IPCC och den globala temperaturhöjningen



Relevanta dokument
Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

Förskola - Gillberga förskola. Enkätresultat för Förskolan Barn 2015

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 1

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

begränsad klimatpåverkan

2. (7) Ryck kort i spel. Djurkort. 4 Röda Djur. 4 Grå Djur

Tyresö kommun Trafikbullerutredning för del av Nytorpsvägen, etapp 9 och del av 11

Bäcken 2. Ca 5 år + Uppgift. Bänk = Strand

Semesterplaner Ingela Gabrielsson Privatekonom

Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna?

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996

Engelska skolan, Järfälla

Varför BioPower? Användningen av bioetanol som ett förnyelsebart bränsle är svaret på två problem som

Var går gränsen? REMISSVAR

Kapitel 4 Inför Nationella Prov

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

Erfarenheter av tio år med den svenska sexköpslagen. Justitiekansler Anna Skarhed november 2012

ENERGIRAPPORT DIKESRENEN 18. Johan Jergelin HANDLÄGGARE DATUM UPPDRAGSNR.

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

1 FRAMTIDEN. a Hur uppfattar du att stämningen bland invånarna i Munkedals kommun är? b Hur tycker du att dina framtidsutsikter i Munkedals kommun är?

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 3

Högskoleverket NOG

Elevenkät år

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO

UPONOR VVS GOLVVÄRME SYSTEM 17. Handbok för Uponor Golvvärmesystem 17

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004

Småföretagsbarometern

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

FÖRSÄKRINGSDOMSTOLEN BEHANDLINGSTID I OLIKA ÄRENDEGRUPPER

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Golfnyttan i samhället

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Semesterväder vad säger statistiken

En trafikmodell. Leif Arkeryd. Göteborgs Universitet. 0 x 1 x 2 x 3 x 4. Fig.1

REDOGÖRELSE 7-29/ Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Redovisning av aktiviteter per juni 2014

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Som man frågar får man svar

Våga Visa kultur- och musikskolor

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

28 Lägesmått och spridningsmått... 10

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del II

Nytt läromedel i svenska för årskurs 1 3

Strömmen av flyktingar till kommunen minskar och trenden har vänt ner

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

MÄKLARHUSETS MÄKLAR- BAROMETER

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

LÄS, TÄNK OCH LÖS STEG FOTBOLLSMATCHEN

BARNENS PRESSKONFERENS 2015

Sjukfusk och prostatacancer

BRANSCHENS ARBETSHÄST HAR PRECIS BLIVIT BÄTTRE

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 4

Fuktsensor för Energikontrollen. Användarmanual

, fukt- och temperaturdetektor Modbus RTU, trafikljus

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

Extern medelsförvaltning, årsrapport 2010

Grafisk Manual. Version

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

20% NOx-reduktion. NOx - projekt Vattenfall Heat AB Uppsala December juni Presentation på Kraftvärme den oktober 2014

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

AC- OCH DC-LUFTKONDITIONERING MED KAPACITETSREGLERING VS. ON/OFF- REGLERING FÖR ELEKTRONIKKYLNING

JÄMFÖR NULÄGE MED MÅLBILD

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Sannolikhetslära. 1 Grundläggande begrepp. 2 Likformiga sannolikhetsfördelningar. Marco Kuhlmann

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län

Husets energianvändning

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Transkript:

Örjan Halberg 28-8-16 D 1 IPCC och den globala temperaturhöjningen Örjan Halberg,Halberg Independent Research,28. Närförraåretsklimatrapport från IPCC presenteradesvisade det sig att man bedömt att eftersläpet i temperaturhöjningen ärlitet.om vislutarökaco 2 -halten iatmosfären nu så kommerenligt rapporten temperaturen att ökamed ytterligare endast,6 grader.ipcc sägeraltså att den ökade CO 2 -halten från 28 ppm år185 tilidag 4 ppm (=+12 ppm)totalt inte ledertilmerän 1,1 graderstemperaturhöjning sedan 185. M en om viblickartilbakaen halv miljon årså serviatt temperaturen altid harpendlat med ca8 gradernärco 2 -halten harvarierat ca12 ppm.se figur1. Figur1.Temperaturoch halt av CO 2 underde senaste 41 åren. Sammamönsterav temperaturoch CO 2 -halt harupprepat sig underåtminstone de senaste 6 åren.halten av CO 2 varierarme lan istidscyklernafrån 18-28 ppm.av figur1 framgårejatt CO 2 - halten nu plötsligt harstigit tvärt från 28 ppm til4 ppm.det stationärasvaret på denna stegfunktion haripcc beräknat til1,1 graderc. Om man ritarett diagram övertemperatursom funktion av CO 2 -halt så serman en tydlig trend av temperatursom ärstabilvid varje enskild tidpunkt och halt av CO 2.Figur2 visardettaförhå lande.

Örjan Halberg 28-8-16 D 2 Figur2.CO 2 -halt och temperaturunderde senaste 41 åren. Viskanu försökalistaut vilken stationärtemperaturhöjning som väntarossefteratt viharhöjt CO 2 - halten ytterligare upp til4 ppm.enligt diagrammet ifigur2 borde ökningen från 28 til4 ppm ledatilen stationärtemperaturökning på ca8 graderc räknat från förindustrie lnivå.underde senaste 15 åren hartemperaturen börjat svarapå ökningen av växthusgaseriatmosfären men den harlångt ifrån hunnit stabiliserasig,specie lt som halten av CO 2 fortsätteratt ökaiett accelererande tempo. Figur3 visarsammadatasom ifigur1 men dessutom dagenshögahalt av CO2.Idiagrammet harvi optimistiskt nog antagit att den inte kommeratt ökafrån dagensvärde.diagrammet visaräven den temperaturökning som IPCC anserkommeratt ägarum som resultat av dennaenormaökning av CO2-halten. Figur3.Förhistoriskanivåerav CO 2 och m otsvarande tem peraturenligt Figur1.T iden m otsvararår 185.Ö kning av CO 2-halt efterår185 (främ st sedan 195)sam t tem peraturökning enligt IP CC.

Örjan Halberg 28-8-16 D 3 Figur4 visarden globalatemperaturdifferensen me lan en förindustrie lnivå och uppmättavärden fram tilidag.de blå rutornaföljeren regressionslinje som användsförsenare beräkningar.de snabbatemperaturvariationersom noterasme lan enstakaårorsakasav normalaklimatändringar och överlagrasden långsammaförändring som en förändrad CO 2 -halt medför.ifigur4 visasäven hur CO 2 -halten iatmosfären harförändratssedan 185.Sedan 197 harhalten ökatöver2ppm perår. ppm CO2 Temp anomaly Regr line 12 6 CO2 increase (ppm) 1 5 8 4 6 3 4 2 2 1-2 -1 18 185 19 195 2 25 21 Temperature increase (C) Figur4.Den globalatem peraturen ökarsedan 185. Figur4 kan nu utnyttjasföratt genom parameteroptimering tafram två egenskaperför temperatursvaret på en stegvishöjning av CO 2 -halten.den enaegenskapen ärvilken tidsfördröjning vihar,d.v.s.den karakteristiskasvarstiden tilsman når5 % av den slutligastationäratemperaturen. Den andraegenskapen ärvilken stationärtemperaturhöjning som 1 ppm CO 2 -höjning ledertil. Genom att varieradessatvå parametrarföratt nå bästaanpassning me lan uppmättaoch beräknade temperaturerfårviså en mode l,som kan användasföratt predikteraframtidatemperaturförlopp. Temperaturstabilitet Jorden taremot 342 W /m 2 och strålarut likamycket om vihartemperaturbalans.eftersom vinu har förändrat atmosfärensegenskapersläpperviinte ut likamycket som förut,vilket ledertilen ökande temperatur.föratt balansskauppnåskrävsatt temperaturen höjsoch enligt Figur2 kanske den behöverhöjasmed 8 graderc även om viinte ökarhalten CO 2 ytterligare.stefan Boltzmannslag kan användasföratt beräknahurmycket energi,som lagraspersekund och m 2 just nu (P). P = 342(1-((273+15)/(273+15+8)) 4 )= 36 W /m 2 Om dennaeffekt riktasenbart mot isarnaså harde smält tilvatten inom 29 år.om viantaratt hälften gårtilisoch hälften tilatt värmaland och vatten så finnsisen kvartilcaår27.m en uppvärmningen accelererareftersom myndigheternainte görnågot.därförkan man fruktaatt prisernapå kustnärafastigheterkan börjafalladrastiskt redan inom ca1 årnärtidsförloppet för klimatändringen börjarklarnaäven förallmänheten.

Örjan Halberg 28-8-16 D 4 Resultat Den bästapassningen erhö lsnärden karakteristiskatidskonstanten var113 årvid en stationär temperaturhöjning på 5,45 graderefteren CO 2 -höjning av 1 ppm.itidigare rapporterfrån IPCC har man sagt att den karakteristiskatiden föratmosfärensuppvärmning är12-15 år,vilket stämmer utm ärktm ed våranalysav faktiskadata.figur5 visarrapporterade och projicerade datafördet fall att CO 2 -halten stabiliserasredan år21 efteren totalhöjning av 12 ppm.utsläppen av CO 2 kommerinte att upphöraår21 varförtemperaturhöjningen kommeratt bliavsevärt högre. Accppm Reported Temp IPCC model Our model CO2 increase (ppm) 12 1 8 6 4 2 6, 5, 4, 3, 2, 1, Temp increase (C) 18 19 2 21 22 23, Figur5.Projicerad temperaturhöjning om CO 2 -halten stabiliserasredan från 21. IFigur5 haräven lagtsin den uppskattning som IPCC hargjort fördet fallatt halten CO 2 stabiliseras redan från år21.en analysav IPCCsprojiceringarvisaratt man därnu harantagit en karakteristisk tid på bara35 åroch en temperaturhöjning av endast 1,1 C från 1 ppm CO 2.Figur6 visarmeri detaljatt IPCCsmode linte alsstämmeröverensmed historiskadata. Figur6.Temperaturökning som svarpå ökad CO 2 -halt enligt historiskadataoch de två mode lerna

Örjan Halberg 28-8-16 D 5 Slutsatser Ingenting tyderpå att IPCC harrätt närman sägeratt temperaturen endast kommeratt stigamed,6 graderom vislutarökaco2-halten från år21. Analysen avredan uppmättadatastödjerhypotesen att 1 ppm ökning av CO 2 -halten kommeratt höjatem peraturen m ed betydligt m erän 1,1 graderc,närm are bestäm t att ökningen blir5,45 grader C per1 ppm höjning av CO 2 iatmosfären.se ref.[1-2] förlänkartilbakomliggande IPCC-material mm. Referenser 1. Halberg Ö.The thermalresponse to increasing CO2.http://hir.nu/CO2.htm 2. Hallberg Ö. Re: Climate change. BMJ, web published 28-1-31 http://www.bmj.com/cgi/eletters/336/7637/165#188699