Penninginsamlingslagen och medelanskaffning för finansiering av klimatskyddsarbete

MEMORANDUM 1 (9) 29-05-2019 Penninginsamlingslagen och medelanskaffning för finansiering av klimatskyddsarbete Polisstyrelsen har utarbetat detta memorandum i syfte att klarlägga hur penninginsamlingslagen kan tillämpas för medelanskaffning för finansiering av klimatskyddsarbete. Enligt 26 i penninginsamlingslagen (255/2006) ansvarar Polisstyrelsen för den allmänna övervakningen av anordnandet av penninginsamlingar och av användningen av intäkterna från dem, styr genomförandet av penninginsamlingar och för statistik över dem. Polisstyrelsen och polisinrättningarna ansvarar för övervakningen av anordnande av penninginsamlingar som baserar sig på tillstånd som de beviljat och för övervakningen av hur intäkterna används. Polisstyrelsen kan dessutom ge utlåtanden och meddela anvisningar om anordnandet av penninginsamlingar. Klimatförändringen och de åtgärder som planlagts för att stävja förändringen har under de senaste åren varit föremål för en omfattande diskussion såväl på sociala forum som mellan privatpersoner och andra aktörer. Polisstyrelsen har mottagit ett flertal medborgarförfrågningar med begäran om ställningstagande till frågan om hur penninginsamlingslagen kan tillämpas för medelanskaffningskampanjer för finansiering av projekt och tillvägagångssätt för att bekämpa klimatförändringen. Medelanskaffning för finansiering av klimatskyddsarbete regleras inte i fråga om penninginsamling av specialbestämmelser, utan penninginsamling till stöd för klimatskyddsarbete regleras av samma föreskrifter som vilken annan penninginsamling som helst. Frågan ska med andra ord trots sin stora världsomspännande betydelse tolkas på samma sätt som andra tillfällen där man ska bedöma om bestämmelserna i penninginsamlingslagen kan tillämpas för medelanskaffning. 1 Bestämmelserna i lagen om penninginsamlingar För verkställande av penninginsamlingar och allmän övervakning av genomförandet tillämpas lagen om penninginsamlingar. Enligt 1 i lagen om penninginsamlingar är syftet med lagen att möjliggöra penninginsamlingar för finansiering av allmännyttig verksamhet och förhindra oredlig verksamhet i samband med penninginsamlingar. Enligt 3 1 mom. i lagen om penninginsamlingar avses med penninginsamling verksamhet där pengar samlas in genom vädjan till allmänheten och utan motprestation. Enligt 5 1 mom. i lagen om penninginsamlingar får penninginsamlingar anordnas endast med tillstånd av en myndighet. I fråga om tillståndsplikt föreskrivs vissa begränsade undantag i lagen om penninginsamlingar. Enligt 9 4 punkten i lagen om penninginsamlingar är det förbjudet att ordna penninginsamlingar på ett sådant sätt att det finns en uppenbar risk för att penninginsamlingen sammanblandas med handel eller en förenings medlemsvärvning. Enligt regeringens proposition (102/2005 rd) som ledde till att lagen stiftades har ett av lagens mest centrala syften varit att användningen av de medel som erhållits genom penninginsamling effektivt ska kunna övervakas av tillstånds- och tillsynsmyndigheterna. Genom effektiv övervakning avser man att säkerställa att donerade medel går till utlovat POLISSTYRELSEN Lotteriförvaltningen Konepajankatu 2, PL 50, 11101 RIIHIMÄKI arpajaishallinto@poliisi.fi Tfn +358 295 480 181 poliisi.fi

2 (9) ändamål och att på så sätt respektera ett osjälviskt donationssyfte och dessutom främja och bevara viljan att donera medel. 2 Frågor att ta ställning till i detta memorandum Polisstyrelsen har mottagit ett flertal förfrågningar av medborgare och samfund om huruvida lagen om penninginsamlingar kan tillämpas i fråga om medelanskaffningskampanjer för finansiering av projekt för att bekämpa klimatförändringen. Frågorna har så gott som enbart utgått från huruvida ett tillstånd till penninginsamling behövs eller inte behövs. Det finns ett flertal olika former av medelanskaffning vars gemensamma nämnare ofta endast är syftet att förvärva medel för att stödja arbetet för att bekämpa klimatförändringen. Polisstyrelsen har prövat dessa former av medelanskaffning i syfte att avgöra huruvida den verksamhet som utövas uppfyller den definition om penninginsamling som avses i lagen om penninginsamlingar. Enklast uttryckt handlar de former av medelanskaffning som framlagts för Polisstyrelsen om att av allmänheten begära penningdonationer utan motprestation som används för att bekämpa klimatförändringen. Då man på detta sätt ber om frivilliga vederlagsfria donationer, uppfylls den definition om penninginsamling som avses i lagen om penninginsamlingar. Därför handlar det i princip om tillståndspliktig verksamhet. Observeras bör dessutom att insamlingar redan länge har bedrivits i Finland. Det är en hävdvunnen verksamhet hos naturskyddsorganisationerna som har beviljats vederbörliga tillstånd till penninginsamlingar för finansiering av olika klimatskyddsprojekt. Naturskyddsarbetet och klimatskyddet, en del av detta arbete, är en form av den traditionella allmännyttiga verksamheten och syftet med penninginsamlingslagstiftningen är uttryckligen att möjliggöra verksamhet av det här slaget. Frågor har ställts till Polisstyrelsen förutom om traditionella medelanskaffningskampanjer, om sådana former av medelanskaffning som erbjuder allmänheten möjligheter att kompensera sitt klimatutsläpp med en frivillig penninginbetalning. Många av dessa former har beskrivits som affärsliknande verksamhet som ger den person som gör en vederlagsfri kompensationsbetalning får ett vederlag i form av ett löfte om att dennes frivilliga prestation kommer att användas till arbete för bekämpning av klimatförändringen. I många liknande former av medelanskaffning har man i praktiken utgått från att det handlar om affärsverksamhet där nyttigheten för köparen är ett löfte till en konsument om kompensering av konsumentens koldioxidutsläpp. Polisstyrelsen konstaterar att syftet med penninginsamlingar i Finland enbart är att generera finansiering för allmännyttiga samfunds och stiftelsers allmännyttiga verksamhet. Klimatskyddsarbetet har enligt hävd betraktats som ett allmännyttigt ändamål som avses i lagen om penninginsamlingar och som i princip kan beviljas finansiering genom tillstånd till penninginsamling. Till penninginsamlingar för finansiering av allmännyttiga samfunds och stiftelsers klimatskyddsarbete har man därför i princip förhållit sig positivt. För sakens skull är det likväl viktigt att observera att olika former av dold penninginsamling kan komma att fördunkla människors uppfattning om huruvida de som köpare deltar i en affärsverksamhet mot vederlag, eller som donatorer i en vederlagsfri penninginsamling. Det kan också leda till att det verkliga allmännyttiga ändamålet i vissa situationer blir oklart. För affärsverksamhet mot vederlag är det mer typiskt att verksamheten är till större nytta för affärspartnerna än för det allmänna bästa. Därför kan olika former av dold penninginsamling negativt påverka finansieringen av allmännyttiga samfunds och stiftelsers arbete och därmed försvåra möjligheterna att bedriva dessa aktörers för samhället betydelsefulla verksamhet.

3 (9) Av ovan anförda skäl anser Polisstyrelsen det vara betydelsefullt att i fråga om de medelanskaffningsformer som kombinerar affärsverksamhetens och penninginsamlingarnas egenskaper pröva huruvida det de facto handlar om dold penninginsamling eller om sammanblandning av affärsverksamhet och penninginsamling och sålunda även om ett genomförande av en förbjuden penninginsamling som avses i 9 4 punkten i penninginsamlingslagen. 3 Hur lagen om penninginsamlingar kan tillämpas på ifrågavarande verksamhetsformer 3.1 Definition av penninginsamling Enligt 3 i lagen om penninginsamlingar avses med penninginsamling verksamhet där pengar samlas in genom vädjan till allmänheten och utan motprestation. Enligt 4 2 punkten i lagen avses med allmänheten en grupp personer som inte avgränsats eller fastställts på förhand och enligt 3 punkten avses med vädjan till allmänheten muntlig, skriftlig eller på annat sätt uttryckt begäran eller uppmaning att ge pengar till en insamling. All verksamhet som uppfyller ovan nämnda definition av penninginsamling omfattas av penninginsamlingslagens tillämpningsområde och förutsätter därför i princip tillstånd till penninginsamling. I lagen om penninginsamlingar föreskrivs uttryckligen om vissa undantagsfall, i vilka tillstånd till penninginsamling inte förutsätts trots att definitionen uppfylls. Avvikelsen förutsätter emellertid en uttrycklig bestämmelse, varför en avvikelse i andra fall inte är möjlig. Det är alltså fråga om en penninginsamling som avses i lagen om penninginsamlingar, när de förutsättningar som avses i 3 i lagen uppfylls. Att delta i en penninginsamling ska först och främst vara vederlagsfritt, varvid en person som donerar pengar inte får något vederlag för sin prestation. Det enda undantaget från bestämmelsen utgörs av de insamlingssymboler som är avsedda 1 3 2 mom., dvs. de föremål försedda med en symbol för innehavaren av tillståndet till penninginsamling eller för insamlingen (insamlingssymbol) och som inte har något självständigt ekonomiskt bytesvärde. För det andra uppfylls definitionen av penninginsamling av att pengar samlas in genom vädjan till allmänheten. Vädjan kan vara en muntlig, skriftlig eller på annat sätt uttryckt begäran. Begreppet vädjan till allmänheten är inte bundet till några som helst kommunikationssätt eller kommunikationsformer. Vädjan kan vara en muntlig, skriftlig eller på annat sätt uttryckt begäran. Lagen utgår från medieneutralitet. Det betyder att en penninginsamling kan genomföras med vilket medel eller sätt som helst, som är användbar. Därför kan vid sidan av traditionella penninginsamlingssätt såsom insamlingsbössa definitionen för penninginsamling exempelvis uppfyllas av en vädjan till allmänheten via internet i syfte att erhålla penningdonationer utan motprestation. En vädjan via internet kan till exempel göras på traditionella hemsidor på webben, social media eller på en särskild webbplats som möjliggör penninginsamling exempelvis på en plattform som används för crowdfunding eller gräsrotsfinansiering. Frågor har ställts till Polisstyrelsen om många olika former av medelanskaffning som planerats för finansiering av klimatskyddsarbete. Av frågorna har tydligt framgått att det är möjligt att även i fråga om finansiering av klimatskyddsarbete utnyttja många slag av medelanskaffning med hjälp av vilka finansiering kan skaffas för olika slags projekt, uppslag och andra ändamål. Bestämmelser som ska tillämpas på verksamheten fastställs utifrån respektive finansieringsform. På medelanskaffning som baserar sig på försäljning av olika

4 (9) nyttigheter kan exempelvis tillämpas köplagens (355/1987) eller konsumentskyddslagens (38/1978) bestämmelser. Även annan lagstiftning kan komma i fråga. Med andra ord är det inte fråga om penninginsamling och inte heller om att tillämpa bestämmelser i lagen om penninginsamlingar, om medelanskaffningen baserar sig på renodlad produktförsäljning. Om syftet med verksamheten däremot är att insamla medel i form av penningdonationer utan motprestation, är det fråga om sådan penninginsamling som avses i lagen om penninginsamlingar och som i princip alltid förutsätter behörigt tillstånd till penninginsamling. Medelanskaffning för finansiering av klimatskyddsarbete regleras inte i fråga om penninginsamling av specialbestämmelser, utan penninginsamling till stöd för klimatskyddsarbete regleras av samma föreskrifter som vilken annan penninginsamling som helst. Verksamhet som uppfyller definitionen av en penninginsamling betraktas som penninginsamling oberoende av hur verksamheten betecknas och vilket ändamål som finansieras genom verksamheten. 3.2 Hur verksamhet mot vederlag och verksamhet utan motprestation åtskiljs från varandra Olika slags verksamhet mot vederlag såsom sedvanlig affärsverksamhet står utanför tillämpningsområdet för lagen om penninginsamlingar, då definitionen av penninginsamling inte uppfylls vid verksamhet mot vederlag. Verksamhet mot vederlag ska emellertid alltid vara verklig verksamhet mot vederlag, varvid motprestationen till en betalning ska representera en verklig motprestation som motsvarar betalningen. Tanken bakom de former av medelanskaffning för klimatskyddsarbete som framlagts för Polisstyrelsen förefaller ofta att vara verksamhet med motprestation såsom försäljning av en faktisk extra tjänst. För att verksamheten ska kunna betraktas som stående utanför tillämpningsområdet för lagen om penninginsamlingar i form av verksamhet med motprestation bör verksamheten vara verklig verksamhet mot vederlag, där en betalning och en motprestation möts i fråga om tidpunkt, kvalitet och kvantitet. Verksamhet som man försöker beskriva som affärsverksamhet men som i själva verket är penninginsamling, är inte affärsverksamhet utan penninginsamling. Detta kan vara fallet till exempel då ett oskäligt högt pris för en produkt i relation till dess värde tas ut med motiveringen att de medel man erhåller används för ett angivet gott ändamål. Likaså exempelvis då den motprestation som erbjuds för betalningen består av en nyttighet som närmast har en skenbar betydelse som motprestation. Då är det en nyttighet som saknar kommersiellt bytesvärde och även av mottagaren uppfattas som något slags tackgåva eller annan liknande sak utan samband med betalningen. I sedvanlig handel utgår man likaså från att produkten prissätts av säljaren och att priset därför inte är frivilligt eller valbart. Ett för sedvanlig handel främmande drag är att köparen kan bestämma ett högre pris än det begärda till stöd eller som betalning för något liknande. I sedvanlig handel betalas inte heller utöver priset för varan en tilläggsavgift för någonting annat, såvida det inte är fråga om en verklig extra produkt eller tjänst som köparen faktiskt får som motprestation för sin betalning. I sedvanlig handel är det klart för alla parter att det handlar om att sälja och köpa en vara. Då står det klart för köparna att de framför allt håller på att inhandla en vara och inte primärt att understöda ett ändamål de uppfattar som gott. Ifall försäljningen av en produkt inte på beskrivet sätt leder till en motprestation, utan det i stället de facto är fråga om en verksamhet som går ut på att till allmänheten vädja om finansiellt stöd utan motprestation, ska bestämmelserna i penninginsamlingslagen tillämpas. Enligt 9 i penninginsamlingslagen är det förbjudet att ordna penninginsamlingar på ett

5 (9) sådant sätt att det finns en uppenbar risk för att penninginsamlingen sammanblandas med handel. Därför ska inte penninginsamling bedrivas på ett sätt som gör att de som deltar i den inte tydligt kan skilja på huruvida det handlar om penninginsamling eller handel. Risk för att penninginsamlingen sammanblandas med handel kan föreligga till exempel i fall av: alltför höga priser som man lovar använda för ett gott ändamål frivilliga eller valfria avgifter i form av olika belopp verksamhet med närmast symboliska motprestationer för betalningar (diplom, namn på minnesplatta etc.) fall där priset för en och samma produkt på frivillig basis kan vara högre eller betalningen kan kombineras med en extra avgift för någonting annat som inte är en verklig nyttighet ordval som tyder på handel i sådana fall som de facto innebär penningdonationer utan motprestation 3.3 Vem är berättigad att genomföra en penninginsamling? Syftet med penninginsamlingar är att förvärva finansiering för allmännyttiga samfund och stiftelser. Med allmännyttig verksamhet avses enligt 4 i lagen om penninginsamlingar verksamhet för allmänna sociala, kulturella eller ideella syften eller annan allmän medborgerlig verksamhet. Tillstånd till penninginsamling kan enligt 7 i lagen om penninginsamlingar beviljas för en i Finland registrerad sammanslutning eller stiftelse med allmännyttigt ändamål. I vissa fall kan tillstånd beviljas även för ett oregistrerat samfund. Däremot kan tillstånd till penninginsamling inte beviljas vare sig för ett aktiebolag, annat bolag eller privatperson. Aktörer av detta slag uppfyller inte de förutsättningar som avses i 7 i lagen om penninginsamlingar för tillståndsmottagare med avseende på allmännytta. Tillstånd kan beviljas för en i Finland registrerad allmännyttig sammanslutning eller stiftelse Tillstånd kan inte beviljas för en utländsk förening eller stiftelse Tillstånd kan inte beviljas för företag som bedriver affärsverksamhet 3.3.1 Den som i praktiken anordnar penninginsamlingen Tillståndshavare kan själv genomföra sin penninginsamling eller anlita någon annan som i praktiken anordnar penninginsamlingar. Med den som i praktiken anordnar penninginsamlingar avses en näringsidkare, som anordnar penninginsamlingen på tillståndshavarens vägnar. I allmänhet består det arbete den aktör utför som i praktiken anordnar penninginsamlingen till exempel av en till allmänheten riktad vädjan på tillståndshavarens vägnar om penningdonationer utan motprestation, mottagande av donationer, förvaltning av medlen för tillståndshavarens räkning och befordran av medlen till tillståndshavaren. Som anordnande av penninginsamling i praktiken betraktas emellertid inte enbart en vädjan om donationer på en annan persons vägnar. Därför kan samarbetspartner till en organisation som fått tillstånd till penninginsamling uppmuntra andra personer att donera medel genom direktinsättning på tillståndshavarens insamlingskonto. Att på detta sätt vädja på någon annans vägnar är alltså i princip tillåtet, förutsatt att den på vilkens vägnar man vädjar innehar ett giltigt tillstånd till penninginsamling som möjliggör penninginsamlingen enligt

6 (9) planerna. En penninginsamling som genomförs så att samarbetspartnerna först skulle samla in pengar på sina egna konton och därefter redovisa medlen och befordra dem till tillståndshavaren går inte för sig utan att en person som i praktiken anordnar penninginsamlingar utses. Den som i praktiken anordnar penninginsamlingen förordnas alltid i tillståndet till penninginsamlingen och förordnandet kan fastställas endast på det villkor att personen som i praktiken anordnar insamlingen uppfyller de förutsättningar som avses i lagen. Enligt 15 i penninginsamlingslagen kan i tillståndet till penninginsamling förordnas endast i 1 i lagen angående rättighet att idka näring (122/1919) avsedda fysiska personer eller sammanslutningar eller stiftelser som har bildats för denna verksamhet eller i fråga om vilka sådan verksamhet anges som verksamhetsområde eller verksamhetsform Som exempel på aktörer som ofta används för att anordna insamlingar i praktiken kan till exempel nämnas Automatia Pankkiautomaatit Oyj som verkar som samarbetspartner för flera organisationer vid insamlingar via Otto-automaterna. Den egentliga tjänst som i denna samarbetsmodell tillhandahålls för konsumenterna är kontantuttagstjänsten. Vid penninginsamlingar där Automatia har förordnats till att anordna insamlingar i praktiken kan konsumenterna likväl i samband med kontantuttag dessutom erbjudas en möjlighet att lämna en separat donation till den organisation som beviljats tillståndet. Här handlar det alltså inte om att till konsumenter vid Otto-automaterna sälja en extra tjänst, utan om att i samband med kontantuttag samla in penningdonationer utan motprestation, dvs. om att anordna en penninginsamling. I praktiken vädjar Automatia till de konsumenter som anlitar dess tjänster genom att erbjuda dem en separat möjlighet till donation i samband med ett kontantuttag, ta emot donationer och senare avtalsenligt redovisa donationerna till den organisation som beviljats tillståndet. Det är inte Automatias egen penninginsamling, men företagets centrala roll i genomförandet av penninginsamlingen förutsätter att Automatia förordnas att anordna insamlingen i praktiken för de insamlingar vid vilka man avser att tillämpa ovan nämnda insamlingssätt. Det är inte heller ett fall där den egentliga tjänst som tillhandahålls av Automatia skulle ändra karaktär och omvandlas till en annan tjänst. Kontantuttag utan donation och kontantuttag som åtföljs av donation är alltjämt tjänster av samma slag för konsumenten: i vartdera fallet får konsumenten en tjänst med samma innehåll, ett kontantuttag. Många frågor som har ställts till Polisstyrelsen har handlat om tillvägagångssätt som i hög grad påminner om ett förfarande likt beskrivningen ovan av Automatias tjänst. I många former av medelanskaffning för klimatskyddsarbete erbjuds till exempel en möjlighet att kompensera konsumentens koldioxidutsläpp genom att vid köpet av en vara eller en tjänst göra en extra betalning som förmedlas vidare till någon aktör till stöd för exempelvis skogsplantering eller för något annat sätt att främja klimatskyddet. Typiskt nog erbjuder dessa stödformer likväl inte någon faktisk nyttighet som motprestation för en extra betalning, utan betalningstillägget motsvarar i praktiken en penningdonation utan motprestation för ett gott ändamål. Därför är det fråga om att anordna en tillståndspliktig penninginsamling som eventuellt förutsätter att någon av de medverkande samarbetspartnerna ska förordnas att anordna penninginsamlingen i praktiken.

7 (9) 4 Möjligheter för företagsaktörer att delta i penninginsamling tillsammans med allmännyttiga samfund och stiftelser 4.1 Att medverka i penninginsamling genom det praktiska anordnandet av penninginsamlingar Tillstånd till penninginsamling kan i regel beviljas för en i Finland registrerad sammanslutning eller stiftelse som uppfyller de i lagen föreskrivna kraven. En förutsättning för beviljande av tillstånd till penninginsamling är bland annat att användningsändamålet för de medel som insamlas är enbart allmännyttigt och att tillståndet söks av en sammanslutning eller stiftelse vars verksamhet är allmännyttig. Förutom till en i Finland registrerad sammanslutning eller stiftelse kan tillstånd till penninginsamling ges till de instanser som avses i 7.1 2-5 punkterna i lagen om penninginsamlingar. Tillstånd till penninginsamling får inte ges till aktiebolag eller andra affärsaktörer som bedriver affärsverksamhet, varför dessa aktörer kan samla in och motta donationer endast under förutsättningen att de förordnats till att anordna penninginsamlingar i praktiken på det sätt som beskrivits i föregående kapitel. Såsom ovan konstaterats har klimatskyddsarbete enligt hävd betraktats som ett allmännyttigt ändamål som avses i lagen om penninginsamlingar och som i princip kan beviljas finansiering genom tillstånd till penninginsamling. Som exempel på sådan verksamhet kan nämnas skogsplanteringsprojekt i syfte att binda koldioxid. Däremot kan exempelvis penninginsamling i syfte att finansiera en miljövänligare verksamhet för det egna företaget inte betraktas som allmännyttig verksamhet, då det i detta fall i praktiken skulle innebära finansiering av affärsverksamhet. 4.2 Att delta i anordnande av penninginsamling genom marknadsföring för insamling som genomförs av en organisation som har erhållit tillstånd I definitionen av penninginsamling tas inte ställning till vem eller vilken instans som begär donationer. Därför kan definitionen av penninginsamling även uppfyllas i en verksamhet som på en annan aktörs vägnar vädjar om penningdonationer utan motprestation. Penninginsamlingslagstiftningen innehåller emellertid inget hinder för att exempelvis företag uppmuntrar allmänheten att donera medel direkt till en välgörenhetsorganisation som anordnar penninginsamling. Att på detta sätt vädja på någon annans vägnar är alltså i princip tillåtet, förutsatt att den person på vilkens vägnar man vädjar innehar ett giltigt tillstånd till penninginsamling som möjliggör penninginsamlingen enligt planerna. Därför kan företagen inte via organisationer samla in pengar till stöd för sin egen affärsverksamhet, utan de medel som inflyter genom penninginsamling ska i sin helhet användas enbart för de allmännyttiga ändamål som fastställts i tillståndet till penninginsamlingen. De medel som inflyter genom penninginsamling ska likaså direkt inflyta på insamlingskontot för den allmännyttiga organisation som är tillståndshavare. Utan att penninginsamlingslagstiftningen ställer hinder i vägen kan en organisation och ett affärsföretag däremot tillsammans göra reklam för en penninginsamling och informera allmänheten om penninginsamlingen, dess allmännyttiga syfte liksom även om företagets roll som sponsor för verksamheten.

8 (9) 4.3 Att medverka i penninginsamling i praktiken i egenskap av donator Det föreligger inte heller något hinder för företagen att donera en del av intäkterna från sin affärsverksamhet i syfte att stödja någon allmännyttig verksamhet. Även avsikten att donera influtna intäkter får offentliggöras utan hinder från bestämmelserna i lagen om penninginsamlingar. Då man talar om det får man lov att ge akt på kommunikationen. Konsumenten bör vara helt och hållet på det klara med att köpet gäller en vara till normalpris som köps av ett företag som skänker bort en del av sina försäljningsintäkter och att donatorn i detta fall är företaget, inte kunden. Med andra ord borde företagets kunder inte bibringas uppfattningen att de i samband med inköpet ombeds göra en donation som av företaget förmedlas till någon mottagare, emedan detta skulle ge upphov till en risk för sammanblandning mellan affärsverksamhet och penninginsamling. På ovan anförda grunder är det tillåtet för företag att göra reklam för sina varor genom att tala om för kunden att en viss andel av intäkterna från all försäljning av varor doneras till en på förhand utsedd mottagare. Men däremot föreligger, i det fall att köpet kombineras med attribut som kan göra det oklart för kunden huruvida det handlar om affärsverksamhet eller penninginsamling, möjligheten att det är fråga om sådan förbjuden verksamhet som avses i 9 i lagen om penninginsamlingar. Ett kännetecken av det slaget kan exempelvis utgöras av ett kommunikationssätt i affärsverksamheten som antyder att man ber om donationer, eller att man ger kunden en möjlighet att frivilligt betala ett högre pris för varan, så att pristillägget kan förmedlas vidare för ett gott ändamål. 5 Sammanfattning Penninginsamlingslagen ska i princip tillämpas på all verksamhet som avses i 3 1 mom. i penninginsamlingslagen, dvs. all verksamhet där man vädjar till allmänheten i syfte att samla in pengar utan motprestation. Därför tillämpas lagen om penninginsamlingar även på medelanskaffningskampanjer för finansiering av klimatskyddsarbete, då kampanjerna finansieras genom vädjan till allmänheten i syfte att samla in pengar utan motprestation. Tillstånd till penninginsamling kan i regel beviljas allmännyttiga aktörer i syfte att skaffa medel uteslutande för allmännyttiga användningsändamål. Däremot kan företag inte få tillstånd till penninginsamling och inte heller medel från penninginsamlingar användas till finansiering av affärsverksamhet, trots att syftet skulle vara en strävan till större miljövänlighet. Företagens samhällsansvar för miljövården ska för den skull axlas på andra sätt än genom penninginsamling. Polisstyrelsen är medveten om att den process som förutsätts för förordnande av en aktör som i praktiken anordnar penninginsamlingen kan vara besvärlig i synnerhet för större företag, då förordnande av en aktör som i praktiken anordnar penninginsamlingen förutsätter att företaget har grundats för att i praktiken anordna penninginsamlingar eller att en av företagets verksamhetsformer som nämns i bolagsordningen är just nämnda verksamhet. I praktiken förutsätter förordnandet ofta ändringar i bolagsordningen. Bestämmelserna om den som i praktiken anordnar insamlingen kommer att undanröjas i och med att den nya penninginsamlingslagen träder i kraft år 2020. I och med den nya penninginsamlingslagen underlättas möjligheterna för företagsaktörer i detta avseende att delta i penninginsamlingar. Det är likväl värt att notera att även bestämmelserna i den nya penninginsamlingslagen enbart gör det möjligt att till allmännyttiga aktörer utfärda tillstånd till penninginsamlingar

9 (9) enbart för allmännyttiga ändamål. Likaså är det alltjämt framöver förbjudet att sammanblanda penninginsamling och affärsverksamhet i framtiden. Därför ska alla penninginsamlingar även i fortsättningen arrangeras på så sätt att det inte uppstår någon risk för oklarhet beträffande verksamhetens faktiska natur. Inte heller kommer det efter lagreformen att bli möjligt att finansiera företagsverksamhet genom penninginsamlingar. Till slut Polisstyrelsen anser det ytterst viktigt att alla samhälleliga aktörer i sin verksamhet beaktar de värden miljön representerar och förhåller sig ansvarsfullt till klimatskyddet. Penninginsamlingar utgör emellertid en tillståndspliktig form av medelanskaffning förbehållen allmännyttiga föreningar och stiftelser enbart med syftet att finansiera allmännyttig verksamhet. Polisstyrelsen anser det önskvärt att alla aktörer även i sina åtgärder till förmån för klimatskyddet beaktar de begränsningar som penninginsamlingslagstiftningen ställer för den egna verksamheten. Detta memorandum har sammanställts av Överinspektör Emmi Tengman Överinspektör Jouni Kitunen