MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Relevanta dokument
Regeringens bedömningar och inriktning för arbete utifrån de åtta nya målområdena, samt Kommissionen för jämlik hälsas förslag till åtgärder

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Den nationella kommissionen för jämlik hälsa, och förslaget om målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso-och sjukvård.

Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson

Den nationella kommissionen för jämlik hälsa, med föreslaget om målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso-och sjukvård.

God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik och ett nytt målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Yttrande över betänkandet Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa (SOU 2017:47)

Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar

Jämlik vård och jämlik hälsa -vad innebär dagens hälsoskillnader för framtidens mödrahälsovård?

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Det här ska jag prata om idag:

Process för framtagande av ny folkhälsostrategi

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Strategiska planen

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

2.1 Normer och värden

Strategi för fysisk aktivitet barn och unga

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Välfärds- och folkhälsoprogram

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (ID-nummer: SOU 2017:35)

Handlingsplan för Norrbottens läns landsting

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Antagen av Samverkansnämnden

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Det handlar om jämlik hälsa

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Nationellt perspektiv

Hela staden socialt hållbar

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Ett socialt hållbart Vaxholm

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Detaljbudget folkhälsokommittén 2016

Länsgemensam folkhälsopolicy

YTTRANDE. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47)

Fastställande av äldreplan Sammanfattning remissvar Revidering innehåll och presentation Äldreplanens strategier

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Tid: kl. 09:00-12:00. Plats: Regionens hus, hus 3 plan 3 Stora konferensrummet. Ordförande Christer Siwertsson (M)

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Verksamhetsinriktning

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Vård- och omsorgspolitiskt program

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Färdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Remiss av färdplan för ett Stockholm för alla - en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Dnr KS 2018/911

Hälsokommunikatörer i Östergötland

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript:

MALL 1(14) MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån hälsas förslag på åtgärder. Vid analys av nuläge och möjliga insatser finns kunskapsstöd att få från avdelningen Folkhälsa och Hållbarhet, Region Gävleborg Ansvarig aktör: Region 1. Det tidiga livets villkor Ansvarig förvaltning Region Gävleborg -Vad gör vi idag inom åtgärdsområdet? -Är det tillräckligt för att nå -Klardatum? -Hur följer vi Landsting bör verka för ökad tillgänglighet av mödra- och barnhälsovården utifrån föräldrars och barns olika behov. Landsting bör verka för att personalen inom mödra- och barnhälsovården har tillräckliga kompetenser och förutsättningar för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och motivera till goda levnadsvanor.

2(14) Landsting* bör utveckla samverkansformer med barns bästa i centrum, såsom familjecentraler, Landsting* bör tillämpa utökat hembesöksprogram riktat till nyblivna föräldrar, där socialtjänsten involveras, så att de omfattar alla nyfödda barn (och inte enbart barn till förstagångsföräldrar). 5. Boende och närmiljö Ansvarig förvaltning Region Gävleborg -Vad gör vi idag inom åtgärdsområdet? -Är det tillräckligt för att nå -Klardatum? -Hur följer vi Landsting* bör verka för att det finns en likvärdig tillgång till privat och offentlig service i alla livsskeden, utifrån behov och oavsett människors resurser såsom skola, gemensamhetslokaler, butiker och närhet till kultur- och fritidsutbud. Landsting* bör verka för blandade upplåtelseformer och överbrygga barriärer i den

3(14) fysiska strukturen. Landsting* bör inkludera ett jämlik-hälsa-perspektiv i regionala utvecklingsstrategier och utveckla sociala konsekvensanalyser i regional och kommunal planering. 7. Kontroll, inflytande och delaktighet Ansvarig förvaltning Region Gävleborg -Vad gör vi idag inom åtgärdsområdet? -Är det tillräckligt för att nå -Klardatum? -Hur följer vi Landsting* bör verka för ett breddat och mer jämlikt medborgarinflytande. Landsting* bör verka för att ett icke-diskriminerande förhållningssätt används i vård, skola, omsorg och andra relevanta offentliga verksamheter. Personal som har direktkontakt med medborgare, elever, patienter, brukare osv. bör utbildas och fortbildas i ett sådant förhållningssätt.

4(14) Landsting* bör verka för att ungdomsmottagningarna ges långsiktiga förutsättningar att bedriva en jämlik vård. Landsting* bör verka för att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan utvecklas. - - - 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ansvarig förvaltning Region Gävleborg -Vad gör vi idag inom åtgärdsområdet? -Är det tillräckligt för att nå -Klardatum? -Hur följer vi Landsting bör öka hälso- och sjukvårdens tillgänglighet för att motsvara patienters olika behov såväl fysiskt, kognitivt och kommunikativt. Landsting bör särskilt uppmärksamma hälso- och sjukvårdens tillgänglighet i socialt och ekonomiskt utsatta bostadsområden. Landsting* bör öka kunskapen hos beslutsfattare och medarbetare om betydelsen av bemötandet för vårdens

5(14) insatser och resultat. Landsting* bör utveckla patient- och personcentrerade arbetssätt och arbeta systematiskt med utvecklingsarbete och lärande om bemötandets betydelse för en jämlik vård och hälsa. Landsting bör utveckla vården och omsorgens organisering för att skapa kontinuitet för patienter och brukare. Landsting bör samla och tillämpa erfarenheter av åtgärder för att nå de personer som inte kommer på screeninginsatser och vidta åtgärder för att de ska komma. Landsting bör stärka förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete dels vad gäller rådgivning till patienter om levnadsvanor, dels vad gäller uppsökande insatser till vuxna befolkningsgrupper i vissa åldersgrupper. Landsting bör ge primärvården ett tydligt primärpreventivt uppdrag, med ansvar för att arbeta förebyggande både genom individuella insatser och i samarbetet med andra aktörer.

6(14) Landsting bör organisera hälsoundersökningar som når många av de nyanlända och flyktingar och som också omfattar psykisk hälsa och tandhälsa. Landsting bör formulera tydliga, uttalade mål för en god och jämlik vård och hälsa. Landsting bör inkludera en systematisk analys av skillnader mellan socioekonomiska grupper i det ordinarie kvalitets- och förbättringsarbetet. Landsting bör organisera uppföljningen så att skillnader i vårdens insatser och resultat följs i syfte att bevaka att en god och jämlik hälsa nås. Landsting bör utreda förutsättningarna för att skapa regionala kompetenscentra med ansvar för löpande och systematisk, folkhälsobevakning och sjukvårdsanalys av både jämlik hälsa och jämlik vård.

7(14) Ansvarig aktör: Kommun 1. Det tidiga livets villkor Ansvarig -Vad gör vi idag inom förvaltning/enhet åtgärdsområdet? - Är det tillräckligt för att nå -klardatum? -Hur följervi Kommunerna bör verka för att öka deltagandet i förskolan bland barn från socioekonomiskt svaga förhållanden. Kommunerna* bör utveckla samverkansformer med barns bästa i centrum, såsom Familjecentraler. Kommunerna* bör tillämpa utökat hembesöksprogram riktat till nyblivna föräldrar, där socialtjänsten involveras, så att de omfattar alla nyfödda barn (och inte enbart barn till förstagångsföräldrar).

8(14) 2. Kunskap, kompetenser och utbildning Ansvarig -Vad gör vi idag inom förvaltning/enhet åtgärdsområdet? - Är det tillräckligt för att nå -klardatum? -Hur följervi Skolhuvudmännen bör utveckla skolan som hälsofrämjande arena genom att arbeta främjande och förebyggande med gemenskap och trygghet, måltiden som en del av undervisningen, daglig fysisk aktivitet och rörelse. Skolhuvudmännen bör använda skolan som en arena för att introducera fritidsaktiviteter och föreningsliv för barn och unga. Skolhuvudmännen bör säkerställa att ett aktivt, tidigt och systematiskt arbete bedrivs för att främja närvaro och för att förebygga skolmisslyckanden.

9(14) 5. Boende och närmiljö Ansvarig -Vad gör vi idag inom förvaltning/enhet åtgärdsområdet? - Är det tillräckligt för att nå -klardatum? -Hur följervi Kommuner bör vid markanvisningar i möjligaste mån verka för att tillgodose bostadsbehov hos de med svag ställning på bostadsmarknaden och nå sociala mål genom att använda sociala klausuler i offentlig upphandling. Kommuner bör skärpa ägardirektiv till kommunala bostadsföretag som betonar den allmännyttiga rollen och företagens roll för bostadsförsörjningen i kommunen. Kommuner bör arbeta fram strategier mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Kommuner bör intensifiera och effektivisera vräkningsförebyggande arbete genom samverkan och skriftliga rutiner samt stärka sitt

10(14) tillsynsarbete för att säkerställa goda boendemiljöer särskilt i områden med hög trångboddhet. Kommuner* bör verka för att det finns en likvärdig tillgång till privat och offentlig service i alla livsskeden, utifrån behov och oavsett människors resurser såsom skola, gemensamhetslokaler, butiker och närhet till kultur- och fritidsutbud. Kommuner* bör verka för blandade upplåtelseformer och överbrygga barriärer i den fysiska strukturen. Kommuner* bör inkludera ett jämlik-hälsa-perspektiv i regionala utvecklingsstrategier och utveckla sociala konsekvensanalyser i regional och kommunal planering. Kommuner bör i planarbete prioritera tillgång till, samt underhåll av grönområden med god kvalitet nära bostäder utan tillgång till egen trädgård och där de boende har begränsade resurser till kompensatoriskt utnyttjande av andra utemiljöer. Kommuner bör säkerställa att Boverkets allmänna råd för friytor och goda utemiljöer i anslutning till fritidshem, grundskolor och förskolor följs.

11(14) Kommuner bör i de större städerna följa exponering för riskfaktorer som buller och luftföroreningar, men även hälsofrämjande miljöer, med koppling till socioekonomi. Målsättningar med tidsplan för insatser som minskar buller och luftföroreningar bör sättas upp för att eliminera systematiska skillnader i dessa faktorer. 6. Levnadsvanor Ansvarig -Vad gör vi idag inom förvaltning/enhet åtgärdsområdet? - Är det tillräckligt för att nå -klardatum? -Hur följervi Kommuner bör utforma utomhusmiljöer på ett sådant sätt att fysisk aktivitet stimuleras. Detta innebär t.ex. att underlätta för cyklister och gångtrafikanter samt säkerställa tillgång till grönområden och idrottsanläggningar.

12(14) Skolhuvudmän bör verka för att i sina skolenheter införa regelbundna fysiska övningar för att bryta stillasittandet och fler pulshöjande aktiviteter under skoldagen. [Utöver dessa förslag finns även inom målområdena 1, 2 och 8] 7. Kontroll, inflytande och delaktighet Ansvarig -Vad gör vi idag inom förvaltning/enhet åtgärdsområdet? - Är det tillräckligt för att nå -klardatum? -Hur följervi Kommuner* bör verka för ett breddat och mer jämlikt medborgarinflytande. Kommuner* bör verka för att ett icke-diskriminerande förhållningssätt används i vård, skola, omsorg och andra relevanta offentliga verksamheter. Personal som har direktkontakt med medborgare, elever, patienter, brukare osv. bör utbildas och fortbildas i ett sådant förhållningssätt.

13(14) Kommuner* bör verka för att ungdomsmottagningarna ges långsiktiga förutsättningar att bedriva en jämlik vård. Kommuner* bör verka för att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan utvecklas. 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ansvarig -Vad gör vi idag inom förvaltning/enhet åtgärdsområdet? - Är det tillräckligt för att nå -klardatum? -Hur följervi Kommuner* bör öka kunskapen hos beslutsfattare och medarbetare om betydelsen av bemötandet för vårdens insatser och resultat. Kommuner* bör utveckla patient- och personcentrerade arbetssätt och arbeta systematiskt med utvecklingsarbete och lärande om bemötandets betydelse för en jämlik vård och hälsa.

14(14) Kommuner* bör utveckla vården och omsorgens organisering för att skapa kontinuitet för patienter och brukare.