1/2011 årgång 33. Swing Brothers. Vinnare i årets jazztävling! Foto: Lazze Grünberger, FKJ

JazzblaDet 1/2011 årgång 33 Swing Brothers Vinnare i årets jazztävling! Foto: Lazze Grünberger, FKJ

2 2x55 år - jubileumsjazz på Nefertiti! Swing Brothers 5 år Peoria Jazz Band 50 år Jazzin Jacks 30 år Vintage Jazz Big Band 30 år Jubileumsreferat inne i tidningen Stilstudier av Jazzin Jacks-medlemmarna Lasse Karlsson, klarinett och sång samt Caesar, piano och sång Foto: Hans Westerström

JazzblaDet Organ för Föreningen Classic Jazz Göteborg Redaktör och ansv utg: Bosse Alftenius Hovås Enebacke 7 436 58 Hovås e-post: jazzbladet@classicjazzgoteborg.se web: www.classicjazzgoteborg.se Du är välkommen med bidrag till Jazzbladet! Material (helst i elektronisk form) bör vara red. tillhanda före 110601 BLI MEDLEM, STÖD VÅR MUSIK! Årsavgift: Senior: 200:- Junior (under 30 år) 30:- Pg 91 60 23-5 Classic Jazz Göteborg Ange namn, adress, tel, epost och om du spelar något instrument! 3 Tryckt hos Lindgren & Söner, Mölndal Redaktörens Redaktörens spalt Äntligen tycks fimbulvintern vara till ända. Det våras för oss alla, och inte minst för den klassiska jazzen i Västsverige. Som framgår på annan plats i tidningen vann Swing Brothers i hård konkurrens årets riksfinal i jazztävlingen. Jag hade förmånen att få följa med som juryrepresentant för Classic Jazz Göteborg på finalkryssen, som företogs med Viking Lines Amorella resan förtjänstfullt arrangerad av vår systerförening i Stockholm. Förutom den musikaliska behållningen resulterade resan i att vi fick värdefulla kontakter från båda håll såg vi flera möjligheter till framtida samarbete mellan föreningarna, till fromma för våra medlemmar. Som jag nämnde i förra numret förde den inställda jazztävlingen det goda med sig, att vi fick bjuda till för att fylla det uppkomna tomrummet i vårt program med andra aktiviteter jubileumskonserterna på Nefertiti, som presenteras på annan plats i tidningen, blev mycket lyckade, och de två försöksheat som vi hittills

kört på s/s Marieholm har gett mersmak. Ångbåtsmiljön passar bra för klassisk jazz - kom ihåg att jazzen företog sin resa norrut från New Orleans med Mississippis flodbåtar, där bl a Fate Marables orkester underhöll passagerarna. Mycket tack vare Marieholms centrala läge och det faktum att vi aktivt marknadsfört det hela genom att lägga ut broschyrer på hotell och restauranger i centrala Göteborg har vi lyckats at dra en ny och yngre publik nog så nödvändigt om vi ska få den klassiska jazzen att överleva. Utan publik ingen musik! 4 sig till Kapellet, vilket ju har inneburit en kraftig och behövlig sänkning av medelåldern. - Kapellet kör t o m 25 maj, då vi kommer att ha våravslutning med Vintage Jazz Big Band (om dom får plats på scenen!) I sommar blir det som vanligt jazz i Slottsskogen - fr o m i år på Villa Belparc, vilket ju är bättre än Slottsskogsteatern, där vi hittills hållit till. Som sagt, det rör på sig. Ryktet om jazzens nära förestående död verkar onekligen överdrivet! Kapellet befäster sin ställning som vattenhål för musiker och danlystna. På senare tid har kursdeltagare från Nordiska Hälsovårdshögskolan börjat leta Bosse Alftenius Du som inte betalt medlemsavgift: Använd det bifogade inbetalningskortet, eller betala via nätet. På så sätt kan du möta våren med ett rent samvete!

5 Återblicken Bert Slättung presenterar glimtar ur Jazzbladet för 5 år sedan Vi var flera som inte hade någonstans att spela, inte ens någon replokal. Spelningarna på Jazzhuset började ebba ut av ekonomiska skäl. Det åts och dracks för lite. Kjell Andås, Ralph Henrikson och undertecknad tyckte att vi skulle göra någonting åt det. Vi sökte spelställen och ringde ihop folk som spelade och hade spelat. Vi jobbade och slet, inte minst Ralph som körde sitt kammarpiano på släpkärran till olika ställen. För 13 år sedan kom vi till Restaurang Kapellet vid Nya Varvet och bildade West Side Jazz Club. Jazzklubben fick vara där gratis på onsdagskvällarna därför att vi drog folk, presumtiva kunder till restaurangen. Vi blev jazzstället i stan! (Morgan Rudolfson i en artikel under rubriken West Side Jazz Club Kapellet) 10 år sedan Gerhard Holmberg är en av de stora profilerna i Göteborgs jazzliv trots att han inte spelar. Gerhard har hunnit bli 75 år och hör trots sin ålder till de allra flitigaste dansörerna när det spelas tradjazz någonstans. Antalet besök på Jazzhuset har blivit 366 och då är festivalkvällarna oräknade. Mest minnesvärd torde hans 70-årsdag ha varit då han bjöd in de 40 damer han dansat flest gånger med till en kväll på Jazzhuset när hans favoritorkester Göta River Jazzmen spelade. Man kan vidare få reda på att han besökt West Side Jazz Club 194 gånger Inalles har Gerhard haft förmånen att dansa med inte mindre än 535 olika damer, alla oerhört trevliga och charmerande. Som ni märker blir det mycket statistik när man beskriver Gerhard och det är inte så konstigt eftersom statistik och elektronik är Gerhards övriga fritidsintressen. (Hasse Anderson i en artikel som presenterar Omslagspojken, som faktiskt var två i detta nummer, eftersom även Gerhards lillebror Jan var med på bild och i text.) 15 år sedan Arbetsförmedlingen, som inte visste vad den gjorde, hade satt ihop en trio med mig, nybörjare på piano, Janne på bas och Erik på trummor som redan var proffs efter några år som musiker. Vi spelade

till dans i Åre. Jag flängde i backen från morgon till kväll medan proffsen självklart aldrig gick ut. De tillbringade nätterna med att dricka upp gaget och spela kort med diskerskorna (och annat umgänge, vilket skulle visa sig senare). En kväll upptäckte jag att Janne svettades något fruktansvärt. Från pannan rann svetten så att han knappt kunde se. Jag trodde knappt mina ögon när jag vid fotlederna skymtade rejäla underställ. Till min häpnad såg jag nu att också Erik var klädd på samma sätt. Till slut måste jag ändå fråga vad som stod på. Vid det laget såg pojkarna ut som om dom badat med kläderna på. Skamset bekände de att det nattliga umgänget avsatt sig i små husdjur på skinnet. Den lokala kloka gumman hade meddelat att det bara fanns en kur, pudra in hela kroppen med kökets kackerlacksmedel och sedan svettas ut under två dygn, utan att tvätta sig. Det här var bara första dagen (Bo Löfgren under rubriken Den svettige basisten galna stunder i musikens värld ) 6 tradjazzanknytning här i Göteborg och fått fram nedanstående lista Anton: Anders Ekström, kl, Max Lager s, Becke: Bengt Hinnerson, ss, ts, Riverside JB, Burdon: Lennart Magnusson, b, Gillestugans husband, Dagge(n): Dag Söderberg, bj, West Jazz m fl, Gibbe(n) Gilbert Brodén, b, Peoria JB, Husse: Tord Jerndal, kl, Husband JB, Johan: Jan-Erik Johansson, kl, as, ss, Carnegie JB, Linken: Lennart Carlsson, tr, Husband JB m fl, Mysto: Lennart Werdell, bj, g, Mysto s Hot Lips, Pastorn: Thomas Wallin, tp, Pastorns Pojkar, Pax: Per Axel Andrén, p, dragspel (?), Rulle: Anders Rylander, bj, Max Lager s, Sacke: Sven- Erik Thörnberg, tb, Riverside JB, Sluggo: Lars-Olof Eriksson, tp, Vintage JBB m fl, Tummen: Åke Larsson, tp, Swingbolaget, Vecke: Sverker Hård, ko, Poseidon JB, 12-tåget: Peter Hallgren, kl, as, Vintage JBB m fl. (Bert Slättung under rubriken Kärt barn har många namn ) 25 år sedan 20 år sedan Jag har roat mig med att samla ihop de smeknamn jag känner till på musiker med Ett nytt band har sett dagens ljus. Det är följande herrar som under namnet DOWNTOWN JAZZMEN flitigt har repeterat och haft lite småspelningar enl Leif Melldahl som lirar kontra-

bas, vidare noterar vi Jüri Perem på cl och ss, Bengt Fornäs tp, Bo Anås på trb, den fine ragtimepianisten Kjell Waltman som också utbrister i sång samt allas vår Dagge Söderberg på banjo. Jazzbladet önskar det nya bandet lycka till. Tydligen har bandet flera trummisar att välja bland, ty man har ännu inte utsett någon ordinarie. (Åke Tummen Larsson under rubriken Jazzsnacks ) 30 år sedan I början av mars månad nådde oss den sorgliga nyheten att stadens äldsta tradjazzställe, Happy Jazz på restaurang Volrat Tham, tvingats lägga ner fredagarnas levande jazzmusik, som nu kunnat avnjutas i ett tiotal år i sträck. JB:s medarbetare vill framföra ett tack till de eldsjälar i första hand då Hans Åsberg, Sture Bergström och Bo Dahlquist som drivit Happy Jazz och som gett göteborgspubliken chans att höra en lång rad av tradjazzens världsstjärnor. 7 Visdomsord Klarläggande från Vrångö Ordförandes spalt Hej alla jazzvänner. Vårens första solstrålar har just visat sig. Att äntligen få sätta sig i solvärmen mot stugväggen känns som ett slut på 30-åriga kriget. På bara några dagar har isen, som omgivit vår ö i flera månader, på något förunderligt sätt försvunnit. Man kan återigen skåda ut över ett öppet hav och på måndag börjar skärgårdsbåtarna gå efter normal turlista. Under fyra månader har vi levt med en is-turlista light. Min gamla flakmoppe har motvilligt tagit mig och mina instrument till diverse spelningar där jag har fått möta ER kära lyssnare. På något sätt har det även skett en islossning inom jazzen i Göteborg. Jazzfestivalen i Göteborg har återigen landat på sin rätta datum i augusti vilket vi tacksamt noterar. Planerna på jazz i slottskogen börjar falla på plats och det nya plejset blir i år Villa Bel Park. Kapellet rullar på och publiken envisas med att komma och njuta av våra föreningsband. Stenaline fortsätter att ha onsdagsjazz en gång i månaden året ut och har valt det bästa

bland Göteborgs jazzelit. I övrigt blir det jazz på både S/S Marieholm och några kryssningar me M/S Posiedon. Själv har jag fått det ärofyllda uppdraget att med mitt band, Swingbrothers, försvara de Göteborgska färgerna i årets final i riksfinalen av den årliga jazztävlingen. Vi får förmodligen finna oss i att få på nöten av nästa generation musiker från musikstuderande äggkläckningscentralen Sturup i Skåne. Men sån t får man ta. Till alla jazzdiggare i Göteborg kommer som en försenad julklapp Bengt Hallberg till stan den 5 april. Inramad av sångerskan Karin Krog, vår egen Klas Lindquist och ett knippe duktiga musiker. Bengt var ju den Göteborgska musiker som spelade orgel till morgonbönen på något av våra gymnasier i sta n och smög bland psalmerna in låtar som Stardust utan att rektorn märkte något. Kära vänner, detta och en massa annat, gör att vi kan se fram emot ett 2011 där jazzen kommer att vara flitigt representerad på alla möjliga ställen. Till exempel kommer ett antal av våra orkestrar att medverka i Göteborgs kulturkalas på självaste Gustav Adolfs torg. Blunda och njut. Nu börjar solen gå ner och jag skall jag gå in och sätta på en platta med Zoot Sims. Hunden gillar den inte men jag tycker 8 att den svänger grymt. Ha det gött i den kommande värmen. 2 x 55 år: Jubileumskonserterna på Nefertiti Mysto En presentation av de jubilerande orkestrarna Peoria Jazzband, Swing Brothers, Jazzin Jacks och Vintage Jazz Big Band 30 jan: Tyvärr så fick vi ställa in årets jazztävling, men eftersom Nefertiti var bokat för uttagningstävlingarna, så beslutade vi, som en liten kompensation till alla som spetsat sig på tävlingen, att genomföra två jubileumskonserter med 4 jubilerande orkestrar. Så blev det jubileumsjazz 2x55 år och först ut den 30 januari var Peoria Jazzband och Swing Brothers och den 6 februari Jazzin Jacks från Helsingborg och Vintage Jazz Big band. (cyniskt nog så brann Stenafärjan under ombyggnad på varvet varför vi nu ändå kan genomföra några jazzkryssningar till Kiel under våren). Jag måste erkänna en pinsam sak för er och det är att de notat om låtar, arrangemang och individuella prestationer

som noterats av mig under konserterna med våra jubileumsorkestrar har förkommit. Därför är min recension eller historiska betraktelse från aftonen taget ur minnet med hjälp av Sture och Johnny som försett mig med låtlistorna. Så det kan bli! Peoria Jazzband har funnits och glatt oss under 50 år med grundaren av bandet Sture Svarén under alla år som ledare och banjoist. Visst är det, lite slitet uttryckt, men ett faktum, en mycket pigg 50 åring vi hade glädjen att njuta av på Neff. Peoria har givetvis under åren skiftat besättning men den nuvarande har verkligen bibehållit orkestern i den klassiska jazzens absoluta framkant. Förutom Sture på banjo och gitarr, så har man på komp Gilbert Brodén på kontrabas och denna kväll på Nefertiti så ersatte Anders Winald den ordinarie batteristen Gunnar Dalblad. Med den äran måste man tillägga. Rosemarie Simonsen underbar vokalissa lyfter bandet med sina personliga tolkningar av jazzens evergreens. Övriga musiker är på trumpet och flygelhorn Martin Barkstedt, på trombon och inte minst sång Magnus Bylund, som även dyker upp i den andra jubilerande orkestern denna kväll, Swing Brothers, för att sedan även finnas med nästföljande söndag i Vintage 9 Jazz Big band. Det är det som kallas aktivt pensionärsliv. När det sedan visar sig att Martin inte alls är pensionär utan synnerligen yrkesverksam, så blir man imponerad. Johan Johansson spelar klarinett och altsax och har sina musikaliska rötter djupt förankrade i den skånska myllan, närmare bestämt i Vollsjö (Bombi Bitt ni vet) och har under många år spelat med Carnegie. Sedan några år finns Johan i klassiska och bokstavligt talat mycket harmoniska Peoria Jazzband, där han med sin erfarenhet och känslosamma spel verkligen är en stor tillgång. Peoria var i högform och bjöd på en bländande tillställning, med några av mina favoritlåtar, Canal Street Blues, My Bucket s Got a Hole in it och Kansas City Man Blues. Rosemarie Simonsen sjöng sin vana trogen med stor inlevelse och känsla i bl.a. Smiles, There Ain t No Sweet Man och I ve Got A Feeling I m Failing. Johan, Martin och Magnus bjöd på såväl på härliga solon och ett stämspel som gav rysningar av välbehag i klassiska Savoy Blues, Bohemia Rag och Just A little While, som vi önskar vore längre. Publiken njöt av Peorias musikaliska kvaliteter och lättsamma presentationer och det var många som tyckte att konserten kunde varit längre. Swing Brothers firar 5 år i

rampljuset och tillhör trots sin unga ålder våra absolut mest efterfrågade orkestrar. Nu har de facto orkestermedlemmarna några ytterligare år i musikens värld. Mysto, Lennart Werdell, gitarr och banjo hörde jag redan, när jag som 14 åring hängde på Katrinelunds ungdomsgård 1959, så det betyder att han ensam har i varje fall minst 53 års erfarenhet. Plussar man på de övriga så blir det säkert några 100 års musicerande som nu återfinns i underbara Swing Brothers. Orkestern har i en medlemsomröstning blivit vald att representera Västsverige i Riksfinalen på Silja Lines färja, Amorella, till Åbo den 24-25 mars. På trummor har man en av Göteborgs bästa batterister, Hasse Skoog. Jonny Korner på olika saxar och klarinett står tillsammans med Magnus Bylund för de flesta arrangemangen. Jonny, improvisationens mästare, spelar för övrigt också med i Vintage Jazz Big band och Foggy Bottom. På bas härligt drivande Börje Moberg som är ett basistiskt fenomen med en stor säkerhet och precision i sina bassolon. Swing Brothers drog med publiken under sin jubileumskonsert till ett musikaliskt klimax. Något av det bästa jag har hört. Man drog igång sin konsert med Swing Brother, Swing, (vad annars?) och blandade 10 sedan sin fint balanserade repertoar med klassiska kompositioner, som After You ve Gone, Bourbon Street Parade, Careless Love (i n för mig helt unik, spännande tolkning) och It Don t mean a thing if it Ain t Got That Swing. Några låtar som inte tillhör de man hör så ofta var Nagasaki (Warren & Dixon 1928), Crawfish Shuffle (Bob Wilber, 1972) synonym med Johnny och den underbara svängiga Stompin at the Woodside (Basie, 1938). Swing Brothers blåsare har en unik stämföring och man ser hur Johnny och Magnus njuter av varandras solon och den musikaliska kommunikationen dem emellan. Kompet med Hasse Skoog och hans trolleri med stockar och vispar, svängaiga och drivande basisten Börje Moberg och i tillägg Mysto Gitarr komp med ett och annat solo skapar ett härligt sväng som gjorde publiken extatisk. En kväll på Neff att minnas. I skrivandets stund (9/3 fm) har en ny snöstorm dragit in från sydväst. Hans Westerström 6 feb: Första band ut denna söndag var Helsingborgsgänget Jazzin Jacks, som firar 30-årsjubileum i år. Bandet leds av Armstronginfluerade trumpetaren Jack Andersson, och det är mycket riktigt lätt att associera till

Armstrongs drömsextett från 50-talet både vad gäller repertoar och spelstil. Lasse Karlsson spelar eminent klarinett med reminiscenser från både Barney Bigard och Edmond Hall - båda klarinettister i Armstrongs sextetter. Mångsidige Lasse behärskar såväl det mjuka klarinettspelet i det lägre registret som mer rivigt spel i Edmond Halls och Pee Wee Russells efterföljd. Lasse är också en utmärkt sångare och sympatisk presentatör. Kapellmästare Jacks trumpetspel är kraftfullt och drivande. Armstrong ler nog i sin himmel och stampar takten när Jack blåser på! Hans Ingelstam är en gammal bekant för Göteborgspubliken. Hans trombonespel är alltid smakfullt, vare sig han spelar New Orleans-trombone i New Imperial Band eller som här tidlös trombone i Trummy Youngs och Vic Dickensons anda. I det drivande kompet lade vi märke till den drivne pianisten Caesar, som förutom underfundigt pianospel visade sig vara en sångare/estradör av rang. Kör på 30 år till, Jazzin Jacks, 11 och välkomna tillbaka! Efter paus var det dags för Vintage Jazz Big Band, denna institution i Göteborgs jazzliv. Det värmer att se, att man för bortgångne Rolf Sundbys fana vidare. Man upphör aldrig att förvånas och förtjusas av VJBB:s förmåga att spänna över ett brett musikaliskt register - ena stunden tunggungigt 20-tal med tuba och banjo i kompet, i nästa ögonblick 40-tal med Basie-influerat komp. Bandet innehåller ju ett stort antal utmärkta solister - ingen nämnd och ingen glömd, utom möjligen trumpetinhopparen Klas Nilsson som med bravur fyllde Rolfs roll. Som framgår av vårt aktivitetsprogram spelar VJBB på Kapellets våravslutning den 25 maj. Ett besök rekommenderas varmt! Bosse Alftenius

12 Leifs skivtips 1/2011 Som jag sagt tidigare så blir det svårare och svårare att hitta ställen som har ett något så när vettigt jazzutbud. Den enda utvägen är att vända sig till Internetutbudet, t.ex. ebay. Där finns det mesta. De CDskivor som jag nämner denna gång är alla funna i Sverige. Jag börjar med Dave Brubeck (1920-) och ett album innehållande tre CD från perioden 1949-59. Det intressanta med detta album är att det inte enbart innehåller kvartettinspelningar utan också lite annat, t.ex. storband och kvintetter. Albumet heter Dave Brubeck The Absolutely Essential 3 CD Collection. Skivmärket verkar vara BIG3. BT 3019. På skivmärket Jazz Classics hittade jag en trevlig Cab Calloway (1907-94)-CD från åren 1930-31. CD:n heter bara Cab Calloway and his orchestra 1930-1931. Classics 516. Alla kommer väl ihåg Glen Gray and the Casa Loma Orchestra från Leif Smoke Rings Anderssons gamla fina radioprogram. Tyvärr finns inte melodin Smoke Rings med på just denna CD. Vad gäller Glen Gray kan jag bara hitta hans dödsår som är 1963. När denna skiva spelades in vet jag inte heller, gissningsvis början på 50-talet. CD:n heter Glen Gray and the Casa Loma Orchestra, No Name Jive.Märke Past Perfect, 204362-203. Det finns ett skivmärke som heter Membran och som ger ut en del album under beteckningen Quadromania. Dessa album innehåller vardera 4 CD och där kan man följa en artist under en längre period. Den artist jag närmast tänker på är trumpetaren Bobby Hacket (1915-76) under åren 1938-52. Att man kan följa en artist under så pass många år i ett sammanhang ger inte bara artistens utveckling utan också jazzens. I detta fall benämns skivorna 222437-444/A, B, C och D. Äntligen något svenskt. Stan Hasselgard (Åke Hasselgård) (1922-48) upphör aldrig att förvåna. Jag vet inte hur pass nyutgiven denna CD är. Tyvärr är en del samma Hasselgårdsinspelningar utgivna på flera olika skivor (i och för sig inget ovanligt när det gäller inspelningar över huvud taget). Denna CD innehåller enbart amerikanska inspelningar och heter Stan Hasselgard, California Sessions, Dragon DRCD 409.s Nästa CD är en relativt tidig Keith Jarrett (1945-). En triocd från 1968. Alla melodier utom en är komponerade av Jarrett, en av Bob Dylan. CD:n

heter Somewhere Before, Keith Jarrett Trio. Atlantic, 8122765962. Tenoristen Vido Mussso (1913-82) har nog spelat I de flesta storband från slutet av 30-tal fram till tidigt 50-tal. Själv tycker jag att man kan associera till en slags Louis Prima - stil. Denna CD innehåller inspelningar från 1953-57. CD:n heter Vido Musso & his orchestra, The Swingin st, Ace CDCHD 1035. Från storband till en kvartett ledd av den fine altsaxofonisten Art Pepper (1925-82). CD:n är från 1960 och det låter lite som västkustjazz. Skivmärke Original Jazz Classics, OJCCD-387-2. 13 Ännu en svensk CD fast nästan från nutid, dvs 2009. CD:n är en hyllning till André Previn (1929-). Det är en kvartett med bl.a. Jan Lundgren plus en vokalist. Kompositionerna som spelas är i huvudsak skrivna av Previn. CD:n heter We like Previn, A Jazz Tribute to André Previn. Volenza, VMCD 101 Till sist ännu ett Quadromaniaalbum. Denna gång med västkusttrumpetaren Shorty Rogers (1924-94). Albumet behandlar bara fyraårsperioden 1951-54. Han hade en fantastiskt fin trumpetsektion som man framförallt kan höra på i CD nummer fyra. Skivmärke Membran, 222473-444/A, B, C och D. Leif Wockatz Alingsås Jazzfestival 8-10 april Jazz i tidig vår T. J. Johnson & His Band UK (Fre-Sön) Doc Houlind N O All Stars Danmark (Fre-Sön) Odeon Jazz Quintet Norge (Fre-Lö) Great Moments Of Swing Sthlm/Gbg/Dan (Fre-Lö) Ulf Johansson Werre/Klas Lindquist/Ronald Andersen m fl Brian Carrick,Derek Winters UK (Fre-Sön) Gumbo Gbg (Lö) Max Lager s N O Stompers Gbg (Fre) Sir Bourbon Dixieland Band Gbg (Lö) Red Wing Band Gbg (Lö-Sön) Sounds Of Silence Alingsås (Lö) Drill & Dans Alingsås (Fre-Lö) Parader Fre Lö Information: 0046 322 13307, 0046 706 11 33 07, 0046 703 99 90 45 www.alingsasjazzsallskap.org Logi: 0046 322 616 200

14 Aktiviteter Datum Tid Plats Aktivitet To-Lö 07-09 apr Se Stena Stena Tyskland On 13 apr Se Stena Stena Danmark Jazzkryssning till Kiel på Stena Scandinavica med Sir Bourbon Dixieland Band och Dixieland Rednecks Swing Brothers On 13 apr 19-22 Rest. Kapellet Peoria Jazzband On 20 apr 19-22 Rest. Kapellet Sôr Ossbonn s On 27 apr 19-22 Rest. Kapellet The Novelty Band To 28 apr 19-22 S/S Marieholm Ångbåtsjazz och prisvärd meny (vid kaj) med Tina Rahm Quintet On 04 maj 19-22 Rest. Kapellet Red Wing Band On 11 maj Se Stena Stena Danmark The Novelty Band On 11 maj 19-22 Rest. Kapellet Gothenburg Swing Society On 18 maj 19-22 Rest. Kapellet Tina Rahm Quintet On 25 maj 19-22 Rest. Kapellet Säsongsavslutning med Vintage Jazz Big Band

15 To 26 maj 19-22 S/S Marieholm Ångbåtsjazz och prisvärd meny (vid kaj) med Dixieland Rednecks On 08 jun Se Stena Stena Danmark Ti 14 jun Villa Belparc, Slottsskogen Ti 21 jun Villa Belparc, Slottsskogen Ti 28 jun Villa Belparc, Slottsskogen Ti 05 jul Villa Belparc, Slottsskogen Ti 12 jul Villa Belparc, Slottsskogen Ti 19 jul Villa Belparc, Slottsskogen Ti 26 jul Villa Belparc, Slottsskogen Ti 02 aug Villa Belparc, Slottsskogen On 14 sep Se Stena Stena Danmark On 12 okt Se Stena Stena Danmark On 16 nov Se Stena Stena Danmark On 14 dec Se Stena Stena Danmark Tant Bertas Jasskapell Tubasextetten Öckerö Big Band Foggy Bottom Classic Jazzband Papa Piders Jazzband Tina Rahm Quintet Swing Brothers Sir Bourbon Dixieland Band Red Wing Band Sir Bourbon Dixieland Band Gothenburg Swing Society Swingsexan med Lisbeth Peoria Jazzband

16 Down By The Riverside - kompletteringar NYTILLKOMNA BAND: ANNE DAL STOMPERS: Klas Gralén kornett, Ingmar Andréasson klarinett, Jan Lindahl trombon, Pelle Uhlin banjo, Sven Fernlund bas och Jan G Nilsson trummor. DEEP WATER STOMPERS: I Torslanda-Tidningen 27 oktober 2010 fanns en artikel om trumpetaren Ove Olsson, bl.a. aktiv i Öckerö Storband. Där avslöjas (med bildbevis) att han i mitten av 1950-talet var med om en långfärdskryssning med HMS Älvsnabben. Ombord bildades en orkester som spelade tradjazz. Åtminstone en av medlemmarna torde vara välkänd för läsarna: Pianisten Hans Brodén! De övriga musikanterna var Ulf Björnekull klarinett, Bo Wahrolén banjo, Jan Gustavsson bas och Jan Bårman trummor. Bandet gjorde reklam för göteborgsk jazz i exotiska hamnar som Santa Cruz och Havanna SWEET SIX: Bandet deltog i jazztävlingen 2010 med följande sättning: Ralph Henrikson trumpet/sång, Lasse Elf klarinett/sax, Dag Söderberg banjo, Walter Addison p, Peter Browall stol/sång och Bert Slättung sousafon/sång. SWING TARTURO: Christoffer Alehed trombon, Julia Johansson sång/kazoo, Anton Stokes gitarr och Elin Engberg bas. Bandet bildades på hösten 2009 och deltog i jazztävlingen 2010. Läs mer: http://www.myspace.com/ swingtarturo#ixzz127iajwz1 TINA RAHM QUINTET: Rutinerad orkester både för underhållning och dans. Intensivt svängig musik från jazzens standardrepertoar varvat med ballader och folkvisor, som tilltalar en kräsen jazzpublik och även lyssnare som uppskattar gamla evergreens. Förutom vokalisten Tina Rahm består bandet av Lasse Elf klarinett/ sax, Torsten Bååth piano, Bernt Algelius bas och Erling Engström trummor. RÄTTELSER OCH TILLÄGG s. 109 BUMBLE BEE BRASS BAND: En av grundarna var trummisen Björn Frennberg. s. 114 CARNEVAL STOMPERS: 1963-1965 spelade kornettisten Jörgen Zetterquist i bandet. Detta kan man bl.a. läsa i den utomordentligt vackra boken

om hela den Zetterquistska konstnärssläkten, som kom i höstas. Boken distribueras av Rackstadmuseet http://www. rackstadmuseet.se/aktuellt/ boken-zetterquist 17 gång med följande bemanning: Klas Nilsson trumpet, Sverker Nyström klarinett, Pider Åvall trombon, Anders Hultman banjo, Claes Nordborg bas och Bosse Lindgren trummor. s. 137 HALLELUJAZZ består f.n. av Thomas Wallin, kornett, Lars Elf, klarinett/sax, Stig Erixon trombon, Anders Hultman gitarr, Dag Söderberg banjo, Bert Slättung, tuba/sax och Jan G Nilsson, trummor. S.148 THE JAZZMEN har f.n. sättningen Roland Flood trumpet, Göran Sandberg trombon, Stig Olsson tenorsax, Jan Ek gitarr, Jan Hvarfvén piano, Egon Helgesson bas, Lasse Stoltz trummor och Arne Roos sång. Egon har av oförklarlig anledning kallats för Ivan på sid 148 och 246. Förlåt! S.144 JAZZ PREACHERS: Jan Jurland korrigerar: Sista stycket i beskrivningen av Jazz Preachers är inte korrekt. Vår signaturmelodi är The Theme komponerad av Miles Davis. The Preacher har vi bara spelat ett par gånger, bland annat på jazztävlingen 2003. Vad gäller namnet så var det våra förebilder Jazz Messengers som gjorde att namnet blev JAZZ PREACHERS. S. 173: PAPA PIDER S JAZZ BAND har återuppstått ännu en S.178: RED ONION JAZZ BAND ordnade en reunion då bandet spelade Petite Fleur för Roy Andersson i TV-programmet Här är ditt liv den 9 oktober 2010 med Ole Bundgaard trumpet, Björn Samuelsson klarinett, Hans Taremark piano, Juha Plunt bas och Urmas Plunt trummor. Den ordinarie banjoisten Sture Olofsson kunde inte spåras utan ersattes av Jan Börjesson (gitarrist i 60-talspopbandet Supermen!) S. 222 ÖCKERÖ BIG BAND. Bertil Börjesson trombon, Staffan Malm och Willy Nord sax samt Sven-Erik Andersson piano har tillkommit. JAZZKLUBBAR m.m: MARIEHOLM och AVENUE JAZZ CLUB är de senaste tillskotten i listan över jazzställen. Ett par äldre klubbar har också tillkommit: THE JAZZ BOX: Från Olle Ridelius i Smedjebacken har jag fått information om denna klubb som helt undgått mig! Klubben ordnade bl.a. konserter på Atelierteatern våren 1964.

Den 4 februari spelade Landala med Jörgen Zetterqvist kornett, Christer Bothén klarinett, Sture Westlund trombon, Åke Grahm banjo, Ingvar Karlsson (Betz) bas och Claes Lake trummor. Inte nog med det: Papa Piders deltog också: Jan Steneby trumpet, Eskil Winnberg klarinett, Pider Åvall trombon, Lennart Johansson (Werdell) banjo, Pelle Strandman bas och Bosse Lindgren trummor. Den 22 mars var Landala åter i farten, denna gång i Stenhammarsalen tillsammans med Storyville Creepers från Stockholm. På hösten återupptogs konsertverksamheten. Förutom Landala och Papa Piders framträdde bl.a. Charles Mobergs Traditional Jazz Quartet. Den nybildade föreningen JAZZ GÖTEBORG, (senare JAZZ I GÖTEBORG), med Olle Ridelius som ordförande var arrangör. Man hade också samarbete med La Celeste i Malmö, bl.a. hade man en stor konsert i Konserthuset med Acker Bilk, Papa Bue, Champion Jack Dupree m.fl. KNOXVILLE låg enligt uppgift i hörnet Majorsgatan Sveagatan, i slutet av1950- talet. STONEHOUSE JAZZ CLUB startades av Harald Alvers och Urban Preusler i början av 1960-talet. F.n. har jag inga yt- 18 terligare uppgifter. SÖDERLINGSKA UNGDOM- SKLUBBEN: Lars Olson har skickat ett klipp från Göteborgspostens lördagsbilaga 8 oktober 1949. Artikeln av Nils Bohlin har rubriken Muntra musikanter i majkåk. Författaren / tecknaren hade under en promenad i Majorna stannat vid Gamla Koopmansgatan för att rita av de små kåkarna som då fortfarande fanns kvar. När det började skymma kom några unga män och gick in i en av kåkarna, som såg helt obebodd ut. Strax efteråt hördes trumvirvlar och en gäll trumpetsignal. När författaren gick in i huset möttes han av en hejdundrande jazzmelodi. Jag citerar: Ljudsensationen var fantastisk i denna miljö. Men när jag kom in i rummet innanför farstun mötte mig en ännu mer fantastisk syn. Rummet var ganska sparsamt möblerat och även sparsamt belyst. Men i fonden skymtade blanka blåsinstrument, en färgglad jättetrumma och en mindre av metall, slagverksgrejor av mässing och allt annat som tillhör en orkester. (---) Det mäktigaste instrumentet var dock basfiolen. Den kunde inte stå rak mellan golv och tak utan gossen, som skötte den, måste hålla den rätt mycket på lut.

19 Trumslagaren berättade att det var Söderlingska ungdomsklubben som repeterade i denna lokal. Klubben hade funnits i fem år och bestod av 15 medlemmar som bodde i närheten av Söderlingska området. Alla utom två spelade något instrument. Orkestern spelade då och då på danstillstälningar och fester. Förutom musik sysslade man med teknik och hade planer på att bygga en motor! På de två teckningar som illustrerar artikeln syns sex musikanter med trumpet, klarinett, tenorsax, gitarr bas och trummor. Vilka de sex ynglingarna var är okänt. Kanske finns det någon i läsekretsen som har information? Fler kompletteringar mottas med tacksamhet till jazzhistoria@gmail.com eller per post till Ingemar Wågerman, Klova Backe 5, 475 42 HÖNÖ.

20 Återigen en ny CD med Jörgen Zetterquist och vänner I M CONFESSIN, Jörgen Zetterquist & hans vänner. Back in your own Backyard / I`m Confessin / Medley / I m in the mood for love / I`ve got a feeling I`m fallin / My foolish heart / Nestors Gift / A Ballad for my friends / Oh Baby / Willow weep for me / Blues for two / What`s new? / What a difference a day made / Georgia on my mind / Never the less / Nuage /Tea for two / Rose Room / Lover man. I JB nr 4, 2010 uppmärksammades den unika CD-utgivningen av The Original Landala Red Hot Stompers. Inspelningar från enstaka 78-varvsplattor från 1950-talet. Men nu, c:a 55 år senare utkom Jörgen med en färsk CD: I m Confessiné inspelad under fyra kvällar hösten 2009 i hans vardagsrum i Anneberg, Racksta, Arvika. Utöver Zetterquist, kornett, är medmusikanterna, till största del dem han spelat med de senaste dryga 20 åren: Lollo Berndalen piano (och utmärkt sång), dennes son Erik kornett, Larsa Erikson trummor och Robert Henriksson bas. Men på spåren 1-9 tillkommer den fine tenoristen Håkan Werling. Lyssna gärna på hans feature-nr. balladen My Foolish Heart. Jörgen hyllar sina spelkompisar i en egen komposition: Ballad for my Friends I spåren 10-19 blir det en lite Djangobetonad sättning med hela tre gitarrer. Christer Andersson får alltså sällskap med två kollegor : Martin och Jonatan Hultén, och Fredrik Kaudern fyller i med sin bas (lite för dåligt uppmickad, enligt min mening). Dessutom tillkommer den unge sopransaxofonisten Ulf Dreber med intressant och vackert spel och kompletterar Jörgens kornett. Lyssna t.ex på deras samspel i Georgia on my mind och den fina tolkningen av Django s Nuages. Vad skall man nu säga om Zetterquist, som inte sagts tidigare? Jo, jag försöker: Lågmäld, harmonisk och alltid hörvärd! Innerligheten och kärleken till jazzen går alltid över rampen!

Att den ännu unge Erik Berndalen utvecklats som musiker och mognat är helt klart! Att han ännu låter påfallande lik Jörgen i sin frasering, är inte att förvånas över. De två har lirat ihop sedan Erik var sådär 11-12 år (!) och självklart har han tagit intryck av sin läromästare som han hedrar med en egen låt : Nestors Gift. 21 Om man försöker särskilja kornetterna (vilket alltså inte är så lätt) kan man bl.a tänka på att de ljusaste (klaraste) tonerna spelas av Erik och de lägsta (och lite grooviga ) av Jörgen. Men i spåren 10-19 är det alltså endast den senare som trakterar kornetten. En högst rekommendabel CD, som bör kunna köpas på Pennies from heaven. Annars går det väl an att kontakta vår förenings förste hedersmedlem. Becke Hinnerson

22 Nyutgivningar och återutgivningar på CD Robert Josephson, eldsjälen som bl.a. låg bakom stödplattan för Katrinas offer, har (hittills) producerat sju CD med outgivna inspelningar eller återutgivningar från LP, EP och kassetter. Den historiska CDn med LANDALA recenserades i förra Jazzbladet, men det är inte den enda med göteborgsband: MYSTO s HOT LIPS har givit ut ett femtontal MC, EP, LP och CD. Material från tre av dessa har Robert nu samlat ihop och resultatet heter Mysto s Hot Lips Nostalgi. Här finner vi ett urval från Brötigt men bra (1985), Läppglans (1987) och Läpparnas bekännelse (1990): Jamaica March, Delia Gone, Creole Belles, Bourbon Street Parade, See See Rider Blues, Camp Meeting Blues, Isabell, Beale Street Blues, Just a Little While, Chimes Blues, Higher Ground, Precious Lord, Trog s Blues, Sigfried Line och We ll Meet Again. På de flesta spåren hör vi den den ursprungliga sättningen med Mats Hanson, Sverker Nyström, Pider Åvall, Mysto Werdell, Tomas Ekström och Bengt Carlsson, men den senare uppställningen med Per Ewards och Janne Karlsson finns också med. Nostalgi är en adekvat titel det är väldigt roligt att förflyttas tillbaka några decennier och minnas hur det lät på Jazzhuset Bland Roberts övriga CD finns en konsertupptagning från Långholmens fängelse med IM- PERIAL BAND, dock utan Lasse Edegran som redan flyttat till USA. Plattan heter Bakom Galler och trummisen Krister Ohlsson skriver i följetexten att publiken tydligen upplevde musiken som fängslande För att fortsätta med interna skämt kan man väl lugnt påstå att det är både gripande och sällsamt att unga pojkar kunde sitta inne med en sådan känsla för New Orleansjazz. Man blir riktigt tagen. IMPERIAL BAND och ORIGI- NAL OPTIMUS ORCHESTRA var de två ledande New Orleansbanden i Sverige i början av 1960-talet. Imperials första inspelningar har tidigare återutgivits av George Buck. Mer om detta (och mycket annat) finns på Christer Fellers fantastiska hemsida http://web.me.com/ fellan//fellan/fellers.html

23 På Robert Josephsons hemsida www.jazzarkivet.se finns information om de övriga utgivningarna: BARFOTA JAZZMEN, BLACK BOTTOM STOMPERS, ECCENTRIC DIXIELAND BAND och ORIGINAL OPTIMUS OR- CHESTRA. Skivorna kostar 100:- + porto och kan beställas på info@ jazarkivet.se eller JAZZarkivet, Tullhusgatan 11, 652 27 KARL- STAD. Ingemar Wågerman Vårt email-register är kass - hjälp till att uppdatera! Vi får väldigt många returer på våra epostutskick! Det kan finnas olika orsaker till detta, såsom felaktigheter vid inläggning i registret (s.k. Shit Behind Keyboard, förkortat SBK) samt att många efterhand bytt epostadress. Dessutom misstänker vi att en hel del medlemmar inte uppgett sin epostadress. Därför ber vi alla medlemmar att SKICKA NAMN OCH AKTUELL EPOSTADRESS TILL info@classicjazzgoteborg.se På det sättet kan du få fortlöpande och aktuell information om våra aktiviteter! Tack på förhand!

24 Lyckad riksfinal i jazztävlingen på m/s Amorella Torsdag morgon 24 mars 2011. Tyngd av hedersuppdraget att representera Västsverige i riksfinalens jury embarkerar jag bussen som skall föra en tapper skara, med tävlingsbandet Swing Brothers i spetsen, mot Stockholm. Trots skämt och glam i bussen är alla tagna av stundens allvar. Ska Göteborg med omnejd förnedras av musiker jämnåriga med våra hjältars barn? Ska Swing Brothers få njuta av den festliga segerpokalen, eller skall nederlagets bittra kalk bli deras lott? Frågorna hopade sig. Vi angjorde metropolen Borås. Här ljusnade läget - hrr Bylund och Moberg embarkerade bussen. Orkestern var därmed fulltalig, vilket förbättrade oddsen radikalt. Efter en behaglig bussresa var vi så framme i Stockholm och Viking Lines färjeterminal i Stadsgården, där ett antal vänligt sinnade 08:or mötte oss. Det visade sig att de var medlemmar i vår systerförening Föreningen Klassisk Jazz. Vi togs mycket väl om hand av våra stockholmska värdar. Dags att embarkera m/s Amorella, som stävade ut genom Stockholms skärgård med kurs Åbo. Utmärkt buffé och soundcheck under kvällen. På nattkröken blev det försöksheat för tre av de fyra orkestrarna (de finska deltagarna skulle ansluta i Åbo på fredagsmorgonen.) samt underhållning av Jelly Babies Jazz Band, där ett flera nuvarande och tidigare styrelseledamöter i FKJ ingår. Det visade sig att både Linns Orkester från Skåne och Thai Queen and the Kings of Swing från Stockholm hade sitt ursprung på den ryktbara folkhögskolan i Skurup - de var t o m klasskamrater! Vid 7-tiden siktade vi land i vårt östra grannland. Vi lade band på vårt kulturintresse och avstod från ett besök på Åbo slott under den timme som stod till buds till förmån för en stärkande frukost. Kl 10.15 började allvaret - final i 2011 års jazztävling! Först ut var det finska bandet Alvi s Dixie Stompers. Kompetent, om än till en början lite stel, dixieland av ett gäng värdiga farbröder i skotskrutiga västar. Deras repertoar låg åt det konventionella hållet, med låtar som Bourbon Street Parade,

Closer Walk With Thee etc. Kompetenta musiker med plus i kanten för kornettisten Cajus Lindroth och basisten Jorma Katrama - den senare professor i kontrabas i Helsingfors. Så dags för våra hjältar Swing Brothers. Sammanbitna intog de scenen. Min kollega Hans W har på annan plats i den här tidningen redan på ett utmärkt sätt redogjort för bandets förtjänster. Låt mig bara konstatera att detta utmärkta band verkligen hade prickat formtoppen denna dag! Efter den avslutande låten, en fräck version av gamla Nagasaki fick de ärrade veteranerna stora ovationer. Plats på scen så för Linns Orkester, representerande Skåne. Som alltid när det är fråga om Sturup-alumni mycket kompetenta musiker, tyvärr med en faiblesse för att briljera med sitt instrumentala kunnande. Jag har lite svårt för den pressade sångstill som kapellmästarinnan Linn delar med så många yngre sångerskor. Behållningen här var den utmärkta tenoristen Signe Dahlgren, som har en underbar ton och en förbluffande mognad i sitt spel, vilket renderade henne ett välförtjänt solistpris. Enligt min trångsynta uppfattning var hon den enda som kvalade in i klassisk jazz i 25 denna konstellation. Sist ut på banan var Thai Queen and the Kings of Swing. Förutom kapellmästarinnans avspända och rytmiska sång i Billie Holidays efterföljd noterade vi välarrangerade duetter för sax och trombone och en duktig basist som kunde spela både slapbas och modern bas med sväng och känsla. Tippan och hennes gossar anknöt på ett helt annat sätt till jazztraditionen än Linns band. Dags så för avgörande i juryn, som var överens om följande motivering för sitt beslut: Mystos Jazzorkester vann välförtjänt jazztävlingen 2005. Sex år senare, under det nya namnet Swing Brothers, är bandet ännu bättre, med täta välarrangerade ensembler, lyhört samspel, en utmärkt rytmsektion, solister av hög klass, en intressant repertoar, avspänt sväng och en trevlig presentation. Andra pris går till Thai Queen and The Kings of Swing Individuellt pris: Signe Dahlgren, tenorsax i Linns Orkester. Tack FKJ för en väl genomförd final! Bosse Alftenius

26 MORGAN RUDOLFSON 1932-2011 En av de verkliga entusiasterna inom det göteborgska tradjazzlivet, trumpetaren, skribenten och klubbarrangören Morgan Rudolfsson, avled i fredags efter lång tids sjukdom. Han vårdades den sista tiden på Morängatans äldreboende och hade nyligen fyllt 79 år. Det var Morgan som tillsammans med ett par likasinnade drog igång jazzen på Kapellet, det gamla f d soldathemmet vid Nya Varvet, för snart 15 år sedan. Då hade han i ett par år letat efter ett ställe som skulle kunna ta över efter Jazzhuset, när detta mer och mer blev ett tillhåll för blues och 60-talsrock. Han och hans duktiga kompisar startade den ena klubben efter den andra som de av olika anledningar fick lägga ner ganska snart. Men Kapellet visade sig vara ett lyckokast, musiker, spisare och danslystna strömmade dit och där kunde man år efter år varje onsdagskväll se Morgan som biljett- och lottförsäljare, jam-musiker och allt-i-allo. Hans andra stora insats för tradjazzen i Göteborg var som flitig och åsiktsrik skribent, effektiv redaktör för och ansvarig utgivare för vår medlemstidning Jazzbladet. Jag tillhörde själv redaktionen i många år och minns med glädje de många eftermiddagar och kvällar vi satt på Morgans firma i V. Frölunda (den hette och heter TV-man och var/är inriktad på antenner, paraboler mm) där vi hade gott om arbetsytor för texter och bilder och där vi hade tillgång till tidiga varianter av datorer med enkla ordbehandlingsprogram (en otrolig hjälp, tyckte man, när de kom). Morgans organisatoriska förmåga och hans kontaktnät kom också till pass i de orkestrar han startade och drev, med växlande framgång måste väl dock sägas. På rak arm kan jag räkna upp fyra: Himlatoner, Blueberries, West Side Jazz Band och HalleluJazz, och som några av namnen antyder bestod repertoaren förutom av gammeljazz till rätt stor del

27 av religiös musik, gospels och liknande - Morgan hade vuxit upp i frireligiös miljö och kände starkt för många av de gamla läsarsångerna. Av de fyra banden är det bara HalleluJazz som lever vidare, jag spelar själv tuba där och Morgan har sedan en tid ersatts av Thomas Pastorn Wallin. Morgan fick inte den lyckliga ålderdom han hade hoppats på - när firman var överlåten, radhuset sålt och den nya lägenheten just färdiginredd, omkom hans älskade hustru Inger i en trafikolycka. Morgan försökta bearbeta sin sorg på olika sätt, men det stod klart för alla som kände honom, att han aldrig hämtade sig från detta dråpslag. Vi kommer att minnas och sakna den färgstarke, företagsamme och entusiastiske Morgan sådan som han var i sin krafts dagar. Bert Slättung

Thai Queen and The Kings Of Swing - bejublad tvåa i riksfinalen Signe Dahlgren i Linns orkester vann solistpriset - moget spel och underbar ton! Foto: Lazze Grünberger, FKJ