På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor

Relevanta dokument
Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Stöd till minskad mjölkproduktion

Priser på jordbruksprodukter april 2019

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Marknadsråd ägg

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Marknadsråd ägg

Priser på jordbruksprodukter september 2017

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2018

Priser på jordbruksprodukter november 2018

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter februari 2019

Priser på jordbruksprodukter oktober 2017

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018

Priser på jordbruksprodukter augusti 2017

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2018

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter juni 2018

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Marknadsråd ägg

Priser på jordbruksprodukter juni 2019

Priser på jordbruksprodukter oktober 2018

Priser på jordbruksprodukter maj 2019

Priser på jordbruksprodukter april 2018

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter januari 2018

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Priser på jordbruksprodukter mars 2019

Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan

Nya prissättningsmodeller för mjölk

Priser på jordbruksprodukter maj 2017

Priser på jordbruksprodukter november 2017

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Priser på jordbruksprodukter oktober 2019

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar

Marknadsråd ägg

Priser på jordbruksprodukter april 2017

Priser på jordbruksprodukter maj 2018

Priser på jordbruksprodukter januari 2017

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Marknadsråd ägg

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Priser på jordbruksprodukter februari 2018

Priser på jordbruksprodukter mars 2017

Priser på jordbruksprodukter januari 2019

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Marknadsråd ägg

Priser på jordbruksprodukter februari 2017

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn

Finansieringsträffar. 19 och 20 jan Lennart Holmström, LRF Mjölk. Foto: Ester Sorri

Uppföljning av LRFs strategiska mål

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Priser på jordbruksprodukter april 2016

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Policy Brief Nummer 2018:5

Internationella rapporten 2015

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Fortsatt hög magasinfyllnadsgrad och väderprognoser som talar för mer regn gör att marknadens elprisförväntningar är alltjämt svaga.

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Vad påverkar priset på svenska havskräftor?

Ekonomi och Marknad december Gris, nöt och lamm

Marknadsråd ägg

Marknadsrapport ÄGG - utvecklingen till och med 2018

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Läget i den svenska mjölknäringen

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Morotsproduktionen i Sverige

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Marknadsråd ägg

Priser på jordbruksprodukter januari 2016

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Ekologisk produktion

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Kostnadsutvecklingen och inflationen

EU-förbud mot oinredda burar till värphöns från marknadseffekter

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Läget på elmarknaden Vecka 35. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Transkript:

På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-9-28 Prisutvecklingen för animalieprodukter De svenska producentpriserna ligger för närvarande förhållandevis högt för de flesta animalieprodukter. Under den senaste tiden har prisgapet mellan svenska priser och priser minskat. Det beror både på stagnerande priser i Sverige och stigande priser i andra -länder. Det är för närvarande svårt att ta ut högre priser för mervärden som till exempel djurvälfärd och miljövänlig produktion. I många -länder har prisutvecklingen gynnats av höga priser på exportmarknaderna. Inledning -kommissionen samlar löpande in priser för olika produkter. Prisuppgifterna ska så långt det är möjligt avse samma produkt i alla medlemsländer så att det ska vara möjligt att jämföra priserna. För mjölk, nötkött och griskött avser prisuppgifterna producentledet, medan priserna för kyckling och ägg avser priset i partiledet. Mjölk Det svenska producentpriset på mjölk följde det genomsnittliga priset i under 214 och 215. Prisnedgången som skedde i denna period slog igenom även i Sverige. Sedan priserna började stiga under 216 har priserna gått upp mer i Sverige jämfört med -28. Orsaken till detta kan vara att starkare världsmarknadspriser fått genomslag i Sverige då det ledande mejeriföretaget i Sverige har en stark koppling mot exportmarknaderna. 45 4 35 3 25 2 Källa: -kommissionen Figur 1. Producentpriset för mjölk i Sverige och -28 214-217, Jämfört med våra närmaste grannländer inom ligger det svenska priset på samma nivå eller högre. Under det senaste året har prisökningen i Sverige varit betydligt högre än i Finland, däremot har de holländska priserna ökat mer än i Sverige men från en lägre nivå. I

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2(7) Finland har man fortfarande problem efter det att den ryska marknaden stängdes. Holland har varit framgångsrika på exportmarknaderna vilket avspeglas i en stark prisutveckling. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 DK DE NL FI Aug 216 Aug 217 Källa: -kommissionen Figur 2. Producentpriset för mjölk i några -länder i augusti 216 resp. 217, Nötkött De svenska producentpriserna för nötkött har sedan flera år tillbaka legat betydligt högre än genomsnittspriset i, under vissa perioder cirka 2 procent. Den senaste tiden har priserna gått ner något i Sverige medan de ökat något i vilket gör att prisgapet minskat. Jämfört med Sveriges närmaste grannländer och dominerande aktörer på importmarknaden är prisskillnaden stor, även om en viss utjämning skett den senaste tiden. Som exempel kan nämnas att det svenska priset är 25 procent högre än i Danmark. 5 4 3 Källa: -kommissionen Figur 3. Producentpriset för nötkött (ungtjur) i Sverige och -28 214-217, euro/1 kg

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 3(7) Den stora prisskillnaden gentemot andra länder kan förklaras med att det är ett stramt marknadsläge i Sverige där många inhemska slakterier konkurrerar om slaktdjuren. Det har också varit möjligt att ta ut ett högre pris mot konsument för svenskt nötkött beroende på att konsumenterna varit villiga att betala för mervärden i produktionen, till exempel god djuromsorg och låg belastning på miljö och klimat. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 DK DE IE FI Aug 216 Aug 217 Källa: -kommissionen Figur 4. Producentpriset för nötkött (ungtjur) i några -länder i augusti 216 resp. 217, Griskött Priserna på griskött har under flera år legat på en högre nivå i Sverige jämfört med -28. Under första halvåret 217 har dock prisskillnaden minskat och priserna är hösten 217 i stort sett på samma nivå i Sverige som för :s genomsnitt. 2 19 18 17 16 15 14 13 12 11 1 Källa: -kommissionen Figur 5. Producentpriset för griskött i Sverige och -28 214-217,

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 4(7) Trots att grisköttspriset i Sverige har haft en svagare utveckling än andra länder i den senaste tiden ligger priset högre jämfört med i våra närmaste grannländer inom. Producentpriset för griskött i Sverige är t. ex. cirka 15 procent högre än i Danmark. Den gynnsamma prisutvecklingen för svenskt griskött jämfört med övriga -länder tog sin början i samband med att debatten om djurvälfärd, inklusive användningen av antibiotika, tog fart för några år sedan. Trots stor prisskillnad mot importerat griskött har importen minskat på den svenska marknaden. Den främsta orsaken till att grisköttspriserna ökat kraftigt i många -länder den senaste tiden är en stark efterfrågan på exportmarknaderna. I Sverige har det inte fått samma genomslag då den svenska exporten är mycket liten. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 DK DE PL FI Aug 216 Aug 217 Källa: -kommissionen Figur 6. Producentpriset för griskött i några -länder i augusti 216 resp. 217, Kyckling Det svenska partipriset för kyckling är bland de högsta inom. Priserna har de senaste åren legat 2-25 procent över :s genomsnittliga pris. Det senaste året har dock priserna i Sverige fallit något och -priset har stigit, vilket har gjort att prisgapet minskat. En orsak till att priserna på -nivå har stigit är att produktionsökningen inte gått lika snabbt som tidigare, bland annat beroende på sjukdomsutbrott som fågelinfluensa, samtidigt som konsumtionen fortsatt att öka.

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 5(7) 29 27 25 23 21 19 17 15 Källa: -kommissionen Figur 7. Partipriset för kyckling i Sverige och -28 214-217, 3 25 2 15 1 5 DK DE NL FI Aug 216 Aug 217 Källa: -kommissionen Figur 8. Partipriset för kyckling i några -länder i augusti 216 resp. 217, Ägg Partipriset på ägg i Sverige har stabilt legat på en högre nivå i Sverige jämfört med -28. Under det senaste året har dock prisgapet tenderat att minska. En viktig orsak till att priserna är högre i Sverige än i andra -länder är att handeln med färska ägg och äggprodukter är begränsad på grund av sanitära regler, där de svenska salmonellagarantierna väger tyngst. En annan orsak till skillnader i prisnivåer är att partipriserna för olika länder inte alltid speglar samma inhysningssystem, utan priset som beräknas ska avse det representativa inhysningssystemet för landet. I Sverige är produktionen av ägg vanligast i system med frigående höns inomhus, men i de flesta andra länder är olika typer av system med inredda burar vanligast. Priser på ägg från höns i inredda burar ligger generellt lägre än för ägg från frigående höns.

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 6(7) 25 2 15 1 5 Källa: -kommissionen Figur 9. Partipriset för ägg i Sverige och -28 214-217, 25 2 15 1 5 DK DE NL FI Aug 216 Aug 217 Källa: -kommissionen Figur 1. Partipriset för ägg i några -länder i augusti 216 resp. 217, Sammanfattning De svenska priserna för animalieprodukter ligger högt jämfört med de genomsnittliga priserna i. För vissa produkter som till exempel nötkött och ägg har Sverige bland de allra hösta prisnivåerna i hela. För en del animalieprodukter har det varit möjligt att hålla en högre prisnivå i Sverige på grund av att konsumenterna har varit villiga att betala för mervärden i form av hög djurvälfärd, restriktiv användning av antibiotika och produktionsformer som ger låg miljö- och klimatbelastning. Prisskillnader på i vissa fall 2-25 procent har varit rådande under flera år. Under det senaste året har prisökningen på de svenska produkterna bromsats upp, det tyder på att det är svårt att ta ut mer i betalning för de svenska mervärdena än vad som är fallet idag. Priserna inom har däremot ökat i flera länder. För en del produkter beror det på att priserna på världsmarknaden varit höga, det har gynnat länder med hög export. För Sverige

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 7(7) har det haft mindre betydelse då vår export är liten för de flesta produkter. Minskat prisgap mellan Sverige och andra -länder innebär att trycket på den svenska marknaden minskar. Handelsstatistik kan bekräfta att så är fallet för de flesta animalieprodukter, genom minskande import. 6 5 4 3 2 1 Mjölk Nötkött Griskött Kyckling Ägg Sverige 216 Sverige 217-28 216-28 217 Källa: -kommissionen Figur 11. Priser i Sverige och -28 augusti 216 och augusti 217, Kontaktperson Bengt Johnsson Tel. 36-15 61 93 e-post.bengt.johnsson@jordbruksverket.se