen var liksom tidigare år, den dominerade fiskarten i fångsten (figur 25, tabell 9) och fångsten av denna ökade med en tredjedel från föregående år. Efter braxen var strömming och sik de följande mest allmänna fångstarterna och bägge ökade något från föregående år. Också fångsten av mört, lax och lake ökade något. Mest ökade fångsten av mört (+ 65 %). Fångsterna av lax och lake ökade med ungefär en tredjedel. Fångsterna av öring, id, gädda och gös minskade. Den största förändringen gällde iden där fångsten minskade till hälften från föregående år (Wistbacka 218).
25 Tabell 9. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 24 217 (Wistbacka 218). Mört och id ingår i gruppen övriga fram till år 25. Saalis/ Fångst 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 siika/sik 2 823 17 2 18 33 15 198 1 281 9 533 14 543 15 268 18 47 2 119 2 29 22 918 17 46 2645 lohi/lax 7 867 9 926 7 949 5 841 4 128 5 458 4 981 7 451 1 736 5 256 7 273 8 662 2 853 381 taimen/öring 795 1 113 1 973 2 11 1 37 1 338 1 84 1 573 3 14 1 562 1 368 1 29 1 667 1398 silakka/strömm. 1 72 26 621 1 776 22 529 74 869 1 582 1 826 2 656 2 35 27 751 36 86 37 526 43637 made/lake 3 725 4 499 4 712 5 78 3 43 4 724 5 134 4 686 7 431 6 622 4 15 4 36 6 12 7924 ahven/abborre 5 631 4 69 3 988 3 588 2 991 4 497 4 278 4 61 4 955 5 13 4 84 4 231 5 19 5537 hauki/gädda 7 786 6 972 6 78 7 11 4 187 6 73 8 168 9 264 1 1 8 36 7 785 6 773 8 92 6149 lahna/braxen 1 728 7 31 12 243 13 62 8 14 13 298 15 899 36 989 78 253 11 822 126 289 16 137 49 294 65882 kuha/gös 414 8 1 334 4 48 913 1 339 2 6 1 953 1 121 1 136 1 212 1 213 2 561 2368 särki/mört 223 252 157 4 174 3 69 4 789 8 91 8 89 8 382 6 969 9 55 14929 säynävä/id 1 967 1 852 1 291 1 878 2 968 2 782 3 654 3 273 3 666 4 84 5 47 2829 muut/övrigt 4 722 3 994 1 687 5 49 4 192 4 446 1 297 1 686 1 741 1 424 2 877 575 1 331 1342 Totalt 73 193 82 927 72 763 9 19 42 765 58 257 65 63 92 877 15 195 165 692 215 451 23 217 147 393 176 441 kg/v 225 Kalasaalis / Fiskfångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt 2 175 15 125 1 75 5 25 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Figur 24. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 25 217 (Wistbacka 26 218). Gruppen övriga innehåller bl.a. fångsterna av siklöja, mört, nors och id. 6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR I KONTROLL- OMRÅDET UNDER ÅR 217 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom området Jakobstad och Larsmo finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/28). I samband med provtagningarna vid EU-stränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som hälsoinspektörerna vid Jakobstads social- och hälsovårdsverk utfört finns i bilaga 7. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 217 observerades inga blågröna alger i Ådö fiskehamn (bilaga 8).
26 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 217 Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter har rapporterats separat och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (218) rapporterade resultat. 6.2.1. Metoder Proven togs 3.9.217. Provtagningen utfördes i enlighet med standard SFS 576. Proven togs med en Ekman-hämtare (areal 246 cm 2 ) med fem hugg på var provpunkt. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett,5 och 1, mm dubbelsåll och resultaten från sållen sammanfördes. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från,5 mm:s såll förvarades i 7 % etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Biomassan för musselkräftor och andra mycket små djur bedömdes på basen av deras uppskattade volym. 6.2.2. Artsammansättning, individtäthet och biomassa Det påträffades sammanlagt 16 bottendjursarter eller -grupper på observationspunkterna år 217. Den stationsvisa variationen var 7 11 arter/grupper. Fåborstmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var den dominerande arten, påträffades 217, liksom oftast också under tidigare år, på alla stationer. Limnodrilus hoffmeisteri förekom som dominerande art vid punkt P54). Den nya arten tillhörande släktet Naididae, Paranais frici, som påträffades år 212 påträffades inte längre i proven. Arten är en ny art i Östersjön men uppenbarligen oskadlig (Ljungberg m.fl. 211). Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) påträffades på alla provtagningsplatser. Den dominerade biomassan på stationerna 53, 62 och 65. Havsborstmasken (Manayunkia aestuarina), som på grund av den låga salthalten lever nära sin toleransgräns och som påträffades för första gången utanför Jakobstad år 29, fanns fortfarande i yttre skärgården vid punkten 65. Fjädermygglarver (Chironomidae) förekom 217 i mycket små mängder och endast av larver tillhörande släktet Procladius. De storvuxna larverna av släktet Chironomus som indikerar eutrofiering förekom inte alls år 217. Musselkräftor (Ostracoda) som indikerar frisk botten (Vuori m.fl. 29) förekom på alla punkter och speciellt rikligt vid punkterna 78. Vitmärla (Monoporeia affinis) och skorv (Saduria entomon) påträffades inte överhuvudtaget år 217. Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan 1 4 3 ind./m 2 och biomassan varierade mellan,6 2,5 g/m 2 (figur 26, bilaga 9). Det totala individantalet var störst vid provpunkt 78 där det fanns musselkräftor i stort antal. Biomassan var störst vid platsen 65 där bottenfaunan nästan enbart bestod av amerikansk havsborstmask. Figur 26. Bottenfaunans individtäthet (st/m 2 ) och biomassa (g/m 2 ) vid provtagningspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad år 217. (Nyman 218)
27 Punkterna 53 och 71 har ingått i kontrollen från 212. I närheten av punkten 53 har utförts muddringsarbeten 212 215. Individantalet vid punkten var 217 något större än föregående år närmast på grund av större antal amerikansk havsborstmask och bottenfaunan håller uppenbarligen på att återhämta sig efter muddringen. På provtagningsplatsen 54 kunde man 217, liksom 216, inte längre tydligt ses det skikt av lera som uppkom vid muddringen år 212. Bottenfaunan var likartad med faunan 214 215, men biomassan lägre på grund av en stor mängd av amerikansk havsborstmask var mycket små till storleken. Provtagningsplatsen 62 befinner sig i den djuphåla i yttre skärgården där farleden till Jakobstad går och där muddringar utfördes år 215. Det totala individantalet har här hållit sig ganska stabilt även om sammansättningen varierat. Speciellt har den amerikanska havsborstmaskens antal har varierat och bidragit till att biomassan varierat kraftigt. Minskningen av fåborstmaskarnas antal under de senaste åren fortsatte 217 då deras andel i individantal och biomassan var obetydlig. På provtagningsplatsen 65 i Larsmo skärgård var totala individmängden något högre men biomassan mindre än föregående år beroende på att individerna av amerikansk havsborstmask var mindre till storleken. Från åren 21 211 framåt har största delen av individen och biomassan bestått av amerikansk havsborstmask. Bottenfaunan på provtagningsplasten 71 i yttre skärgården har tidigare år bestått närmast av fåborstmaskar och storvuxna Chironomus-larver. Chironomus-larver förekom 217 inte alls och också fåborstmaskarna och musselkräftorna var färre än tidigare. Provtagningsplatsen 78 ligger inom Larsmosjöns verkningsområde. Individantalet ökade något 217 jämfört med tidigare år beroende på en stor mängd musselkräftor. Biomassan var mindre än året innan. 6.2.3. Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Enligt den inom vattenvårdsplaneringen år 212 uppdaterade beräkningsmodellen (Perus & Österberg 212) har bottenfaunans kvalitetsklasser i huvudsak förblivit på samma nivå och inga betydande förändringar, åtminstone inte åt det sämre hållet, kan ses. På basen av materialet från 217 placerade sig vattenförekomsterna Havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo skärgård i klassen god och vattenförekomsten Kallan i klassen utmärkt (tabell 1). Tabell 1. Punktvisa BBI-ELS indexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren 28-217. E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig. Vuosi 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Asema Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta 53 54,71,76,76,61,53,66,89 H H H H T H H,6,52,48,95,58 1,3,48,4,61,63 H T T H H E T T H H Vesimuodostuma Kallan,77,72,67 1,51,98 1,4 1,35 1,47 1,46 1,7 62 H H H E E E E E E E 1,37 1,44 1,9 1,68,81,7 1,12,91 1,7,86 65 E E E E H H E H E H,73 1,9 1,9 1,9,95 1,13 1,24 71 H E E E E E E Vesimuodostuma Luodon saaristo 1,,92,76,95,92,9,89,92,95,95 78 E H H H H H H H H H Vid tolkningen av kvalitetsindexen finns skäl att beakta att indexvärdet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar. Alla arter av fåborstmaskar och fjädermyggor har t.ex. getts vägningen dålig även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvär-
28 dena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrannheten för arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenförekomsterna utförs i samband med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I indexvärden beräknade för vattenförekomsterna i sin helhet och på basen av observationer från flera år utjämnas felen i någon mån och de avspeglar säkrare vattenområdets tillstånd. Den ekologiska klassificeringen görs dock av myndigheterna i samband med vattenvårdsplaneringen, följande gång på hösten 218. 6.3 Temperaturkarteringar Inom spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 217 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Palomäki 218). Karteringsresultaten från år 217 jämfördes med temperaturer uppmätta från de samma observationsplatser innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 199 21). Under observationstillfället i mars 217 var området utanför kylvattenkanalen isfritt liksom också hamnen och farleden ut förbi Ådön till öppna havet. Det undersökta områdets maximitemperaturer varierade mellan,1 2,5 grader. Vattnet var varmast norr om utsläppsstället, från utsläppsstället finns inte data. Alholmens Krafts kraftverk var ur bruk största delen av mars och värmebelastningen under mars kom huvudsakligen från UPM-Kymmenes fabriker. Påverkningsområdet för det varma vattnet sträckte sig ungefär en kilometer norrut från utsläppskanalen i riktning mot Risöhäll. I närheten av utsläppskanalen var vattnet något varmare vid ytan än vid bottnen. Inverkan av Larsmosjöns sötvatten kunde ses endast i Kackursfjärden där det i närheten av bottnen fanns något saltare vatten. På övriga områden bestod de djupare vattenskikten av salt brackvatten. I maj 217 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 4,8 8,5 grader. Den högsta temperaturen uppmättes utanför utsläppskanalen. I maj var vattnet endast svagt skiktat och kylvattnens inverkan var mycket små och sträckte sig några hundra meter från utsläppskanalen. Larsmosjöns inverkan kunde observeras i ytvattnet i Kackursfjärden och vid Hästgrundet. I augusti 217 var vattnets temperatur i snitt ca 1 2 grader kallare än under referensperioden och maximala temperaturer varierade mellan 15,5 18,2 C. Kylvattnens influensområde sträckte sig i ytvattnet cirka en kilometer norrut men i det bottennära vattnet fanns inte alls varmt kylvatten. Temperaturskiktningen var liten vid provpunkterna i augusti, även om man vid Fallskär kunde observera betydligt kallare vatten vid bottnen än i ytvattnet. Inverkan av sötvatten kunde inte observeras. I oktober 217 var vattnets temperatur på observationsområdet för det mesta cirka 1 2 grader kallare än under referensperioden. Maximitemperaturerna vid observationspunkterna varierade mellan 6,2 7,9 C. De högsta temperaturerna uppmättes utanför utsläppskanalen. På basen av temperaturskillnaderna begränsade sig kylvattnets influensområde till ett 1 km 2 stort område utanför utsläppskanalen och ingen inverkan i djupare vattenskikt kunde noteras. Vid mätningsdagarna i oktober var Gertruds dammluckor stängda och i huvudsak också Hästgrundets luckor och vattnet var salt brackvatten vid nästan alla observationspunkter. 6.4 Mässkärs naturstation Avloppsreningsverket Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar kring 25 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet enligt miljötillståndet (3.1.212 LSSAVI/58/4.8/21) varierat mellan,14 1 kgp/år. Tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år 213. Tillståndsgränsen för fast substans är 9 % och 35 mg/l, för den biologiska syreförbrukningen (BOD 7ATU) 9 % och 3 mg/l och för den kemiska syreförbrukningen (COD Cr) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l.
29 Enligt miljötillståndet tas vattenprov två gånger per år (juni och augusti) och recipientkontrollen kan avslutas. År 217 togs avloppsvattenprov i september 5.9. Då uppfyllde det utgående vattnet tillståndskraven till övriga delar (BOD 7ATU 9 % ja 3 mg/l; tot-p 9 % ja 3 mg/l; COD Cr 75 % ja 125 mg/l; fast substans 9 % ja 35 mg/l) förutom för fosfor (66 % ja 6,2 mg/l) (bilaga 13). Recipientkontrollen för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) år 217 utfördes i samband med samkontrollen (14.3. och 16.8.) och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti (bilagor 2.1 och 2.3). Utanför Mässkär kunde man i mars 217 observera en lindrig inverkan av sötvatten och avloppsvatten från fastlandet. Denna inverkan kunde tydligt ses i mätdata från punkten P62 (bilaga 2.1). Vattnets färgtal var i ytvattnet vid Mässkär 7 mgpt/l. Också näringsämneshalterna i ytvattnet (NH4-N µg/l: 1; tot-n: 65 µg/l; tot-p: 16 µg/l) var högre än nära bottnen. Syresituationen var god (84 9 %) och i vattnet förekom inga bakterier. I augusti var vattnet nästan klart (1,2 1,4 FTU) och nästan färglöst (17 19 mg Pt/l). Näringshalterna låg på en nivå som är typisk för området (tot-n: 23 24 µg/l, tot-p: 12 13 µg/l). Även den hygieniska situationen var bra (enterokocker 4-8 cfu/1ml). 6.5 Pörkenäs lägergård Pörkenäs lägergårds avloppsreningsverk renar avloppsvattnet från Pörkenäs och Merilä lägergårdar och det har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 212 är ett Oy KWH-Pipe Ab:s 7 minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess (26 211) renades avloppsvattnet i ett UPO-Metoxy minireningsverk. Miljötillståndet (LSSAVI/229/4.8/21) ålägger verksamhetsutövaren att utföra bruks- och utsläppskontroll för avloppsvattnet så att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Eurofins Ahma Oy och resultaten från år 217 har rapporterats separat (Rinta-Piirto 218). År 217 behandlas 1 18 m3 avloppsvatten i anläggningen. Kontrollen utfördes 217 enligt kontrollprogrammet (Ahma Ympäristö Oy, 4.5.215) och enligt provtagningsfrekvensen i miljötillståndet (2 provtagningar per år). År 217 togs proven i juni (27.6.) och september (6.9.) (Rinta-Piirto 218). Reningsverket fungerade bra 217 även om det under sommaren förekom problem i processen till följd av att slammet dog. Tillståndsvillkoren uppfylldes beträffande reningseffekten BOD 7ATU (96,6 %), fast substans (9,5 %) och COD (9,8 %). Belastningen på recipienten minskade från föregående år. Belastningen av totalfosfor var,13 kg/d, totalkväve,31 kg/d och BOD,83 kg/d. Vid recipientkontrollen 27.6. och 6.9. kunde ingen inverkan från avloppsreningsverket observeras. Vattenkvaliteten var relativt god: syremättnaden var i hela vattenpelaren utmärkt (92 1 %), halterna totalfosfor (<5 17 µg/l) och klorofyllhalterna (2, 8,3 mg/l) på nivågränsen karg/lindrigt eutrofierad. I juni var vattnet svagt grumligt medan grumligheten i september var låg. Vattnets hygieniska kvaliteten var god vid alla punkter (Rinta- Piirto 218). 6.6 Sedimentundersökning 217 En undersökning av sedimenten utanför Jakobstad utfördes 217 som en separat undersökning. Undersökningen gjordes enligt det program Österbottens vatten och miljö r.f uppgjort (Mykrä & Aaltonen 217). Prov togs från observationspunkerna P1, P2 och P4 samt från vattenkvalitetetspunkterna P67, P78 och L11 (Larsmosjön) (tabell 11, bilaga 14). Från sedimentproven undersöktes totalhalterna av metaller (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb) och fluor. Dessutom bestämdes indunstnings- och glödgningsrest, torrsubstans, kväve, fosfor och järn. Över undersökningen har gjorts ett separat sammandrag (Palomäki 217) som också innehåller analysblanketterna. I närheten av stadens och industrins utsläppsplatser har sedimentens metall- och fluorhalter undersökts tidigare åren 23 (Salonen 24) och 27 (Salonen 28). Då togs proven från fyra punkter (P1-P4). Sedimentens halter av klorfenoler har kartlagts åren 1987, 199, 1997, 21 och 27. Åren 21 och
3 27 var summan av klorfenolerna i alla prov under detektionsgränsen (< 5 μg/kg) för den använda analysmetoden. Analysen lämnades bort från undersökningen 217. Tabell 11. Observationspunkterna vid sedimentundersökningen 217. Observationspunkter Koordinater (EETRS-TM35FIN) N E Jäte- ja järvivesien vaikutusalue P1: UPM Kymmene/ Alholmens Kraft utsläpp 772693 288121 P2: Staden Jakobstads avloppsreningsverk utsläpp 77489 28782 P67: Lillgrundet, vattenkvalitetspunkt 775953 28715 Jämförelsepunkt, havsvatten P4: Sysdost om Ören 776884 2882 Jämförelsepunkt, sjövatten P78: Orrskärsfjärden, vattenkvalitetspunkt 783486 286653 Larsmosjön L11: Larsmosjön, Admiral 772462 291142 6.6.1. Resultat och diskussion År 217 Sedimentens halt av torrsubstans var 217 relativt liten förutom vid punkt P4. Variationen var 13 24 %. Vid referenspunkten P4 var torrsubstanshalten betydligt större (49 %) och provets halt av organiska ämnen, som glödgningsresten omvänt beskriver, var mindre än på övriga ställen (figur 27) (Palomäki 217). % Hehkutushäviö 25 2 15 1 5 mg/kg ka. 6 5 4 3 2 1 Fluori P1 P2 P67 P4 P78 L11 P1 P2 P67 P4 P78 L11 Figur 27. Sedimentens glödgningsrest och fluorhalt i Jakobstads havsområde 217. Av metallerna var halterna av kadmium, krom, koppar, nickel och bly lägre i referensstationen P4 än motsvarande halter vid de övriga stationer (figur 28). Likaså var halterna kväve, fosfor och järn lägre vid punkten P4 än vid övriga stationer (figur 29). Beträffande fluorhalter fanns inga betydande skillnader mellan stationerna i havet men vid stationen i Larsmosjön och vid referensstationen för inverkan av sjövattnet (P78) var halterna betydligt högre än i havet (figur 27). Ämneshalterna var också i allmänhet större vid punkterna P78 och L11 än vid stationerna i havet. Halten kadmium var tydligt större vid stationen P1 än vid övriga stationer (Palomäki 217).
31 Cr, Cu, Ni, Pb mg/kg ka. Metallit 4 35 Kromi Kupari Lyijy Nikkeli 3 25 2 15 1 5 mg/kg ka. 3 2,5 2 1,5 1,5 Kadmium P1 P2 P67 P4 P78 L11 P1 P2 P67 P4 P78 L11 Figur 28 Halterna tungmetaller i sedimenten från havsområdet utanför Jakobstad 217. P, N mg/kg ka. Fosfori ja typpi 6 Fosfori 5 Typpi 4 3 2 1 Fe mg/kg ka. 6 5 4 3 2 1 Rauta P1 P2 P67 P4 P78 L11 P1 P2 P67 P4 P78 L11 Figur 29 Halterna fosfor, kväve och järn i sedimenten från havsområdet utanför Jakobstad 217. Med undantag för kadmium låg halterna av alla tungmetaller 217 under den gräns som anses vara naturliga halter. Vid observationsplatsen P1 var halten kadmium (2,7 mg/kg medeltal) betydligt högre och vid övriga platser något högre än den naturliga nivån. Endast vid referensstationen P4 kan kadmiumhalten anses ligga på naturlig nivå. Som referensvärden har använts bakgrundshalterna i Anvisningen för muddring och dumpning (215). Man bör beakta att värdena i anvisningen har angetts för s.k. normaliserade sediment och är endast riktgivande för de i fråga varande icke normaliserade resultaten (Palomäki 217) Referensstationen P4:s jämförbarhet försämras av att mineralmaterialets andel var större än på de andra stationerna. Tungmetaller binds till sedimentets organiska material. De låga halterna på stationen beror på det större avståndet från belastningskällorna men också på den ringa mängden organiskt material (Palomäki 217). Jämförelse med tidigare resultat Halterna av tungmetaller och fluor på stationerna P1, P2 och P4 jämfördes också med resultaten från 23 och 27 (proven -5 cm). Halten kadmium var jämfört med övriga år störst 27 på undersökningsområdets alla tre stationer och hade minskat betydligt 217 på stationerna P2 och P4. Halterna på stationen P1 var högst under alla åren och ingen betydande förändring kunde observeras 217 (figur 3) (Palomäki 217). Halten krom var störst åren 23 och 27 på stationen P2 men hade ungefär halverats 217. På de övriga stationerna var skillnaderna mellan 27 och 217 ganska små (figur 3) (Palomäki 217).
32 mg/kg 4 Cd, pintasedimentti mg/kg 4 Cr, pintasedimentti 3,5 23 27 217 35 23 27 217 3 3 2,5 25 2 2 1,5 15 1 1,5 5 P1 P2 P4 P1 P2 P4 Figur 3 Halterna kadmium och krom i sedimenten från havsområdet utanför Jakobstad 23, 27 och 217. Halten koppar hade minskat något 217 jämfört med tidigare år på stationerna P1 och P2. På referensstationen var halterna små och inga betydande förändringar mellan åren kunde ses (figur 31) (Palomäki 217). Halten nickel hade 27 ökat från 23 på stationerna P1 och P2 men minskat igen i proven från 217. Halterna på stationen P4 var låga under alla undersökningsåren (figur 31) (Palomäki 217). Halterna bly var låga på alla stationer och mellanårsvariationen kan bero på slumpmässiga förändringar. Halterna var dock 217 större på alla stationer än vid undersökningen 27 (figur 31) (Palomäki 217). Beträffande fluor jämfördes resultaten endast från åren 27 och 217 eftersom analysvärdena från 23 var tre storleksklasser större än från de senare åren. Orsaken kan vara byte av analysmetod. Fluorhalten på stationen P1 var 217 ungefär dubbelt så hög som 27. På övriga stationer hade halten minskat (figur 31) (Palomäki 217). mg/kg 4 Cu, pintasedimentti mg/kg 35 Ni, pintasedimentti 35 23 27 217 3 23 27 217 3 25 2 15 1 25 2 15 1 5 5 P1 P2 P4 P1 P2 P4 mg/kg 25 Pb, pintasedimentti mg/kg 1,2 Fluori, pintasedimentti 2 23 27 217 1 27 217 15 1,8,6,4 5,2 P1 P2 P4 P1 P2 P4 Figur 31 Halterna koppar, nickel och bly i sedimenten från havsområdet utanför Jakobstad 23, 27 och 217 samt halterna fluor 27 och 217.
33 6.7 Fiskerikontrollen 217 efter muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten I det följande refereras resultaten 217 för fiskerikontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (211 215) (Keränen 217). Kontrollen har delvis utförts inom samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad. Österbottens NTM-central har godkänt kontrollplanen med beslut 15.9.211 (POHELY/1822/5723/211) och kontrollprogrammet för deponeringen i havet med beslut 11.9.212 (POHELY/1822/5723/211). 217 var det sjätte året i fiskerikontrollen och det andra året i efterkontrollen (216 218). Kontrollen innehöll notning av sikyngel, provfiske med nät och fångst av strömmingsyngel. Provfiske med nät gjordes på fem områden (närområdena Gräggören och Risöhäll, Hälsingöfjärden i inre skärgården och Aligrundet i yttre skärgården samt området nära dumpningsplatsen i havet). På basen av resultaten inträffade de största förändringarna i fiskbestånden vid Gräggören där stammarna av mört och abborre ökade. På basen efter efterkontrollen 217 håller fiskstammarna vid Gräggören på att återgå till det tillstånd de hade före muddringen. Den totala fångsten vid Gräggören var inte längre den största utan den största fångsten ficks vid Risöhäll. På andra provfiskeområden än vid Gräggörn hade under muddringstiden eller under efterkontrollen inte observerats förändringar i fiskstammarna som hade samband med muddringarna eller dumpningen. På basen av resultaten från notningen av sikyngel (212 217) har sikens förökning inte störts i större grad av muddringarna. Under våren 217 var fångsten av sikyngel bra och yngel ficks vid alla provområden. Tidigare år har det bästa sikyngelområdet varit Västra Ådö, men 217 ficks den till antalet största fångsten vid Rödhällan i närheten av den muddrade farleden. Fångstområdet för strömmingsyngel befinner sig ca 1,8 km öster om havsdumpningsplatsen. Från området finns inte förhandskontrolldata. Ingen fångst ficks 217 liksom inte heller under tidigare år. Inte heller från det grundare referensområdet ficks någon fisk. Området är uppenbarligen inte förökningsområde för strömming. 7. SAMMANDRAG I denna rapport behandlas resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 217, vilket var det sista året i kontrollperioden 28 217. I samkontrollen deltog UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alholmens Kraft Ab:s kraftverk (AK1 och AK2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjöns sötvattenbassäng. Stadens avloppsreningsverk uppnådde inte till fullo tillståndsvillkoren under 1., 2. och 4. kvartalen. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 217. Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 95 % från UPM Kymmene liksom även 9 98 % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammade från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnens näringsämnesbelastning år 217 var 91 % av fosforn och 32 % av kvävet. 9 % av fosforbelastningen och 63 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 5 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab. Avloppsbelastningen låg på samma nivå som föregående år gällande den organiska belastningen (BOD och COD) och belastningen av fosfor var något mindre än föregående år. Avtappningarna via dammluckorna och fiskvägarna från Larsmosjön ut i havsområdet var i maj och september-oktober större än genomsnittet, i februari och under sommaren mindre än genomsnittet. Kväve- och fosforflödet från Larsmosjön var 217 betydligt mindre än föregående år. Sjövattnets andel av fosfor var ungefär 5 gånger
34 större och andelen av kväve nästan 4 gånger större jämfört med näringsämnesbelastningen från avloppsvattnet. Under vintern, då vattenutbytet är som sämst, strömmar avlopps- och sjövattnet med ytvattnet och under isen uppstår en tydlig skiktning i vattnet gällande nästan alla vattenkvalitetsparametrar. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Sjö- och avloppsvattnens inverkan syntes under vintern 217 på ungefär samma område som föregående vinter och tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön Hälsingön. Vid punkterna längre ut (P64, P73) kunde ingen inverkan ses. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö- och avloppsvattnet blandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 217 observerades avlopps- och sjövattnets inverkan tydligast från området utanför Hästgrundet till Hälsingöfjärden som brunare och ställvis grumligare ytvatten än havsvatten. Norröver kunde sjövatten observeras i hela vattenpelaren i Kackursfjärden medan sjövattnet inverkan därifrån norrut var mindre. Sommartid kan avlopps- och sjövattnens inverkan ses som förhöjda grumlighets- och färgtal samt näringsämneshalter inom det inre kustområdet. Siktdjupet var på hela undersökningsområdet bättre än under föregående år. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i två eutrofieringsklasser. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet till östra sidan Ådön och i norr till Kackursfjärden. Området utanför detta hörde till klassen på väg att eutrofieras. På basen av perifytonundersökningen var algtillväxten störst i närheten av Alholmens Krafts och UPM:s kylvatten- och avloppsvattenutsläpp. Utanför hamnen och stadens avloppsreningsverks utsläpp var algproduktionen på samma nivå som på referensområdet. Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. Vattenkvalitetsdata från området utanför Jakobstad (åren 212 217) har platsvis jämförts med de vattenkvalitetparametrar som används i den ekologiska klassificeringen. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 217 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna inom Bottenvikens inre kustområde i klasserna nöjaktig eller försvarlig. Provpunkterna inom Bottenvikens yttre kustområde hörde till klasserna utmärkt-nöjaktig. Också Larsmosjöns observationspunkter (L5 och L6A) jämfördes med parametrarna i den ekologiska klassificeringen. Punkten nära utskovsluckorna i Gertruds placerade sig 217 i klassen god och punkten nära Hästgrundet i klassen nöjaktig. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 213 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga. Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde har klassificerats till god status. Larsmosjön var i nöjaktigt ekologiskt tillstånd. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakobstad år 217 braxen, strömming och sik. Den totala fångsten ökade från föregående år delvis på grund av foderkökens intresse för foderfisk varigenom fångsten av braxen och mört ökade. Också fångsten av strömming, sik, lax och lake ökade jämfört med 216. Nät var det mest använda fiskeredskapet. Vid provtagningsplatserna inom den årliga bottendjursundersökningen var bottenfaunans artsammansättning 217 i stort sett likadan som tidigare år. Musselkräftor (Ostracoda), fåborstmaskar (Oligochaeta) och amerikansk havsborstmask (Marenzelleria) förekom på alla stationer. Fjädermyggornas larver var 217 mycket fåtaliga. Stora Chironomus-larver, som indikerar eutrofiering påträffades inte alls 217. Enligt den ekologiska klassificeringens BBI-index var bottenfaunans tillstånd på hela området godutmärkt eller tydligt bättre än bedömningen på basen av vattenkvalitet. Vattnet vid övervakade badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren 217. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 217 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn. År 217 gjordes om en separat undersökning en kartering av sedimentens halter av metaller och fluor vid sex observationsplatser av vilka en fanns i Larsmosjön (L11). Med undantag av kadmium underskred
35 217 halterna av metaller de nivåer som anses vara naturliga gränsvärden för sediment. Kadmiumhalten var betydligt större i närheten av utsläppen av kylvatten och avloppsvatten (P1) än vid övriga stationer. Fluorhalterna varierade inte i betydande grad bland stationerna i havet men vid stationen i Larsmosjön (L11) och referensstationen för sjövatten (P78) var halterna betydligt större än vid stationerna i havet. Fiskeriundersökningen för efterkontroll av muddringen i Jakobstads hamn och djupfarled samt havsdeponeringen fortsatte under 217. Inverkan av muddrings- och deponeringsarbetena har kunnat konstateras endast i närheten av Gräggören. Under 217 höll fiskstammarna vid Gräggören på att återgå till det tillstånd de hade före muddringarna. KÄLLFÖRTECKNING Aaltonen E-K 28: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelma 28 215. Moniste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari. Aaltonen E-K & Kalliolinna M 211: Pietarsaaren merialueen tila jakson 26 21 velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 211. Aaltonen E-K, Kalliolinna M & Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen tila 1973-1997. Osat I - IV. Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen 1998. Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K-M 212: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille 212 213 päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/212. 144 s. Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 218: Kuukausittainen sadanta Kokkolan Hollihaassa ja Kruunupyyssä ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Tankarissa vuonna 216. (Sähköposti 9.1.218) Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 218: Jääpäivien lukumäärä talvella 216/217. (Sähköposti 9.1.218) Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 218: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 217. (Sähköposti 9.1.218) Keränen J 217: Pietarsaaren Satama. Pietarsaaren satama- ja väyläruoppauksien kalataloudellinen jälkitarkkailu 217. Pöyry Finland Oy. 2 s + liitteet. Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 24: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Kujala N 212: Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto 211. Kujala N 214: Pietarsaaren Sataman hule- ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s-posti 17.6.214) Ljungberg R, Pikkarainen A, Lehtiniemi M & Urho L 211: Vieraslajien havaitseminen Suomen merialueen seurannoissa. Suomen ympäristö 1/211. Mykrä M & Aaltonen E-K 217: PIETARSAAREN EDUSTAN MERIALUEEN TARKKAILUT/ Sedimentti- ja limakotiloselvitykset 217. Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry, 26.6.217. Nyman C 218: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta vuonna 217. Moniste 9 s + liitteet. Palomäki A 217: Pietarsaaren merialueen tarkkailut. Sedimenttiselvitys vuonna 217. Nab Labs Oy, 29.8.217. Palomäki A 218: Oy Alholmens Kraft Ab. Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna 217. Eurofins Nab Labs Oy, Tutkimusraportti 91 / 218. Perus J & Österberg M 212. BBI-excel makron opas (v. lokakuu 212). Pietilä T 218: Teuvo Pietilä, UPM Pietarsaari, henkilökohtainen tiedonanto, sähköposti 7.2.218. Rinta-Piirto S 218: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskusten jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto 217. Eurofins Ahma Oy, 18.4.218. Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen kloorifenolitutkimuksen tulokset 1997. Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy, Kaustinen. Moniste 6 s. Salonen H 24: Pietarsaaren merialueen sedimenttitutkimus kesällä 27. Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy, Kaustinen. Moniste 3 s. + liitteet.
36 Salonen H 28: Pietarsaaren merialueen sedimentti- ja limakotilotutkimuksen tulokset 27. Nablabs Oy, Kaustinen. Moniste 1 s + liitteet. Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961-199. Finnish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991. Sillanpää T & Aaltonen 218: Pietarsaaren Veden Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti 217. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari 218. 15 s + liitteet. UPM Kymmene Oyj 217a: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 217. UPM Kymmene Oyj 217b: Kuormitusraportit 217. Westberg V & Lax H-J (toim.) 216: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 221. Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Raportteja 51 216 Wistbacka B 218: 25-218: Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu 24 217. Vuori K-M, Mitikka S & Vuoristo H 29: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 29. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 29. BILAGOR 1 Förteckning över observartionspunkter i samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 Perifytonresultat 5 NTM-centralens för Södra Österbotten analysresultat år 217 från punkt P64 6 Uppgifter från fiskelagen år 217 (Norra svenska fiskeområdet) 7 Övervakningsresultat från badstränderna 217 8 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 217 9 Sammanfattning av bottenfaunaresultat år 217 (Curt Nyman) 1 OSTP Finland Oy Ab:s belastning 22 217 11 NabLabs Oy: Analysmetoder 217 / Jakobstads havsområde 12 Ekologiska klassificeringklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren 212 217. 13. Analysresultat för avloppsvattenprov från Mässkär naturstation 217 14. Observationsplatser för sedimentundersökningen 217 (karta).
Liite/ Bilaga 1 Havaintopaikkaluettelo, Pietarsaaren edustan yhteistarkkailu 28 217 Tunnus ja nimi/ Kod och namn ID tunnus (Vesla) YK pohj. YK itä Näytesyvyys, m kartoituskierrokset*) HUOM **) P 51, Vanha Hamina/ Gamla Hamn 2753 1, 1 772628 328684 ja pintavesi bakteerit P 52, Alholmsfjärden 2754 1, 1 intensiivipiste, 77378 328745 ja pintavesi bakteerit P 53, Gräggören 27559 1, 5, 1 77682 3286652 ja pintavesi bakteerit P 54, Risöhäll = Sandgrundet 27565 1, 1 intensiivipiste, 77694 3287492 ja pintavesi bakteerit P 55, Svinören 2756 776134 3288958 1, 1 P 61, Rajstall 27552 77544 3285318 1, 1 P 62, Ådön Gräsgrundet 27566 777173 3283899 1, 5, 1, 1 intensiivipiste P 64, Nygrundet Mässkär 27573 778628 328662 1, 5, 1, 15, 1 intensiivipiste P 65, Ören Ripgrundet 27579 78584 3281655 1, 5, 1, 1 P 66, Hälsingöfjärden 27583 781433 32849 1, 1 P 67, Lillgrundet 27576 778919 3287236 1, 1 intensiivipiste P 71, Truthällan 27537 773741 3282335 1, 5, 1 P 73, Fäboda 3 km W 27521 772738 3273517 1, 5, 1 P 75, Kallan 2,5 km W 27487 7843 3277149 1, 5, 1, 15, 1 P 78, Orrskärsfjärden 27595 786455 3286739 1, 5, 1 P 79, Kackursfjärden 27586 782782 3288169 1, 1 intensiivipiste L 5, Larsmosjön, Gertruds 2746 7844 329145 1, 1 intensiivipiste L 6A, Fårholmsströmmen 62445 773178 329472 1, 1 intensiivipiste *) Kartoituskierroksen näytteenottosyvyydet: taulukon mukaiset näytesyvyydet + avovesiajalla 2 m **) Intensiivikierroksella näytteet 1 m + 2 m Analyysivalikoimat: Kartoituskierrokset (yhteensä 4 kertaa: helmi maaliskuu, toukokuu, elokuu ja lokakuu) - 1m ja 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, O 2 + kyll % (maalis ja elokuu), väri (komparaattori), sameus, kok N, NO 2+3 N ja NH 4 N, kok P ja PO 4 P, TOC, Fe - Välisyvyyksien näytteet: lämpötila, johtokyky/ salin (talvella kokonaisravinteet) - 2 m kokoomanäytteet: avovesiajalla a klorofylli - Pintavesinäytteet (P51, 52, 53 ja 54): fekaaliset streptokokit eli enterokokit Intensiivikierrokset (yhteensä 6 kertaa avovesiajalla: kesäkuu 1, heinä elokuu yhteensä 4, syyskuu 1) - 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, väri (komparaattori), sameus, kok N, NO 2+3 N, NH 4 N, kok P ja PO 4 P - 2 m näytteet: a klorofylli
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.1 TUTKIMUSTODISTUS 216E- 3866-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Maaliskuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen tarkkailun yhteistyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P51 3866 14.3.217 15.3.217 17.3.217,6 3,,52,4 KiKa P52, Alholmsfjärden P52 3867 14.3.217 15.3.217 17.3.217 1,5 4,,44,8 KiKa P53, Gråggören P53 3868 14.3.217? 17.3.217 KiKa Piste avovedessä ja lähistön jää heikkoa,näytteitä ei voitu ottaa Näytteenottaja Lisätiedot P54, Risöhäll=Sandgrund Koordinaatit 776439-328819 P54 3869 13.3.217 14.3.217 17.3.217,8 4,,3,1 KiKa P55, Svinören P55 387 13.3.217 14.3.217 17.3.217,9 4,1,14,1 KiKa Näytteet otettu pisteeltä 2 m länteen ohuen jään vuoksi. P61, Rajstall P61 3871 14.3.217 15.3.217 21.3.217 1,1 4,5,38,3 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 3872 14.3.217 15.3.217 17.3.217 1,4 15,,22, KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 3873 14.3.217 15.3.217 22.3.217 4,8 18,,32,1 KiKa P65, Ören-Ripgrund P65 3874 13.3.217 14.3.217 17.3.217 1,9 13,,3,4 KiKa P66, Hälsingöfjärden P66 3875 13.3.217 14.3.217 17.3.217 1, 3,2,49,4 KiKa P67, Lillgrundet P67 3876 13.3.217 14.3.217 17.3.217,7 2,9,45,5 KiKa P71, Truthällän P71 3877 14.3.217 15.3.217 17.3.217 1,7 9,5,33, KiKa P73, Fäboda P73 3878 14.3.217 15.3.217 17.3.217 4,8 12,,25,3 KiKa P75, Kallan P75 3879 14.3.217? 17.3.217 KiKa Piste avovedessä,näytteitä ei voitu ottaa. P78, Orrskärsfjärden P78 388 13.3.217 14.3.217 17.3.217 1,1 11,,16, KiKa P79, Kackursfjärden P79 3881 13.3.217 14.3.217 17.3.217,8 4,7,28,5 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 3882 13.3.217 14.3.217 17.3.217,9 7,2,25,3 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 3883 13.3.217 14.3.217 17.3.217 1, 2,7,, KiKa Mä1, Mässkär N Mä 1 3884 14.3.217 15.3.217 17.3.217 1,1 5,7,44,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 13.3. 14.3. 22.3.217 Arja Palomäki Meriveden korkeus 13.3. -5.5 cm, 14.3. -5.7 cm Lämpötila -1 - +3 ast. C1-3 ast. C ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 3-4 m/s 6-9 m/s 5427367 Tuulen suunta S S Pilvisyys 4-8/8 8/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue Maaliskuu Pietarsaaren merialueen tarkkailun yhteistyöryhmä 216E- 3866-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttäm ittaus 25813:1 996 25813:1996 ISO 727-1:216 27888:1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7899-2:2 Laskettu ISO sähkönjohtav 1195-1:98 uudesta 1:213 1:213 ISO 13395:1996 1:213 1:213 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m 3866-1,1 36 P51 1m 3866-2 1,,8 7,2 5 3,4 431 6,9 8 2,34 1 3 54 3 27 16 14,8 86 P51 2m 3866-3 2,,8 11,4 79 1,2 519 7,2 35 2,85 54 11 15 12 6 9,9 28 P52,1m 3867-1,1 2 P52 1m 3867-2 1,,7 11,6 81 1,5 447 7,2 8 2,43 9 31 18 21 8 14,9 48 P52 3m 3867-3 3,,7 11,8 82,6 543 7,4 3 2,99 45 69 13 15 5 8,6 16 P53,1m 3868-1 z P53 1m 3868-2 z P53 5m 3868-3 z P53 9,1m 3868-4 z P54,1m 3869-1,1 P54 1m 3869-2 1, 2,7 1,9 8 4, 262 7,2 18 1,38 92 26 24 43 15 29,6 1 2 P54 2,7m 3869-3 3, 1,5 11,7 83 1, 515 7,3 5 2,83 47 14 16 16 7 1,6 33 P55 1m 387-1 1, 3,2 9,9 74 4,4 236 7,2 18 1,24 93 21 25 51 16 28,7 1 3 P55 3,2m 387-2 3,1 1, 12,4 87,93 519 7,4 45 2,85 44 13 14 15 6 1,1 31 P61 1m 3871-1 1, 1,2 11,4 8 1,7 429 7,2 9 2,34 83 2 2 22 9 17,5 67 P61 3,8m 3871-2 3,5,5 12,3 85,51 548 7,4 3 3,1 37 25 12 9 4 8,2 15 P62 1m 3872-1 1,,7 11,6 81 2,5 355 7,2 1 1,91 83 17 2 24 13 16,3 8 P62 5m 3872-2 5, -,1 556 31 7 P62 1m 3872-3 1, -,1 565 P62 13,7m 3872-4 14, -,1 12,6 86,3 567 7,5 2 3,12 29 5 96 6 3 6,6 53 P64 1m 3873-1 1, -,1 13,1 89,27 555 7,6 2 3,6 31 11 99 7 2 6,9 63 P64 5m 3873-2 5, -,1 559 31 8 P64 1m 3873-3 1, -,1 563 P64 15m 3873-4 15, -,1 559 P64 16,7m 3873-5 17, -,1 13,2 9,21 565 7,6 15 3,12 28 < 3 88 6 2 6,1 25 P65 1m 3874-1 1,,1 12, 82 1, 46 7,3 8 2,51 52 95 19 18 8 13,8 48 P65 5m 3874-2 5,, 563 21 6 P65 1m 3874-3 1,, 565 P65 12,6m 3874-4 12, -,1 13,1 89,22 564 7,6 2 3,1 2 3 9 6 < 2 5,8 36 P66 1m 3875-1 1, 1,1 1, 7 1,8 322 7, 12 1,73 72 11 27 3 17 17,2 1 1 P66 2,1m 3875-2 2,2 1,6 1,4 74 1,1 449 7,2 8 2,45 56 12 2 2 9 13,2 44 P67 1m 3876-1 1, 1,8 1,3 74 2,1 325 7,1 13 1,74 79 18 24 31 16 19,4 1 P67 2,1m 3876-2 1,9 1,7 11,4 81 1,4 43 7,3 9 2,34 67 21 19 22 1 15,8 54 P71 1m 3877-1 1,,4 12,7 88,6 524 7,4 5 2,88 46 38 13 1 5 1,7 31 P71 5m 3877-2 5,, 564 3 6 P71 7,5m 3877-3 8,5, 12,8 88,26 566 7,6 2 3,12 3 6 96 6 3 6,6 64 P73 1m 3878-1 1, -,1 13, 88,27 561 7,6 2 3,8 34 9 97 7 2 6,4 51 P73 5m 3878-2 5, -,1 562 33 6 P73 1m 3878-3 11, -,1 12,9 88,26 566 7,6 2 3,12 32 4 93 7 2 6, 35 ISO 11885:9
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue Maaliskuu Pietarsaaren merialueen tarkkailun yhteistyöryhmä 216E- 3866-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttäm ittaus 25813:1 996 25813:1996 ISO 727-1:216 27888:1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7899-2:2 Laskettu ISO sähkönjohtav 1195-1:98 uudesta 1:213 1:213 ISO 13395:1996 1:213 1:213 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P75 1m 3879-1 z P75 5m 3879-2 z P75 1m 3879-3 z P75 15m 3879-4 z P75 19m 3879-5 z P78 1m 388-1 1,,7 8,5 59 3, 71,6 6,5 14 <,95 97 55 38 46 26 2,9 1 8 P78 5m 388-2 5,,2 552 25 7 P78 1m 388-3 1,,5 1,8 75,56 56 7,3 25 3,8 29 13 13 1 4 6,4 14 P79 1m 3881-1 1, 1,2 8,6 61 3,2 12,8 6,4 2 <,95 99 44 44 48 28 22, 1 9 P79 3,2m 3881-2 3,7 1, 9,9 7,97 476 7,1 6 2,61 45 33 17 17 9 9,7 48 L5 1m 3882-1 1,,8 11,1 78 1,8 8,6 6,6 12 <,95 8 27 26 28 13 19, 1 L5 5m 3882-2 6,2 3,2 4,1 31 5,6 12,6 6,3 24 <,95 1 2 28 42 64 42 24,2 2 8 L6A 1m 3883-1 1,,7 1,1 7 5, 9,4 6,6 13 <,95 85 66 3 43 35 18,7 1 7 Mä1 1m 3884-1 1,,1 12,2 84 1,1 45 7,3 7 2,45 65 1 16 16 6 43 Mä1-1m 3884-2 4,7, 13,1 9,33 552 7,6 25 3,4 35 12 1 8 3 74 ISO 11885:9
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.2 TUTKIMUSTODISTUS 214E- 1735-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P51 1735 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,5 2,5 KiKa P52, Alholmsfjärden P52 1734 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,9 4,1 KiKa P53, Gråggören P53 1733 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,6 13,5 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 1732 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,1 3,6 KiKa P55, Svinören P55 1731 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,1 3,9 KiKa P61, Rajstall P61 173 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,6 3,8 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 1729 16.5.217 17.5.217 5.6.217 2, 14,5 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 1728 16.5.217 17.5.217 5.6.217 3,9 17,6 KiKa P65, Ören-Ripgrund P65 1727 16.5.217 17.5.217 5.6.217 2,8 12,8 KiKa P66, Hälsingöfjärden P66 1726 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,2 2,7 KiKa P67, Lillgrundet P67 1725 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,3 2,4 KiKa P71, Truthällän P71 1724 16.5.217 17.5.217 5.6.217 2,3 8,7 KiKa P73, Fäboda P73 1723 16.5.217 17.5.217 5.6.217 3,6 11,3 KiKa P75, Kallan P75 1722 16.5.217 17.5.217 5.6.217 5, 2,1 KiKa P78, Orrskärsfjärden P78 1721 16.5.217 17.5.217 5.6.217 1,5 1,6 KiKa P79, Kackursfjärden P79 172 15.5.217 16.5.217 2.6.217 1,1 4,3 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 1719 15.5.217 16.5.217 24.5.217 1, 7,2 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 1718 15.5.217 16.5.217 23.5.217 1, 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: 15.5. 16.5. 27.6.217 Arja Palomäki Meriveden korkeus 15.5. -4 cm, 16.5. -32 cm Lämpötila 2-4 ast C 4-7 ast C ympäristöasiantuntija Hästgrundetin toinen patoluukku auki, toinen kiinni, Gertrudin molemmat patoluukut kiinni Tuulen nopeus 5-1 m/s 2-4 m/s 5427367 Tuulen suunta N SW Jakelu: Pilvisyys 2-4/8 1/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI2831262 Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue Toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 214E- 1735-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämit taus ISO 727-1:216 27888:1994 SFS 321:1 979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1195-1:1998 1:213 ISO 1:213 13395:1997 1:213 1:213 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m 1735-1,1 1 P51 1m 1735-2 1, 6,6 3,9 38 7,6 93 2,5 65 36 14 37 11 11 88 P51 2m 1735-3 1,5 6,5 4 379 7,6 94 2,5 65 37 14 4 11 11,1 88 P51-2m 1735-4 - 2 5,7 P52,1m 1734-1,1 2 P52 1m 1734-2 1, 5,4 2,1 383 7,5 84 2,7 64 73 16 26 6 1,6 57 P52 3m 1734-3 3,1 5,4 2,3 384 7,5 83 2,8 62 77 15 27 6 1,5 56 P52-2m 1734-4 - 2 5,1 P53,1m 1733-1,1 5 P53 1m 1733-2 1, 5,7 2,8 317 7,3 87 1,7 74 66 18 34 9 12,4 73 P53 5m 1733-3 5, 3,8 544 P53 9,1m 1733-4 12,5 3,6,63 556 7,7 16 1,93 3 7 62 13 < 2 5,4 78 P53-2m 1733-5 - 2 5,6 P54,1m 1732-1,1 2 P54 1m 1732-2 1, 6,4 3,5 23 7,2 12 1,2 89 63 23 39 12 14,7 1 P54 2,7m 1732-3 2,6 6,3 3,5 238 7,2 11 1,26 86 65 23 4 12 14,7 94 P54-2m 1732-4 - 2 5,3 P55 1m 1731-1 1, 6,8 4,7 126 7, 15 <,95 1 7 27 51 15 17 1 3 P55 3,2m 1731-2 2,9 5,2 2 427 7,4 61 2,32 59 74 12 25 6 9,5 44 P55-2m 1731-3 - 2 7,5 P61 1m 173-1 1, 5,8 3,3 363 7,5 93 1,96 64 38 14 34 8 11,3 72 P61 3,8m 173-2 2,8 5,7 3,1 367 7,5 89 1,98 64 35 14 33 8 11,4 71 P61-2m 173-3 - 2 5,2 P62 1m 1729-1 1, 5,1 1,4 422 7,6 68 2,3 57 23 13 2 4 16,9 4 P62 5m 1729-2 5, 3,9 532 P62 1m 1729-3 1, 3,5 552 P62 13,7m 1729-4 13,5 3,5,53 553 7,7 19 3,4 29 3 64 8 < 2 14,7 67 P62-2m 1729-5 - 2 3,7 P64 1m 1728-1 1, 3,8,45 543 7,8 23 2,99 29 < 3 68 8 < 2 14,5 81 P64 5m 1728-2 5, 3,4 547 P64 1m 1728-3 1, 3,3 552 P64 15m 1728-4 15, 2,8 559 P64 16,7m 1728-5 16,6 2,8,43 56 7,7 14 3,8 27 3 67 6 < 2 14,5 44 P64-2m 1728-6 - 2 2,8 ISO 11885:9
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI2831262 Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue Toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 214E- 1735-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämit taus ISO 727-1:216 27888:1994 SFS 321:1 979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1195-1:1998 1:213 ISO 1:213 13395:1997 1:213 1:213 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P65 1m 1727-1 1, 4,6,65 57 7,7 34 2,79 37 8 85 12 < 2 15,2 18 P65 5m 1727-2 5, 4,2 524 P65 1m 1727-3 1, 4,1 543 P65 12,6m 1727-4 11,8 4,47 543 7,7 22 2,99 3 < 3 59 9 < 2 14,8 8 P65-2m 1727-5 - 2 6,2 P66 1m 1726-1 1, 7 3,2 164 7,2 12 <,95 9 47 24 5 15 15,6 1 1 P66 2,1m 1726-2 1,7 7 3,1 164 7,2 12 <,95 91 48 24 45 14 15,6 1 1 P66-2m 1726-3 - 2 8, P67 1m 1725-1 1, 6,2 2,8 26 7,1 11 1,8 9 71 25 45 12 15,3 1 P67 2,1m 1725-2 1,4 6,2 2,8 27 7,2 12 1,8 89 7 25 41 13 15,1 1 P67-2m 1725-3 - 2 6,1 P71 1m 1724-1 1, 4,8,96 47 7,7 54 2,58 45 18 11 15 3 16,1 29 P71 5m 1724-2 5, 3,8 53 P71 7,5m 1724-3 7,7 3,7,63 545 7,7 21 2,99 3 4 68 1 < 2 14,8 9 P71-2m 1724-4 - 2 3,1 P73 1m 1723-1 1, 4,2,52 531 7,8 28 2,92 34 5 79 11 < 2 15 12 P73 5m 1723-2 5, 3,8 531 P73 1m 1723-3 1,3 3,3,51 55 7,7 19 3,3 3 4 71 8 < 2 14,8 74 P73-2m 1723-4 - 2 2,3 P75 1m 1722-1 1, 2,8,36 559 7,8 14 3,31 27 < 3 64 7 < 2 14,4 39 P75 5m 1722-2 5, 2,9 558 P75 1m 1722-3 1, 2,6 561 P75 15m 1722-4 15, 2,4 562 P75 19m 1722-5 19,1 2,4,35 564 7,8 13 3,11 27 < 3 67 6 < 2 14,4 32 P75-2m 1722-6 - 2 2,4 P78 1m 1721-1 1, 7,1 1,3 379 7,5 72 2,5 57 19 12 23 5 16,6 45 P78 5m 1721-2 5, 5,4 495 P78 1m 1721-3 9,6 4,4,62 529 7,6 22 2,9 4 48 6 18 < 2 15,2 11 P78-2m 1721-4 - 2 4,8 P79 1m 172-1 1, 6,7 3,8 12,1 6,8 16 <,95 1 1 9 32 57 21 17,8 1 6 P79 3,2m 172-2 3,3 6,4 3,9 12,1 6,8 16 <,95 1 2 9 32 59 2 17,7 1 6 P79-2m 172-3 - 2 7,7 L5 1m 1719-1 1, 5,8 3,9 7,1 6,7 15 <,95 1 1 78 27 58 18 17 1 6 L5 5m 1719-2 6,2 5,8 4 7,1 6,7 16 <,95 1 1 77 28 58 18 17,1 1 7 L5-2m 1719-3 - 2 7,6 L6A 1m 1718-1 1, 6,4 5 7,1 6,6 17 <,95 1 1 58 28 61 18 18,6 1 8 L6A -2m 1718-2 - 2 8,6 ISO 11885:9
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.3 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 22587-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Elokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P51 22587 16.8.217 16.8.217 24.8.217 2, 2,9 sbi P52, Alholmsfjärden P52 22588 16.8.217 16.8.217 24.8.217 1,8 4,2 sbi P53, Gråggören P53 22589 15.8.217 16.8.217 24.8.217 1,6 13,3 SBi P54, Risöhäll=Sandgrund P54 2259 15.8.217 16.8.217 24.8.217 1,5 4, SBi P55, Svinören P55 22591 18.8.217 16.8.217 24.8.217 1,2 4,3 sbi P61, Rajstall P61 22592 16.8.217 16.8.217 24.8.217 2, 4,4 sbi P62, Ådön-Gräsgrundet P62 22593 16.8.217 16.8.217 24.8.217 2,2 14,4 sbi P64, Nygrundet-Mässkär P64 22594 15.8.217 16.8.217 24.8.217 4,5 17,5 SBi P65, Ören-Ripgrund P65 22595 15.8.217 16.8.217 24.8.217 3,6 12,8 SBi P66, Hälsingöfjärden P66 22596 16.8.217 17.8.217 24.8.217 1,7 3,1 SBi P67, Lillgrundet P67 22597 16.8.217 17.8.217 24.8.217 1,6 3, SBi P71, Truthällän P71 22598 15.8.217 16.8.217 24.8.217 2,6 8,9 SBi P73, Fäboda P73 22599 15.8.217 16.8.217 24.8.217 6, 11,5 SBi P75, Kallan P75 226 15.8.217 16.8.217 24.8.217 7,5 2, SBi P78, Orrskärsfjärden P78 2261 16.8.217 17.8.217 24.8.217 2,4 1,8 SBi P79, Kackursfjärden P79 2262 16.8.217 17.8.217 24.8.217 2,4 4,7 SBi L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 2263 15.8.217 16.8.217 22.8.217 1, 7,6 SBi L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 2264 15.8.217 16.8.217 21.8.217,9 2,7 SBi Mä1, Mässkär N Mä 1 2265 16.8.217 16.8.217 24.8.217 2,5 5,7 sbi Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: 15.8. 16.8. 15.9.217 Arja Palomäki Meriveden korkeus 15.8. +16 cm, 16.8. +18 cm; Luodonjärven korkeus 15.8. +18 cm Lämpötila 15-18 ast C 13-18 ast C ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 2-4 m/s 1-4 m/s 5427367 Tuulen suunta SW S Jakelu: Pilvisyys 5-7/8 3-6/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.3 Pietarsaaren merialue Elokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 22587-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttä mittaus 25813: 1993 25813: 1993 ISO 727-1:216 27888: 1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1195-1:1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m 22587-1,1 1 P51 1m 22587-2 1, 15,5 1,3 13 1,7 555 7,9 25 3,4 34 13 7 19 < 2 8,3 15 P51 2m 22587-3 1,9 15,3 9,9 99 1,8 556 8, 26 3,6 33 9 6 19 < 2 8,3 15 P51-2m 22587-4 - 2 6,4 P52,1m 22588-1,1 1 P52 1m 22588-2 1, 15,3 9,7 97 1,9 555 7,9 25 3,4 43 11 16 25 5 8,4 16 P52 3m 22588-3 3,2 15,1 9,2 91 2 555 7,8 25 3,4 45 11 16 22 5 7,8 17 P52-2m 22588-4 - 2 7,4 P53,1m 22589-1,1 2 P53 1m 22589-2 1, 15,7 8,9 9 2,2 533 7,7 39 2,92 39 32 14 25 5 9,8 29 P53 5m 22589-3 5, 15,7 542 P53 9,1m 22589-4 12,3 15,4 8,8 88 2,5 551 7,7 26 3,3 29 13 8 27 7 7,9 26 P53-2m 22589-5 - 2 8,4 P54,1m 2259-1,1 2 P54 1m 2259-2 1, 17,1 8,7 9 2,3 492 7,7 74 2,68 44 23 18 35 5 14,9 5 P54 2,7m 2259-3 3, 15,3 8,8 88 1,6 547 7,8 31 3,1 3 8 7 26 6 8,2 25 P54-2m 2259-4 - 2 7,1 P55 1m 22591-1 1, 18,5 8,6 92 2,8 46 7,6 97 2,5 55 35 24 56 9 19,4 6 P55 3,2m 22591-2 3,3 15,6 9 9 2,3 539 7,8 36 2,95 32 6 4 25 5 8,4 28 P55-2m 22591-3 - 2 9,5 P61 1m 22592-1 1, 15,6 9,3 93 1,8 55 7,8 26 3,3 27 6 8 21 3 7,8 17 P61 3,8m 22592-2 3,4 15,5 9,1 91 2,2 55 7,8 29 3,3 31 11 8 2 5 7,7 18 P61-2m 22592-3 - 2 7,9 P62 1m 22593-1 1, 15,6 9,3 94 1,5 553 7,8 22 3,4 26 < 3 4 11 < 2 6,9 12 P62 5m 22593-2 5, 15,4 552 P62 1m 22593-3 1, 15,4 551 P62 13,7m 22593-4 13,4 15,4 9,1 91 1,6 553 7,8 22 3,4 28 5 4 13 2 6,5 12 P62-2m 22593-5 - 2 3,3 P64 1m 22594-1 1, 15,9 9,4 95,71 569 7,9 12 3,13 23 < 3 4 9 < 2 6,4 2 P64 5m 22594-2 5, 15,8 567 P64 1m 22594-3 1, 15,4 567 P64 15m 22594-4 15, 15,2 567 P64 16,7m 22594-5 16,5 15,1 9,3 92,67 568 7,8 15 3,12 22 5 6 8 < 2 6,1 32 P64-2m 22594-6 - 2 2,4 P65 1m 22595-1 1, 15,9 NA NA,81 568 7,9 14 3,12 22 < 3 4 9 < 2 6,1 4 P65 5m 22595-2 5, 15,5 566 P65 1m 22595-3 1, 15,4 566 P65 12,6m 22595-4 11,8 15,4 9,1 91 1,1 567 7,9 15 3,12 22 4 4 17 3 6 76 P65-2m 22595-5 - 2 3,1 1484: 1997 ISO 11885:9
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.3 Pietarsaaren merialue Elokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 22587-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttä mittaus 25813: 1993 25813: 1993 ISO 727-1:216 27888: 1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1195-1:1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P66 1m 22596-1 1, 16,4 8,9 91 2 56 7,7 44 2,77 34 5 4 18 3 11,2 23 P66 2,1m 22596-2 2,1 16,3 8,7 89 2,2 55 7,7 46 2,76 34 < 3 4 21 4 1,6 24 P66-2m 22596-3 - 2 5,7 P67 1m 22597-1 1, 16,1 9,3 95 2 534 7,8 36 2,94 3 3 5 23 4 1 22 P67 2,1m 22597-2 2, 15,9 9,3 94 2,2 537 7,8 38 2,94 38 3 5 18 4 9,3 22 P67-2m 22597-3 - 2 5,7 P71 1m 22598-1 1, 15,5 9,2 92 1,1 555 7,8 19 3,6 24 4 4 12 < 2 6,8 98 P71 5m 22598-2 5, 15,4 558 P71 7,5m 22598-3 7,9 15,3 8,9 89 1,6 563 7,8 18 3,1 24 3 4 14 3 5,9 12 P71-2m 22598-4 - 2 3,3 P73 1m 22599-1 1, 15,8 9,3 94,53 57 7,9 13 3,13 2 < 3 4 6 < 2 5,8 13 P73 5m 22599-2 5, 15,5 569 P73 1m 22599-3 1,5 15,5 9,1 91,55 569 7,9 11 3,13 21 4 4 6 < 2 5,3 17 P73-2m 22599-4 - 2 2,6 P75 1m 226-1 1, 15,3 9,3 93,29 557 7,9 11 3,6 2 7 6 4 < 2 5 5 P75 5m 226-2 5, 14,9 557 P75 1m 226-3 1, 14,9 557 P75 15m 226-4 15, 14,9 557 P75 19m 226-5 19, 14,9 9,3 92,29 557 7,9 1 3,6 19 9 6 5 < 2 5,1 6 P75-2m 226-6 - 2 1,7 P78 1m 2261-1 1, 16 8,7 88 1,3 458 7,7 45 2,5 35 5 5 16 < 2 1 27 P78 5m 2261-2 5, 13,3 548 P78 1m 2261-3 9,8 8,4 6, 51 5,8 58 7,3 49 3,21 66 15 5 24 9 7,1 7 P78-2m 2261-4 - 2 5,7 P79 1m 2262-1 1, 16,3 8,6 88 1,3 473 7,8 49 2,59 38 8 5 18 2 1,3 26 P79 3,2m 2262-2 3,7 16,4 8,2 84 1,4 478 7,7 5 2,61 36 6 5 23 3 11,2 26 P79-2m 2262-3 - 2 4,6 L5 1m 2263-1 1, 17,2 8 83 3,7 8,6 7, 17 81 11 < 3 55 12 15,4 2 8 L5 5m 2263-2 6,6 17,1 7,8 8 4,6 8,5 6,9 18 81 13 < 3 6 13 15,6 2 5 L5-2m 2263-3 - 2 14,6 L6A 1m 2264-1 1, 16,9 8 82 7,3 9,1 7, 24 99 23 59 73 21 16,9 5 8 L6A -2m 2264-2 - 2 15,7 Mä1 1m 2265-1 1, 15,7 9,5 95 1,4 556 7,8 17 8 3,6 24 4 5 13 < 2 88 Mä1-1m 2265-2 4,7 15,4 9,1 92 1,2 556 7,8 19 4 3,6 23 < 3 5 12 < 2 12 Mä1-2m 2265-3 - 2 4,3 1484: 1997 ISO 11885:9
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.4 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 3733-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Lokakuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P51 3733 16.1.217 17.1.217 23.1.217 2,3 3,2 KiKa P52, Alholmsfjärden P52 373 16.1.217 17.1.217 23.1.217 2,7 4,5 KiKa P53, Gråggören P53 3731 16.1.217 17.1.217 23.1.217 2,8 13,6 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 3732 16.1.217 17.1.217 23.1.217 1,2 4,4 KiKa P55, Svinören P55 3747 16.1.217 17.1.217 23.1.217 1,2 4,7 KiKa P61, Rajstall P61 3746 16.1.217 17.1.217 23.1.217 2,6 4,7 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 3745 16.1.217 17.1.217 23.1.217 3,2 15, KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 3744 18.1.217 19.1.217 24.1.217 2,2 18,2 KiKa P65, Ören-Ripgrund P65 3743 18.1.217 19.1.217 24.1.217 2, 13,3 KiKa P66, Hälsingöfjärden P66 3742 16.1.217 17.1.217 24.1.217 1,6 3,4 KiKa P67, Lillgrundet P67 3741 16.1.217 17.1.217 23.1.217 1,4 3,3 KiKa P71, Truthällän P71 374 18.1.217 19.1.217 13.11.217 1,8 9,4 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot P73, Fäboda P73 3739 19.1.217 KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan tuulen ja P75, Kallan P75 3738 19.1.217 KiKa aallokon vuoksi (1-11 m/s) P78, Orrskärsfjärden P78 3737 16.1.217 17.1.217 24.1.217 2,5 11, KiKa P79, Kackursfjärden P79 3736 16.1.217 17.1.217 24.1.217 1,5 5, KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 3735 16.1.217 17.1.217 23.1.217 1, 7,8 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 3734 16.1.217 17.1.217 23.1.217 1,1 2,8 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 16.1. 18.1. Meriveden korkeus 16.1. +35 cm, 18.1. +28 cm; Luodonjärven korkeus 16.1. +2 cm Lämpötila 7-9 ast C 5 ast C 14.11.217 Arja Palomäki Hästgrundetin patoluukut: 16.1. toinen auki, toinen kiinni; 18.1. molemmat kiinni. Tuulen nopeus 4-9 m/s 4-8 m/s ympäristöasiantuntija Gertrudin molemmat patoluukut kiinni. Tuulen suunta S-SW NW 5427367 Pilvisyys 6-8/8 3/8 Jakelu: Tihkusade UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue Lokakuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 3733-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämittaus ISO 727-1:216 27888: 1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1195-1:1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m 3733-1,1 13 P51 1m 3733-2 1, 7,4 1,7 54 7,5 38 2,76 47 95 56 16 4 8,6 31 P51 2m 3733-3 2,2 7,4 1,8 54 7,6 38 2,76 49 96 56 15 4 8,3 3 P51-2m 3733-4 - 2 2,5 P52,1m 373-1,1 19 P52 1m 373-2 1, 7,5 1,2 524 7,5 27 2,88 45 12 68 12 3 8,4 18 P52 3m 373-3 3,5 7,6 1 529 7,6 26 2,9 48 15 63 13 2 8,1 18 P52-2m 373-4 - 2 1,5 P53,1m 3731-1,1 2 P53 1m 3731-2 1, 7,7 1,1 522 7,6 19 2,86 3 28 55 11 2 8,1 2 P53 5m 3731-3 5, 7,7 528 P53 9,1m 3731-4 12,6 7,7,91 548 7,6 3 3,1 35 48 63 9 2 12,4 11 P53-2m 3731-5 - 2 1,8 P54,1m 3732-1,1 6 P54 1m 3732-2 1, 8,1 4,5 21 7,3 16 1,9 1 82 18 53 21 2 1 5 P54 2,7m 3732-3 3,4 8 3,4 337 7,3 96 1,82 73 79 12 37 15 14,4 9 P54-2m 3732-4 - 2 3,2 P55 1m 3747-1 1, 7,4 4,2 219 7,2 14 1,15 9 97 15 43 2 16 1 4 P55 3,2m 3747-2 3,7 8,1 1,9 47 7,4 57 2,58 56 91 68 24 9 1,9 34 P55-2m 3747-3 - 2 1,9 P61 1m 3746-1 1, 7,6,92 518 7,6 31 2,85 39 29 51 11 2 7,2 21 P61 3,8m 3746-2 3,7 7,7,97 524 7,6 28 2,88 36 28 5 9 < 2 7,1 17 P61-2m 3746-3 - 2 2,9 P62 1m 3745-1 1, 7,6,73 538 7,6 25 2,95 32 13 43 8 < 2 6,6 13 P62 5m 3745-2 5, 7,6 539 P62 1m 3745-3 1, 7,6 542 P62 13,7m 3745-4 14, 7,7,57 558 7,5 14 3,7 3 18 43 7 < 2 6 65 P62-2m 3745-5 - 2 2,9 P64 1m 3744-1 1, 7,6 1,7 536 7,7 24 2,95 28 21 68 11 < 2 6,5 16 P64 5m 3744-2 5, 7,6 536 P64 1m 3744-3 1, 8,2 547 P64 15m 3744-4 15, 8,3 548 P64 16,7m 3744-5 17,2 8,3 1,2 549 7,7 16 3,3 23 14 5 8 < 2 6 84 P64-2m 3744-6 - 2 1,6 ISO 11885:9
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue Lokakuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 3733-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämittaus ISO 727-1:216 27888: 1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1195-1:1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P65 1m 3743-1 1, 7,7 1,7 539 7,7 24 2,96 29 14 69 1 < 2 6,3 14 P65 5m 3743-2 5, 7,8 543 P65 1m 3743-3 1, 7,9 546 P65 12,6m 3743-4 12,3 7,9 1,5 548 7,7 19 3,1 25 11 57 9 < 2 6 11 P65-2m 3743-5 - 2 2,5 P66 1m 3742-1 1, 7,3 1,7 332 7,5 85 1,78 57 17 61 23 5 12 76 P66 2,1m 3742-2 2,4 7,2 1,7 336 7,5 84 1,8 62 19 6 24 5 11,9 79 P66-2m 3742-3 - 2 2,9 P67 1m 3741-1 1, 7,7 3,2 36 7,4 11 1,64 76 62 12 37 13 14,8 1 2 P67 2,1m 3741-2 2,3 7,7 3,2 39 7,4 11 1,65 9 62 11 37 15 14,6 1 1 P67-2m 3741-3 - 2 3,2 P71 1m 374-1 1, 7,4 2,2 53 7,6 31 2,92 28 9 79 12 4 6,6 16 P71 5m 374-2 5, 7,3 529 P71 7,5m 374-3 8,4 7,4 2,1 531 7,7 27 2,92 29 8 85 12 2 6,5 16 P71-2m 374-4 - 2 3,6 P73 1m 3739-1 z P73 5m 3739-2 z P73 1m 3739-3 z P73-2m 3739-4 z P75 1m 3738-1 z P75 5m 3738-2 z P75 1m 3738-3 z P75 15m 3738-4 z P75 19m 3738-5 z P75-2m 3738-6 z P78 1m 3737-1 1, 7,8 1,1 443 7,6 5 2,41 41 14 4 15 3 8,6 47 P78 5m 3737-2 5, 7,8 531 P78 1m 3737-3 1, 7,9,82 548 7,5 17 3,1 31 14 39 9 < 2 6,5 79 P78-2m 3737-4 - 2 3,6 P79 1m 3736-1 1, 7,8 2,1 28 7,3 11 1,9 7 4 65 36 1 14 1 4 P79 3,2m 3736-2 4, 7,8 2,1 213 7,3 12 1,11 69 41 63 36 9 14 1 5 P79-2m 3736-3 - 2 2,8 L5 1m 3735-1 1, 7,7 3,5 9,2 6,8 2 <,95 95 47 99 61 23 19,3 3 L5 5m 3735-2 6,8 7,7 3,6 9,2 6,8 21 <,95 96 47 98 63 24 19 3 L5-2m 3735-3 - 2 5,7 L6A 1m 3734-1 1, 7,1 5,4 9,9 6,7 2 <,95 1 3 1 27 59 27 2,9 2 1 L6A -2m 3734-2 - 2 5,4 ISO 11885:9
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.1 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 15345-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 25 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 15345 2.6.217 21.6.217 12.7.217 1,2 4,2 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 15339 2.6.217 21.6.217 12.7.217 1,2 4, KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 15343 2.6.217 21.6.217 12.7.217 1,6 14,6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 15344 2.6.217 21.6.217 12.7.217 1,9 18,1 KiKa P67, Lillgrundet P67 15338 2.6.217 21.6.217 12.7.217 1,3 2,9 KiKa P79, Kackursfjärden P79 1534 2.6.217 21.6.217 12.7.217 1,1 4,7 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 15341 2.6.217 21.6.217 12.7.217 1,1 7,5 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 15342 2.6.217 21.6.217 12.7.217,9 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: 2.6. 14.7.217 Arja Palomäki Meriveden korkeus +18 cm, Luodonjärven vedenkorkeus +18 cm Lämpötila 13-15 ast C Ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 2-4 m/s 54 273 67 Tuulen suunta NW Jakelu: Pilvisyys 5-7/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.1 Pietarsaaren merialue Viikko 25 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 15345-2 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Sameus Sähkönjohtavuus, 25 C Kenttämitt aus ISO 727-1:216 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 321:1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1195-1:1998 1:213 Nitriitti- ja nitraattitypen summa 1:213 ISO 13395:1997 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m 15345-2 - 2 9,3 P52 1m 15345-1 1, 17 3 45 8 55 2,45 54 65 6 23 3 P54-2m 15339-2 - 2 1,5 P54 1m 15339-1 1, 18,3 3 339 7,8 1 1,82 55 8 5 39 6 P62-2m 15343-2 - 2 3,5 P62 1m 15343-1 1, 15,3 2,4 496 7,7 4 2,72 29 7 4 15 3 P64-2m 15344-2 - 2 1,6 P64 1m 15344-1 1, 13,7 1,4 523 8 27 2,86 25 < 3 4 12 < 2 P67-2m 15338-2 - 2 5,4 P67 1m 15338-1 1, 16,4 2,7 428 7,8 65 2,32 35 < 3 4 22 3 P79-2m 1534-2 - 2 3,4 P79 1m 1534-1 1, 17,9 2,6 85,4 7,2 13 <,95 68 16 12 3 6 L5-2m 15341-2 - 2 3, L5 1m 15341-1 1, 17,3 3,4 7,6 6,9 16 <,95 8 46 12 41 1 L6A -2m 15342-2 - 2 9,8 L6A 1m 15342-1 1, 18,5 4,9 9,5 6,8 21 <,95 82 33 95 47 13 Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori 1:213
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.2 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 1685-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 1685 3.7.217 4.7.217 13.7.217 1,8 4,2 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P54 16849 3.7.217 4.7.217 13.7.217 1,3 4,1 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P62 16848 3.7.217 4.7.217 13.7.217 2,3 14,9 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P64 16847 3.7.217 4.7.217 13.7.217 2,3 18, KaK P67, Lillgrundet P67 16846 3.7.217 4.7.217 13.7.217 1,4 2,9 KaK P79, Kackursfjärden P79 16845 3.7.217 4.7.217 13.7.217 1, 4,6 KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 16844 3.7.217 4.7.217 13.7.217,9 7,3 KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 16851 3.7.217 4.7.217 13.7.217,8 2,6 KaK Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: 3.7. 14.7.217 Arja Palomäki Meriveden korkeus +17 cm, Luodonjärven vedenkorkeus +15 cm Lämpötila 18-19 ast C Ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 2-4 m/s 54 273 67 Tuulen suunta E Jakelu: Pilvisyys 3-6/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.2 Pietarsaaren merialue Viikko 27 UPM Kymmene Oyj, Pietarsaari 217E- 1685-2 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Sameus Sähkönjohtavuus, 25 C Fosfaattifosfori Kenttämittaus ISO 727-1:216 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 321:1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1195-1:1998 1:213 Nitriitti- ja nitraattitypen summa 1:213 ISO 13395:1997 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m 1685-2 - 2 8,9 P52 1m 1685-1 1, 11,3 1,7 536 7,7 29 2,95 32 9 22 13 < 2 P54-2m 16849-2 - 2 9,9 P54 1m 16849-1 1, 15,5 2,3 45 7,7 73 2,45 51 4 4 24 3 P62-2m 16848-2 - 2 7,9 P62 1m 16848-1 1, 13,7 1,2 528 7,9 23 2,9 27 27 4 7 < 2 P64-2m 16847-2 - 2 11,3 P64 1m 16847-1 1, 13,7,86 538 7,9 21 2,95 23 5 4 6 < 2 P67-2m 16846-2 - 2 9,7 P67 1m 16846-1 1, 17,3 2,8 415 7,7 81 2,25 46 1 5 25 3 P79 1m 16845-1 1, 18,9 1,8 187 7,2 11,97 61 2 38 27 4 P79-2m 16845-2 - 2 1,8 L5 1m 16844-1 1, 18,8 3,3 8,1 6,9 16 <,95 79 14 49 42 14 L5-2m 16844-2 - 2 9,8 L6A 1m 16851-1 1, 19,5 5,2 9,5 7,1 2 <,95 92 17 19 52 13 L6A -2m 16851-2 - 2 19,1 Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori 1:213
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.3 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 1986-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vk 29 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 1986 19.7.217 2.7.217 25.7.217 1,1 4,3 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 1985 19.7.217 2.7.217 25.7.217 1,3 4,1 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 1984 19.7.217 2.7.217 25.7.217 1,8 14,6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 1983 2.7.217 21.7.217 31.7.217 2,8 17,6 KiKa P67, Lillgrundet P67 198 19.7.217 2.7.217 25.7.217 1,6 3, KiKa P79, Kackursfjärden P79 1981 19.7.217 2.7.217 25.7.217 1,5 4,7 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 1982 19.7.217 2.7.217 25.7.217 1,1 7,6 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 1987 19.7.217 2.7.217 25.7.217,8 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: 19.7. 2.7. 1.8.217 Arja Palomäki Meriveden korkeus 19.7. +24 cm, 2.7. +14 cm. Luodonjärven vedenkorkeus 19.7. +16 cm Lämpötila 11-12 ast C 12 ast C Ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 4-1 m/s 1 m/s P. 5 427 367 Tuulen suunta N N Jakelu: Pilvisyys 8/8 7/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.3 Pietarsaaren merialue vk 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 1986-2 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämit taus ISO 727-1:216 27888:1994 SFS 321:1 979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO 1195-1:1998 1:213 ISO 1:213 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m 1986-2 - 2 6,7 P52 1m 1986-1 1, 15,8 5 518 7,7 35 2,85 41 33 8 36 8 P54-2m 1985-2 - 2 6, P54 1m 1985-1 1, 16,1 4,8 48 7,7 66 2,63 35 5 6 37 7 P62-2m 1984-2 - 2 4,6 P62 1m 1984-1 1, 15,6 3,2 522 7,6 35 2,86 32 32 7 22 5 P64-2m 1983-2 - 2 3,3 P64 1m 1983-1 1, 14,6 1,1 555 7,6 18 3,6 25 7 4 9 1 P67-2m 198-2 - 2 5,6 P67 1m 198-1 1, 16,2 2,9 469 7,6 54 2,56 35 6 5 27 5 P79-2m 1981-2 - 2 5,2 P79 1m 1981-1 1, 16,3 1,6 246 7,5 1 1,29 49 23 16 23 4 L5-2m 1982-2 - 2 1,3 L5 1m 1982-1 1, 16,9 3,4 8,1 6,9 16 <,95 69 23 3 44 8 L6A -2m 1987-2 - 2 2,7 L6A 1m 1987-1 1, 17,1 7,4 9,7 7, 23 <,95 95 28 21 64 18
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.4 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 251-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vk 31 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkö- syvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 251 2.8.217 3.8.217 8.8.217 1,6 4, KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 259 2.8.217 3.8.217 8.8.217 1, 3,8 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 258 2.8.217 3.8.217 8.8.217 2,7 14,4 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 257 2.8.217 3.8.217 8.8.217 4, 17,6 KiKa P67, Lillgrundet P67 2512 2.8.217 3.8.217 8.8.217 1,4 2,8 KiKa P79, Kackursfjärden P79 2511 2.8.217 3.8.217 8.8.217 1,7 4,6 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 256 2.8.217 3.8.217 8.8.217 1, 7,3 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 255 2.8.217 3.8.217 8.8.217,8 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: 2.8. 1.8.217 Arja Palomäki Meriveden korkeus +7 cm. Luodonjärven vedenkorkeus +16 cm Lämpötila 15-19 ast C Ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 1-2 m/s P. 5427367 Tuulen suunta S Jakelu: Pilvisyys 7-8/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.4 Pietarsaaren merialue vk 31 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 251-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämit taus ISO 727-1:216 27888:1994 SFS 321: 1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO 1195-1:1998 1:213 ISO 1:213 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m 251-2 - 2 4,6 P52 1m 251-1 1, 16,5 2,6 548 7,8 27 3,1 47 11 12 21 3 P54-2m 259-2 - 2 8,3 P54 1m 259-1 1, 19 3,4 449 7,7 96 2,45 58 18 16 5 9 P62-2m 258-2 - 2 3,9 P62 1m 258-1 1, 16,8 1,4 552 7,8 18 3,4 28 14 6 13 < 2 P64-2m 257-2 - 2 2,8 P64 1m 257-1 1, 15,9,74 552 7,7 15 3,4 24 11 7 7 < 2 P67-2m 2512-2 - 2 4,6 P67 1m 2512-1 1, 18,1 2,9 499 7,8 53 2,74 4 < 3 4 26 3 P79-2m 2511-2 - 2 5, P79 1m 2511-1 1, 18,8 1,6 29 7,5 85 1,55 52 17 11 31 6 L5-2m 256-2 - 2 13,1 L5 1m 256-1 1, 19,3 3,6 8,3 6,9 15 74 19 < 3 52 9 L6A -2m 255-2 - 2 14,9 L6A 1m 255-1 1, 19,4 7,7 9,3 7, 23 91 2 28 73 18
Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: 29.8. 15.9.217 Arja Palomäki Luodonjärven korkeus 29.8. +1 cm Lämpötila 12-13 ast C ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 6-8 m/s 5427367 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.5 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 24537-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vk 35 Tilaaja: Pietarsaaren merialueeen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 24537 29.8.217 3.8.217 4.9.217 2,2 4,3 ArK P54, Risöhäll=Sandgrund P54 24538 29.8.217 3.8.217 4.9.217 1,2 4,1 ArK P62, Ådön-Gräsgrundet P62 24541 29.8.217 3.8.217 4.9.217 3,3 14,7 ArK P64, Nygrundet-Mässkär P64 2454 29.8.217 3.8.217 4.9.217 4,1 17,8 ArK P67, Lillgrundet P67 24539 29.8.217 3.8.217 4.9.217 1,7 3, ArK P79, Kackursfjärden P79 24542 29.8.217 3.8.217 4.9.217 2,2 4,7 ArK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 24543 29.8.217 3.8.217 4.9.217 1,2 7,6 ArK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 24544 29.8.217 3.8.217 4.9.217 1, 2,7 ArK Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.5 Pietarsaaren merialue vk 35 Pietarsaaren merialueeen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 24537-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus ISO 727-1:216 27888:1994 SFS 321:1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO 1195-1:1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 24537-1 1, 11,8 1,9 558 7,7 24 3,6 55 65 19 16 3 P52-2m 24537-2 - 2 3,2 P54 1m 24538-1 1, 14,4 5,2 465 7,7 9 2,54 78 51 33 49 9 P54-2m 24538-2 - 2 8, P62 1m 24541-1 1, 12,3,82 568 7,8 16 3,2 44 1 1 1 < 2 P62-2m 24541-2 - 2 2,6 P64 1m 2454-1 1, 11,7,58 575 7,8 12 3,7 42 7 22 6 < 2 P64-2m 2454-2 - 2 2,8 P67 1m 24539-1 1, 13,4 3 482 7,8 66 2,63 7 24 19 28 4 P67-2m 24539-2 - 2 7,1 P79 1m 24542-1 1, 13,4 1,6 393 7,7 68 2,12 61 7 4 22 2 P79-2m 24542-2 - 2 6,2 L5 1m 24543-1 1, 13,5 3,7 8,8 7, 17 <,95 95 14 9 6 12 L5-2m 24543-2 - 2 14,1 L6A 1m 24544-1 1, 12,8 7,2 12,9 7,1 23 <,95 1 1 19 8 72 21 L6A -2m 24544-2 - 2 17,1
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.6 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 27354-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vk 38 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 27354 18.9.217 19.9.217 22.9.217 1,4 4,2 HIm P54, Risöhäll=Sandgrund P54 27353 18.9.217 19.9.217 22.9.217,9 4, HIm P62, Ådön-Gräsgrundet P62 27352 18.9.217 19.9.217 22.9.217 2, 14,7 HIm P64, Nygrundet-Mässkär P64 27351 18.9.217 19.9.217 22.9.217 4,5 17,8 HIm P67, Lillgrundet P67 2735 18.9.217 19.9.217 22.9.217 1, 11,8 HIm P79, Kackursfjärden P79 27349 18.9.217 19.9.217 22.9.217 1,8 4,7 HIm L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 27356 18.9.217 19.9.217 22.9.217 1,1 7,7 HIm L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 27355 18.9.217 19.9.217 22.9.217,8 2,7 HIm Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: 18.9. 1.1.217 Arja Palomäki Luodonjärven korkeus 18.9. +22 cm, meriveden korkeus +12 cm Lämpötila 9 ast C ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 1-4 m/s 5427367 Tuulen suunta S Jakelu: Pilvisyys 8/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama
Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.6 Pietarsaaren merialue vk 38 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 217E- 27354-1 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus ISO 727-1:216 27888:1994 SFS 321:1979 ISO 7887:212 SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO 1195-1:1998 1:213 1:213 ISO 13395:1997 1:213 1:213 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 27354-1 1, 1,8 2,4 49 7,6 81 2,21 59 86 73 3 5 P52-2m 27354-2 - 2 4,3 P54 1m 27353-1 1, 11,8 6,2 55,7 7,2 2 <,95 99 54 15 69 24 P54-2m 27353-2 - 2 8, P62 1m 27352-1 1, 1,8 1,5 49 7,6 45 2,68 4 33 52 22 3 P62-2m 27352-2 - 8 4,3 P64 1m 27351-1 1, 1,9,37 539 7,7 13 2,97 22 12 27 5 < 2 P64-2m 27351-2 - 2 2, P67 1m 2735-1 1, 11,8 4,5 168 7,4 16 <,95 78 41 11 57 18 P67-2m 2735-2 - 2 6,7 P79 1m 27349-1 1, 11,7 1,6 244 7,4 86 1,29 55 18 22 28 5 P79-2m 27349-2 - 2 5,7 L5 1m 27356-1 1, 12,1 3,2 8,8 6,9 18 <,95 77 27 22 57 15 L5-2m 27356-2 - 2 8,7 L6A 1m 27355-1 1, 11,5 6 8,7 6,9 19 <,95 97 53 15 68 24 L6A -2m 27355-2 - 2 9,4
Liite/ Bilaga 4 TUTKIMUSTODISTUS 217E- 1989-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialueen perifyton Tarkkailukierros: 2.7.-2.8.217 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot Ådo A Ådo A 1989 2.8.217 3.8.217 18.9.217 2,5 KiKa Ådo B Ådo B 199 2.8.217 3.8.217 18.9.217 2,7 KiKa Kackurinlahti A Kack A 1991 2.8.217 3.8.217 25.9.217 2,7 KiKa Kackurinlahti B Kack B 1992 2.8.217 3.8.217 25.9.217 2,8 KiKa Alholmenskraft B Alho B 1993 2.8.217 3.8.217 18.9.217 2,9 KiKa UPM Kymmene C UPM C 1994 2.8.217 3.8.217 18.9.217 2,6 KiKa Satama D Sat D 1995 2.8.217 3.8.217 25.9.217 2,7 KiKa Kaupunki A Kau A 1996 2.8.217 3.8.217 25.9.217 2,8 KiKa Mässkär E Mäss E 1988 2.8.217 3.8.217 18.9.217 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. 6.1.217 Arja Palomäki Taustatiedot: 2.7.216 ympäristöasiantuntija meriveden korkeus +7 cm 5427367 lämpötila 18-19 C pilvisyys 8/8 tuulen nopeus -1 m/s Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI2831262 Sivu 1/1
Liite/ Bilaga 5 Etelä Pohjanmaan ELY keskuksen tulokset 217/ Vattenanalyser av NTM centralen i Södra Österbotten 217 (haettu 6.2.218) P 64 Pietarsaaren edusta Näytepvm Syvyys Kok.syv. Näkösyv. lämpötila ph Sähkönj. Salin. Happi Happi Sameus Väri kok N NH 4 N NO 2+3 N kok P PO 4 P TOC SIO 2 klorof. m m m C ms/m kyll.% mg/l FNU mg/l Pt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l 11.8.216 1 15,6 2,5 18,2 7,7 51 2,8 96 8,9 2,1 3 33 31 12 13 2,4 6,9 1,3 11.8.216 5 15,6 18 55 3 94 8,7 1,3 11.8.216 1 15,6 18 55 3 93 8,6 1 5,3 11.8.216 17 15,6 13,8 7,6 56 3 79 8 2,8 3 25 3 13 3 2,2 1,8 11.8.216 6 15,6 2,8 2.9.216 1 15,6 3,2 12,6 7,8 53 2,8 94 9,9 1,3 45 38 13 41 9,1 1 8,4 2,1 2.9.216 5 15,6 12,4 54 2,9 93 9,9 1,3 2.9.216 1 15,6 11,4 58 3,1 93 1,1,7 5,5 2.9.216 16 15,6 9,5 7,6 59 3,2 88 9,9,5 1 24 16 43 3,9 1 2 2.9.216 6 15,6 4,6
Liite/ Bilaga 6 FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 217; statistik uppsamlad från delägarlagen VESTERSUNSBY Fångster 217 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT 216 sik 1438 35 1738 12 3 679 2645 1746 lax 2673 55 471 17 381 2853 gädda 4252,5 12 171 4 7 55 6149 892 abborre 336 15 3 25 181 5537 519 öring 598 32 26 7 15 1398 1667 lake 4593,5 3 175 7 7 15 7924 612 nors 6 12 13 7 1 1 364 399 strömm. 4336 5 54 7 5 53 43637 37526 gös 1844 45 27 4 5 2 2368 2561 siklöja 1 25 4 129 31 id 1522 4 5 2 27 2829 547 braxen 44725 13 6153 9 5 64 65882 49294 mört 5 9 372 3 2 57 14929 955 övrigt 36 1 618 95 849 63 ål 1 harr totalt 126378 33215 1142 284 185 26 176441 147393 Kommentarer till årets statistik: Braxen fångsten: Foderkören ger bra pris på foderfisk, - så fiskarna har igen börjat öka sitt fiske efter braxen o mört strömmingsfångsten: Fångsten härstammar från EN (1 st) kommersiell fiskare i Larsmo ANVÄNDA REDSKAP 217 Vestersundsby Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs Nät: < 4 mm 33** 1 x x 5 Nät: 4 5 mm maskstorlek 185 ** 54 x x 1 65 Nät: > 5 mm maskstorlek 55 ** 11 x x 2 Strömm fällor 2 ** Sikfällor/Laxryssja 22 ** 6 x x 6 Lakryssjor 61 ** 32 x x Gäddsaxar 4 ** Katsor x 25 x x 1 Kastspön x 2 x x 1 Lakkrokar Sikkrokar metspön x 5 x x 25 ** yrkesfisket x=används ANTAL FISKARE 217 Fritidsfiskare Kommersiella f Totalt 217 Totalt 216 Larsmo by 143 18 161 192 Eugmo by 245 5 25 217 Vestersundsby 6 5 65 63 V:fiskargille 14 6 2 24 Kyrkoby 25 25 25 Pörkenäs 12 1 13 16 534 537
Liite/ Bilaga 7 Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 217/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 217 Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 217/ Yleisten uimarantojen veden laatu 217 Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto Lähde: www.sochv.jakobstad.fi/ (luettu 31.1.217) Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Enterokit Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 1 ml cfu/ 1 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/28) < 5 < 2 Bosund/ Brännbacka 29.6.217 1 < 1 ei ei ok 2.7.217 7 1 ei ei ok 1.8.217 < 1 < 1 ei ei ok Kackur 29.6.217 18,7 2 < 1 ei ok 2.7.217 15,3 4 < 1 ei ok 1.8.217 17,5 1 < 1 ei ok Sonamo 29.6.217 1 2 ei ei ok 2.7.217 < 1 1 ei ei ok 1.8.217 < 1 1 ei ei ok Kittholmen* 5.6.217 2 < 1 ei ei ok FI 1435981 26.6.217 1 1 ei ei ok 17.7.217 1 2 ei ei ok 7.8.217 1 < 1 ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka* 5.6.217 < 1 < 1 ei ei ok FI 1435982 26.6.217 < 1 < 1 ei ei ok 17.7.217 2 < 1 ei ei ok 7.8.217 3 < 1 ei ei ok Storsand/ Isohiekka 26.6.217 14 8 < 1 ei ok 17.7.217 16,1 86 75 ei ok 7.8.217 14,3 1 < 1 ei ok Fäboda Cafestrand* 5.6.217 < 1 < 1 ei ei ok FI 1955983 26.6.217 1 < 1 ei ei ok 17.7.217 < 1 < 1 ei ei ok 7.8.217 6 2 ei ei ok * Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 1 besökare / dag vid högsäsong * Luokiteltu EU-rannaksi eli > 1 kävijää/ päivä sesonkiaikan Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/28 vaatimukset. ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 28. Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven. OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.
Liite/ Bilaga 8 Algobservationer 217 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 217 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama Period / Ajanjakso 5.6. 3.9.217 Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin Vecka Viikko 23 24 25 26 27-28 29 3 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Blågröna alger Sinilevää Bedömningsskala / Arviointiasteikko 3 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela Lähde: Järviwiki, www.jarviwiki.fi/ (luettu31.1.217)
Liite/ Bilaga 9 Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinten yksilömäärien keskiarvot ja lajiluvut sekä biomassojen (märkäpaino) keskiarvot vuonna 217. (Nyman 218) Lajiluvussa ei ole otettu huomioon lajilleen määrittämättömiä harvasukasmatoja, Oligochaeta indet. Määrittämättömät madot ovat todennäköisesti samoja lajeja kuin määritetyt madot. (Nyman 218) Yksilömäärä Paikan nimi 53 54 62 65 71 78 Pohjatyyppi siltti lieju lieju siltti lieju lieju Näytteenoton syvyysväli 8,8 9,2 3,6 3,6 14,4 14,5 14,5 14,5 8,4 8,4 9,8 9,8 Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² Hydra 16 8 8 TURBELLARIA 24 8 57 Cyanophthalma obscura 89 146 41 146 114 146 NEMATODA 24 24 47 16 8 Marenzelleria 659 81 585 187 81 98 Manayunkia aestuarina 49 OLIGOCHAETA indet. 333 131 73 16 39 122 Limnodrilus hoffmeisteri 455 Potamothrix hammoniensis 24 24 24 16 252 146 Chaetogaster diaphanus 8 24 ACARINA 8 Cladocera 24 OSTRACODA 293 951 171 24 764 3626 COPEPODA 16 24 16 8 33 81 Chaoborus flavicans 24 Procladius 8 41 24 65 16 Ceratopogonidae 8 Summa 1496 2992 992 265 1659 4276 Lajiluku (excl. Oligochaeta indet.) 1 7 9 11 8 9 Märkäpaino Paikan nimi 53 54 62 65 71 78 Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² Hydra,3,2,1 TURBELLARIA,5,1,11 Cyanophthalma obscura,93,2,21,149,116,152 NEMATODA,2,2,6,1 Marenzelleria 1,415,569,485 2,291,198,18 Manayunkia aestuarina,11 OLIGOCHAETA,83,524,5,7,647,251 ACARINA,1 Cladocera,2 OSTRACODA,29,95,17,2,76,363 COPEPODA,1,2,2,1,2,4 Chaoborus flavicans,13 Procladius,5,24,2,67,11 Ceratopogonidae,7 Summa 1,635 1,392,63 2,55 1,19 1,64
Liite/ Bilaga 1 OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina 21 217. Belastning från OSTP Finland Oy Ab under åren 21 217. t/vuosi 6 kok-n kg/vuosi 1 8 Fluoridi Luparaja 18 kg/a 5 1 6 1 4 4 1 2 3 Tavoitearvo 3 t/a 1 8 2 6 1 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 kg/vuosi 3 Cr kg/vuosi 18 Ni 25 Luparaja 25 kg/a 16 14 Luparaja 16 kg/a 2 12 15 1 8 1 6 5 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 kg/vuosi 3 Pb kg/vuosi 2,5 Cd 25 Luparaja 25 kg/a 2 Luparaja 2 kg/a 2 1,5 15 1 1 5,5 liukoinen Cd Luparaja,5 kg/a 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 kg/vuosi 3 Cu 2,5 2 1,5 1,5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217
Liite/ Bilaga 11 MENETELMÄLIITE Pietarsaaren merialueen tarkkailu 217 Määritysraja Analyysi Akkreditointi Yksikkö Menetelmä Mittausepävarmuus Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/1 ml ISO 7899-2:2,5-3, ±,3, * Fe (ICP-MS) µg/l ISO 17294-2:5,5 > 3 ±1 % 5-2 ± 3, * Fe (ICP-OES) µg/l ISO 11885:9 5 > 2 ±15 %,1-5 mg/l ±,4 mg/l, * Happi mg/l 25813:1993,1 >5 mg/l ±8%,5-4 mg/l ±,3 mg/l, * Kiintoaine mg/l 872:25,5 >4 mg/l ±15% 1-4 µg/l ±,4 µg/l, * Klorofylli-A µg/l SFS 5772:1993 1 >4 µg/l ±1 % Sis. men. A14, 5-1 ±15, * Kok. N µg/l perustuu ISO 1195-1:98 5 >1 ± 15% 3-15 ±1,5, * Kok. P µg/l Sis. men. J-4 3 >15 ±1 % 3-15 µg/l ±2 µg/l, * NH4-N µg/l Sis. menj-46 3 >15 µg/l ±15% 2-2 µg/l ±2 µg/l, * NO2,3-N µg/l ISO 13395:1996 () 2 >2 µg/l ±1% ph * ISO 1523:212,2 2-2 µg/l ±2 µg/l, * PO4-P µg/l Sis. men. J-41 2 >2 µg/l ±1% Saliniteetti ppt Laskettu sähkönjohtavuudesta Sameus * FTU ISO 727:2,1 Sähkönjohtavuus * ms/m 27888,1 TOC * mg/l 1484:1997,4 * Väri komp. mg Pt/l ISO 7887:212 5,1-1 FTU ±,1 FTU, >1 FTU ±15 %,1-1 ms/m ±,2 ms/m, >1 ms/m ±5%,4-2 ±,2, >2 ±1 % 5-5 mgpt/l ±5 mgpt/l, 5-1 ±1, >1 mgpt/l ±1% Eurofins Nab Labs Oy Business ID: 283126-2 Survontie 9 D FI-45 JYVÄSKYLÄ www.eurofins.fi
Liite/ Bilaga 12 Päivitettyjen kriteerien (Aroviita ym. 212) mukaiset parametrikohtaiset vedenlaatuluokat Pietarsaaren edustan ja Luodonjärven havaintopisteillä vuosina 213 217. N = kokonaistyppi, P = kokonaisfosfori, NS = näkösyvyys ja chl = a klorofylli. Tyyppi/ 213 214 215 216 Piste vesimuodostuma P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS 51 Ps Prs edusta 26 56 16,5 1,1 29 44 9,5 1,4 36 64 9,7 1,3 5 6 8,6 1,1 19 34 6,4 2, 52 Ps Prs edusta 27 52 8, 1,1 25 49 6,5 1, 32 65 8,3 1,3 38 793 6,1 1,3 24 462 5,7 1,7 53 Ps Prs edusta 3 53 7, 1,3 21 38 6,1 1,3 24 633 5,6 1,7 34 71 4,7 1 25 39 8,4 1,6 54 Ps Prs edusta 41 727 17,3 1,1 45 711 13, 1,1 42 825 6,9 1,2 56 117 7,1,9 44 68 8, 1,3 55 Ps Prs edusta 6 82 19,4,8 42 64 16, 1,1 3 82 6,9 1,1 62 12 6,8,5 56 55 9,5 1,2 61 Ps Prs edusta 19 315 4,5 1,5 19 32 7,5 1,7 18 473 5,2 1,6 16 39 6,2 1,9 21 27 7,9 2, 62 Pu Kallan 17 346 2,5 2,5 15 286 3, 3, 13 38 2,7 2,5 22 54 5,2 1,8 14 328 4,1 2,3 64 Pu Kallan 11 331 1,6 4,1 11 235 1,6 5,2 6 273 2, 4,2 13 343 3,4 3,2 7 265 2,8 4,1 65 Pu Kallan 6 27 1,3 3,8 11 22 1,6 4,2 4 35 2, 3,6 13 35 6 2,7 9 22 3,1 3,6 66 Ps Prs edusta 18 52 6,3 1,3 33 55 12,,9 36 65 6, 1,3 3 67 1,3 18 34 5,7 1,7 67 Ps Prs edusta 3 512 17,1 1,2 39 622 19,8 1,2 3 638 7,2 1,4 48 877 9,7,9 31 498 6,2 1,5 71 Pu Kallan 8 32 1,6 3,8 13 22 2, 4,2 11 34 1,7 3,8 19 41 8,5 1,9 12 24 3,3 2,6 73 Pu Ukpyy ulko 7 31 1,7 6, 1 2 1,6 6,6 8 26,5 5,1 6 2 2,6 6, 75 Pu Kallan 8 3 1,8 5,5 9 15 1,5 5,6 4 31 1,2 6,2 4 2 1,7 7,5 78 Ps L saaristo 13 53 2,6 2, 19 34 5,7 1,6 28 59 9,7 1,2 41 72 8,6,4 16 35 5,7 2,4 79 Ps Prs edusta 23 592 1,8 1,6 23 443 7,3 1,6 39 768 7,7 1,2 53 99 1,7,9 25 527 5,5 1,8 Tyyppi/ 216 217 Piste vesimuodostuma P N Chl P N Chl L5 Mrh/ Luodonjärvi 55 116 12,3 5 793 1,5 L6A Mrh/ Luodonjärvi 67 1186 14,1 64 951 15,2 217 Parametri Erinomainen Hyvä Tyydyttävä Välttävä Huono Kok P Pu alle 9 9 11 11 15 15 2 yli 2 Kok P Ps alle 11 11 14 14 18 18 27 yli 27 Kok N Pu alle 27 27 315 315 35 35 4 yli 4 Kok N Ps alle 35 35 34 34 37 37 42 yli 42 NS Pu yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 NS Ps yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1, 1,7 alle 1, a klo Pu alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a klo Ps alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16
Liite/ Bilaga 13 Tutkimustodistus 217-25789 1(1) 2.9.217 Förening Mässkärs Lotsstation r.f. c/o Anders Boström 686 Pietarsaari Näytetiedot Näyte Jätevesi Näyte otettu 5.9.217 Näytteen ottaja Asiakas Saapunut 5.9.217 Näytteenoton syy Velvoitetarkkailu Tutkimus alkoi 5.9.217 Tutkimus valmis 19.9.217 Viite Yhteyshenkilö Sinikka Hannila 5311926 ei saatetta mukana, pulloissa ei tietoa kumpi on tuleva kumpi lähtevä, ulkonäön perusteella määritelty kumpi on kumpi Analyysi Menetelmä Yksikkö 25789-1 Jätevesi tuleva Kiintoaine (GF/A) * 872:25 mg/l 3 1 16 Alkaliniteetti * Sis. men. MO-VESI-235, mmol/l 11 6,8 237 (ph 4,5, 4,2) ph-arvo, 25 C * SFS 321:1979 6,8 7,6 Kokonaistyppi * ISO 1195-1:1998 mg/l 19 74 Ammoniumtyppi * 1:213 mg/l 85 51 Nitraattityppi * ISO 13395:1997 mg/l,81 7,7 Fosfori, liuk.,45 µm * 1:213, mg/l 13 6,1 suodatus,45 µm Kokonaisfosfori * 1:213 mg/l 18 6,2 BOD7 ATU * 1899-1:1998 mg/l 57 14 CODCr * SFS 554:1988 mg/l 3 1 11 *=näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Mittausepävarmuus ilmoitetaan pyydettäessä. 25789-2 Jätevesi lähtevä Sinikka Hannila Kemisti Jakelu anders@bostlaw.com; Eeva-Kaarina Aaltonen; Kari Saari; masskar@masskar.fi Analyysitulos koskee vain tutkittua näytettä. Tutkimustodistuksen osittainen kopioiminen kielletty. Nab Labs Oy www.nablabs.fi Survontie 9 D, 45 Jyväskylä VAT no. FI 2831262
Liite/ Bilaga 14 Pietarsaaren edustan sedimenttiselvityksen havaintopisteet vuonna 217. Piste 64 on vertailupisteen P4 varapiste. (Sisältää Maanmittauslaitoksen Maastotietokannan 5/217 aineistoa)