LUNDS TINGSRÄTT STÄMNING 2019-04-17 Aktbilaga 7 Mål nr. FT 1888-19 Tvistemålsenhet II Thomaz Wiberg Midhemsvägen 1 B Lgh 1101 261 41 Landskrona Parter: Tomas Åberg./. Thomaz Wiberg Målet gäller: skadestånd Domstolen har fått in en ansökan om stämning. Ansökan följer med detta brev. Svara på ansökan Lämna in ett skriftligt svar till domstolen och tala om ifall du går med på eller motsätter dig det som begärs i ansökan. Om du motsätter dig förklara varför. Vill du lägga fram några bevis ska du tala om det. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka in de skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Om du begär förhör med vittnen ska du lämna deras namn samt adress, e-post och telefon. Svara i tid Domstolen måste ha svaret inom 14 dagar efter det att du fått del av dessa handlingar. Om du inte svarar i tid kan domstolen meddela tredskodom. Det innebär att du förlorar målet. Det kan också bli en tredskodom om du motsätter dig kravet men inte uppger några skäl som kan ha betydelse för prövningen. När du skickar in svaret Uppge ditt namn och målnummer FT 1888-19 i svaret. Lämna e-postadress och mobilnummer för att kunna ta emot handlingar via e-post. Skicka gärna in svaret med e-post då behöver det inte lämnas på annat sätt. Känsliga handlingar kan du skicka in via www.domstol.se/kontaktformular. Har du frågor? På följande sidor finns mer information. Kontakta oss gärna om du har frågor: 046-160303. Jessica Tordsson Bifogade handlingar: aktbilaga 2-3, 5-6 Bifogade informationsblad: Information om förenklad delgivning Dok.Id 696169 Sida 1 (av 2) Besöksadress Postadress Telefon Fax Öppettider Tingsrättsplatsen 2 Box 75 046-16 03 03 måndag fredag Webbplats 221 00 Lund E-post 08:00 16:00 www.lundstingsratt.domstol.se - där information om t2.lunds.tingsratt@dom.se vår personuppgiftsbehandling finns.
LUNDS TINGSRÄTT Mål FT 1888-19 Upplysningar stämning i tvistemål (dispositivt) Här finns förklaring av några vanliga begrepp i tvistemål samt en del annat som kan vara bra att känna till i det här skedet av målet. Bekräfta att du tagit emot stämningen Det är viktigt att du så snart som möjligt bekräftar för domstolen att du tagit emot stämningen. Parterna i ett tvistemål Kärande kallas den som framför krav av något slag, till exempel att få skadestånd eller få betalt för en vara. Den som kravet riktas mot kallas svarande. Bevis För att visa att det som du beskrivit stämmer kan du lägga fram bevis, till exempel skriftliga handlingar, foton eller förhör. Skriftliga bevis: Tala om vilka av handlingarna i målet som du lägger fram som bevis. Skicka in handlingarna till domstolen, om de inte redan finns i målet. Muntliga bevis: Lämna namn och aktuella kontaktuppgifter till den som ska förhöras (adress, e-post, telefon). Tala också om vilken händelse eller vilket tillfälle som förhöret ska handla om. Obs! Förklara alltid vad du vill visa med varje bevis, till exempel att du och svaranden har kommit överens om ett visst pris för en beställd vara. Mer omfattande bevismaterial (exempelvis pärmar med dokument) och bevisning på usb/cd, ska lämnas i ett exemplar för domstolens bruk och ett för varje motpart. Förlikning Parterna kan när som helst under rättegången ingå en förlikning. Det innebär att parterna kommer överens om en lösning i stället för att domstolen prövar tvisten. Om parterna kommer överens ska käranden meddela domstolen. I de flesta fall kan domstolen fastställa förlikningen i en dom, om parterna begär det. Tredskodom En tredskodom innebär att man förlorar målet för att man inte medverkar i rättegången. I samband med en stämning kan domstolen meddela tredskodom om du som är svarande inte lämnar ett motiverat skriftligt svar i rätt tid. De skäl du uppger ska vara relevanta för domstolens bedömning. Tredskodom vid skriftligt fordringsbevis Om kärandens talan grundar sig på ett skriftligt fordringsbevis gäller särskilda regler. Det framgår på första sidan om det gäller i ditt fall. Vid skriftligt fordringsbevis kan domstolen i regel meddela tredskodom även om du lämnat ett motiverat svar, ifall domstolen anser att du inte har visat sannolika skäl för din inställning. Undantaget är om du enligt ett avtal har rätt till en motprestation av käranden, till exempel att få ut en köpt vara. Om du då gör invändning om en sådan motprestation behöver du inte visa sannolika skäl, utan då räcker det med ett motiverat svar. Rättegångskostnader Den part som förlorar ett tvistemål ska i de flesta fall betala motpartens rättegångskostnader, till exempel ansökningsavgifter eller kostnader för ombud. En part som vill få ersättning för sina rättegångskostnader måste begära det särskilt innan huvudförhandlingen avslutas. Om målnumret inleds med FT är målet ett så kallat förenklat tvistemål. Det är mål som rör högst ett halvt prisbasbelopp (aktuellt belopp hos Statistiska centralbyrån, www.scb.se). Möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader är då begränsad. Vill du veta mer? Läs mer på www.lundstingsratt.domstol.se - där information om vår personuppgiftsbehandling finns. under Tvist och Rådgivning och rättshjälp. Du kan också ringa eller e-posta domstolen. Om du behöver rättslig hjälp i tvisten bör du kontakta en advokat eller annan jurist. Tingsrätten får inte lämna juridisk rådgivning till någon part. Dok.Id 696169 Sida 2 (av 2)
Bilaga Information om förenklad delgivning Så här kan domstolen skicka brev med förenklad delgivning Här beskrivs hur domstolen använder s.k. förenklad delgivning för att skicka handlingar som du ska delges. Att delges något betyder att det räknas som att man har tagit emot det. Det har betydelse bl.a. när det gäller tider för att svara eller överklaga. Handlingar kan skickas till dig med förenklad delgivning så länge som målet pågår. Om målet överklagas kan förenklad delgivning användas även i högre instanser. Vid förenklad delgivning skickas två brev För att vara säker på att du får handlingen som du ska ta del av skickar domstolen två brev. 1. Det första brevet innehåller det som du ska delges, t.ex.en kallelse till förhandling. 2. Det andra brevet, som skickas nästa arbetsdag, är ett kontrollmeddelande som berättar att det första brevet har skickats. Obs! Om du bara får kontrollmeddelandet, men inte brevet med själva handlingen, måste du kontakta domstolen snarast. Breven skickas till din senast kända adress. Det kan vara din e-postadress om du har lämnat den till domstolen. Om breven kommer i retur till domstolen skickas de till din folkbokföringsadress, om den inte redan har använts. När är du delgiven? Du är delgiven två veckor efter att det första brevet skickades. Vilket datum som brevet skickades framgår av kontrollmeddelandets text. Information om förenklad delgivning Producerat av Domstolsverket 2015-04 Exempel: Mars 1 Brevet med det som du ska delges skickas den 1 mars. Tänk på detta så länge målet pågår Du måste meddela domstolen om du byter adress (post- eller e-postadress). Kontrollera din post åtminstone en gång varannan vecka, för att vara säker på att inte missa något viktigt (som t.ex. en tid för att svara eller överklaga). Meddela domstolen i förväg om du inte kan göra det, t.ex. på grund av en semesterresa. Den här gången får du bara detta brev Kontrollmeddelandet skickas nästa arbetsdag, den 2 mars. Detta är endast ett informationsbrev. Det är bara när domstolen skickar någonting som du ska delges genom förenklad delgivning som du kommer att få två brev. www.domstol.se Mars 2 Mars 15 Du är delgiven den 15 mars. Tider, t.ex. för att svara på något, räknas från denna dag.
STÄMNINGSANSÖKAN Skickad till Lunds Tingsrätt på nedan angivet datum. Kärande Tomas Åberg (19750127-0255) Skyddad personuppgift 0767 955 708 tomas@nathatsgranskaren.se LUNDS TINGSRÄTT Tvistemålsenhet II INKOM: 2019-04-11 MÅLNR: FT 1888-19 AKTBIL: 2 1 Svarande Kai Thomaz Wiberg 19640313-0153 Midhemsvägen 1 B lgh 1101 261 41, Landskrona Saken Forum Skadestånd 10 kap. 1 rättegångsbalken Tomas Åberg ( Käranden ) ansöker om att tingsrätten ska utfärda stämning gentemot Thomaz Wiberg ( Svaranden ). Tingsrättens ansökningsavgift för förenklade tvistemål på 900 kr har på nedan angivet datum erlagts via Domstolsverkets internetbaserade betalningssystem. 1. YRKANDEN 1.1 Käranden yrkar att domstolen ålägger Svaranden att till Käranden betala 20 000 kr, jämte ränta enligt 4 och 6 räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess att full betalning sker. 1.2 Käranden yrkar, med beaktande av de begränsningar som följer av 18 kap. 8 a Rättegångsbalken, ersättning för rättegångskostnader med 2 900 kr. Av beloppet avser 900 kr tingsrättens ansökningsavgift och 2 000 kr resa och uppehälle om det skulle bli nödvändigt att vara på plats vid huvudförhandlingen. Kan ärendet avgöras utan att käranden behöver vara på plats för att tillvarata sin rätt så yrkas bara 900 kr. 2019-04-11
2. SAKOMSTÄNDIGHETER 2.1 Käranden arbetar som utredare och projektledare i Föreningen Näthatsgranskaren ( Föreningen ). Föreningen uppbär myndighetsstöd och är främst inriktad på att anmäla brottet hets mot folkgrupp på nätet. Detta har varit väldigt lyckosamt och minskat dessa brott på nätet, då ett mycket stort antal personer fällts för brott efter att Föreningen anmält brotten till polisen. 2 2.2 I egenskap av utredare och projektledare för Föreningen har Käranden föreläst i olika sammanhang, samt intervjuas av media om Föreningens arbete. Detta har skapat stor irritation hos många på sociala medier och nu bedrivs det olika förtalskampanjer mot Käranden. 2.3 Svaranden har spridit två förtal riktade mot Käranden, bilaga 1. Det första är en video av Åsa Westerberg med osanna och missaktande uppgifter om Käranden, se bilaga 2 och 3. Den utgör grovt förtal av Käranden, dels på grund av de grovt missaktande uttalanden som görs om Käranden men även beroende på den stora spridningen. Käranden beskrivs som mycket klandervärd i videon, se punkt 3.1.2. Svaranden har spridit denna video genom att dela den på sociala medier, vilket betyder att alla med en Facebookprofil kan ta del av det som Svaranden sprider om Käranden. Svaranden har även spridit en text av Joakim Lamotte, bilaga 4, som är ett grovt förtal av Käranden. 2019-04-11
3. RÄTTSLIGA GRUNDER 3.1 Förtal 3.1.1 I enlighet med 5 kap. 1. BrB utgör ett uppgiftslämnande där någon utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars är ägnat att utsätta den utpekade för andras missaktning ett förtal. Detta under förutsättningar att uppgiftslämnaren inte kan visa att uttalandet var försvarligt samtidigt som uppgiften var sann alternativt att den som lämnade uppgiften hade skälig grund för den. Även att sprida en sådan uppgift vidare är brottsligt enligt samma lagrum. Se dom från hovrätten för västra Sverige B 3073-18 3 3.1.2 Spridandet av nämnda video och text innebar att Käranden inför andra utpekades som brottslig. Detta har skett med en offentlig post så att alla med tillgång till internet kan se posten. Utöver att uttalandena utpekar Käranden som brottslig är det även klart och tydligt ägnat att utsätta Käranden för andras missaktning genom att utmåla honom som mytoman, psykopat, djurplågare och pedofil med mera. Människor i allmänhet hyser nämligen starka känslor för djur, och barn och blir av förklarliga skäl förargade när de får reda på att någon begått brott mot dessa. Även tjänstemän speciellt poliser som missbrukar sin makt väcker stark ilska och missaktning hos allmänheten. 3.1.3 Att Svaranden valt att dela och sprida dessa förtal av Käranden på det sätt som skett beror på en vilja att sprida missaktning om Kärande. Detta kan knappast anses vara försvarligt. Påståendena har nämligen inget att göra med Kärandens bedrivna verksamhet, utan är endast ämnade att skada Kärandens förtroende i allmänhet. Inte heller var Svaranden skyldig att uttala sig i frågan. Med hänsyn till detta har spridandet genom av de aktuella påståendena utgjort förtal av normalgraden enligt 5 kap. 1. BrB. 3.1.4 Oavsett vad försvarlighetsbedömningen leder till är de lämnade uppgifterna inte sanna utan det är påståenden som utpekar Käranden som klandervärd och brottslig. Käranden påstås vara, mytoman, psykopat, pedofil, djurplågare och korrupt tjänsteman. Inget av påståendena har saklig grund. 2019-04-11
3.2 Skadestånd 3.2.1 I enlighet med 2 kap. 3. SkL ska den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ersätta den skada som kränkningen innebär. Detta under förutsättning att kränkningen skett genom en brottslig handling. 4 3.2.2 Det centrala i denna bedömning är om gärningen som sådan uppfattas som kränkande (jfr prop. 2000/01:68 s. 49 och s. 66 samt NJA 2007 s. 540). Med andra ord kan sägas att bedömningen är av objektiv karaktär. Att utpekas som djurplågare, mytoman, brottslig och korrupt är klart och tydligt gärningar som ur ett objektivt perspektiv i sig självt är kränkande. Detta oavsett vad Käranden upplevt i egentlig mening. Klart är dock att Käranden upplevt uttalandena som kränkande, även om det kanske inte är avgörande ur ett juridiskt perspektiv. Till detta tillkommer att Käranden inte gjort något för att provocera fram uttalandet. 3.2.3 För skadestånd fordras inte att Svaranden har dömts för brott, utan det räcker med att de aktuella brottsrekvisiten är uppfyllda. Det aktuella brottet i detta fall är som ovan sagts förtal enligt 5 kap. 1. BrB. Rekvisiten i bestämmelsen är i enlighet med ovan uppfyllda. Svarandens spridning av en video har således utgjort en brottslig gärning som riktar sig mot Kärandes ära. Eftersom uttalandena konstituerar brottet förtal anses kräkningen dessutom vara av allvarlig karaktär (jfr SOU 1992:84 s. 246). I enlighet härmed ska Svaranden ersätta Käranden dennes skada som kränkningen inneburit. 3.2.4 Enligt 5 kap. 6. 1 st. SkL ska skadestånd med anledning av kränkning bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Det ska särskilt beaktas om handlingen (a) haft förnedrande eller skändliga inslag, (b) varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, (c) riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, (d) inneburit missbruk av ett beroende eller förtroendeförhållande, eller (e) varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet. Även andra omständigheter kan beaktas som den spridning som uttalandet fått och även riskerna för att tilltro ska fästas vid uppgifterna. 2019-04-11
5 3.2.5 Utgångspunkten vid bestämningen av skadeståndets storlek är i enlighet med ovan av objektiv natur. I det aktuella fallet är det framförallt 5 kap. 6.1 st. (e) SkL som är aktuell. Det ovan nämnda uttalandet har skett på Facebook, vilket bidragit till att uttalandet fått stor spridning (jfr prop. 1972:5 s. 572 och SOU 1992:84 s. 141). I enlighet med till exempel RH 1997:61 och NJA 1987 s. 285 bör detta beaktas i försvårande riktning vid bestämningen av ersättningens storlek. Det finns också stor risk att tilltro ska fästas vid uttalanden med tanke på hur de är utformade och Kärandens möjlighet att tillbakavisa uppgifterna är synnerligen begränsade. Även uppgifterna i sig där Käranden beskrivs som pedofil, psykopat och djurplågare är så pass grova att det bör beaktas i försvårande riktning. 3.2.6 Slutligen är syftet med ersättningen dels att kompensera den skadelidande för kränkningen och dels att den skadelidande får upprättelse (jfr prop. 2000/01:68 s. 48). Käranden ska således ersättas för den fulla skada som kränkningen i enlighet med ovan inneburit. Med detta och det ovan i beaktning bör skadeståndet fastställas till 20 000 kr Beloppet bör ses som skäligt med hänsyn till tidigare praxis på området (jfr Friberg, Kränkningsersättning skadestånd för kränkning genom brott, s. 779 f.). 3.3 Sammanfattning 3.3.1 Mot bakgrund av ovan anförda ska Svaranden som följd av förtal, till Käranden betala skadestånd för kränkning enligt 2 kap. 3. SkL. Detta eftersom de aktuella påståendena utgör brott samtidigt som de innebär en allvarlig kränkning mot Kärandes ära. 20 000 kr är att anse som skälig ersättning. 2019-04-11
BILAGOR Bilaga 1: Svarandens publicering av Åsas video och Lamottes text Bilaga 2: Video tillverkad av Åsa Westerberg Bilaga 3: Skärmbild och länk till Youtube videon Bilaga 4: Texten av Lamotte som svaranden spridit. BEVISNING 6 Käranden ämnar eventuellt inkomma med ytterligare bevisuppgift efter att Svaranden klargjort sin inställning till käromålet. Stockholm, den 11 april 2019 Tomas Åberg 2019-04-11
Bilaga 1. Skärmbild på Svarandens spridning av förtal samt länk till Svarandens delning av Åsas Youtube video och Lamottes text Svarandens delning av Åsas grova förtal. LUNDS TINGSRÄTT Tvistemålsenhet II INKOM: 2019-04-11 MÅLNR: FT 1888-19 AKTBIL: 3 https://www.facebook.com/thomaz.wiberg3/posts/189426315367187 Exempel på kommentarer under
Svarandens delning av Lamottes grova förtal. https://www.facebook.com/thomaz.wiberg3/posts/189223718720780
Bilaga 3. Skärmbild och länk till Youtube videon som delades av Svaranden. LUNDS TINGSRÄTT Tvistemålsenhet II INKOM: 2019-04-11 MÅLNR: FT 1888-19 AKTBIL: 5 https://www.youtube.com/watch?v=qwl-d2s0pcu&feature=share
Det grova förtalet som svaranden spridit vidare genom att dela det i två olika offentliga Facebookgrupper. LUNDS TINGSRÄTT Tvistemålsenhet II INKOM: 2019-04-11 MÅLNR: FT 1888-19 AKTBIL: 6 DJURPLÅGARE FÅR MILJONER I STATLIGA BIDRAG HOTAR ATT POLISANMÄLA MIG OM JAG PUBLICERAR DETTA REPORTAGE Igår gick jag ut och ifrågasatte varför SVT gång efter annan använder före detta polisen men numera självutnämnda näthatsgranskaren Tomas Åberg som expert i sina reportage. Det är sedan tidigare känt att han är en djurplågare som fått djurförbud efter att ha låtit sina djur svälta och törsta ihjäl på gården i Närke. När detta uppdagades fick han inte medverka i Aftonbladets Svenska hjältar-gala som sänds i TV4. Galans sponsor Agria Djurförsäkring gick i samband med avslöjandet ut och tog avstånd från honom. Trots detta använder SVT, utan kritiska frågor, honom som expert i sina reportage. Min syn på saken är att om man skall moralisera kring andra bör man ha ryggen fri själv. Därför skrev jag häromdagen en text om att SVT borde kunna hitta bättre experter att intervjua. Efter att min text publicerades blev jag nedringd av personer med god insyn i Tomas Åbergs liv och verksamhet. Efter att ha suttit i telefon en hel dag med många olika människor framträder en bild som är allt annat än smickrande. Gemensamt för människorna jag pratar med är att de beskriver Tomas Åberg som en fullblodsmytoman. Jag får även veta att Tomas Åberg tidigare har hetat Tomas Bergström och bytt namn för att försöka dölja sina förehavanden. Nuförtiden verkar han använda olika efternamn beroende på situation. Exempelvis skrev han förra året en debattartikel på Nyheter 24 där han kritiserade polisen Peter Springare. Då använde han namnet Tomas Bergström, men när han söker pengar till projekt använder han istället Åberg som efternamn. Han har även, som Tomas Bergström, uttalat sig i Sveriges radio om att ha blivit illa behandlad av sina kollegor inom Polisen. Även Hanne Kjöller skriver om honom i sin bok som handlar om visselblåsare inom Polisen. När jag pratar med personer inom Polisen som jobbat med honom framträder dock en annan bild. Enligt flera källor övertalades Tomas Åberg sluta då han inte gick att ha kvar i verksamheten. Det berättas om hur han lekte sheriff och använde sin polislegitimation för att trakassera människor
som han ansåg sig ha något otalt med. Kollegorna ville inte ha med honom att göra. Droppen blev när han avslöjades med att frekvent ha missbrukat polisens datasystem för att kolla upp personer och ärenden som inte var hans. Enligt mina källor fick Tomas Åberg ekonomisk ersättning i form av många månadslöner om han lämnade polisen. Vilket han gick med på. Andra personer beskriver honom som en bluffmakare som konstant lurar människor på pengar och aldrig betalar sina skulder. Det vittnas även om hur han haft personer på gården som arbetat för honom utan att få ett öre i lön. När jag granskar Tomas Åberg närmare visar det sig att det just nu ligger ett ärende hos Falu tingsrätt där Tomas Åberg överklagar ett avslag om skuldsanering. Enligt Kronofogden har han skulder på 400 000 kronor, men Tomas Åberg menar att skulderna i själva verket är närmare 800 000 kronor och att beslutet därmed borde omprövas. En person som under många år befunnit sig i Tomas Åbergs närhet är övertygad om att hans syfte med den nuvarande verksamheten är att få uppmärksamhet och tjäna lätta pengar genom bidrag. Och det verkar han ha lyckats med. Förra året betalade (mucf) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 600 000 kronor till hans projekt Näthatsgranskaren, och i år har projektet beviljats bidrag på 995 000 kronor. Sammanlagt alltså 1 595 000 kronor. Vilken bakgrundskontroll myndigheten gjort på Tomas Åberg framgår inte. Personerna jag pratat med har valt att vara anonyma och jag har sökt Tomas Åberg för att han skall få möjlighet att bemöta alla påståenden i texten. Via Näthatsgranskarens mail får jag detta svar: I nuläget ser vi inte det som konstruktivt då vi upplever att den journalistik som du står för som oseriös. Vi gör även bedömningen att du genom din publicering begår brott mot en av föreningens anställda. På föreningens Facebooksida skriver man att Brott riktade mot föreningens medlemmar kommer utan undantag att anmälas. Om jag förstår saken rätt kommer Näthatsgranskaren alltså att polisanmäla mig för att jag gör mitt jobb som journalist. Hade det inte varit bättre att Tomas Åberg svarat på mina frågor istället för att försöka skrämma mig till tystnad?