Barbarerna från väst Japanernas syn på västvärlden under 1800-talet i texter tagna ur Sources of Japanese tradition och The Iwakura Embassy.

VÄXJÖ UNIVERSITET C-uppsats Institutionen för humaniora HI 3003 Historia Vt 2008 Handledare: Hans Hägerdal Examinator: Jonas Sjölander Barbarerna från väst Japanernas syn på västvärlden under 1800-talet i texter tagna ur Sources of Japanese tradition och The Iwakura Embassy. Barbarians from the West The view of the West by the Japanese during the 19 th century from the texts in Sources of Japanese tradition and the Iwakura Embassy Daniel Håkansson

Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och frågeställningar... 4 Avgränsningar... 5 Disposition... 5 Metod... 5 Teori... 6 Material... 7 Orientalism och occidentalism... 8 Forskningsläge... 8 Japans möte med Väst... 13 Bakgrund... 13 Diskussion... 20 Empiri... 22 Aizawa Seishia... 22 Sakuma Shozan... 23 Yokoi Shonan... 24 Fukuzawa Yukichi... 25 Iwakura-ambassaden... 26 Volym 1: Amerikas förenta stater... 26 Volym 2: Storbritannien... 29 Volym 3: Kontinentala Europa 1... 31 Volym 4: Kontinentala Europa 2... 32 Volym 5: Kontinentala Europa 3 och resan till Japan... 34 Nakamura Masanao... 37 Resultat... 38 Sammanfattning och diskussion... 38 Svar på frågeställningarna... 41 Slutdiskussion... 43 Litteratur- och källförteckning... 44 2

Inledning I vardagsspråk anses fördomar alltid vara något dåligt och närmast omodernt. Men det finns olika sätt att se på det fenomenet. Man kan se fördomar som ett sätt för människan att klassificera välden runt omkring sig. Fördomar behövs för att man ska kunna få förhandsinformation om människor och olika situationer i vardagen. Att bedöma varje person man träffar utifrån dennes personlighet är närmast ogörligt. Det viktiga är att man inte låter fördomarna begränsa ens tänkande i mötet med andra människor. Utan att vara särskilt bevandrad inom evolutionsteori kan man väl anta att det fanns och finns vissa fördelar med att kunna bedöma situationer och människor i förväg. Den tidiga människan kunde knappast vara bekänd av att bedöma varje björn, lejon eller varg utifrån deras egenskaper. Fördomar blir intressanta när de omfattar hela nationer eller världsdelar. I min uppsats ska jag skriva om occidentalism, hur bilden av västvärlden skapas. Jag ska beskriva bilden av västvärlden ur ett japanskt perspektiv. Anledningen till att jag har valt Japan är att det är ett land med en intressant historia. Jag har valt 1800-talet som forskningsperiod eftersom det är en omvälvande tid i Japans historia. Dessutom har jag genom utövandet av den japanska kampsporten aikido ofta reflekterat över svenskars syn på Japan. Inom aikidon beskrivs den japanska kulturen och det japanska folket i närmast naivt positiva termer. Det skulle därför vara intressant att se hur japaner har sett på västerlänningar. 3

Syfte och frågeställningar När vi ser på världen i dag finns det många föreställningar om andra nationer och dess folks egenskaper. Inte minst är detta tydligt i det nuvarande kriget mot terrorismen där bilden av muslimen, som ofta är negativ, målas upp med väldigt breda penseldrag. Detta fenomen att tillskriva andra folkslag olika egenskaper är inget nytt i historien. Människan har alltid tillskrivit grupper olika egenskaper för att lättare kunna överblicka sin värld. Ur detta perspektiv är det intressant att studera hur personer från en annan kultur har sett på den västerländska. Syftet med min uppsats är att se hur synen på västvärlden var i Japan under 1800-talet. Valet av denna period tror jag kommer vara intressant eftersom det är en händelserik period i Japans historia. Anledningen till att jag valt Japan är landets exceptionella historia. Från att ha varit ett närmast feodalt land när det öppnades för handel 1853 så lyckades landet ta till sig av västvärldens idéer och besegra Ryssland till land och sjöss i rysk-japanska kriget 1904-05. Japan blev aldrig dominerat eller koloniserat av väst vilket gör att jag tror att det inte finns ett herre-undersåte perspektiv. Mycket av den forskning som gjorts på området handlar om bilden av muslimen i västvärlden eller tvärtom. I relationen mellan den muslimska världen och väst tycker jag mig se en gammal antagonism och stora delar av den muslimska världen var dominerad av väst. När Japan öppnades för handel och därmed inför omvärlden så bröts en 200-årig isolation. På 1630-talet infördes regler i Japan som gick ut på att japaner inte fick resa utomlands och handeln med omvärlden begränsades starkt. Japan hade därmed liten kontakt med omvärlden. Ur detta perspektiv blir det intressant att studera hur japanerna såg på västvärlden innan och efter det att landet öppnats för handel. Det borde inte finnas så mycket förutfattade meningar. För att operationalisera mitt syfte så har jag ställt upp tre frågeställningar 1. Vilka egenskaper lyfts fram för att karakterisera västerlänningar och vilka aspekter av det västerländska samhället beskrivs i källorna och hur beskriv dessa aspekter? 2. Förändras den japanska bilden av västerlandet över tid. Om så är fallet, hur då? 3. Vilken uppfattning av japanernas självbild förmedlas genom källorna? 4

Dessa frågeställningar tycker jag täcker in det som jag vill utforska med min uppsats. Jag kan genom dessa frågeställningar utforska hur japanerna såg på sig själva och på västerlänningarna. Att endast fråga efter hur japanerna såg på väst skulle ge en otydlig bild eftersom de egenskaper som vi tillskriver en annan grupp säger mycket om hur vi ser oss själva. Japan förändrades drastiskt under 1800-talet och därför måste jag även fråga om hur bilden av västvärlden förändrades. Fråga ett kan tyckas vara en aning stor men det är svårt att dela in den i mindre delar. Jag märkte det efter att jag börjat gå igenom forskningsmaterialet. Avgränsningar I min uppsats ska jag endast undersöka källor som är skriva av japaner. Texterna ska vara från 1820-tal fram till 1890. På grund av mina undermåliga kunskaper i det japanska språket begränsar jag mig till att endast undersöka källor som är översatta till engelska. I detta uppstår en ofrivillig begränsning av undersökningsmaterialet. Disposition Den första delen av denna uppsats består av den vanliga uppdelningen i syfte, frågeställningar och teori. Det material som jag anskaffat redovisas därnäst. Sedan följer en kort genomgång av forskningsläget. En person eller en kultur är alltid påverkad av sin historia och därför går jag sedan igenom Japans tidigare möte med västvärlden och diskuterar vilken bild av västerlänningar som fanns i Japan innan min studie tar sin början. I samma text skriver jag även om Japans historia. Därefter går jag igenom det material som jag anskaffat. Jag använder mig inte av teorin i empirin utan jag väntar med att analysera materialet till resultatkapitlet. I detta kapitel analyserar jag resultatet utifrån den teori jag valt och svarar sedan på frågeställningarna. Jag avslutar med en slutdiskussion om sådant som jag tycker har varit intressant och vilka frågor som min uppsats har väckt. Metod För att kunna svara på mina frågor behöver jag undersöka japanska källor. Dessa källor ska vara från 1800-talet, innan och efter att landet öppnat för handel. Det material som jag får fram ska jag därefter sammanfatta och diskutera. För att göra undersökningen mer 5

lättöverskådlig ska jag gå igenom källorna i kronologisk ordning. Detta ger även läsaren möjlighet att lättare att hänga med i texten. Efter jag har gjort en genomgång av källorna kommer jag att försöka svara på frågorna. Anledningen till att jag inte väljer att svara på en fråga i taget med hjälp av källorna är att frågorna går in i varandra och det skulle vara svårt att skilja dem åt i empirin. Vid svarandet av frågeställningarna kommer jag använda mig av teorin för att analysera resultatet. Teori Jag ska i uppsats använda mig av teorin om in och ut-grupper. Teorin är ursprungligen kommen ur sociologin, men den passar bra till min uppsats. Synonymt kan man använda sig av vi och dem. Sociologen Zygmund Bauman ligger bakom denna teori och den går i korthet ut på att människor har en fallenhet att tänka på samhället och världen i in- och utgrupper. Ingruppen kan variera i storlek, det kan vara din familj, var du kommer ifrån eller vilket nation du tillhör. Dessa grupper vilar på en övertygelse hos medlemmarna i gruppen av att det finns vissa egenskaper som är utmärkande för just deras grupp. 1 Jag är som exempel i första hand en medlem i min familj, i andra hand Blekingebo och i tredje hand svensk. Men in-gruppen kan inte existera om det inte finns en ut-grupp som är olik in-gruppen. In-gruppen definierar sina egenskaper utifrån ut-gruppen. Exempel: Svenskar är laglydiga medborgare som tror på demokratin, inte som fransk bönder som gormar och dumpar fyra ton morötter på gatorna så fort ett politiskt beslut går emot dem. Ut-gruppen är en imaginär motsats till in-gruppen som behövs för att den ska kunna definiera sina egenskaper. Utan ett tydligt dem är det svårt att veta vilka vi är. 2 Eftersom min uppsats handlar om occidentalism och bilden av västvärlden i Japan fungerar denna teori bra. Genom att analysera materialet utifrån denna teori så ska jag söka svar på mina frågeställningar. De egenskaper som anses vara utmärkande för västerlänningarna visar också hur japanerna ser sig själva. Bilden av väst blir därför en spegel av hur japanerna ser sig själva, deras självbild. Bilden av den andre behöver inte alltid vara negativ. Som betraktare kan man känna igen sig i en annan grupps egenskaper, positiva och negativa. Därför är det intressant att studera på vilket sätt japanerna anser sig lika och olika västerlänningarna. 1 Bauman, Zygmunt 1992 Att tänka sociologiskt s. 53f. 2 Bauman, Zygmunt 1992 s. 55. 6

Vid genomgången av materialet kommer jag inte att använda mig av Baumans teori om in och ut-grupper utan där kommer jag koncentrera mig på att få fram underlag för att svara på mina frågeställningar. Jag kommer främst att använda mig av teorin som ett sätt att få fram japanernas självbild. Samtidigt så kommer den att fungera som ett verktyg när jag studerar källorna och väljer ut intressant material. Utifrån teorin tror jag mig kunna hitta belägg för japanernas självbild. I många av de böcker om occidentalism som jag läst använder sig författarna av liknande termer i sina diskussioner. Främst är detta tydligt i Carriers bok, Occidentalism, images of the west. Material Jag kommer i min uppsats använda mig av material från främst två verk: Sources of japanese tradition och The Iwakura embassy. Sources of Japanese tradition finns i två band. Den som är intressant för mig är volym två som tar upp texter från 1600-talet fram till nutid. Boken är sammanställd av Theodore de Barry, Carol Gluck och Arthur E. Tiendemann men jag kommer endast att använda mig av de Barry i fotnoterna. Boken tar upp olika intressanta historiska texter, till största del skrivna av japaner. Boken är uppdelad i olika ämnen och tidsperioder. De texterna som är inkluderade i de olika kapitlen är utvalda eftersom de anses vara viktiga för det historiska skeendet. Jag kommer att välja ut de texter som behandlar västerlänningar och som faller inom min avgränsade period. The Iwakura embassy publicerades ursprungligen 1878 i Japan men år 2002 utkom den engelska översättningen. Den är skriven i fem volymer och omfattar ca tvåtusen sidor. Boken är skriven i journalform och är en redogörelse över de intryck som Iwakura-ambassaden erhöll under sina resor i USA och Europa under åren 1871 till 1873. Ambassaden är uppkallad efter dess ledare, Sionii Tomomi Iwakura, men boken är skriven av ambassadörens sekreterare Kunitake Kume. Ambassaden bestod av representanter från regeringen, krigsmakten och det kejserliga hovet. Med betjänter och sekreterare inräknade så bestod ambassaden av 107 personer. Resan hade tre huvudsakliga mål: 7

1. Att åka runt i de länder som hade handelsavtal med Japan för att överlämna presenter och stärka sin position diplomatiskt. Med tiden kom dock fler länder med på listan. 2. Att observera och undersöka allt som kunde hjälpa Japan att utvecklas och moderniseras. 3. Att omförhandla de ofördelaktiga handelsavtal som Japan hade med respektive länderna. 3 Orientalism och occidentalism Begreppen orientalism och occidentalism härrör från de geografiska termerna för väst- och österlandet. Ordet orienten kommer från latin och grekiska och betyder öst eller riktningen i vilken solen stiger. Occidenten är motsatsen till orienten och namnet betyder solnedgångens trakt. 4 Den geografiska betydelsen av ordet orienten har genom historien ändrats och utvidgats. För de gamla grekerna och romarna så var orienten lika med mellanöstern. Men när de europeiska sjöfararna med tiden lyckades ta sig runt Afrikas sydspets, Godahoppsudden, och få kontakt med de mer fjärran asiatiska kulturerna så växte den geografiska betydelsen av ordet orienten till att innefatta hela Asien. Forskningsläge Occidentalism är ett relativt nytt forskningsområde. Dess tvillingbegrepp, orientalism, har bland annat har utvecklats av Edward W. Said. Orientalism är ett begrepp med flera bottnar. Den äldre betydelsen är den av en person som har kunskap och forskar om orienten. Said menar dock att orienten har fått betydelsen som motpol till västvärlden. I orienten bor den annorlunda människan, den som inte är som oss européer. Orienten blir till något som västerlänningen kan spegla sig i för att tydligare se sin egen kultur och synliggöra vad som är västerländsk kultur. Bilden av orienten behöver inte ha så mycket med verkligheten att göra, menar Said. Problemet är att när västerlänningen studerar orienten så appliceras en grundläggande orientalistisk syn. Alltså, orienten och orientaler ges egenskaper i förväg. 5 Enligt postkolonialismen vilar denna grundsyn på en föreställning om att den västerländska 3 Kume Kunitake 2002 The iwakura embassy vol 1. introduktion s. XVI. 4 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=274399 05-06-08 5 Said, Edward W. 2000 Orientalism s. 63ff 8

kulturen är överlägsen och mest utvecklad. Ur detta perspektiv blir därmed utomeuropeiska kulturer underutvecklade eftersom västerlandet sätts som norm. Denna föreställning är ett arv från kolonialismen och delar upp världen i två delar, västvärlden och resten 6. De böcker som jag har läst handlar om occidentalism och tar upp lite olika aspekter på begreppet. Carrier visar på en mer övergripande modell för hur orientalism och occidentalism uppstår medan Buruma och Margalite ger exempel på occidentalistiska tankar. Chang tar upp hur bilden av västerlänningen förändrades i Japan mellan 1826 till 1864. Occidentalism: Images of the west av James G. Carrier Carries bok är en samling av artiklar om hur bilden av västvärlden skapas. Boken innehåller sammanlagt nio stycken artiklar samt ett förord av redaktören James G. Carrier. Jag kommer här att skriva om förordet i Carriers bok och Jane Nadel-Kleins artikel Occidentalism as a cottage industry. Förordet ger en överblick över occidentalismen som forskningsområde samt dess teoretiska utgångspunkter och Nadel-Kleins artikeln ger en annan bild av occidentalism. Carrier menar att orientalism och occidentalism står i ett dialektiskt förhållande till varandra. Den ena existerar som motsats till den andre. 7 Jag ger ett exempel. Om man från svensk synvinkel ska beskriva förhållandena i Afghanistan så tar man gärna fasta på sådana aspekter som vi upplever är i motsatsförhållande till den svenska kulturen. Till exempel kvinnoförtryck, religionen som en stark kraft i samhället, och ohumana straff. När man uppmärksammar sådant som är främmande i andra kulturer byggs samtidigt en självbild av ett Sverige som sekulariserat, jämställt land med humana straff. Det behöver inte vara konstigare än att man beskriver sådant som är intressant i den andra kulturen. Detta leder naturligtvis till att man får en långtifrån heltäckande bild av den andra kulturen. Bilden av den andra kulturen behöver inte vara negativ. Carrier menar vidare att occidentalismen har två beståndsdelar. Den i vilken västvärlden definierar sig själva genom att se på andra kulturer som jag beskrivit ovan. Detta är ett sätt på vilket en bild av västvärlden skapas. Detta gäller även på andra hållet. Bilden av västvärlden bland länder utanför västvärlden skapas i relation till den egna självbilden. Den andra 6 Källa Nationalencyklopedin http://databas.bib.vxu.se:2057/jsp/search/article.jsp?i_art_id=1297862 2008-06-09 7 Carrier, James G. 2003 Occidentalism, images of the west s. 3. 9

aspekten av skapandet av självbilden är när en mindre skillnad mellan två kulturer förstärks för att stärka skillnaden mellan vi och dem. Carrier visar exempel på forskning av Eric Hirsch där han studerat användandet av betelnut på Papuan Nya Guinea. Hirsch menar att tuggandet av betelnut har ökat under senare år eftersom européerna inte är förtjusta i betelnut, de dricker istället öl. Anledningen att användandet har ökat är att invånarna i landet härigenom stärker den egna identiteten i motsats till att vara europé. Effekten blir då att de kulturella skillnaderna förstärks i sökande efter självbild. 8 Ur ett svenskt perspektiv kan man exemplifiera med den stolthet som många känner över att vi svenskar dricker julmust på julafton istället för coca-cola som stora delar av Europa gör. I den intressanta artikeln Occidentalism as a cottage industry skriven av Jane Nadel-Klein, behandlas hur bilden av väst skapas inom västvärlden. Staden står för det moderna och framåtskridande medan landsbygden får representera det omoderna och personer som bor på landsbygden upplevs som anakronismer. Nadel-Klein exemplifierar med annonser för resor som för turisterna ut på den engelska landsbygden. I annonserna används formuleringar om att resorna för turisten tillbaka i tiden och en lätt mytisk atmosfär framträder i annonserna. Nadel-Klein menar att dessa annonser och andra iakttagelser (bl.a. studier av skönlitteratur som utspelar sig på landsbygden) tyder på att det förekommer ett motsatsförhållande mellan stad och landsbygd, där staden har en positiv och modern stämpel medan landbygden anses vara efterbliven och bakåtsträvade. Befolkningen på landsbygden anses primitiv. 9 Nadel- Kleins drar slutsatsen att landsbygden ses som orienten inom västvärlden, en primitivare värld, det moderna samhällets ursprung som fungerar som en måttstock på hur långt som samhället har utvecklats. 10 Jag tycker att det intressanta med denna essä är att bilden av västvärlden skapas även inom det västerländska samhället. I detta fall handlar det om hur västerlänningarna ser sig själva. Occidentalism: the west in the eyes of its enemies av Ian Buruma och Avishai Margalit. Författarna vill i sin bok finna de historiska rötterna till den avhumaniserade bild av västvärlden som florerar bland dess fiender. Dessa fiender som författarna ger exempel på är främst japaner under 1930 och 40-talet, moderna islamister samt nazister och kommunister. 8 Carrier, James G. 2003 s. 4ff 9 Carrier, James G. 2003 s. 109ff 10 Carrier, James G. 2003 s. 126 10

Kritiken av det västerländska samhället är enligt författarna också en kritik av det moderna samhället och den moderna, sekulariserade, individualistiska och kapitalistiska människan. Enligt författarna är occidentalismen en spegelbild av den värsta formen av orientalism, som beskriver människor utanför västvärlden som mer lika barn än vuxna människor och berövar dem på deras mänsklighet. Occidentalismen blir i Buruma och Margalits tolkning en ansamling av fördomar som syftar till att avhumanisera västvärlden. 11 Buruma och Margalit menar att occidentalism kan delas in i fyra övergripande områden. 1. Aversion mot människor som endast bryr sig om sig själv, pengar och ett bekvämt leverne. Den egoistiska, penningdrivne människan. Dessa representeras av köpmän i äldre tid och kapitalister och borgare i modernare tid. Sådana människor ställs i kontrast till personer som offrar sig för en större idé, för samhället eller familjen. 12 2. Aversion mot den rationella människan och det vetenskapliga tänkandet. Inom det västerländska tänkandet lämnas ingen plats för själen och intuition. Människan själ förvandlas till psykologens psyke. Den sekulära människan platsar även under denna beskrivning. 13 3. Aversion mot det maskinella samhället. Det samhälle som leder människan bort från naturen och det naturliga livet. Livet på landsbygden anses vara det optimala. Maskinsamhället lämnar ingen plats för det själsliga livet. 14 4. Aversion mot staden. Staden blir den plats där de tre ovanstående punkterna tar sitt uttryck. Staden blir en symbol för moraliskt förfall, sekularisering och den naturliga människans fall. Författarna ger exempel på att staden som symbol för det förljugna och korrumperade har långa rötter. Allt sedan Babylon i bibeln till dagens New York. Det var ingen tillfällighet att det var tvillingtornen på World trade center i New York som terroristerna slog till mot vid attackerna 2001. New York är på många sätt världens huvudstad, med FN:s huvudkvarter, och tvillingtornen var en symbol för kapitalismen 15. 11 Buruma, Ian Margalit, Avishai 2004 The west in the eyes of its enemies s. 1-12. 12 Buruma, Margalit 2004 s. 68ff. 13 Buruma, Margalit 2004 s. 94f. 14 Buruma, Margalit 2004 s. 112ff. 15 Buruma, Margalit 2004 s. 14ff 11

Det författarna gjort är att gå igenom vad de tycker är fiender till den västerländska kulturen och se på deras olika motiv. Tanken att den västerländska människan skulle vara en själsligt handikappad person är något som jag stött på i flera av de böcker som jag läst på området. Vidare att maskinsamhället leder till ett själlöst samhälle. Västerlänningen anses vara en vilsen person med materiellt överflöd men med ett själsligt underskott. Den upptäckt som författarna gör är att occidentalismen är något som uppkommit inom västvärlden i form av kritik av det moderna samhället. Jag tycker att man kan sluta sig till att occidentalism är en del av processen i vilken man skapar en bild av västvärlden genom att stärka sin in-grupp i relation till ut-gruppen. En ingrupp behöver alltid en ut-grupp att relatera till annars kan den inte existera. Carriers bok tycker jag stärker mitt val av teori. Det är samma terminologi som används och jag använder mig främst av Carriers definition av occidentalism. Buruma och Margalits bok visar på exempel på occidentalistiska tankegångar. Den är intressant för mitt arbete eftersom den ger en lös ram inom vilken jag kan fokusera under genomgången av materialet. Jag kommer inte enbart försöka stärka deras fyra huvudkategorier av occidentalistiska tankar, utan materialet får råda. From prejudice to tolerance: A study of the Japanese image of the west 1826-1864 av Richard T. Chang Changs bok beskriver hur bilden av västerlandet förändrades i Japan mellan åren 1826 till 1864. I korthet kan man sammanfatta hans resultat att bilden av västerlandet går igenom följande fem faser. 1. För att kunna försvara sig mot hotet från väst krävs att landet är mentalt förberett. 2. Medgivande av västerlandets tekniska och militärtekniska överlägsenhet. Ur detta stiger behovet av att söka efterlikna västerländsk design, färdigheter, och maskineri. 3. Medgivande av västerlandets vetenskapliga överlägsenhet. 12

4. Medgivande av överlägsenheten hos de västerländska systemen för ekonomi och utbildning samt acceptans för västerländska sociopolitiska institutioner. 5. Medgivandet av de västerländska sociopolitiska institutionernas allmännyttighet samt existensen av västerländsk etik. 16 Chang menar att japanerna på 1800-talet insåg att västerlänningarna var överlägsna Japan på flera plan. Ur detta steg insikten att för att kunna försvara sig mot västerlänningarna så krävdes det att man lärde sig av dem. Han exemplifierar med att Kina inte kände samma fruktan för västerlänningarna och således blev de mer dominerade av dem. Bilden av västvärlden blir tudelad. Dels som det stora hotet men även som läromästaren. 17 Japans möte med Väst I detta avsnitt skriver jag om mötet mellan Japan och västvärlden. Delar av Japans historia får även del däruti. Jag avslutar med att diskutera hur Japans tidigare möten med västvärlden kan ha skapat en bild av västvärlden och västerlänningen. Eftersom min uppsats handlar om hur japaner ser på västerlänningen och västerlandet under 1800-talet är det viktigt att klargöra vilka tidigare erfarenheter som kan ha påverkat bilden av väst från en japanska synvinkel. Bakgrund År 1543 var den första gången som européer landsteg på de japanska öarna. Dessa sjöfarare kom från Portugal och hade med sig en uppfinning som storligen imponerade på de japanska krigarna, musköten. 18 Redan två år senare tillverkades de första inhemska musköterna. Portugiserna hade kommit i en krigisk period i Japans historia och de många länsherrarna (daimyo) slogs om makten över landet. Oda Nobunaga, den daimyo som hade mest makt vid denna tid lät utrusta sina soldater med musköter och detta ledde till att han och hans allierade Tokugawa Ieyasu segrade över sina motståndare vid slaget vid Nagashino 1575. 19 Fördelarna med det nya vapnet var uppenbara. Vilken soldat som helst med en musköt kunde fälla en vältränad samuraj på hundra stegs håll, något som den europeiska motsvarigheten till samurajerna, riddarna, fått erfara tidigare. 16 Chang, Richard T 1970 From prejudice to tolerance. Förord s. XI. 17 Chang, Richard T 1970. Förord s. VII-XIV. 18 Musköt är en tidig form av skjutvapen. 19 Vargö, Lars 2006 Japan, Makt och tanke s 96f 13

Med portugiserna kom även jesuitmissionärer för att sprida den katolska kyrkans läror. Jesuitprästerna var i regel välutbildade personer och Nobunaga var inte främmande för att ta till sig av deras kunskaper. Nobunaga var en religiöst ointresserad person som tyckte illa om både shintoismen och buddismen och han hade stor möda med att bekämpa olika militanta sekter. 20 Buddhismen hade kommit till Japan mot slutet av 500-talet. Religionen spreds genom kinesiska missionärer och fick en stor utbredning. Med buddismen kom även konfucianismen och därmed så fick kineserna ett kulturellt inflytande i Japan som består i våra dagar. 21 Mycket av den japanska kulturen har sin vagga i Kina. Kinesiska språket användes inom den japanska byråkratin och det kinesiska systemen med skrivtecken används fortfarande i japan idag. 22 Nobunaga var även imponerad av jesuiternas personliga egenskaper och han gav den därför ganska fria händer för att sprida sin tro. 23 Med kristendomen och skjutvapen kom också andra nymodigheter till Japan såsom tryckpressar, glasögon och klockor. Med just glasögonen uppkom ett missförstånd. De gav upphov till ett rykte om att européerna hade fyra ögon. 24 Jesuiternas första ledare, Francis Xavier, anpassade sig till viss del till den japanska kulturen för att lättare sprida kristendomen. Prästerna klädde sig enligt japansk mode och använde sig av buddhistiska termer för att sprida religionen. Detta visade sig dock snart vara en mindre lyckad teknik eftersom kristendomen togs för en ny buddhistisk sekt. När de började använda sig av termen på latin så ledde även det till problem. Den latinska termen för Gud, Deus, låter på japanska väldigt likt daiusu, vilket betyder stor lögn. 25 Trots dessa smärre debacle så spreds kristendomen snabbt i japan. Mot slutet av 1500-talet räknar man att ca 300 000 japaner hade konverterat till kristendom ur en befolkning på tio miljoner. Taktiken som missionärerna använde sig av var att konvertera härskaren och 20 Vargö 2006 s. 97 21 Ottosson, Ingmar Ekholm,Thomas 2007 Japans Historia s 36 22 Ottosson, Ekholm 2007 s. 48. 23 Storry Richard 1969 Det moderna japans historia 1 s. 39. 24 Ottosson, Ekholm 2007 s. 129. 25 Ottosson, Ekholm 2007 s. 130f. 14

samurajerna i ett område för att på så vis omvända folket. En taktik som fungerat väl tidigare i kristendomens historia. Nu började dock problem att uppstå. 1587 hade Toyotomi Hideyoshi slagit sig fram som ledare över Japan och han var oroad över de kristendomens framväxt och det fanns substans i oron. Filippinerna blev under senare hälften av 1500-talet underlydande till den spanska kronan och kanske fruktade Hideyoshi samma öde. En sak som försvårade för de kristna var att portugiserna bedrev slavhandel med japaner. Dessa ska ha varit kriminella som de köpt fria ur fängelse. Vidare så åt de kristna kött, något som bröt mot buddhismen regler. Omvända daimyo (länsherrar) hade även bränt ner alla de buddistiska templen i de provinser som de styrde. Något som retade upp andra japaner. 1587 förbjuds jesuiter att agera i Japan, även om beslutet inte genomfördes förrän senare. Franciskanerorden hade även den börjat missionera inom Japan och 1596 installerades den första biskopen i Japan. Samma år nåddes Hideyoshi av rykten om att den kristna missionen förberedde en invasion av Japan och han agerade på ryktet. Tjugosex kristna, hälften av dem franciskaner, korsfästes detta år. Hideyoshi dog 1598 och hans efterträdare, Ieyasus Tokugawa, hade även han en avog inställning till kristendom och 1614 förbjöds utövandet av kristendom som illegal något som föranledde en misslyckad revolt 1630. 26 Japan kom sedan att styras av ätten Tokugawa i mer än 200 år. Tokugawa utropade sig till Shogun, vilket närmast kan översättas med generalissimus eller militär diktator. Även om kristendomen förbjöds ledde inte detta till att kristna blev helt förbjudna att agera i Japan. De framväxande sjömakterna Holland och England var protestantiska och avskydde den katolska missionen lika mycket som Tokugawa. De ville handla med Japan utan att bedriva mission. Holländska och engelska köpmän fick därmed handla med Japan. Eftersom engelsmännen och holländarna inte var katoliker trodde japanerna att de ej var kristna. Engelsmännen slutade dock snart att handla på grund av en olönsamt driven handelsstation. Japan blev nu mer och mer ett slutet land. Under 1630-talet utfördes förordningar som uteslöt utlänningar att bosätta sig i Japan samt förhindrade japaner som levt i utlandet att återvända hem. Det blev även svårt för japaner att lämna landet överhuvudtaget. Med tiden fick inga 26 Ottosson, Ekholm 2007 s 135ff 15

européer bosätta sig på fastlandet över huvudtaget utan fick bosätta sig på den lilla ön Deshima vid inloppet till Nagasaki. Öns invånare övervakades noga av japanska myndigheter och inga böcker med kristet innehåll fick föras in landet. 27 Holländarna förde med sig kryddor, silke och andra varor och tog betalt i koppar. Exporten av koppar oroade dock de japanska myndigheterna. De var oroliga hur det skulle påverka den inhemska valutan som var baserad på koppar. Detta ledde till handelsrestriktioner. Antalet skepp som fick anlägga i Nagasakis hamn sjönk från fem per år 1715 till ett per år 1790. Under samma tid handlade även kineserna med Japan och även deras handel var liten dock större än den holländska. De holländska köpmännen hade även andra förpliktelser. De skulle skriva en rapport över vad som hände i omvärlden och överlämna dem till den japanska staten. Dessa blev med tiden mer och mer intressanta för japanerna på grund av de europeiska makternas framfart i Asien och deras relation till dessa. Genom Nagasaki importerades även böcker. Dessa böcker kom till viss del från Europa men främst från Kina. 28 Rapporterna som holländarna var tvungna att lämna var en viktig källa till information om omvärlden för de japanska myndigheterna efter att landet blivit mer slutet. I början var japanerna främst intresserade av om Spanien eller Portugal gjorde några försök att skicka missionärer till de japanska öarna men med tiden så ökade intresseområdet till Kina, Indien och de europeiska länderna. Det fanns dock problem med översättandet av rapporterna till japanska. Portugisiska var det språk som de japanska tolkarna behärskade och inte holländska. Till en början försökte holländarna översätta sina texter till knagglig kinesiska som i sin tur översattes till japanska och man kan undra hur mycket av det ursprungliga budskapet som kom fram. Fram på 1700-talet var dock tolkarna tillräckligt duktiga på holländska för att göra goda översättningar. De holländska rapporterna ska dock ha varit sakliga och sanningsenliga. Även de kinesiska handelsmännen fick lämna rapporter men dessa handlade mest om förhållandena i Kina och var inte lika innehållsrika som de holländska. 29 Rapporterna var endast tillgängliga för dem som satt på de högsta posterna inom den japanska staten. Folket i stort, även de som hade befattning som daimyo, hade inte tillgång till rapporterna. På många 27 Nordenstam, Bertil Carl Petter Thunberg 1993 s 91f 28 Jansen, Marius B. 1989 The Cambridge history of Japan vol 5 s. 87ff. 29 Chang, Richard T. 1970 s 6ff 16

sätt fungerade Deshima (ön i Nagasakis hamn) som ett titthål in i Japan för andra länder men som ett fönster mot omvärlden för japanerna. En annan källa till information om västvärlden var den som kom genom importerade böcker. Med tiden så utvecklades en gren av kunskap som kallades rangaku, vilket betyder holländska studier. Denna gren av kunskap uppkom under 1700-talet. Otsuki Gentako var en av dem som studerade rangaku och han skrev några böcker i ämnet. I sin bok Introduktion till holländska studier så räknar han upp några fördomar som fanns om holländarna och motsäger dem. Som jag tolkar det är det ändå ett sätt att se hur japanerna såg på holländare och västerlänningar. Man trodde att holländarna föddes utan hälar och måste kompensera detta genom att sätta hälar på sina skor, att de likt hundar lyfte på ena benet när de skulle kissa. Liknelsen med hundar kommer igen när den kaukasisk runda formen på ögon liknas vid just hundögon. Otsuki dementerar även att holländarna var jättar och att de hade korta liv 30. Mer fördomar om holländare och ryssar kommer fram i en text skriven av Hirata Atsutane. Denna text är mer kritisk än Otsukis men i stort är det samma bild av européer som presenteras men några fler fördomar tas upp. Holländare har stora näsor och klär sig i vackra kläder. De långa slanka benen hos holländare får dem att likna djur. Vidare ska holländarna och ryssarna ha konstigt formade penisar. The end was cut short, just like a dog s. This may be the reason the Dutch are as lascivious as dogs and spend there entire nights at erotic practices. Because they are thus addicted to sexual excesses and to drink, none of them lives very long 31. Genom studiet av västerländska böcker sipprade ny kunskap in i Japan. Bland annat så spreds kunskap som stred mot den traditionella kinesiska vetenskapen. Den västerländska vetenskapen ska ha varit lättare att ta till sig och kunskap om läkekonst och astronomi spred sig i landet. Ottosson och Eklund går så långt att de hävdar att Japan var det land utanför västvärlden som hade mest kunskap om Europa vid slutet av 1700-talet. 32 30 Schlesinger, Roger 2004 Global Passages s. 145f. 31 Schlesinger 2004 sida 146 32 Ottosson, Eklund 2007 s 182f 17

Under början av 1800-talet ökade kontakterna mellan västerlandet och Japan. Från japanernas horisont var det frågan om ovälkomna gäster. Valfångstskepp började visa sig utanför japans kuster. Anledning till detta var att valen till stor del utrotats i Atlanten och skeppen sökte sig till Stilla havet och kusten utanför Japan. Skeppen kallades för svarta skepp och besättningsmännen gjorde landstigningar vid kusten för att handla till sig färskvaror. 1824 försökte engelska valfångare handla till sig oxar på fastlandet men det misslyckades. I sin besvikelse så bestämde de sig för att stjäla det som de inte kunnat handla till sig. De fick med sig ett antal oxar men i den strid som följde så stupade en av besättningsmännen. Denna saltades in och skickades till Edo. Denna incident ledde till en förordning om att alla främmande skepp som närmade sig kusten, förutom kinesiska och holländska, skulle betraktas som fientliga och alla sjömän som gjorde landstickare, även om det berodde på skeppsbrott, skulle dödas eller fängslas. 33 Under 1800-talet första hälft så skärptes bilden av västerlänningen i Japan. Tidigare hade det florerat en bild av att Europa var uppdelat i två delar, de som trodde på den Onda Religionen, katolska kristna, och holländarna. Det kom dock fram så småningom att även holländarna var kristna. Teorin bakom var att Ryssland hade erövrat Holland och tvingat på dem sin religion. Detta resulterade i en tanke om att västerlänningarna spionerade på Japan för att förbereda en invasion. Något som styrkte denna tes var den så kallade Seibold-affären. Den tyske läkaren Siebold som verkade i Japan mellan åren 1823 fram till 1829 visade sig skicklig i att rädda människor till livet som enligt inhemsk läkekonst var förlorade. Han hade anlänt som passagerare på ett holländskt skepp och patienter och läkare flockades runt honom för att lära sig av honom eller för att bli friska. Med tiden blev han dock misstänkt för att vara spion och kastades ut ur Japan 1829 efter ett år i fängelse. Ur japansk horisont verkade det som om de kristna länderna var på väg att erövra hela världen. Först genom att handla och missionera kristendomen och sedan genom religionen få ökat inflytande i landet. 34 Det inte långsökt att tänka sig att japanerna tyckte att världen blivit mer och mer dominerad av Europa. Rysslands utvidgning österut och deras närvaro i Kurilerna måste ha varit en källa till oro. Samtidigt så hade de europeiska makterna stärkt sin koloniala närvaro i Asien. Opiumkriget 1839-42 mellan Kina och Storbritannien visade på den militära styrkan hos de europeiska makterna. 33 Chang 1970 s 16ff 34 Chang 1970 s 45-51 18

1853 seglade fyra amerikanska krigsskepp under befäl av Kommendör Perry in i Urugabukten i närheten av Edo. Han överlämnade ett ultimatum till myndigheterna om att Japan skulle öppnas för amerikansk handel. Det hela var frågan om så kallad kanonbåtsdiplomati. Flotteskadern seglade iväg med löfte att komma tillbaka om ett halvår. När den väl kom tillbaka så skrevs ett vänskapsavtal mellan Japan och USA och landet öppnades för handel. Inom Japan så hade det inte existerat någon konsensus om hur man skulle göra. I stort kan man säga att samurajerna var emot ett handelsavtal och att man skulle freda sitt land med våld, medan köpmännen var intresserade av de vinster som kunde göras med ökad handel. Shogunatet, de styrande i Japan, insåg dock att den militära övermakten var för stor. När det sedan kom fram att amerikanarna inte kommit för att sprida kristendom, så växte nyfikenheten om västerlandet. Inom några år hade flera europeiska makter skaffat sig liknande avtal och Japan var inte längre en isolerad stat. 35 Under de efterföljande femtio åren öppnade sig Japan för utländska influenser. Landet tog till sig av västerlandets vetenskap och teknik och Japan moderniserades snabbt. Redan på 1890- talet visade sig Japans imperialistiska ambitioner. 1894 gick Japan i krig med Kina och erövrade Korea och Formosa. Manchuriet drog till sig Japans intresse men här kom landet på kollisionskurs med Ryssland som även de var intresserade av området. Den ökade spänningen ledde till det rysk-japanska kriget. Mellan åren 1904-1905 så utkämpades detta krig och resultatet förvånade hela världen. Japan segrade över Ryssland på land och vid slaget vid Tsushima så krossades även den ryska flottan. 36 Segern i kriget visar att Japan utvecklats mycket från det tekniskt efterblivna och mer eller mindre feodala samhälle som Perry öppnade för handel femtio år tidigare. Vad som hade hänt var att Japan genomgått något som kallas för Meijirestaurationen. Det är dock mer frågan om en revolution av samhället än en restauration. 1868 så tog en ny regering över styret av Japan. Tokugawa-shogunatet hade fallit. Kejsaren sattes som ledare för staten men det fanns även ett medborgarinflytande. Landets feodala system byttes ut mot ett system med prefekturer och guvernörer. Dessa guvernörer var helt underställda centralregeringen och genom att den kejserliga armén fick våldsmonopol så stärktes den centrala makten. Under Tokugawa-shogunatet så hade samhället delats in i fyra olika delar med krigarkasten 35 Ottosson, Ekholm 2007 s 190ff 36 Simensen, Jarle 1986 Bra böckers världshistoria, band 12 Väst erövrar världen 1870-1914 s. 147. 19

(samurajerna) högst upp och köpmännen längst ner. Detta system raserades nu och alla medborgare skulle vara likvärdiga under kejsaren. Yrkesvalet blev även det fritt vilket gjorde att en samuraj kunde ta anställning som köpman, något som var otänkbart tidigare. Detta var också en tid då japanerna försökte lära så mycket som möjligt av västvärlden. 37 Att Japan, till skillnad från Kina, kunde freda sin självständighet och med tiden själv bli en imperialistisk makt har flera orsaker. Jag tar här upp de som jag anser vara viktigast. Befolkningen var med den mest välutbildade i Asien. Uppskattningar av läskunnigheten i Japan på 1800-talet visar på siffror runt 45 % av männen och 20 % av kvinnorna. Landet hade genomgått en lång tid av fred och stabilitet och landets befolkning var till största del homogent vad gällande språk, religion och etnicitet. Det fanns inte någon risk för separatism. Det långa styret av samurajer hade lett till en förståelse av att en stark militärmakt var viktig för att freda landet mot yttre aggression. Samtidigt fanns det en tradition av meritokrati 38 inom det japanska samhället. 39 Diskussion Vad är det som skapar bilden av västerlänningen? Det är svårt att svara på när det gäller hur bondebefolkningen eller gemene man ser på västerlänningen. Som jag skrev finns det belägg för att västerlänningen enligt den mer vardagliga uppfattningen uppfattades som fysiskt annorlunda än japanen, djurlik och begiven på skörlevnad. Just att den andre i relation till ens egen in-grupp skulle vara mindre mänsklig och översexuell är något som man stöter på ganska ofta. Tänk bara på bilden av afrikanen som dum, barnslig och översexuell som florerade i västerlandet under 1800-talet och även senare. Nazistisk propaganda målade upp bilden av juden som pedofil. I vårt eget samhälle så är massmediebilden att gruppvåldtäkter begås av unga invandrare som visar på samma fenomen. Den dominerande bilden av västerlandet var den som bäraren av ett yttre hot som vill sprida sin onda religion och i förlängningen erövra landet. Portugisernas slavhandel med japaner och diverse kulturkrockar kompletterade bilden av kristendomen som en ond religion. Även om 37 Ottosson, Ekholm 2007 s 206-212 38 Meritokrati. Förtjänst och skicklighet ska vara det viktiga vid tillsättande av poster i samhället, ej släktskap. 39 Ottosson, Ekholm 2007 s 195ff 20

slavhandel i sig inte är en särskilt kristelig handling så var det kristna portugiser som sysslade med den. Med tanke på att andra asiatiska länder med tiden blev dominerade av européerna så kan man se det som en sund strategi att nästan helt utestänga utländska influenser. Japanerna fick dock kunskap om västerlänningar genom kinesiska källor, vilka får man anta var präglade av hur västerlänningarna uppförde sig i Kina. Som exempel fick japanerna kunskap om Opiumkriget genom kinesiska källor. Som jag skrivit visste shogunatet en hel del om vad som försiggick i omvärlden trots att det var ett slutet samhälle. Det hade god kunskap om européernas förehavanden och därmed blev västerlandet något för Japan att frukta: ett hot på andra sidan havet som i värsta fall skulle kunna erövra landet. Det finns en tydlig bild av europén som medlem av en hotfull ut-grupp. 21

Empiri I detta kapitel ska jag undersöka de källor som jag samlat. Det är sammanlagt sju olika författare. Aizawas text är skriven innan Japan öppnades för handel. Sakuma Shozan och Yokoi Shonans texter är skriva efter Perrys besök men innan Meijirestaurationen. Fukuzawa Yukichis, Kume Kunitakes och Nakamura Masanaos texter är skrivna under Meijirestaurationen. Aizawa Seishia Den första text som jag tar upp är skriven av Aizawa Seishia och heter New Theses. Den är skriven 1825. Aizawa var verksam inom Mito-skolan, som främst sysslade med historia. Aizawas text är till viss del närmast naivt nationalistisk. Han menar att Japan, som ligger i mitten av världen, är en överlägsen nation. Den japanska nationen sätter standarden för alla andra nationer. Västerlänningarna kommer från fötterna och benen av världen, vilket är anledningen till varför de måste åka så långt för att komma till Japan. Inom japansk kultur så anses fötter vara något smutsigt och fult. Vidare nämner han att amerikaner är dumma, enkla och oförmögna att göra något alls. Aizawa menar att det är himlens vilja att japanerna är överlägsna och västerlänningar underlägsna. Att västerlänningarna vid denna tid rör sig runt japanska farvatten är något som han ser som ett hot. Han menar att Japan måste stärka sitt försvar för att kunna mota bort västerlänningarna. Detta försvar måste även riktas mot den påverkan som holländska studier har på det japanska folket. Aizawa anser att folk genom att ta till sig europeisk kunskap kommer att bli lurade att ta till sig västerländska sedvänjor vilket i sin tur kan leda till utländsk inflytande i Japan. De europeiska makternas främsta vapen ligger i kristendomen. Det är the law of Jesus 40 som är grunden för den västerländska enigheten. Genom handel får de möjlighet att sprida sin religion och med tiden så omvänds befolkningen till den nya religionen. När detta har skett manipuleras befolkningen till att lyda västerlänningarna och makten försvinner från de inhemska makthavarna. Västerlänningarna drivs inte av religiösa motiv utan av girighet. 41 40 de Barry, Theodore 2005 Sources of Japanese tradition s. 625. 41 de Barry, 2005 s 621-627 22

Bilden av västerlandet i Aizawas text är minst sagt hätsk. Bilden av västerlänningen är en listig person som konspirerar för att ta över Japan och världen. Samtidigt så är hon dum. Kristendomen är den aspekt av det västerländska samhället som beskrivs. Sakuma Shozan Sakuma Shozan var en samuraj från provinsen Shinano. Med tiden blev han rådgivare åt sin länsherre. Han blev tidigt intresserad av västerlandet och började propagera för ett annat sätt att möta västerlänningarna. I den text som jag studerat av honom så nämner han att last summer the American barbarians arrived in the bay of Uraga whit four warships, bearing their president s message. 42 Med denna information kan vi sluta oss till att texten är skriven 1854. Sakuma menar att Japan måste lära av Väst. Hans slagord var österländsk etik och västerländska vetenskap. Kunskapen från Väst skulle användas för att kunna stärka Japan militärt. De västerländska språken ska studeras för att japanerna ska få kännedom om inrikespolitiska förhållandena inom västvärlden. Matematik och annan vetenskap ska studeras för att få en effektivare armé. Om man ska skjuta med en kanon och träffa sitt mål, så krävs det kännedom i fysik och matematik. Maskinteknik måste studeras för att tillverka effektivare kanoner och skjutvapen. Flottan måste rustas upp för att kunna mota barbarerna. Sakuma ville importera idéer från västvärlden men ej öppna landet för handel. 43 Sakuma målar inte direkt upp någon bild av västerlänningar i sin text förutom att han kallar dem för barbarer. Mellan raderna förstår man ändå att det handlar om ett hot mot Japan som hanteras genom att man lär sig av sin fiende. Den aspekt av det västerländska samhället som han beskriver är den militärtekniska och vetenskapliga. 42 de Barry 2005 s 627 43 de Barry 2005 s 628-638 23

Yokoi Shonan Nästa text är ett inlägg i debatten om hur Japan ska agera i den nya situation som när japan blivit öppnat för handel. Den är skriven av Yokoi Shonan. Shonan yrkar på att den japanska staten måste göras om från grunden. Det är inte shogun, eller daimyornas personliga önskemål som ska vara drivande i staten utan staten ska finnas till för folket och inte tvärtom. Utifrån denna grundsats sammanfattar Shonan det politiska systemet i Amerika med att dela in det i tre principer. First to stop wars in accordance with divine intentions, because nothing is worse than violent and killing among nations; second, to broaden enlighten government by learning from all the countries of the world; and, third, to work with complete devotion for peace for the welfare of the people by entrusting the power of the president of the whole country to the wisest person instead of transmitting it to the son of the president. 44 Vidare beskriver han hur den engelska statens aktioner är helt baserade på folkets vilja. Genom detta skapas ett statssystem för majoritets bästa. Detta leder till ekonomisk framgång. I de västerländska länderna finns skolor för döva och stumma, barnhem, sjukhus och militärakademier; allt för folkets bästa. Han beskriver också de europeiska ländernas arméer och flottor. Flottan har hans speciella intresse och han jämför Japans och Englands liknande geografiska förutsättningar. Han betonar vikten av att ha en stark krigsmakt. 45 Bilden av västerlandet är till stor del positiv. Det politiska systemet lovordas, på ett sätt som vi idag kan tycka är en aning naivt. Det märks tydligt att Shohan var för att Japan skulle ta till sig västerländska idéer. Hans agenda påverkar naturligtvis hans beskrivning av de västerländska länderna. Samtidigt så finns där en underton av att västerlandet är ett hot mot det japanska folket. 44 de Barry 2005 s 644 45 de Barry 2005 s 640-647 24

Fukuzawa Yukichi Fukuzawa Yukichi reste till Amerika och Europa och gav ut en bok vid namn Conditions in the West i tre band mellan åren 1866 till 1870. I den text som jag har av honom så beskriver han sin syn på civilisationer. Han börjar med att beskriva världens länder i tre olika kategorier. Civiliserade (länderna i väst), halvutvecklade (de asiatiska länderna) och primitiva (Afrika). Eftersom dessa kategorier är relativa kan Japan och Kina anses vara civiliserade i jämförelse med mer primitiva länder. Han menar vidare att om man studerar de västerländska länderna noga så framgår det att de inte alltid är så civiliserade: For example, there is no greater calamity in the world than war, and yet the nations of the west are always at war. Robbery and murder are the worst of human crimes; but the West are robbers and murderers. 46 Fukuzawa menar att Japan inte ska vara nöjda med att utveckla sig till de västerländska ländernas nuvarande civilisationsnivå utan gå vidare. Med civilisation menar han folket eller nationens utbildningsnivå och anda. Efter att Japan öppnats för handel så hade de kristna missionärerna återvänt. Detta ledde till religiösa och moraliska diskussioner och polemik mellan kristendomen och den inhemska shinto/buddhistisk/konfusianska-skolan. Fukuzawa menar att eftersom det uppstår polemik är det ett tecken på att Väst och Japan är likställda på det moraliska planet. Han använder sig av en metafor för att beskriva sina tankar: You never see a fight between a cow and a cat; you never hear of a contest between a wrestler and a little boy. When battle starts, they generally start between parties whose strength is even. 47 Enligt Fukuzawa har västerlandet inte något att lära Japan på det moraliska och religiösa planet. På det vetenskapliga planet är dock Japan underlägset. Här har japanerna mycket att lära. Japan kan inte tävla med väst på något av de vetenskapliga områdena. Han är dock inte undergiven inför väst utan parodierar över de västerländska folkens hygieniska vanor, som var mycket sämre än de japanska vid denna tid. Han poängterar att i Japan låser man inte sina ytterdörrar medan folket i väst till och med har lås på sina 46 de Barry 2005 s 701 47 de Barry 2005 s 705. 25