Agenda 21 VERKSAMHETSPLAN 2019

Agenda 21 VERKSAMHETSPLAN 2019

2

Agenda 21:s berättelse FN:s första miljökonferens hölls i juni 1972 i Stockholm med 114 länder representerade. Konferensen beslutade bland annat om att den 5 juni skulle bli Världsmiljödagen. Tjugo år efter Stockholm år 1992 ägde en stor FN- konferens rum i Rio de Janeiro där ledare för nästan alla (181) länder var representerade. Även forskare, industriledare, representanter för freds- och kvinnoorganisationer, fackliga representanter och miljöorganisationer deltog. Mötet handlade om miljö och utveckling. För första gången var länderna överens om att något måste göras för att vi skall kunna leva på jorden, att miljö och utveckling är oskiljbara och att målet är att uppnå en hållbar utveckling. Utveckling är inte bara ekonomisk tillväxt var en av slutsatserna. Varje land uppmanades att bygga sina egna strukturer för att nå målet. Konferensen resulterade i två konventioner och tre dokument: Konventionen om klimatet för att motverka klimatförändringar. Konventionen om den biologiska mångfalden för att bevara variationen i växt- och djurliv. Dokument Rio-deklarationen som behandlar nationers rättigheter och skyldigheter gällande vår gemensamma framtid. Skogsprinciperna som ger riktlinjer för hur världens skogar skall utnyttjas utan att miljön skadas. Agenda 21 som är ett handlingsprogram inför det 21:a århundradet med syfte att arbeta med miljö- och utvecklingsproblem. Agenda 21 dokumentet sammanfattar alla områden som rör hållbar utveckling och påpekar vikten av en fungerande demokrati. Demokrati är en förutsättning för att även kvinnor, ungdomar och ursprungsbefolkningar skall kunna göra sin röst hörd. Agenda 21 innehåller förslag till mål, åtgärder och medel för att angripa miljöhoten. Målet med dokumentet är att visa olika sätt hur arbetet kan bedrivas för att minska till exempel fattigdom eller skydda hav och kustområden. Varje delkapitel/ämne som behandlas i dokumentet har ett angivet mål samt åtgärdsförslag som underlättar uppnåelsen av målet. Dokumentet är uppdelat i fyra avsnitt: Sociala och ekonomiska dimensioner Att bevara och förvalta resurser för utveckling Att stärka viktiga samhällsgruppers roll Medel för genomförande 3

I dokumentet betonas vikten av samarbete med allmänheten och olika organisationer. Vikten av internationellt samarbete lyfts också fram. Integration av ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar är ett kännetecken för Agenda 21:s arbete. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att sociala, ekonomiska och miljömässiga mål kan förverkligas. Det framgår av texten att den ekonomiska tillväxten skall möjliggöra en förbättring av de grundläggande livsvillkoren för flertalet människor på jorden. En av de svåraste frågorna för Riokonferensen 1992 var att övertyga utvecklingsländerna om vikten av internationella åtaganden för att minska miljöpåverkan, samtidigt som dessa länder helst önskade att få del av välstånd som industriländerna hade. I debatten om hållbar utveckling och Agenda 21 ses ofta demokratifrågor som centrala. För många är Agenda 21 ett miljöuppdrag. Det har ofta förbisetts att Agenda 21 omfattar även sociala och ekonomiska frågor. Att stärka viktiga samhällsgruppers roll och utveckla demokratin är andra grunder för att vi ska kunna nå målet, en hållbar utveckling. Arbetet kräver helhetsyn, samarbete över gränser och en öppen demokratiskt anda. I Sveriges arbete betonades kommunernas roll att engagera och aktiviera medborgare. Likaså att intresseorganisationer, företag och offentliga myndigheter skulle samverka i genomförande av omställningen till en hållbar samhällsutveckling. Agenda 2030 Den 25 september 2015 enades världens länder i FN:s generalförsamling om nya globala mål för hållbar utveckling i världen - Agenda 2030. Agenda 2030 bygger på sjutton mål och 169 delmål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals). 193 länder har förbundit sig att arbeta för att uppnå målen och därigenom en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld. Sveriges regering har skrivit under agendan och ansvarar för det svenska genomförandet. Denna agenda är en handlingsplan för människorna, planeten och vårt välstånd. Den syftar också till att befästa världsfreden under ökad frihet. Vi erkänner att avskaffandet av alla former och dimensioner av fattigdom, inklusive extrem fattigdom, är den största globala utmaningen och en oundgänglig förutsättning för hållbar utveckling. Ingressen i Agenda 2030 4

Agenda 2030 är en mycket ambitiös plan för mänskligheten, vår planet och välståndet. Arbetet med att genomföra agendan ska följa olika principer och utgår bland annat från att agendan ska vara universell och vända sig till alla länder, både fattiga och rika. Alla har ett gemensamt ansvar för genomförandet. Målen ska vara integrerade och odelbara, arbetet ska pågå inom alla mål samtidigt och inget land ska lämnas utanför. Målen syftar till att alla ska kunna åtnjuta mänskliga rättigheter och att jämställdhet mellan män och kvinnor råder. Vidare beskrivs i dokumentet att målet för världen är att alla lever i rättssäkra, icke diskriminerande samhällen, med respekt för olika kulturer och mångfalden som finns bland oss. Freden ses som en förutsättning för att världen ska kunna bygga rättvisa och inkluderande samhällen. Det påpekas i dokumentet att hållbar utveckling utan fred är omöjligt. Att skydda planeten lyfts fram som mycket viktigt och detta ska vi uppnå bland annat genom att växla till hållbar konsumtion och produktion, att förvalta naturresurser på ett hållbart sätt samt att motarbeta orsaker till klimatförändringarna. Dokumentet bygger på en vision av världen där det inte finns fattigdom, sjukdomar och brist på något och där alla lever utan rädsla och krig. En värld där alla har tillgång till skola, sjukvård och socialt skydd. En värld där mänskliga rättigheter är allmän rådande. En värld där jämlikhet, jämställdhet och respekt för varandras olikheter är en självklarhet. Naturresurser ska nyttjas hållbart och den ekonomiska tillväxten ska vara inkluderande. En av grundvalarna ska vara demokrati. Målet är en värld där människan lever i harmoni med naturen och där vilda växter och djur skyddas. I dokumentet bekräftas även att resultaten från alla stora världskonferenser som har ägt rum har bidragit till Agenda 2030 och att allt hänger ihop. Författarna till dokumentet är medvetna om vår tids problem. Vi lever i en värld där majoriteten av befolkningen lever i fattigdom, utan tillgång till utbildning, sjukvård och sanitet. Jämställdhet, jämlikhet och demokrati är inte rådande. Ett annat stort problem som nämns är arbetslöshet, särskilt ungdomsarbetslöshet, naturkatastrofer, klimatförändringar, våldsam extremism och terrorism. Huvudansvaret för uppföljningen läggs på respektive lands regering. Uppföljning kommer att ske via globala indikatorer vilka ska kompletteras med regionala och nationella indikatorer. Stater uppmanas att utarbeta handlingsplaner och att med jämna rum kontrollera fram stegen. Rapporten om hållbar utveckling, Global Sustainable Development Report, kommer att vara ett viktigt redskap för information om utvecklingen och framstegen. Sverige ska fortsatt ta ett tydligt ansvar för våra gemensamma globala utmaningar. Sverige ska vara ledande i genomförandet av det nya globala ramverket och i bidraget till att uppfylla de nya globala målen, både nationellt och internationellt. Sveriges politik för global utveckling är ett centralt verktyg i detta arbete. Ambitionen är att globala perspektiv, där hållbarhet, mänskliga rättigheter och 5

fattiga människors perspektiv sätts i centrum, systematiskt ska finnas med i analys, genomförande och uppföljning av åtgärder inom olika politikområden. Regeringens skrivelse 2015/16:182 I Sverige har regeringen tillsatt Agenda 2030-delegationen (2016) som ska hålla i arbetet under ledning av Ingrid Petersson, generaldirektör på Forskningsrådet Formas. I delegationens uppdrag ligger att stödja och stimulera genomförandet av agendan. Delegationen ska föreslå en övergripande handlingsplan till regeringen, främja informations- och kunskapsspridning samt förankra Agenda 2030 genom en bred dialog med olika samhällsaktörer. Kommuner anses ha en mycket viktig roll i arbetet med Agenda 2030. Delegationen har tagit fram ett flertal dokument, bland annat Handlingsplan Agenda 2030 2018-2020. I dokumentet bekräftas att alla FN:s tidigare stormöten, dess resultat och handlingsplaner fortfarande är gällande. Sverige har historiskt sett alltid haft en ledande roll och drivit igenom många frågor under FN:s miljökonferenser. Även vad gäller genomförandet av Agenda 2030 så har regeringen sagt att Sverige ska vara ledande och målet är att alla kommuner, på frivillig grund, ska involveras i arbetet med omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Efter att ha gjort en nulägesanalys av Sveriges arbete har sex prioriterade områden kunnat identifieras. Områdena är: 1. Ett jämlikt och jämställt samhälle 2. Hållbara städer 3. En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi 4. Ett stark och näringsliv med hållbara affärsmodeller 5. Hållbara och hälsosamma livsmedel 6. Stärkt kunskap och innovation I handlingsplanen påpekas vikten av kunskapshöjande åtgärder både för förtroendevalda och kommunanställda samt att kommunicera Agenda 2030 utåt. För att kunna följa och genomföra resultaten av arbetet med Agenda 2030 både nationellt och internationellt har ett flertal indikatorer tagits fram. I rapporten Statistisk uppföljning av Agenda 2030 (2017) har 230 indikatorer som följer upp delmålen undersökts. Endast en tredjedel används idag i stora delar av världen. Andra behöver bearbetning och samordning eller ny statistik eftersom det råder obalans mellan områdena. Hänsyn måste tas till olika utvecklingsaspekter för att mäta hållbarheten i samhället. Det pågår ett arbetet i Sverige på nationell och kommunal nivå att ta fram indikatorer. Mer än hälften av delmål i Agenda 2030 överensstämmer med delmål i riksdagsbundna mål. Kristianstads kommun är med i ett pilotprojekt som FN-förbundet håller i. Det är Svenska FN-förbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har påbörjat (2017) ett kommunikationsprojekt med syfte att väcka engagemang kring Agenda 2030 och att utveckla verktyg för kommunikation och kunskap för deltagarna. 2019 öppnas projektet för andra medverkande. 6

Agenda 2030 -globala mål för hållbar utveckling Avskaffa fattigdom i alla dess former, överallt Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsäljning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för all i alla åldrar Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla 7

Bygga motståndskraftiga infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation Minska ojämlikheten inom och mellan länder Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling Sydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättsvisa för all samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling 8

Agenda 21 Uttrycket hållbar utveckling introducerades av Lester Brown i början på 80-talet och blev känt i samband med Brundtland-kommissionens rapport Vår gemensamma framtid (1987). En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Samtliga kommuner har arbetet med Agenda 21 i någon form och på 90-talet hade närmare 60 procent av landets kommuner antagit handlingsplaner för Agenda 21. Arbetet ska ske underifrån och upp så att det får sin förankring i kommuner, hos lokalbefolkning och i lokala organisationer. Att realisera de mål som anges i Agenda 21 förutsätts pågå in på 21:a århundradet. Agenda 21 i Kristianstad Agenda 21:s kansli har funnits i Kristianstads kommun sedan 1993 och är placerat på Miljö- och hälsoskyddsavdelningen som idag ingår i Miljö- och samhälsbyggnadsförvaltningen. Ledningsgruppen för Agenda 21 består av fem politiker där de flesta ingår även som politiker i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ledningsgruppen har beslutat att verksamheten ska utgå från en basplan som omfattar fyra arbetsområden. Basplanen för Agenda 21 utgår från de tre dimensionerna i Agenda 21: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet innebär ett arbete inom tre likvärdiga områden. Ett av områdena är skyddet av miljön för att förhindra utsläpp av föroreningar och dess negativa påverkan på människans hälsa och på naturen. Det andra området betonar vikten av att bevara den biologiska mångfalden, värna om grundvatten, ytvatten och luftkvalitet samt att förhindra miljöskadliga ämnens utbredning i naturen. Ekologisk hållbarhet innebär även att användningen av naturresurser ska ske på ett så effektivt sätt som möjligt, samtidigt som själva resursflödena anpassas till vad en hållbar utveckling innebär. Ytterligare ett viktigt arbetsområde handlar om hållbar försörjning och kretsloppstänkande vilket medför att ekosystemens produktionsförmåga skall bevaras. Detta innebär att den nivån då naturen kan skapa nya resurser inte får överskridas. 9

Social hållbarhet Att arbeta för social hållbarhet syftar till att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det är viktigt att ge alla människor samma förutsättningar och samma villkor, ett jämställt och jämlikt samhälle. Människors lika värde står i centrum. En av grundpelarna för arbetet är den demokratiska utvecklingen som ger var och en möjlighet att påverka verkligheten både lokalt och nationellt. Det finns försök att mäta social hållbarhet genom att mäta välstånd och utveckling (t ex Human Development Index). Informationsarbete är en viktig del i ovannämnda arbete. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser internationellt, nationellt och lokalt. Detta kan innebära gynnande av nya företag, att nya arbetstillfällen skapas samt kompetenshöjning och utveckling av lokala marknader. Ekonomisk hållbarhet till skillnad från ekologisk och social hållbarhet bygger på ekonomiska strukturer som är skapade av människan. En ökning i ekonomisk tillgång bör inte ske på bekostnad av de övriga två perspektiven. Men man kan även se det att ekonomisk utveckling är ett medel för att uppnå de två andra hållbarheter. Figur 1. En schematisk bild som visar samspelet med Agenda 21:s tre dimensioner. När människan nu fått makt nog att ställa till världssorg då är tiden inne att bota världssorg i tid innan all naturen blir sorgebarnet för alla Ur Gyro av Harry Martinson 10

Basplan för Agenda 21 Ledningsgruppen för Agenda 21 vars verksamhet utgår från de tre dimensionerna har beslutat att arbetet under kommande åren skall konkretiseras i följande arbetsområden: Hållbar samhällsutveckling Hållbara städer Hållbara konsumtionsmönster En samhällsnyttig och cirkulär ekonom Hållbart producerade livsmedel Hållbara och hälsosamma livsmedel Jämlikhet och mångfald Ett jämlikt och jämställt samhälle Arbetsområden till vänster är områden som Agenda 21 arbetar redan enligt, de utgör ett basplan för årliga verksamhetsplaner. Områden till vänster är fyra av sex fokusområden som identifierades i Delegationses Handlingsplan Agenda 2030, 2018-2020. De andra två är : ett stark och näringsliv med hållbara affärsmodeller samt stärkt kunskap och innovation. Agenda 21:s arbete skall riktas mot alla kommuninvånare med särskilt fokus på barn, ungdomar, kvinnor och invandrare. Det är viktigt att engagera barn och ungdomar och utlandsfödda i hållbarhetsarbetet i kommunen samt bidra till en ökad kunskap om hållbarhetsfrågor och Agenda 21 på både lokal och global nivå. Unga människor som är nyfikna och öppna för ny kunskap är kanske den viktigaste grupp vi kan vända oss till om vi vill ha långsiktiga och varaktiga förändringar i samhället. Arbetet med Agenda 21:s frågor skall bidra till att väcka respekt samt intresse för andra människor, levande organismer och hela den fysiska miljön. Agenda 21:s-arbetet ska ske i samarbete med de aktörer som redan är aktiva inom respektive arbetsområde och det primära syftet är att verka för en ökad kunskapsöverföring samt kontakt mellan dessa. På så sätt kan en ökad samsyn och helhetssyn gällande hållbar utveckling uppnås. Arbetet med att utveckla strategier, tillvägagångssätt och projekt ska ske genom fortlöpande diskussioner samt i samråd med ledningsgruppen för Agenda 21. Det pågående arbetet ska 11

regelbundet rapporteras till och stämmas av med ledningsgruppen för att nå en bred samstämmighet om verksamhetsplanens genomförande. Hållbar samhällsutveckling Arbetet inom detta område syftar till att lyfta fram hållbarhetsperspektivet i planeringsarbetet inom Kristianstads kommun. Detta ska bland annat ske genom att definiera på vilket sätt de tre dimensionerna kan konkretiseras i planeringsarbetet och genom att utarbeta strategier för kunskapsöverföring mellan olika aktörer. Hållbara konsumtionsmönster Arbetet inom detta område syftar till att ge invånarna förutsättningar till förändrade konsumtionsmönster så att ökad hållbarhet uppnås i samhället. Det är viktigt att höja miljömedvetenheten hos allmänheten så att materialval och energieffektivitet förbättras. Arbetet ska ske i samklang med andra som arbetar med samma frågor. Målet är att minska hushållens utsläpp, energiförbrukning samt avfallsmängder. Svenska myndigheters rekommendationer gällande exempelvis energifrågor, livsmedel eller materialåtervinning ska vara vägledande i arbetet. Det praktiska arbetet kan bedrivas genom att öka kunskapsnivån i fråga om miljö och konsumtion, om olika produkters energibehov och om miljöeffekter längs hela kedjan. Hållbart producerade livsmedel Arbetet inom detta område syftar till att öka kunskapen hos kommunens invånare om vilka alternativ det finns till konventionellt framställda livsmedel, hur valet av olika livsmedel påverkar miljön och till att öka kontaktnät mellan lokala producenter samt konsumenter. Informationen ska på ett sakligt sätt knyta an till den aktuella debatten. Arbetet ska ske med koppling till kommunens profil Spirit of Food och utföras i nära samarbete med producenter och näringsidkare. Jämlikhet och mångfald Arbetet ska sträva efter att ge alla människor oavsett kön, ålder eller etnisk bakgrund tillgång till samma kunskap om miljö- och hållbarhetsfrågor och samma möjlighet att påverka utvecklingen. Inom ramen för arbetet ska särskild tonvikt läggas på att ge kommuninvånare med invandrarbakgrund aktuell miljö- och samhällsinformation. Arbetet ska ske i samarbete med bland andra. 12

Sammanställning De tre dimensionerna i Agenda 21 ska genomsyra samtliga fyra angivna arbetsområden i basplanen. Nedan exemplifieras hur detta kan definieras och konkretiseras. Sammanställningen i tabellform kommer i utökad och konkretiserad form att ingå i de ettåriga verksamhetsplaner som ska formuleras med anknytning till basplanen. EKOLOGISK DIMENSION SOCIAL DIMENSION EKONOMISK DIMENSION. Hållbar samhällsutveckling Lyfta fram frågor om biologisk mångfald, transporter, etc. Agenda 2030 Framhäva vikten av att planera för tillgång till sociala mötesplatser för alla, Agenda 2030 Framhäva vikten av hushållning med naturresurser vi informations insatster Hållbart producerade livsmedel Framhäva hållbart producerade livsmedel vilket tex innebär minskade transporter Agenda 2030 Framhäva lokalsamhället och förhållandet stad/ landsbygd, Fairtrade-Agenda 2030 Lyfta fram lokala livsmedelsproducenter, Fairtrade-Agenda 2030 Hållbara konsumtionsmönster Arbeta för att kretsloppstanken blir bärande i alla konsumtionsled, Agenda 2030 Framhäva sociala aktiviteter som ger hållbara konsumtionsmönster, Agenda 2030 Framhäva hur hållbara konsumtions-mönster påverkar individen och samhället ur ekonomiskt perspektiv. Agenda 2030 Jämlikhet och mångfald Arbeta för att alla kommuninvånare har goda kunskaper om miljöfrågor Agenda 2030 Ge alla invånare i kommunen samma information om miljöfrågor Agenda 2030 Uppmuntra mångfald för ekonomisk utveckling Agenda 2030 13

Verksamhetsplan för 2019 Agenda 2030 År 2015 antog världen FN:s 17 globala mål vars syfte är att göra världen till en bättre plats att leva på för alla. Dokumentet Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling tar över arbetet efter Milleniemålen som avslutades 2015. Agenda 2030 gäller för alla länder till skillnad från Milleniemålen som var riktade mot den fattiga delen av välden. Åtagandena är frivilliga för länderna att arbeta med, dock pågår samtidigt arbete med att ta fram internationella och nationella planer på hur arbetet ska fortgå, utvecklas och rapporteras. FN har skapat två sorters forum, dels för årliga diskussioner mellan länderna, dels för diskussioner vart fjärde på den högsta politiska nivån. Länderna ska arbeta med alla mål samtidigt och inte välja något eller några mål, vilket påpekas noga. Ramen och grunden för arbetet är mänskliga rättigheter. Målen utgår från att när alla kan åtnjuta mänskliga rättigheter så närmar vi oss hållbar utveckling. I målen påpekas att även i Agenda 2030 så ska arbetet, precis som i Agenda 21, bedrivas utifrån tre dimensioner: den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Redan idag arbetar Agenda 21 med målen enligt Agenda 2030 och fler möjligheter kan identifieras. Organisera utbildningar eller workschop på tema Agenda 2030. Det finns totalt 17 mål och 169 delmål. 1. Avskaffa all fattigdom överallt i alla dess former. 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnor och flickors egenmakt. 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla. 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation. 10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder. 11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 14

13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling. 15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald. 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Därmed ligger arbetet i linje med de fyra arbetsområdena: hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster, hållbart producerade livsmedel och jämlikhet och mångfald. Glorientering - Agenda 2030 Med stöd av Sida har Globalamålen Sverige tagit fram en orientering. Glorientering är en slags orientering, med sjutton kontrollstationer per bana, var och en representerandes ett globalt mål. Varje kontroll är försedd med en bokstav och genom att placera dessa i rätt ordning (att koppla ihop ikonen med målsättningen den illustrerar) bildas ett lösenord, kopplat till hållbarhetsarbete. Det är ett informationsprojekt. 2000 vykort med koordinater just för Kristianstads kommun från Sida ingår. Projektet kommer att erbjudas till Kristianstads kommuns skolor under 2019. Arbete med Glorientering innebär att en internetsida måste skappas med information om projektet, informationsbrev om hur lärarna ska gå till väga för att engagera elever ska presenteras på skolansanslagstavla. Sedan är det tänkt att lärare som väljer att arbeta med Agenda 2030 kan beställa hos Agenda 21 ett antal vykort och dela de till eleverna. Vykorten går att skicka som vykort dock frimärke ska köpas. Elever kan själv eller gruppvis gå i Tivoliparken och leta efter skyltar och få fram det hemliga ordet. Projektet kan också erbjudas för allmänheten. I Agenda 2030 arbetet ingår information till allmänheten. Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 till år 2030 utrota fattigdomen och hungern överallt; att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder; att bygga fredliga, rättvisa och inklu derande samhällen; att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnor 15

och flickors egenmakt; att säkerställa ett varaktig skydd för planeten och dess naturresurser. Därmed ligger arbetet i linje med de tre arbetsområdena: hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster och jämlikhet och mångfald. Arbete med Fairtrade City är även ett sätt att arbeta med Agenda 2030 målen: Fairtrade City-arbete i kommunen Kommunstyrelsen fattade den 20 februari 2013 beslut om att ansöka om diplomering av Kristianstads kommun enligt reglerna för Fairtrade City och att ge Agenda 21 i uppdrag att genomföra diplomeringen. Idag är Kristianstads kommun Fairtrade City-diplomerad. Diplomeringen ägde rum den 17 mars 2015 och omdiplomeringen skedde därefter 2016, 2017 och 2018. För att behålla diplomeringen måste kommunen ständigt vidareutveckla arbetet lokalt och förbättra sina åtaganden. Styrgruppen som idag består av sju personer ska redovisa till Fairtrade Sverige kommunens konsumtion, målsättning för informationsaktiviteter samt vilken verksamhet man bedrivit. I februari ska återrapportering/förnyelseansökan skickas in till Fairtrade Sverige. Fairtrade Sverige har skärpt kraven för omdiplomering 2017 och framöver, där den väsentligaste förändringen innebär ökat fokus på kommunens interna arbete med upphandling. Fairtrade-temat ska liksom föregående år synas i olika sammanhang där Agenda 21 är med. Arbete ska även pågå för att bygga ut och förstärka styrgruppen. Arbetet har en tydlig koppling till FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030. Genom att arbeta med Fairtrade arbetar kommunen med sju av de 17 Agenda 2030- målen. Det är även ett exempel på hur kommunen kan jobba med Agenda 2030 internationell direkt mot fattiga länder via upphandling. Agenda 21 ska delta i regionala och nationella möten som brukar organiseras någon gång under året för att bli uppdaterad om vad som händer i Fairtrade Sverige och internationellt. Fairtrade Sverige har under åren informerat Fairtrade City-kommunerna om att engagemanget och arbetet med det lokala Fairtrade City-arbetet följs upp och stöttas av Fairtrade Sverige. Ett stöd som fram tills 2017 skett utan avgifter till Föreningen för Fairtrade. Men förutsättningarna har förändrats, det finns ett ökat krav på stöd och Fairtrade City-kommunerna blir allt fler vilket skapar nya utmaningar för Föreningen för Fairtrade. För att kunna bibehålla och långsiktigt säkerställa stödet till de Fairtrade City-diplomerade 16

kommunerna och regionerna har Föreningen för Fairtrade Sverige beslutat att införa en diplomeringsavgift. Avgiften beräknas på kommunens eller regionens invånarantal och kommer att vara en årligt återkommande avgift som ska vara erlagd i samband med ansökan om omdiplomering med start i februari 2017. Kommuner med 60 000 99 999 invånare, i vilket intervall Kristianstads kommun ligger, kommer att debiteras 20 000 kronor per år. Fairtrade City Fairtrade Sverige lanserade år 2006 konceptet Fairtrade City. Diplomeringen har funnits sedan 2001 i Storbritannien och idag finns det över 1750 Fairtrade Citydiplomerade kommuner världen över. I Sverige är 67 kommuner diplomerade. Kristianstad har blivit den 67:e Fairtrade City-kommunen, men elva kommuner är inte längre Fairtrade City- diplomerade eftersom de inte lever upp till de krav som ställs. Fairtrade City är en diplomering för kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på serveringsställen och på arbetsplatser. Fairtrade är en oberoende produktmärkning och en garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International (FLO), som utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer. Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering. Därmed ligger arbetet i linje med de tre arbetsområdena: hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster och jämlikhet och mångfald. Arbete med Fairtrade City är även ett sätt att arbeta med Agenda 2030 målen: Naturkul! Ledningsgruppen för Agenda 21 har beslutat för att fortsätta projektet med naturinformationsskyltar som vänder sig till barn. Skyltar kommer att placeras på olika platser i kommunen där det finns naturvärden att uppmärksamma för barn. Nya skyltar kommer att tas fram om det finns ekonomiska möjligheter till det. Under 2019 planeras att en skylt tas fram som kommer att handla om dynorna, stranden och havet. Alla befintliga skyltar inom Naturkul! kommer att läggas som ett skikt i en digital karta och göras offentliga och klickbara för allmänheten. Äldre och skadade 17

skytar kommer även att bytas ut vid behov. Den första skylten i projektet Naturkul! finns i Arkelstorp vid den nya lekplatsen med tema frukt. Skyltens tema är Livet i bäcken. Andra skylten finns i Degeberga för att uppmärksamma den sällsynta naturtypen sandstäpp. Naturreservatet Söndreklack ligger alldeles intill skolan i Degeberga och är ett av kommunens Natura 2000-områden. År 2014 har tre skyltar kommit på plats i närheten av våtmarken vid Bockebäcken. På en sträcka av ca 1000 meter har Kristianstads kommun genomfört ett projekt där man kombinerade näringsretention, arbete med biologisk mångfald och skapade ett närrekreationsområde för de boende i Önnestad. Med hjälp av LOVA-bidrag anlades våtmarker för omhändertagande av dagvatten och det skapades även översvämningsytor i bäcken. År 2017 sattes en skylt i Hälsoträdgården nära bikuporna som handlade om bin och deras livscykel och 2018 skylten som handlar om ekar placerades i Tollarp vid ån. Därmed ligger arbetet i linje med de två arbetsområdena: hållbar samhällsutveckling och jämlikhet och mångfald. Upptäckarklubben År 2006 startade Agenda 21 en miljöklubb för mindre barn där medlemmarna får möjlighet att genomföra miljörelaterade uppdrag på ett roligt och givande sätt. Syftet med klubben är att på ett enkelt sätt väcka barnens intresse för miljöfrågor. Efter varje uppdrag får barnen en belöning som kan vara böcker om miljö och klimat eller pedagogiska leksaker med miljötema. Klubben har tolv uppdrag. Uppdragen är: väderlek, odling, grönsaker, vattenriket, vatten, källsortering, energi, naturens kretslopp, ljud och buller, nedskräpning, allemansrätten och Fairtrade-bananens resa. Sedan starten har 792 medlemmar tagit sig genom uppdragen. Fortsatt drivande av klubben och publicering av två-tri nya uppdrag. Arbetet med klubben ligger i linje med alla arbetsområdena: hållbart producerade livsmedel, hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster samt jämlikhet och mångfald. Information till nysvenskar Agenda 21 kommer att fortsätta ha informationstillfällen om källsortering för invandrargrupper, till exempel grupper som förbereder/utbildar blivande lokalvårdare, SFI eller andra. Arbetet ligger i linje med tre arbetsområdena: 18

hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster samt jämlikhet och mångfald. Earth Hour kampanjen Agenda 21 kommer att anmäla kommunen till Earth Hour under 2019 och genomföra en symbolisk handling med släckning av gatubelysningen på Stora torg, Lilla torg, Östra boulevarden, Västra boulevarden samt Rådhus Skåne. Släckningen skall äga rum den 30 mars kl. 20.30 21.30. För allmänheten kommer en aktivitet att anordnas under den aktuella timmen. I dagsläget är det oklart vilken aktivitet vi kommer att anordna men det kommer även i år att innebära filmvisning, korta föreläsningar, kanske musikaliskt inslag, lotteri och fika. Förra året var temat biffen alltså klimatsmart mat som är ett av kampanjens fyra områden. Årets tema är Minskad biologiskt mångfald #Connect2Earth och hjälp oss vända den negativa trenden!. Aktiviteten ligger i linje med två av ledningsgruppen fastställda arbetsområden, hållbar samhällsutveckling och hållbara konsumtionsmönster. Earth Hour är en världsomspännande kampanj som startade 2007 i Sydney. Kampanjen har som syfte att uppmärksamma miljöfrågor i världen genom att släcka en timme, en lördag i mars. Genom detta vill man engagera och mobilisera svenska folket i klimatfrågan. Tanken är att människor ska ändra vanor och göra skillnad för klimatet. På kampanjens officiella hemsida kan privatpersoner, organisationer, skolor, förskolor, företag, städer samt kommuner anmäla sitt deltagande. Varje år deltar många människor i Sverige och i världen i kampanjen. År 2018 deltog 188 länder och 3100 kända landmärken släcktes. I Sverige deltog 258 kommuner. Agenda 21 i Kristianstads kommun brukar anmäla kommunen till kampanjen sedan år 2009. I Sverige leds kampanjen av Världsnaturfonden (WWF). Arbetet ligger i linje med tre arbetsområdena: hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster samt jämlikhet och mångfald. 19

Klädbytardagen Agenda 21 kommer att samarbeta med Naturskyddsföreningen för att organisera Klädbytardagen som kommer att äga rum den 6 april 2019. Aktiviteten kommer att äga rum på Rådhus Skåne i foajén. Det finns ingen möjlighet längre att genomföra dagen på Barbacka då aktivitetetn inte liger in linje med deras verksamhet vilket annars har fungerat bra och uppskattades genom åren. Under åren har även passande aktiviteter anslutits till Klädbytardagen och även de har arrangerats på Barbacka (syverkstad, göra lampskärmar, slipsutställning, laga trasiga kläder, virka, second hand butiker presenterar sina verksamheter, musik, Fairtrade-café). Aktiviteten går ut på att personer kommer till platsen med fem plagg som de vill byta mot andra plagg. Det brukar vara ca 100 personer enligt Naturskyddsföreningen i Kristianstad som söker sig dit sedan flera år tillbaka. Varje inlämnat plagg byts mot ett kvitto som därefter kan bytas mot ett nytt plagg. Agenda 21 kommer även att sammarbeta med Stadsmissionen med insamling av underkläder i samband med Klädbytardagen. 2018 har vi lämnad till Stadsmissionen kläder som blev över och som passade verksamheten. Förra året (2018) genomfördes 110 klädbytarevents runt om i landet och ca 44 000 plagg bytte ägare enligt Naturskyddsföreningen. Detta innebär en miljöbesparing på 29 ton kemikalier, 165 ton koldioxid och 110 000 kubikmeter vatten. I Kristianstad ser vi en tydlig ökning av inlämnade herrkläder samt småbarnskläder. Att tillverka ett kilo bomull kräver 29 000 liter vatten, en vanlig T-shirt kräver 27000 liter vatten och 150 gr kemikalier. Då det Europeiska sopberget växer är det angeläget att hitta en lösning på problemet. En del av lösningen kan vara att återanvända kläder. Idag köper vi mycket kläder och är ständigt på jakt efter nya modeller och färger. Genom att byta kläder med andra får vi för oss nya kläder samtidigt som klädernas användningstid ökar. Syftet med aktiviteten är att väcka frågor kring vår konsumtion och återanvändning av kläder. Aktiviteten, som sker landet runt, uppmärksammar den ökade klädkonsumtionen i framförallt den rikare delen av världen. Det är en kampanj för att minska det slit och släng som sker både av konsumenter och klädbranschen, där plagg blir billigare för att kunna möta marknadens efterfrågan, men som också kan ha sämre kvalitet och inte hålla lika länge. Produktion av textilier är resurskrävande och resulterar i stor miljöpåverkan. Att förlänga plaggets livslängd gör att miljöpåverkan minskar då varan används under längre tid och kanske hindrar att ett nytt plagg köps in. 20

Evenemanget är ett exempel på den sociala dimensionen i Agenda 21:s arbete och ligger i linje med tre arbetsområden: hållbara konsumtionsmönster, hållbar samhällsutveckling och jämlikhet och mångfald. Världsdagen för Rättvis handel World Fair Trade Day firas varje år den andra söndagen i maj. 2019 blir det den 11 maj. Dagen är ett initiativ av the World Fair Trade Organization, WFTO. Det är ett samarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter som syftar till att förbättra situationen för producenter särskilt de småskaliga producenterna. Agenda 21 kommer att uppmärksamma dagen genom någon aktivitet och samtidigt ha information om Fairtrade-märkningen i samarbete med någon livsmedelsbutik eller annan samarbetspartner (t.ex. ABF, Handels). Rättvis handel betyder att 10 principer följs: 1. Skapa möjligheter för marginaliserade producenter genom att stötta de fattigaste producentgrupperna. 2. Öppenhet i organisationens struktur och i alla aktiviteter samt en utvecklande dialog mellan alla aktörer inom Fair Trade vad gäller produkter och marknadsföring. 3. Kapacitetsbyggande stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter. 4. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om Fair Trade. 5. Betalning av ett rättvist pris till producenterna. 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering. 7. Goda arbetsförhållanden se till att producenterna jobbar i en hälsosam och säker miljö. 8. Inget utnyttjande av barn i arbetet se till att FN:s barnkonvention följs. 9. Miljö - aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. 10. Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för Fair Trade. 21

Fairtrade-fika Mellan den 8 och 10 maj genomför Fairtrade Sverige en internationell kampanj, World Fairtrade Challenge, Fairtrade-fika. Det innebär att olika myndigheter, organisationer, privatpersoner, caféer och alla andra bjuder/erbjuder Fairtrade-fika. Fairtradefika innebär att vi dricker och äter produkter som är certifierade enligt Fairtrade-märkningen. Förra året låg antalet anmälda på över 530 000 personer i Sverige. Syftet med kampanjen är att informera om Fairtrade-märkningen. Agenda 21 kommer att anmäla Rådhus Skåne till den nationella sidan, skapa en informationsplats någonstans i Rådhus Skåne samt samarbeta med Café Utsikten i fråga om kakor som är bakade på Fairtrade-märkta ingredienser. Att genomföra Fairtrade-fika ligger i linje med kommunens strävan att förbli en Fairtradediplomerad kommun. Fairtrade är en social och oberoende märkning som skapar rättvisa förutsättningar för odlare och anställda i världen. Fairtrade handlar inte bara om att få en bättre ekonomisk situation. Kriterierna främjar också demokratin, organisationsrätten samt miljöhänsyn i produktionen. Barnarbete och diskriminering motverkas. Idag är över 1,5 miljon odlare och anställda i 74 länder involverade i Fairtrade, men över 6 miljoner berörs (familjer). Exempel på produkter som finns med Fairtrade-märkning är: godis, hudvård, sportbollar eller guld, kaffe, te, bananer, socker med mer. Det finns 3000 produkter med Fairtrade-märkningen. Arbetet ligger i linje med fyra arbetsområden: hållbart producerade livsmedel, hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster samt jämlikhet och mångfald. Österängfestivalen Agenda 21 kommer att delta i Österängfestivalen under en dag i maj/juni månad i bostadsområdet Österäng med information om Fairtrademärkningen, miljömärkningar eller sopsortering. Kristianstads kommun är Fairtrade City-diplomerad vilket ställer krav på att information om Fairtrade-märkningen ska spridas bland kommunens invånare. Även andra märkningar än Fairtrade är viktiga att 22

känna till. Att sortera soporna är ett ständigt aktuell ämne då vi vet att på många områden sorteras inte soporna allt eller i liten omfattning. Detta leder till ökade kostnader för samhället och ligger inte i linje med Agedna 2030. Därmed ligger arbetet i linje med tre arbetsområden: hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster och jämlikhet och mångfald. Kulturdagen på Gamlegården AB Kristianstadsbyggen har under flera år anordnat Kulturdagen på Gamlegården. Syftet med dagen är att olika organisationer, föreningar och kommunala enheter presenterar sina verksamheter, men dagen är även ett tillfälle att testa och smaka på andra kulturers nationalrätter till musik och uppträden av lokala och nationella kändisar. Sedan fyra år tillbaka ingår även dagen i Jazzfestivalen och under dagen och kvällen uppträder olika jazzartister. Dagen är planerad till lördagen den 31 augusti. Agenda 21 kommer att vara där och ha samhällsinformation om källsortering men även om miljömärkningar och Fairtrade-märkningen. Detta är ständigt aktuella och viktiga ämnen med tanke på att varje dag görs val i affärer då vi köper livsmedel och andra varor som alla lämnar ett avtryck i människans liv och i vår miljö. Dessutom slänger vi saker varje dag. Att närvara på kulturdagen ligger i linje med alla fyra arbetsområden: hållbart producerade livsmedel, hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster samt jämlikhet och mångfald. Vångabygdens Skördefest Agenda 21 har sedan starten år 2008 varit med på skördefesten i Kristianstad och träffat dess besökare. Sedan några år tillbaka deltar Agenda 21 även på skördefesten i Vånga. Skördefesten i Vånga har vuxit under åren och besöks idag av flera tusen personer. Under 2019 arbetar vi fortfarande med att sprida budskapet om Fairtrade-märkningen men 23

även andra tema såsom onödigt matavfall, närproducerade livsmedel eller miljömärkningar kan vara aktuella. Det är viktigt att information om viktiga samhällsangelägenheter sprids bland allmänheten. Matsvinn känns fortfarande som ett stort problem, det förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Deltagandet ligger i linje med tre arbetsområden: hållbart producerade livsmedel, hållbar samhällsutveckling samt hållbara konsumtionsmönster. Framtidsveckan FN-föreningen kommer tillsammans med Agenda 21 som sitter i styrgruppen och andra föreningar och organisationer (Naturskyddsföreningen, Högskolan Kristianstad, Oppmanna-Vånga Hembygdsförening, ABF Skåne Nordost, Studiefrämjandet, Folkuniversitetet m fl.) att genomföra en Framtidsvecka i september för sjätte året i rad (17-23/9). Framtidsveckan är ett koncept som har funnits ett tag i Sverige och flera kommuner har genomfört den. I Kristianstads kommun organiserade vi Framtidsveckan under år 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018. Aktiviteten kan ses som en manifestation för omställningen till ett hållbart samhälle. Tanken är att under en vecka fokusera på Kristianstad som en global och hållbar stad. Vissa aktiviteter kan dock hamna utanför just den konkreta veckan. Målgruppen för aktiviteten är medborgarna i Kristianstads kommun, föreningar, politiker, skolor mm. Det finns mycket som redan har gjorts i kommunen som vi är stolta över och som vi vill visa för fler, men även framtida projekt kan vara intressanta att informera om. Möjliga ämnen för Framtidsveckan är: klimat, stad och land, lanthandel, integration, biodling, hållbar stadsutveckling, passivhus, avfallshantering, stadsodling, inkluderande kommun, sociala företag, integration, mångfald, investeringar i mjuka frågor, livslångt lärande, kultur för alla, teknik för alla vård och omsorg på lika villkor för alla, en kommun med delaktighet, ungas inflytande, barnkonventionen, en attraktiv kommun, mångfald; Kristianstad för alla! 24

Att närvara på kulturdagen ligger i linje med alla fyra arbetsområden: hållbart producerade livsmedel, hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster samt jämlikhet och mångfald. Trafikantveckan Den Europeiska trafikantveckan är en upplysningskampanj som äger rum den 16 22 september varje år. Kampanjen går ut på att motivera medborgarna att cykla, gå och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt. Kampanjen skall också uppmuntra att man i de europeiska städerna på olika sätt underlättar för invånarna att använda dessa alternativ. Den 4 februari 2000 undertecknade Sverige en deklaration där man förband sig att stödja, uppmuntra och underlätta för lokala organisationer och myndigheter att genomföra den EU-stödda kampanjen In town without my car 22 september. Deklarationen gäller fortfarande. Från och med 2002 utvidgades kampanjen till en hel vecka, 16 22 september, European Mobility Week. Från och med 2015 har European Mobility Week slagits samman med den europeiska kampanjen Do the right mix. Varje år organiserar Agenda 21 tillsammans med kommunledningskontoret en eller flera aktiviteter under trafikantveckan. Skördefesten i Kristianstad Skördefesten är en torgaktivitet där lokala livsmedelsproducenter presenterar och säljer sina produkter, men där även olika organisationer samt föreningar är välkomna. Agenda 21 var en av initiativtagarna och organiserade tillsammans med det dåvarande Näringslivskontoret den första skördefesten 2008 på Södertorg. Aktiviteten äger rum årligen under en lördag i september i Tivoliparken. Agenda 21 kommer att lägga fokus på onödigt matavfall och Fairtrade-märkta 25

livsmedel som en del av Fairtrade City-arbetet. Arbetet ligger i linje med tre arbetsområden: hållbart producerade livsmedel, hållbar samhällsutveckling samt hållbara konsumtionsmönster. Europa minskar avfallet I november genomförs kampanjen Europa minskar avfallet. Projektet startades år 2009 och årets kampanjvecka infaller i slutet av november. Bakom projektet står EU- kommissionen med programmet LIFE+. Syftet med hela kampanjen är att öka medvetenheten kring avfallsproblematiken i Europa på olika nivåer och bland olika grupper. Det långsiktiga målet är att minska avfallsberget. I Sverige är det Avfall Sverige som erhållit en samordnande roll. Agenda 21 i Kristianstads kommun kommer att genomföra en målgruppsinriktad aktivitet under kampanjens dagar. Inför Julen aktivitet Jul- och hantverksmässan är en aktivitet i december där livsmedelsproducenter och hantverkare presenterar sina produkter. Det övergripande temat är julen. Jul- och nyårshelger är förutom glädjens tid även en tid då sopberget växer i vårt samhälle. Det är dels onödigt matsvinn, dels alla förpackningar från julklapparna. Samhällets konsumtion i övrigt ökar under jultiden. Agenda 21 ska ha information med fokus på matavfall och matsvinn. En av skyltarna ska visa fördelningen mellan olika samhällssektorer vad gäller matavfall där den största delen i Sverige kommer från hushållen. Den andra skylten visar fördelningen mellan onödigt matavfall i förhållande till det totala matavfallet som en person slänger per åt. Det totala matavfallet (avfall och avlopp) uppgår till cirka 100 kilo per person och år. Den tredje skylten ger några tips för att minska matavfallet hemma. De siffrorna är hämtade från Naturvårdsverkets rapport och idag räknas matsvinn både som mat och mat som hälls ut i vasken. Detta gjorde att den totala mängden onödigt matavfall fördubblades. En del av utställningen kommer att utgöras av förslag på olika julklappar. Varje julklapp ska ha flera fastbundna lappar där olika förslag på 26

klimatsmarta julklappar presenteras. Istället för att köpa prylar kan man till exempel köpa tjänster, via olika organisationer kan vaccinationer, djur eller annat skänkas. Omslaget ska bestå av återanvänt papper till exempel gamla tidningar, magasin och affischer. Den tredje delen ska Fairtrade-utställningen utgöra, under förutsättning att kommunen väljer att fortsätta sitt Fairtrade Cityarbete under 2019. Arbete med Barnkonventionen i kommunen Den 13 juni 2018 röstade Sveriges riksdag ja till att göra barnkonventionen till lag. Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I barnkonventionens artikel 45 finns inskrivet att det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte ratificerat barnkonventionen. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna Rättigheter. För att övervaka efterlevnaden av barnkonventionen finns det i Genève en FN-kommitté för barnets rättigheter. Det är kommunens styrelse och fullmäktige som ska se till att alla styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag lever upp till det som står i barnkonventionen. Agenda 21 ingick i en kommunal arbetsgrupp som hade till syfte att ta fram en genomförandestrategi för hur barnkonventionen skulle implementeras i varje förvaltning. I uppdraget ingick kartläggning av arbetet idag, tydliggöra syftet och informera förvaltningarna och samarbeta med ideella organisationer. Det finns dokument som är framtagna: barnkonventionen-handledning för politiker och tjänstemän och barnchecklista. Den 24 september 2014 antogs Genomförandestrategi för barnkonventionen i Kristianstads kommun av Kommunstyrelsen. Tanken är att varje beslut som rör barn ska föregås av en bedömning om huruvida barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Kommunledningskontoret har det övergripande ansvaret för arbetet. 27

Integrationsarbete i Kristianstads kommun Integrationsarbetet i kommunen och mötena med olika aktörer kring temat har en lång tradition. Inledningsvis skrev staten och Kristianstads kommun under ett lokalt utvecklingsavtal om stadsdelen Gamlegården. Totalt har 21 liknande avtal upprättats i Sverige. Syftet med avtalen var att skapa hållbar ekonomisk tillväxt i utvalda områden. Tanken med avtalet på Gamlegården var att arbetet skulle vara tvärsektoriellt och leda till utveckling i stadsdelen som idag präglas av ett utbrett utanförskap. Det övergripande målet var att nå regeringens mål för urban utvecklingspolitik. Idag är de statliga pengarna slut, men bland annat Urbana Gården fortsätter med ett annat upplägg för sin verksamhet. Mötena med arbetsgruppen fortsätter och syftar till att stämma av vad det är som pågår i kommunen och vad vi kan planera i framtiden. Olika kommunala förvaltningar, nämnder, organisationer, myndigheter och föreningar finns representerade i arbetsgruppen. Arbetet med integrationsfrågor ligger i linje med arbetsområdena hållbar samhällsutveckling samt jämlikhet och mångfald. Grön Flagg Grön Flagg är ett program, som hjälper lärare och pedagoger att väcka upptäckarglädje kring hållbarhetsfrågor hos barn och unga. Grön Flagg ska vara första steget i ett livslångt engagemang kring hållbar utveckling och bygger på en så kallad resa med olika steg. Gruppen väljer ett Grön Flagg-råd för att involvera elever och ge dem möjlighet att vara delaktiga i arbetet. Resan bygger på att bestämma sig för resan, planera resan, välja teman, koppla resan till viktiga mål, berätta vad man har gjort och slutligen hissa flaggan. Utvecklingsområdena kan vara av olika slag såsom stad och samhälle, skräp och avfall, livsstil och hälsa, konsumtion och resurser, klimat och energi, kemikalier och giftfri miljö, djur och natur, hav och vatten eller global samverkan. Temana speglar de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling. Grön Flagg kan kopplas till läroplanen samt globala målen. Resan dokumenteras digitalt. Agenda 21 kommer att bli kontaktperson mellan Grön Flagg och skolorna i kommunen. 28

Samarbete med FN föreningen Svenska FN-förbundet arbetar för att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett bättre och starkare FN. FN-förbundet grundades 1957 och har i dag tusentals medlemmar. Ca 100 lokalföreningar bl. a i Kristianstad bedriver verksamhet över hela landet och ca 30 skolor är s.k. FN-skolor (Söderportgymnasiet i Kristianstad). FN-förbundet arbetar med frågor som fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och demokrati, fattigdomsbekämpning och utveckling. De deltar i debatten om FN:s framtid genom att påverka makthavare och beslutsfattare, informerar och utbildar genom exempelvis seminarier. Agenda 21:s arbete utgår utifrån tre dimensioner: den ekologiska, sociala och ekonomiska. Den sociala dimensionen med demokratifrågor och mänskliga rättigheter är en gemensam värdegrund både för Agenda 21 och FN-föreningens arbete. Idag har vi även Agenda 2030 målen som tillkom på initiativ av FN. Vi kommer att genomföra en gemensam aktivitet under året. Aktiviteten ligger i linje med arbetsområdena hållbar samhällsutveckling samt jämlikhet och mångfald. Samarbete med studieförbunden Agenda 21 kommer att samarbeta med studieförbunden så som Sensus, Studiefrämjandet, ABF kring bland annat Fairtrade-frågor och Framtidsveckan. Styrgruppen för Framtidsveckan bestämde att organisera Framtidsveckan än en gång till. Samarbete med Renhållningen Agenda 21: s samarbete med Renhållningen kring information om källsortering fortsätter. Problem med felsorterat avfall och i synnerhet matavfall är ett stort bekymmer i många områden. Samarbetet har hittills resulterat i en bok Den stora vandringen som vänder sig till grundskolans årskurs ett. Under fem års tid har Renhållningen bjudit in till en Återvinning show i Tivoliparken. Arbetet ligger i linje med tre arbetsområden: hållbar samhällsutveckling, hållbara konsumtionsmönster samt jämlikhet och mångfald. Samarbete med Högskolan Kristianstad Agenda 21 kommer att samarbeta med HKR bland annat i samband med Framtidsveckan samt Fairtrade City-arbetet. HKR finns fortfarande inte på listan över arbetsplatser som dricker Fairtrade-märkt kaffe/te. Om ekonomin tillåter kommer Agenda 21 att ha en annons i Studieblocket som informerar om att vi är Fairtrade City-diplomerade. Sammarbetet med Studieblocket har pågått i flera år. Studieblocket delas ut gratis till studenter på Kristianstads högskola 1-2 gånger per år. Samarbete med Regionmuseet 29

Agenda 21 har samarbetat med Regionmuseet under flera års tid, oftast i samband med utställningar, föreläsningar eller kampanjer. Administrera Agenda 21 För att driva Agenda 21 krävs även ett visst administrativt arbete: protokoll kallelser verksamhetsplan upprätta verksamhetsberättelse administrativt arbete för att möjliggöra de aktiviteter som Agenda 21 deltar i ta fram utställningsmaterial och informationsmaterial 30

Ledningsgruppen för Agenda 21 LEDAMOT PARTI TELEFON Helen Persson (Ordförande) (S) 0768-15 16 97 Roland Alvinsson (L) 0763-11 85 31 Johan Kronbäck Angsmo (S) 0733-22 57 19 Leino Svensson (SD) 0703-50 69 42 Simon Lennartsson (M) 072 302 69 33 Sammanträden Årets sammanträden är planerade följande dagar: 22 februari, 18 april, 30 augusti och 22 november. 31

Agenda 21 Rådhus Skåne Västra Storgatan 12 beata.svensson@kristianstad.se