...' 1'0'': ::~ S sy ;. _ K n A ".R Y 1: t ~. u~..~. Föreläggande 1 (4) Datum Dnr/Beteckning 2014-04-11 TSV 2014-726 Kopia till Trafikverket Kollektivtrafikmyndigheten Orebro läns landsting.. Box 1613 701 16 Örebro ~~ ~'C.~ ; ~R~~R~ LÄNS tandsiing ~arrtr~ia diordet Ti I Is v n en I i g t la gen X2010:1465) om kollektivtrafik av regionalt ta r fi kf o " rsör' ~ n i n g s p ro gram för Örebro län Transportstyrelsens beslut Den regionala kollektivtrafikmyndigheten iörebro, Örebro låns landsting (232100-0164), föreläggs att senast till den 1 september 2014 komplettera det regionala trafikförsörjningsprogrammet med en redovisning av det som anges i 2 kap. 10 Slagen (2010:1065) om kollektivtrafik. R~~ogör~ls~ iför äre~~let Med stöd av 5 kap. 3 lagen om kollektivtrafik och 2 förordningen (2011:1126) om kollektivtrafik hax Transportstyrelsen utövat tillsyn av Örebros regionala trafikförsörjningsprogram "Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län" som antogs av landstingsfullm" tige den 18 september 2012. Skäl för beslutet Bestämmelser Av 2 kap. 8 lagen om kollektivtrafik framgår att den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram ska fastställa må1 för den regionala kollektivtrafiken. Enligt övergångsbestämmelserna till lagen ska trafikförsörjningsprogrammet vara upprättat senast den 1 oktober 2012. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska enligt 2 kap. 1 Q samma lag innehålla en redovisning av 1. behovet av regional kollektivtrafik ilänet samt mål för kollektivtrafikförsörj ningen, Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Box 267 781 23 Borlänge Besöksadress Hagavägen 2, Borlänge Telefon 0771-503 503 Telefax 0243-23 66 77 www.transportstyrelsen.se jarnvag@transportstyrelsen.se Sektion marknadstillsyn

. ~~. ~~ ~` ~ ~ ~åiuili Diii/å~iZ~Kiiiiiỳ _.~w,, - ~~~ 20~ ~-04-1~ ~s~ ~o~ ~.-726 ~ ~~ G. Q11Q 1V1111C1 QV 1G~1V11GLl 1LV11G1i1.1V~1d111i 1 1GI.11G1.~ UQUG l.1gl.11li JVlll UGUV111J k»nna.»tfrira~»å knmmprcipll s~r»nri n~l~ trafi_k cnm mvnciis~~hptpn avcpr att r - a- ~ a-- om~esörja ~å grundval av allmänira~ikpii~i, 3. åtgärder för att skydda miljön, 4. tidsbestämdamål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hårsyn tillbehov hos personer med funktionsnedsättning, 5. de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer, samt b. omzaifningen av irarlk en~igi lagen (~ X97:736} om råråt]änsi oc1~ lagen (1997 e ~35) orn ~'~ksf~.~~tjä~st o~~i g~-u~de~~ _fös ~~iss~.ttr~i_~g~~ förr _resor ~ed sådan trafik,idenmånuppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Tran~~nrt~tvr~l~Pn~ hp~lmm~in~n Transportstyrelsenharisin tillsyn funnit att det saknas en redovisning av de bytespunkter och linjer som ska vara fu11t tillgångliga för alla resenäreri enlighet med 2 kap. 10 5. Enligt lagens förarbeten ska de regionala KoiieKtivtratikmynäigneterna cletiniera vilka bytespunl~ter ocn ~injerie~ ~Jl1V l+l.v1gl+i, ll~l.+l. JVl1J11~ V~1~ l~t.~llll +l.11l~~ll~ll~~l. 1V1 ~I.11~L 1~ ~JVll?,tlVl.LVL 1L ~1V11?.l.1?,!. trafikförsörjningsprogrammet behöver kompletterasidenna del. Med anledning av det som ovan anförts förelä~~er Trans~ortstvrelsen dåxför v vv i LandstingetiÖrebro att senast till den 1 september 2014 komplettera det regionala _ trafikförsörjnin~sx~ro~ramxxxa..et. m.~c~ e~. x~ _ ovisn~n~_ ~.v det som ---_-, _ - a --------. angesi2 kap. 0~~S~Iågen omkollektivtrafik.

Beslutidetta ärende har fattats av Helene Jarefors, sektionschef.iden slutliga handläggningen av ärendet deltog Elisabet LindMarkus samt Jeanette Andersson, den senare föredragande. Helene Jarefors Chef för sektion marknadstillsyn Väg- och järnvägsavdelningen

~ ~, ~.. ~ ~, Datorn dnr/beteercning 4 (4} _~~~~-~~~n~~~~ ~-~$~ ~11G1.~G1, 1 ~rrllei ~ri~l öve~k~a.ga. detta bes1~~ s1~d 1~T~ skr~~a t~11 ~'ra~spa~tst~-relser~ under adressen: Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Box 267 781 23 Borlänge Sk~~~ Srilkit b~s~ut ~~~ ~~~~~l~.g~.~, t.~~. ge~~~ ~.tt ~.ng~ ~.~~~~~~~ b~~~~ ing (dvs diarienumret). Skriv också hur och varför företage~/ni anser aiibeslutet ska ändras. Överklagandet ska ha kommit intill Transportstyrelsen inom tre veckor från den dagni fick del av beslutet. Om klaganden ä~ enpart som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit ininom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Transportstyrelsen ska sända äverklagaridet och handlingarnaiärendet ti11 rörvaitningsräi~eniralun tör prövning, omi~ Transportstyrelsen inte ändrar beslutet på det sätt som önskas... o LRpV11V~~f~ iiviiiiivtrignt.~ivti v ii~i.~l~ 1\~1 Jl~~l. ~~1. +1.111~~21.~~1.. J,1111T~ VllVl 11i1~ ~lll Transportstyrelsen. Postadress: se ovan s -~Q~t; ~ ~,rnva~~ ~/finn~~nr#ctvrp vv~~ vivo.ii icp~n +vv cp telefon: 0771-503 503

2014-08-19 Komplettering av regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län. Nuvarande formulering: Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Målområdet tar avstamp i individens resmöjlighet oavsett förmåga. För att möjliggöra en god tillgänglighet för alla, behöver kollektivtrafiken och anslutande infrastrukturen anpassas efter alla resenärers förutsättningar. Elementärt i detta sammanhang är att hela resan ska beaktas: anslutning, hållplats, resecentrum, påstigning, resan, avstigning. Ny formulering: En tillgänglig kollektivtrafik Landstinget ska tillhandahålla trafiklösningar som tillgodoser alla 1 människors resebehov. Anpassning av fordon och hållplatser, införande av informationssystem och en ökad insikt om funktionsnedsattas situation är viktiga delar i detta mål. Dessa åtgärder är också angelägna för att skapa en attraktivare kollektivtrafik och bidra till ett ökat resande. Delmål Delmål Den byggda miljön på resecentrum, bytespunkter och stora hållplatser ska vara anpassad för alla resenärer som på egen hand eller med ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Alla fordon ska vara anpassade för alla resenärer som på egen hand eller med ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Informationssystemen ska vara anpassade för alla resenärer som på egen hand eller med ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Den byggda miljön på resecentrum, bytespunkter och hållplatser med fler än 50 påstigande per dag ska vara anpassad för alla resenärer till år 2020. 2 Alla fordon ska vara anpassade för alla resenärer till år 2020. Informationssystemen ska vara anpassade för alla resenärer till år 2020. Alla expressbuss- och regionaltågslinjer (enligt kartan på s. 38) samt stomlinjer i stadstrafiken (i nuläget linje 1-10) ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer till år 2030, med avseende på byggd miljö, fordon och informationssystem. 1 Kriterierna för delmålen innebär att kollektivtrafiken normalt kan anses vara anpassad för äldre, rollatoranvändare, rullstolsburna, hörselskadade och synskadade. 2 Utformade enligt busshållplats typ 1 eller 2 enligt Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting Krav för Vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179. Ytterligare beskrivningar finns även i Länstrafikens Hållplatshandbok.

1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Fredrik Eliasson 2014-08-19 14OLL4294 Trafikverket josefine.almqvist@trafikverket.se Yttrande över remiss åtgärdsvalsstudie Örebro C och Örebro södra Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Örebro län tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på remisshandlingen för Åtgärdsvalsstudie Örebro C och Örebro S. Kollektivtrafikmyndigheten har i sitt Trafikförsörjningsprogram ställt upp ambitiösa mål, bland annat om ett kraftigt ökat resande med kollektivtrafiken. Örebro läns landsting deltar också, tillsammans med MÄLAB och flera andra län, i den gemensamma satsningen för att utveckla den regionala tågtrafiken i Mälardalen från år 2017. Kollektivtrafikmyndigheten har också i ett förslag till tåg- och expressbusstrategi pekat ut ytterligare behov att utveckla tågtrafiken, för att nå de mål som finns uppställda. För att dessa ambitioner ska vara genomförbara och få önskvärd effekt är utformningen av järnvägsområdet genom Örebro en mycket angelägen fråga. Synpunkter Det finns några skäl som gör att vi har svårt att fullt ut ställa oss bakom att åtgärdspaket 1a rekommenderas. I åtgärdsvalsstudiens nuvarande form saknas information som gör det möjligt att ta ställning till de studerade åtgärdspaketen. Framförallt finns det inte information som gör det möjligt att värdera kostnader i förhållande till förväntade effekter. Innan vi kan ta ställning till förslaget bör åtgärdsvalsstudien kompletteras med: kostnadsbedömningar för åtgärdspaketen, en redovisning för huruvida det är möjligt att genomföra åtgärdspaketen i etapper, bedömning av kostnaden för att bygga ut tre spår över Svartån från ett läge där Örebro C och S är utbyggt enligt 1a redovisning av de flaskhalsar som är mest avgörande för att effekten av tre spår över Svartån inte får full effekt. I åtgärdspaket 1a framgår att merparten av plattformarna alltjämt kommer att vara 120 meter. Vi ser gärna att man belyser hur plattform 1a och 1b kan förlängas. Det bör också framgå vilken plattformslängd som ska vara standard för Örebro S. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Länstrafiken Örebro Drottninggatan 27 019-602 39 00 019-10 06 08 Box 8013 Örebro 700 08 Örebro E-POST lt.orebro@lanstrafiken.se INTERNET www.lanstrafiken.se

2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Fredrik Eliasson 2014-08-19 14OLL4294 Kollektivtrafikmyndigheten ställer sig dock helt bakom rekommendationen att behålla och utveckla Örebro S. Örebro S är idag mycket betydelsefull för tillgängligheten till staden från övriga delar av länet, och planeras också få en än viktigare funktion för länets kollektivtrafik. Detta framgår bland annat av kollektivtrafikmyndghetens förslag till Tåg- och expressbusstrategi som nu är ute på remiss. Det finns en bristande samstämmighet mellan den prognos som visas i tabell 2.3 och texten om framtida trafik under rubrik 2.2.2. De trafikoperatörer som deltagit i studien har bedömt att persontrafiken kommer att öka mer än vad som anges i prognosen. Det behöver framgå i åtgärdsvalsstudien om det är Trafikverkets prognos eller trafikoperatörernas bedömningar som ligger till grund för åtgärdspaketen. Jonas Karlsson Ordförande i nämnden för Trafik, miljö och service

Förslag Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström

2

Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal... 4 Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten... 4 Nationell handlingsplan... 5 ehälsa i kommunerna... 5 Syfte med regionalt program ehälsa... 6 Mål för regionalt program ehälsa... 7 Projekt / förstudier... 7 Nyttoeffekt... 8 Ekonomi/finansiering... 8 Förslag till organisation för styrning... 9 Politisk styrning... 9 Styrgrupp... 9 Styrgruppens uppdrag och ansvar... 9 Fortsatt process beslutsförslag... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering... 10 Litteratur... 10 Beslut om att anta/ställa sig bakom programmet... 11 3

Inledning 2010 antogs ett Regionalt program för ehälsa av samtliga kommuner i regionen och av Örebro läns landsting. Programmet utgick ifrån Nationell IT-strategi för vård- och omsorg 2006. Dokumentet var ett övergripande stöddokument och beskrev en gemensam viljeinriktning för kommunerna och landstinget i Örebro län under en tre- till femårsperiod. Detta program resulterade i ett antal projekt och förstudier under 2011-2013 som genomförts i samverkan mellan länets kommuner och Örebro läns landsting (införandet av HSA-katalog, säker inloggning via e-legitimation, nationell patientöversikt - NPÖ och förstudier angående invånartjänster). I dialog och samverkan mellan regionförbundet, länets kommuner och Örebro läns landsting utformas nu ett nytt regionalt program för ehälsa för tiden 2014-2018. Bakgrund Nationell strategi 2010 bytte IT-strategin namn till Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg. Den nya strategin handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Här sattes mer fokus på införandet, användningen och nyttan av tekniken. Man ville understryka vikten av att IT nu skulle vara en naturlig del i hälso- och sjukvården och socialtjänstens verksamhetsutveckling. Det tidigare tunga fokus på teknik, IT-lösningar och infrastruktur lämnas och istället riktas strålkastarna mot nyttan för invånare och verksamheter. På så sätt understryks att begreppet ehälsa innefattar så mycket mer och ska vara till gagn för individen. Arbetet inom nationell ehälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva etjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Medarbetare ska ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap när de fattar beslut om lämpliga insatser. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet. 4

Nationell handlingsplan En nationell handlingsplan som benämns, Handlingsplan 2013-2018 landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet, antogs av SKL i juni 2012 och man rekommenderar landsting, regioner och kommuner att ställa sig bakom den. Denna handlingsplan avser perioden 2013 2018 och innehåller förslag till mål, former och finansiering för att svara upp mot högt ställda förväntningar från invånare, professionella medarbetare inom vård och omsorg och beslutsfattare. Planeringen tar sin utgångspunkt i vad som bör vara uppnått år 2018. Tidshorisonten är tillräckligt lång för att tillåta påtagliga utvecklingssprång, men inte så lång att den är oöverblickbar. Naturligtvis kan det under perioden utvecklas tekniska lösningar som ger möjligheter som nu inte är förutsebara. Detta kommer att bedömas och påverka de årliga verksamhetsplanerna. Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. ehälsotjänster för invånaren har starka samband med vårdgivarens professionella verksamhetsstöd och områdena behöver integreras inom en samlad IT-arkitektur för att vara effektiva och värdeskapande. En central fråga är därför att samordna och integrera arbetet inom hela ehälsoområdet. Handlingsplanen innehåller några övergripande mål och skrivningar om varför vi ska samarbeta kommun landsting: Målet är att effektivisera, stärka och stödja kommunerna och landstingens arbete med att implementera den nationella ehälsostrategin genom gemensamt regionalt samarbete. Målet är att stärka individens ställning genom ökad tillgänglighet och fler kanaler genom ehälsotjänster som i första hand berör socialtjänst gällande äldrevård, barn och ungdomar samt elevhälsan. ehälsa i kommunerna För att påskynda och underlätta utvecklingen av ehälsa i socialtjänsten har staten och SKL gett möjlighet för läns- och regionförbund att söka stimulansbidrag. Dessa medel har för Örebroregionen beviljats regionförbundet för 2013 och används till gemensamma aktiviteter och för att finansiera samverkansprojekt enligt en upprättad handlingsplan. En ehälsosamordnare för regionen är utsedd, denna har till uppgift att samordna kommunernas ehälsoarbete och visst samarbete med landstinget. Stimulansbidragen ska även användas så att de också kommer de idéburna och privata utförarna till del. Satsningen för 2013-2014 handlar om hur kommunerna ska utveckla socialtjänsten med stöd av ehälsa. Syftet är att göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om man är invånare, patient, anhörig eller medarbetare. ehälsa är ett område som knyter ihop många olika kompetenser. Detta gör att det är allt viktigare att samverka mellan kommuner, landsting och privata vårdaktörer. 5

Regionförbundet kommer att ansöka om ytterligare stimulansmedel för 2014. Målen för denna satsning är att öka: Användningen av etjänster inom socialtjänsten för att stödja och underlätta för den enskilde samt för att effektivisera verksamheten. etjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. etjänsterna ska vara ett komplement till andra former av service och kontakter med socialtjänsten. De ska inte innebära en försämring för den stora grupp människor som inte använder sig av Internet. Andelen berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. Andelen av berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt. Användningen av Nationell Patientöversikt (NPÖ) i kommunerna och hos enskilda vårdgivare. Behörig personal ska både kunna ta del av och tillgängliggöra information i NPÖ. Detta avser information som dokumenteras enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. Andelen kommuner som beslutar om mål och handlingsplaner för att etablera och finansiera ett koncept för trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Digital teknik har stor potential att bidra till att äldre personer och andra med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma och känna sig trygga och delaktiga i samhället. Konceptet inkluderar bland annat digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt samt övriga etjänster för trygghet, service och delaktighet. Det regionala programmet för social välfärd utarbetades 2011 av regionförbundet och anger ett antal målbilder som ska prioriteras till och med 2015. Programmet togs fram i en process där regionens kommuner, landstinget, offentliga aktörer och frivilligorganisationer var delaktiga. Här lyfts IT-teknik fram som ett viktigt område för stöd och delaktighet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Syfte med regionalt program ehälsa Syftet med det regionala programmet för ehälsa är att stärka och hålla samman ehälsoarbetet inom regionen. Programmet ska ge förutsättningarna till: 1. Att arbeta utifrån gemensamma underlag för vägledning och styrning till kommunerna och landstinget i planering och satsningar inom IT i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. 2. Att länets kommuner och landstinget arbetar gemensamt med införandet av den nationella ehälsostrategin. 3. Att bilda en gemensam styrning för realisering av det gemensamma ehälsoprogrammet. 6

Mål för regionalt program ehälsa Målet för det regionala programmet för ehälsa är: Att medborgare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Att personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst får tillgång till ett välfungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet och garanterar patientsäkerheten. Medarbetare ska ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap när de fattar beslut om lämpliga insatser. Att informationen som hanteras inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna användas som stöd för beslut, styrning, verksamhetsuppföljning och forskning. Projekt / förstudier Kommunerna, landstinget och regionförbundet ska gemensamt genomföra olika förstudier för att få bra beslutsunderlag till eventuella projekt samt gemensamt styra införandeprojekten. Prioritering ska ske samt identifiering av olika ansvarsområden. Gemensamma beslut ska också tas om att etablera effektiv systemförvaltning. De samverkansprojekt som idag är aktuella är: Fortsatt/utökat införandeprojekt; Nationell patientöversikt NPÖ. Fortsatt/utökat införandeprojekt; Samordnad vårdplanering inom öppenvård, samordnad individuell plan SIP, via systemet Meddix. Förstudier och införandeprojekt av personliga etjänster för invånare, d.v.s. brukare, patienter, anhöriga och elever. Fortsatta och utökade projekt för gemensamma sidor (kommun landsting) på 1177 Vårdguiden, som vänder sig till invånare (exempel: gemensam sida om ung och mår dåligt i Örebro län). Införande av mobila tjänster för informationsdelning och dokumentation. Realisering av gemensam styrning och systemförvaltning av ehälsa. Förstudie och eventuellt införandeprojekt för vårdplanering på distans. 7

Nyttoeffekt Att för regionen hålla en röd tråd med en sammanhållen styrning och realisering av de olika strategierna om ehälsa (Strategi för esamhället SKL, Nationell ehälsostrategi, Socialdepartementet och Digital agenda) för att undvika divergerande och parallella projekt, samt för en ökad kostnadseffektivitet. Att möjliggöra utvecklingen av ehälsa i hela regionen samt att på en regional nivå bidra till att överbrygga det digitala gapet, det vill säga, att minska skillnaderna mellan kommun/kommun och mellan kommun/landsting. Att länets invånare har tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsooch sjukvård och socialtjänst samt åtkomst till dokumentation från tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva etjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd, samt tillgång till bästa tillgängliga kunskap som säkerställer en hög kvalitét och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalité och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång av data av hög kvalité med full respekt för individens integritet. Ekonomi/finansiering Under föregående programperiod har olika stimulansmedel finansierat projektledare för realiseringen inom kommunerna. 2012 var budgeten 782 000 kr för kommunernas gemensamma projekt. Landstinget finansierade sina egna projektledare. För 2013 och 2014 har särskilda medel från socialdepartementet och SKL tilldelats kommunerna för att påskynda och underlätta utvecklingen av ehälsa i socialtjänsten. Dessa medel används till gemensamma aktiviteter och för att finansiera samverkansprojekt enligt en upprättad handlingsplan. Tilldelade medel för 2013 var 3 269 000 kr. Tilldelningen för 2014 är 2 516 400 kr. ehälsosatsningarna inom landstinget finansieras via egen budget. Inför kommande perioder söker landsting, kommuner och regionförbundet de statliga stimulansmedel som erbjuds. Del av finansiering för de nationella tjänsterna regleras via SKL. Förutom finansiering krävs lokala anpassningar till journal- och omsorgssystem, konsulttjänster och teknik i form av bärbara läsplattor, mobiler och klienter. 8

Den lokala realiseringen, beroende på typ av projekt, innebär lokala anpassningar till journaloch omsorgssystem, konsulttjänster och teknik i form av bärbara läsplattor, mobiler och klienter. Beslut gällande finansiering och prioritering, i förhållande till tillgängliga stimulansmedel och egen finansiering, måste fattas för varje nytt projekt. För att vidmakthålla och lämna över projekten till förvaltning ansvarar kommuner respektive landsting för att finansiera sin andel. Årliga planer för budget, genomförande och systemförvaltning inom det Regionala programmet för ehälsa ska beslutas av kommunchefs- och landstingsdirektörsgruppen. Förslag till organisation för styrning Politisk styrning Ett fortsatt regionalt utvecklingsarbete inom ehälsoområdet kräver politiska beslut och satsningar. Grunden för detta program är regeringens nationella ehälsostrategi. Det regionala samverkansrådet i Region Örebro län utgör politisk styrgrupp för ehälsoprogrammet. Styrgrupp En styrgrupp bildas för 2014 som består av företrädare från kommuner, landstinget och regionförbundet, denna verkar utifrån de upprättade och beslutade planerna. Förändringar i organisation och styrning kan ske utifrån regionbildningen 2015. Styrgruppens uppdrag och ansvar Styrgruppen tar fram övergripande plan- och budget för ingående förstudier, projekt och systemförvaltning för det gemensamma programmet för ehälsa som beslutas på årsbasis. Styrgruppen ansvarar för omvärldsbevakning och samordning av nationell e-hälsa och bevakning av lagstiftningen inom området. Styrgruppen ansvarar för att ta fram förslag till hur de nationella besluten ska omvandlas till lokala införanden inom regionen samt hur dessa ska samordnas med universitetet och länsstyrelsen gällande regional digital agenda. Styrgruppen har utsedda uppdragsgivare/projektägare, för de gemensamma förstudierna och projekten inom programmet för ehälsa. Skriftliga uppdrags- och projektdirektiv tas fram som beslutas och följs upp. Styrgruppen ansvarar för samordning av gemensam systemförvaltning där det finns etablerat, samt att nivå för gemensam systemförvaltning föreslås för varje genomfört projekt (gemensam kommuner landsting alternativt gemensam kommun kommun). Styrgruppen har möte 1 gång/månad och rapporterar till kommunchefs- och landstingsdirektörsgruppen 2 ggr per år samt vid behov. 9

Regionalt Samverkansråd Regional chefssamverkansgrupp Styrgrupp ehälsa Referensgrupper för samverkan Nationell e-hälsa Lagstiftning Exempel förstudier SKL Patientdatalagen Personliga e-tjänster Cehis.se CE-märkning Gemensamma sidor 1177 Inera.se Socialstyrelsens Vårdplanering på distans Socialstyrelsen föreskrifter Universitetet Patientsäkerhetslagen Länsstyrelsen Datainspektionen Exempel projekt SIP, Meddix öppenvård Anslutning NPÖ Mobila tjänster Systemförvaltning (användargrupper, drift, support, leverans, test) Förvaltning Meddix Samordnad vårdplanering Förvaltning invånartjänster 1177 Vårdguiden UMO MVK Förvaltning vårdtjänster NPÖ Pascal NOD Förvaltning teknisk infrastruktur Tjänsteplattform för integration nationellt Katalogtjänst (HSA) E-leg (SITHS) Sjunet Nationella säkerhetstjänster (Spärr/Samtycke/ Loggar) Bild 1. Skiss över organisation och styrning Utvärdering Programmet ska utvärderas inom projekt och systemförvaltning enligt fastställd modell. Samarbetet med Örebro Universitet och den nyinrättade professuren i ehälsa ska ske, för att hitta former för utveckling och utvärdering av det regionala ehälsoarbetet. Litteratur Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Socialdepartementet 2010. Strategi för e-samhället. Sveriges kommuner och landsting 2011. Handlingsplan 2013-2018. Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. Center för ehälsa i samverkan 2012. Empati och high tech, Delresultat från LEV-projektet. Regeringskansliet 2012. ehälsa i kommunerna 2013-2015. För bättre service självständighet och ökat medbestämmande. Sveriges kommuner och landsting 2013. Regionalt program för Social välfärd. Regionfullmäktige i Örebroregionen 2012. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020. Länsstyrelsen Örebro län, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, remissversion 2013. 10

Beslut om att anta/ställa sig bakom programmet Organisation Datum Örebro läns landsting Regionförbundet Örebro Askersund kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå Kommun Lekebergs kommun Lindesberg kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 11

SKYLTPROGRAM Örebro läns landsting Augusti 2014

SKYLTNING INOM ÖREBRO LÄNS LANDSTING SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 Örebro läns landstings skyltprogram Skyltprogrammet har upprättats för att ge Örebro läns landsting en enhetlig skyltning. Detta är för att säkerställa att de krav på tillgänglighet för alla tillgodoses. Det är också viktigt att skyltningen får en tydlig avsändare - Örebro läns landsting - och att den borgar för en genomtänkt orientering, kvalitet i skyltutförandet och att den ansluter till Örebro läns landstings grafiska profil. Tillämpning av skyltprogrammet All skyltning ska utgå ifrån Örebro läns landstings skyltprogram. Skyltprogrammet skall följas i samband med ny- och ombyggnation samt då förvaltningarna har behov av omskyltning. Skyltningsarbetet i en verksamhet måste kontinuerligt följas upp, förändras och förbättras. Tillägg till skyltprogrammet kan göras utifrån verksamhetens och fastighetens specifika behov. Lokala tillämpningsanvisningar kan utformas inom ramen för programmet. Bärande idé En bra och enhetlig skyltning vägleder besökaren fram till sitt mål och bidrar dessutom till att besökaren får en positiv bild av Örebro läns landsting och dess verksamheter. Skyltarna och orienteringssystemet utformas med avsikten att uppnå en hög grad av uthållighet, för att därmed erhålla en god underhållsekonomi och tillförlitlighet. I grunden ligger en robust struktur. Den är oberoende förändringar av verksamheter, som omlokalisering och förändringar av benämningar, och behöver därför sällan ändras. På anläggningar med kommunikationsstråk, som de tre sjukhusen, tillämpas en så kallad målpunktsorientering och/ eller stråk. Information som ofta ändras koncentreras till vissa punkter. Där skall uppdateringar enkelt kunna genomföras. Skyltar vid verksamheten skall lätt kunna förändras och flyttas. Skyltarna inne på verksamheten/avdelningen har utformats så att merparten (paperflexskyltar) av förändringarna skall utföras av en på anläggningen ansvarig person. Besökarna måste känna sig trygga och skyltningen måste därför vara tillförlitlig. Detta medför att antalet skyltar och att de skyltar som ändras ofta, begränsas. Förändringar skall kunna genomföras enkelt och snabbt för att erhålla låga driftskostnader. Orientering utomhus - orientering efter gatuadresser Utomhus är målsättningen att orienteringen sker efter gatuadresser. Det medför en flexibilitet vid utbyggnader och är ett gängse sätt att orientera sig som alla är förtrogna med. Stöter man på gatunamnet, vet man att verksamheten finns längs gatan/vägen, den går att finna med GPS etc. Ur tillgänglighetssynpunkt underlättar en GPS-orientering utomhus eftersom man då kan släppa av en person nära entrén, där det är möjligt. Skyltantalet skall begränsas och parallella benämningssystem skall undvikas. Orientering inomhus - målpunktsorientering Målpunktsorientering liknar det sätt man orienterar sig på en flygplats. Där följer resenären gatenumret, och funderar inte på i vilken byggnad man befinner sig, att man byter våningsplan osv. Orienteringen på sjukhus, framför allt de med många våningsplan, görs efter målpunkter i stället för gater. Målpunkterna är oftast hisshallen. De betecknas med en bokstav, för att skilja sig från gatunummer och planbeteckningen som är siffror. På sjukhus med få våningar och med längre horisontella kommunikationsstråk, som kan liknas vid inomhusstråk är kanske inte målpunktsorienteringen det optimala. Besöksströmmarna är där inte lika koncentrerade till trappor och hissar, utan är jämnt utspridda. Ett alternativt är att ha målpunkter på fler ställen än där det finns trappor och hissar. Ett annat är att stråket namnges och ev kombineras med målpunkter. Det finns flera skäl till att använda sig av begreppet målpunkt i stället för hiss. Informationen blir ofta överlastad av alla till hiss och ur ett hälsoperspektiv bör man inte nödvändigtvis tänka hiss när man närmar sig nästa nivå i orienteringen - planförflyttningen. Hänvisningsskyltningen med hjälp av målpunkter (och/eller stråknamn), utgör ryggraden i skyltningen. Eftersom den relativt sällan eller aldrig ändras, kan den göras korsvis. Personalen kan enkelt hänvisa till andra verksamheter som ligger vid andra målpunkter. Hänvisningsskyltningen för målpunkterna bör även innehålla information om huvudentrén/ utgången. Endast målpunkter (och ev stråk) skyltas genom kommunikationsstråket. Detta medför en betydligt mindre mängd skyltar än om alla verksamheter skyltas från entrén. Vid förändringar behöver i stort sett bara de skyltar som finns i entréhallar/större knutpunkter (informationstavlor) och vid målpunkter (registertavlor) ändras. I fall med mycket få verksamheter, som nås genom ett kommunikationsstråk utan egentliga målpunkter kan det dock vara enklast att skylta alla verksamheter från entrén. På mindre verksamheter, typ vårdcentraler, kan det räcka med att bara receptionen och eventuellt väntrum skyltas. Om rummen numreras uppnås maximal flexibilitet. 2

SKYLTNING INOM ÖREBRO LÄNS LANDSTING SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 Informationsstruktur Vid varje informationspunkt finns endast nästa nivå i orienteringshierarkin: gatuadressen, målpunkten (stråket), våningsplanet. Detta för att underlätta orienteringen genom att man behöver bara fokusera på en sak i taget. Målpunktens beteckning - endast en bokstav - är lätt att minnas eftersom den är piktogramliknande. Stråket benämns exempelvis som Gula stråket + stråknummer (gatunummer). Informationen delas därför upp i flera steg: 1. Info ute - hitta entréer 2. Info inne - hitta målpunkter/stråk (vid flera mål ) 3. Info vid målpunkten - hitta våningsplan. Informationen på de olika skyltarna struktureras beroende på informationsmängd. Det finns alternativa uppställningar: a) bokstavsordning, eventuellt gruppvis under rubrikerna Vårdverksamhet och Övriga verksamheter. b) under respektive adress Utomhus adresseras verksamheten till gatuadressen, inomhus till målpunktsadressen/stråkadressen, med undantag för de som nås utifrån, där gatuadressen anges. Ett alternativ är att både gatu- och målpunkt anges vare sig det är inom- eller utomhus (samma mall). Registerskylt (utanför hissar / trappor samt i hissar) - verksamheterna ordnas i bokstavsordning under varje våningsplan. Personalskyltning Skyltningen för personal bör begränsas. I den mån den måste förekomma utgörs skylttyperna av de minsta storlekarna. Tillfällig skyltning Vid tillfällig skyltning används svart text på orange botten. Skyltning av externa hyresgäster För privata vårdenheter följer skyltningen det avtal som upprättats. Kommersiella hyresgäster som driver verksamhet inne på ex vis sjukhus, benämns neutralt i sjukhusets egna skyltning - Fotvård, Apotek. Först framme vid verksamheten skyltas med den kommersiella verksamhetens egna skyltning, dock nedtonad. Benämningar och ordval För orienterbarheten och tydligheten är det av stor vikt att benämningarna används konsekvent genom hela systemet. Skylta enbart det som skall skyltas. Tillgänglighet En utgångspunkt är att alla länsinvånare skall kunna orientera sig till och i landstinget lokaler och byggnader. Det är viktigt för alla besökare att skyltningen är kognitivt tillgänglig, det vill säga att man förstår skyltens innebörd samt att benämningssystemet underlättar orienteringen för den enskilde. För de som inte kan läsa är bildsymboler på skyltarna en hjälp. Det finns olika metoder för att möjliggöra att besökare kan ta del av information och hänvisningar, exempel på det är taktil information, bildsymboler, ljudfyrar, ledstråk mm. Placeringen av skylten och den taktila informationen är viktig (se teknisk bilaga). I lokaler där verksamheten riktar sig till grupper med speciella behov blir omfattningen av skyltning större. Hänvisning till parkeringsplats med särskilt parkeringstillstånd skall finnas i den utvändiga skyltningen. Samordning med varsel-, funktionsskyltar etc Skyltar måste samordnas med skyltar för utrymning, brand, varsel etc. Viktig nödskyltning får inte skymmas. Trafikskyltning Trafikskyltning görs enligt gängse trafik- och parkeringsskyltning och redovisas inte i denna handling. 3

Journalgatan 2 Akutmottagning barn JOURNALGATAN 2 AKUTMOTTAGNING BARN ILLUSTRATION SKYLTGÅNG UTOMHUS SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 Beskrivningen är främst tillämpbar på större sjukhusområden. Från motorvägar skyltas oftast endast ortnamnet och så fort man svängt av och kört in i tätorten skyltas centrum och sjukhus. 3 Profilskylt finns närmare sjukhuset för att markera att man nu kommit fram. Den kan sitta på själva sjukhusbyggnaden eller vid infarten om huvudentrén inte är synlig därifrån. ENTRÉSKYLT entré utomhus Hänvisningsskyltning krävs om sjukhuset har flera infarter, angöringspunkter, parkering på ett flertal ställen, främst till Huvudentrén, parkeringarna, Akutmottagningarna och Förlossningen. De olika entréerna har gatunamn och det är i huvudsak efter gängse tätortsorientering besökarna hittar fram till dessa. Rondvägen 2-10 Rondvägen 12-28 MÅL SKYLT SJUKHUS / HUVUDENTRÉ utanför huvudentrén Informationstavla sitter utanför huvudentrén och eventuellt också vid angöringspunkter som parkeringar och kollektivtrafik. På tavlan bör alla verksamheterna finnas kopplade till en gatuadress. Är området stort med flera entréer kan en karta underlätta. information som ändras ofta Entréskylt innehåller gatuadressen. GÄNGSE GATUSKYLTAR kartbild området INFORMATIONSTAVLA Akutmottagning Huvudentré Parkering infart PROFILSKYLT HÄNVISNINGSKYLT 4

SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 ILLUSTRATION SKYLTGÅNG INOMHUS Bild- och funktionsmedicin information som kan flyttas med Beskrivningen är främst tillämpbar på större sjukhus med ett inre kommunikationsstråk. Informationstavla finns innanför huvudentrén och andra entréer med invändiga stråk. verksamhetsentré På informationstavlan finns samtliga verksamheter förtecknade. De verksamheter som nås genom en utvändig entré skyltas med gatuadress, övriga genom en hänvisning till en målpunkt, alt med både och. De verksamheter som ligger mellan målpunkter på kommunikationsplanet adresseras ex vis till mellan E-D alt Gula stråket 12. Skylten kan också förses med en karta. Kommunikationsstråk synliggörs visuellt i kontrast och form. Hänvisningsskyltar finns längs kommunikationsstråket där det hänvisas till målpunkter och huvudentré/utgång. A B C D Restaurang MÅL VERKSAMHETSSKYLT information som ändras ofta HISSKYLT Registerskylt vid målpunkten redovisar vad som finns på varje våningsplan. Hisskylt monteras i hissar. Hänvisningsskyltar kan i vissa fall behövas till verksamhetsentrén uppe på våningsplanet. Hänvisningsskylt verksamhet pendlas ovanför verksamhetsentrén. Verksamhetsskylt monteras vid sidan om verksamhetsentréen. Hänvisningsskyltning finns inne på verksamheten till exempel i väntrum och reception. Rumsskylt utanför dörrar inne på verksamheten visar rumsfunktionen och i förekommande fall personnamn. Serviceskylt finns vid toaletter, hissar, miljöstationer etc. Längs stråk kompletteras gärna de med en flaggskylt för synlighetens skull. innanför huvudentrén HÄNVISNINGSSKYLT kommunikationsstråk kartbild INFORMATIONSTAVLA information som ändras ofta målpunkt B MÅLPUNKTSSKYLT A PLAN 6 REGISTERSKYLT information som ändras ofta 5

TEKNISK BILAGA SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 SKYLTUTFÖRANDE Utförande Storlek och placering text/pilar/piktogram, se uppställningsritning. Vid fler funktioner som skall skyltas - en lamell för varje funktion. Där text inte får plats - längre lamell eller högre lamell, textgrad får inte ändras. Vid flera lameller ovan varandra skall alla ha samma längd. Utvändiga profilskyltar och skyltar vid huvudentréer bör måttanpassas efter den speciella skyltsituationen. Skyltarna har 90-graders hörn, inga infattningar får förekomma. Skyltarna är plana. Lamellerna utförs av ca 3 mm aluminiumplåt. Inifrånlysande ljuslådor utförs med folietext på en plastskiva. Utomhus skall skyltar klotterskyddas. Papper bakom plastskiva (paperflex) Utförs av en platta med en plastskiva framför. Infattningar lackeras vita. Plastskivan skall kunna demonteras vid pappersbyte. Texten på papperet är utformad efter en grafisk mall. Formaten är A-format. Folie på plåt En heltäckande folie som skrivs ut efter en mall. Folien monteras på en plåt. Benställning För att synsvaga som käppar sig fram finns en avbärare 300 mm från marken. Ställningen utförs av fyrkants-stolpar, 100x100 mm. Endast 90-graders hörn får förekomma. Montering All montering skall vara dold. Samtliga skyltar skall vara möjliga att demontera. Skyltar som monteras på väggar i kommunikationsstråk och hisshallar monteras på 5 mm distans. Inne på verksamheten/avdelningen monteras väggmonterade skyltar dikt an. Utom- och inomhus monteras pyloner enligt fabrikantens anvisningar. Inomhus bultas de i golv. Om skylten består av flera komponenter får de, under inga omständigheter, monteras som ett collage på en bakgrundsplåt. Alla skyltdelar skall anpassas så de sitter sida vid sida samt ligger i samma liv i framkant. Skyltbelysning Utomhus skall skylten vara belyst eller utföras som en ljuslåda. Inomhus löses det genom god allmänbelysning eller särskild tillsatsbelysning. Ljuskällan bör placeras så att läsaren inte blir bländad. Kulörer UV-beständig lackering, glanstal 20 inomhus, 80 eller mer utomhus: Lackering, glanstal 20 inomhus, 80 eller högre utomhus vit RAL 9003, NCS S 0502-B = 0,93 (ljush.tal) blå RAL 5002, NCS S 4055-R70B, CMYK 100/70/0/0 = 0,18 grön RAL 6029, NCS S 4550-G = 0,25 Kulörer folietexttext (motsvarande 3M Scotchcal kulörmässigt, men PVC-fritt): vit 100-10 svart 100-12 grå 100-012 orange 100-598 grön 100-450 Kontrast mellan textkulör och bakgrundskulör skall vara mer än 0,7 NCS (ljushetstal). 6

TEKNISK BILAGA SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 SKYLTUTFÖRANDE Logotype, piktogram, pilar Logotyper används enligt Örebro läns landstings grafiska profil. Från och med januari 2015 ska den nya grafiska profilen för Region Örebro län tillämpas i all skyltning. logotyp sigill Till bildsymboler (piktogram) används Svensk standard SS- ISO 7001:2008. De funktioner som bör kompletteras med bildsymbol är information, hiss, trappa, väntrum, toalett, kapprum, telefon, hörselslinga, kafé, konferensrum, skötrum, reception. I övrigt efter behov. Bildsymbolen skall alltid placeras före texten. Pilen i detta skyltprogram används. Typsnitt Finns inte Frutiger att tillgå vid de grafiska mallar som verksamheterna ansvarar för - RUa / RUb Rumsskylt och RUc samt V Verksamhetsskylt kan Arial användas. Taktil text Relieftext är upphöjd 1 mm från underlaget. Bokstäverna är 15(-40) mm höga och skrivs i versaler. logotyper Punktskrift skrivs under den taktila texten. Punktskriften ska utföras enligt svensk standard. Bildsymboler på väggmonterade skyltar skall vara taktila. Frutiger 65 Bold (Frutiger 55 Roman) typsnitt Taktil information monteras i intervallet +1300 - +1600. Synsvaga behöver kunna gå intill texten för att läsa. När det blir en konflikt mellan dessa båda krav och den taktila texten/punktskriften måste monteras på en lägre höjd monteras den på en lamell som är utvinklad 45 grader. Karta Alla kartor som tas fram inom landstinget bör ha samma grafiska utseende. För att kartan skall vara förståelig för de flesta, skall den när man står framför den, motsvara det man ser framför sig. 7

TEKNISK BILAGA SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 MALLEXEMPEL exempel kartbild exempel mall informationstavla exempel mall registerskylt 8

TEKNISK BILAGA - rekommenderade skyltmått SKYLTTYPER UTOMHUS SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 ök=överkant uk=underkant HUVUDENTRÉ AKUT S Skylt större entréer Så som Akutmottagning, Förlossning, Huvudentré separata vita lysande bokstäver, täta sidor monterad på ställning eller fasad ev kombinerad med ljuslåda (rött kors) HU Hänvisningsskylt utomhus Vid infart och/eller hänvisning inom området exempel (Focus neon) PP Profilskylt pylon Vid infart eller i anslutning till huvudentré vit pylon blå del som ljuslåda logotyp: sigillet storlek 1:5 (bredd:höjd) fristående lamellskylt vit del med svart textfolie blå ben och avbärare ev utformad som en ljuslåda, ev påbelyst ev dubbelsidig... sigill: 60% av lamellhöjd=180 texthöjd: 40% av lamellhöjd=80 pil, piktogram: 50% av lamellhöjd=100 text linjerar med text i logotyp avstånd före pil = avstånd efter piktogram 1700 Akutmottagning Huvudentré Parkering 100 300 200 uk +700 9

TEKNISK BILAGA - rekommenderade skyltmått SKYLTTYPER UTOMHUS SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 ök=överkant uk=underkant IU Informationstavla utomhus På sjukhusområdet; i anslutning till parkering, huvudentréer eller ev även andra större entréer lamellskylt vit övre del med logotyp i folie tryckta ark i ett ljusskåp som är klimatskyddat alt folie på plåt eller dataskärm/display i ett klimatskyddat skåp ev utförande på blå benställning med avbärarlist... sigill: 60% av lamellhöjd=120 50 ök +2200 1800 1900 100 200 1400 kartbild kartbild 2200 IUv Informationstavla utomhus IUb Informationstavla utomhus väggmonterad benställning ev dubbelsidig 10

TEKNISK BILAGA - rekommenderade skyltmått SKYLTTYPER UTOMHUS SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 ök=överkant uk=underkant 800/600/400 8 800/600/400 EG Entréskylt gods Vid entréer som godsmottagning, monteras vid sidan eller ovan port eller dörr ljuslåda svart textfolie på vit plastskiva väggmonterad... texthöjd: 50% av lamellhöjd=300 centrerad vidd 600 600 600 +2200 400 +1900 EM Entréskylt mindre E Entréskylt 2 3 ök 6 Vid mindre entréer monteras bredvid entrédörren Vid större entréer i anslutning till entrédörren, den väggmonterade sitter bred S Grev Rosengatan 6 Infekterade patienter S GREV ROSENGATAN 6 INFEKTERADE PATIENTER 800 lamell + ljuslåda blå del med vit siffra i folie utformas som en ljuslåda vit undre del med svart textfolie ev taktilt/punktskrift (undre text) väggmonterad... texthöjd 1: 50% av övre lamellhöjd=200 centrerad texthöjd 2: 20 texthöjd taktilt: 15 vid dörren lamell + ljuslåda blå del med vit siffra i folie utformas som en ljuslåda vit undre del med svart textfolie ev taktilt/punktskrift (undre text)... texthöjd 1: 50% av övre lamellhöjd=300 centrerad texthöjd 2: 25 texthöjd taktilt: 15 vänsterställda Journalgatan 2 Akutmottagning barn JOURNALGATAN 2 AKUTMOTTAGNING BARN 2200 Faktorigatan 3 Huvudentré FAKTORIGATAN 3 HUVUDENTRÉ Ev väggmonterad 1200 vänsterställda Ep pylon 11

TEKNISK BILAGA - rekommenderade skyltmått SKYLTTYPER INOMHUS SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 ök=överkant uk=underkant I Informationstavla inomhus Innaför större entréer lamellskylt vit övre del med logotyp i folie tryckta ark i ett ljusskåp alt paperflex, alt folie på plåt, alt dataskärm/display i ett skåp ev utförande på blå benställning med avbärarlist Ivpp Informationstavla inomhus... Placeras där behov av information om hela sjukhusigill: 60% av lamellhöjd=120 set kan behövas, så som korsningar i kommunikationsstråk, mindre entréer 50 950 ök +2200 1050 100 paperflex i A-format väggmonterad ök +1900 kartbild kartbild 1400 2200 A3 Iv Informationstavla inomhus väggmonterad Ib Informationstavla inomhus benställning ev dubbelsidig 12

TEKNISK BILAGA - rekommenderade skyltmått SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 SKYLTTYPER INOMHUS VÅNING 300 B ök +2400 300 Mf Målpunktsskylt flagga flaggmonterad M Målpunktsskylt B Mf Målpunktsskylt tak monterad i tak Vid målpunkter (oftast trapp och hisspunkter) i kommunikationsstråk lamell blå/svart folietext på målpunktsbokstaven 25 dubbelsidig ök +2000... A VÅNING 6 cirkel: 240 300 ök +1600 5 80 VÅNING 3 Huvudentré VPm Våningsplanskylt mindre ej planbeteckning i hiss! texthöjd: 50% av lamellhöjd=150 A VÅNING 6 ök +1700 centrerad A VÅNING 6 A2 A3 A4 A PLAN 6 Ra Registerskylt ök +1800 Rb Registerskylt Rc Registerskylt 300 ök=överkant ök +1600 uk=underkant 300 8 VÅNING VPs Våningsplanskylt större VP Våningsplanskylt I exempelvis trapphus eller utanför hissar vit lamell (grön lamell på utgångslamell) svart folietext (vit på utgång), blå/svart folie på målpunktspiktogram VPm och VPs kan kombineras väggmonterad... VPm: texthöjd: 40% av lamellhöjd=30 vänsterställd VPs: texthöjd 1: 50% av lamellhöjd=150 texthöjd 2: 10% av lamellhöjd=30 R Registerskylt Utanför hissar,/trappor, i trappor vit lamell svart folietext, blå/svart folie på målpunktspiktogram registerdel som paperflex alt som folie på plåt ev taktilt/punktskrift (svart text längst ner) väggmonterad... målpunkt: 60% av lamellhöjd=120/50/35 (proportioner se Målpunktsskylt) vänsterställd texthöjd: 40% av lamellhöjd=50/30/25 högerställd 13

TEKNISK BILAGA - rekommenderade skyltmått SKYLTPROGRAM ÖREBRO LÄNS LANDSTING AUGUSTI 2014 SKYLTTYPER INOMHUS 25 ök=överkant uk=underkant A B C D E F Information 280 specialutförande 280 Ff Funktionsskylt Vid funktioner som toaletter, väntrum, hiss, trappa svart lamell vit folie dubbelsidig flaggmonterad Ffx Funktionsskylt Vid funktioner som toaletter, väntrum, hiss, trappa där en större skala behövs, exempelvis entréhallar svart svart lamell vit folie dubbelsidig flaggmonterad Ha uk lägst +2200 300 800/1000/1200/1400 A B C D 200 150 150 300 Restaurang uk +2100 uk +2100 Hb uk +2200 600/800/1000/1200 Vårdavdelning D E F 120 H Hänvisningsskylt Hänvisning och vid funktioner, framför allt i kommunikationsstråk 150 ök +1600 150 50 300 ök +1600 300 50 UTGÅNG uk +2200 Hc Vid fler funktioner - en lamell för varje. Där text inte får plats - längre lamell eller högre lamell, textgrad får inte ändras. Vid flera lameller ovan varandra skall alla ha samma längd. vit lamell (grön lamell på utgångslamell) svart folietext (vit på utgång), blå/svart folie på målpunktspiktogram kan vara dubbelsidig väggmonterad alt pendlad... Ha/Hb/Hc: sigill: 70% av lamellhöjd=200/140/85 texthöjd och piktogram: 40% av lamellhöjd=110/80/50 pil: 60% av lamellhöjd=170/120/70 pil till vänster avstånd före målpunkt/text vid vänsterställd = lamellhöjd en lamell och utan pil: centrerad text Fv Funktionsskylt Vid funktioner som toaletter, väntrum, hiss, trappa svart lamell vit folie taktil/punktskrift på vit lamell väggmonterad Fvx Funktionsskylt Vid funktioner som toaletter, väntrum, hiss, trappa där en större skala behövs, exempelvis entréhallar svart lamell vit folie taktil/punktskrift på vit lamell väggmonterad 14