Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel Länsstyrelsen Skåne Kontrollenheten Länsstyrelsen Skåne Kontrollenheten 291 86 Kristianstad Telefon 040-25 20 00 www.lansstyrelsen.se/skane Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 601-2988-13 ISBN: 978-91-87423-00-0 Rapportnummer: 2013:01 Layout: Tryckeri: Helena Pettersson Länsstyrelsen Skåne Tryckdatum: 2013-02-05 Omslagsbild: Bild nr 15, 20, 21: Övriga bilder Länsstyrelsen Ingemar Arvidsson Länsstyrelsen
Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll i den här broschyren. Titta på bilderna och läs texten, så kan du undvika de vanligaste felen. Vi som jobbar på Kontrollenheten är medvetna om att det är mycket att hålla reda på och att många anser att det är ett krångligt regelverk. Att vara påläst och veta vilka villkor som gäller för de stöd man söker är en sak som kan bidra till en felfri kontroll. Även om du inte söker nya åtagande i år kan det vara nyttigt att gå in på Jordbruksverkets hemsida och repetera villkoren för de stöd du har, kanske är det något som ändrat sig eller så hittar du något nytt som du inte tänkt på innan. Det gäller också att hålla reda på vilka stöd man har på vilket skifte. Med gemensamma krafter kan drömmen bli till verklighet! Länsstyrelsen Skåne, Kontrollenheten 2013
Innehållsförteckning 1. GÅRDSSTÖD...5 1.1 Arealfel...5 1.1.1 Lägre areal vid kontroll...5 1.2 Tvärvillkorsfel....5 1.2.1 Sly och dåligt underhållen åkermark...5 1.3.1 Mycket dåligt betade betesmarker...5 2. MINSKAT KVÄVELÄCKAGE...6 2.1 Dåligt etablerad fånggröda...6 2.2 Otillåtna åtgärder....6 3. SKYDDSZONER...8 3.1 Håll koll på bredden....8 3.2 Anslutning till vatten...8 3.3 Dålig gröda...9 3.4 Skador på vegetationen...9 3.5 Dikesrensning...9 3.6 Håll efter sly....9 4. VALLAR... 10 4.1 Håll koll på vallgrödan.... 10 4.1.1 Vallar som ofta underkänns vid kontroll... 10 4.1.2 Vallar med inslag av maskros eller kvickrot.... 14 5. CERTIFIERAD EKOLOGISK ELLER KRETSLOPPSINRIKTAD PRODUKTION, VÄXTODLING... 15 5.1 Bristfällig dokumentation... 15 5.2 Dålig vallgröda... 15 5.3 Olika grödor ger olika ersättning... 15 6. VÅTMARKER.... 16 6.1 Delar av våtmarken är uppodlad.... 16 6.2 Bebyggelse...17 6.3 Utfodringsplatser...17 6.4 Igenväxning....17 6.5 Plantering.... 18 6.6 Ohävd... 18 6.7 Vad händer om man bryter mot våtmarksreglerna?... 18 7. UTVALD MILJÖ - FÅGELÅKER... 19 7.1 Gles gröda och hög ogräsförekomst... 19 8. BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR.... 20 8.1 Sök inte på områden som inte är stödberättigade... 20 8.2 Igenväxning.... 20 8.3 Avbetning... 20 8.4 Avbetningsanmärkning i kontrollresultatet... 21 8.5 Upptrampade betesmarker... 21 8.6 Du har åtagande men marken sköts inte längre... 21
1. Gårdsstöd 1.1 Arealfel 1.1.1 Lägre areal vid kontroll Vid kontroll av gårdsstödet konstateras ofta en lägre areal än vad brukaren uppgett i SAM. Detta resulterar i ett arealfel som kan leda till sanktion. Mark som inte används som jordbruksmark t.ex. övergivna betesmarker eller åkermark som används för permanent uppställning av maskiner ska inte tas upp i SAM ansökan. Bild 1. Permanent upplagsplats - ej jordbruksmark. 1.2 Tvärvillkorsfel 1.2.1 Sly och dåligt underhållen åkermark De flesta tvärvillkorsfel som upptäcks på åkermark handlar om att flerårigt sly växer in från kanterna samt eftersatt underhåll av dränering och diken. Detta kan leda till avdrag och påverka utbetalningen av samtliga stöd. Putsar du marken årligen och ser till att dräneringen fungerar är detta sällan ett problem. 1.3.1 Mycket dåligt betade betesmarker Det vanligaste tvärvillkorsfelet på betesmarker med gårdsstöd är att de inte betas tillräckligt. Kravet på avbetningen är inte lika hårt för gårdsstödet som för miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Hela skiftet ska dock vara betespåverkat senast den 31 oktober. Vad är tvärvillkor? Tvärvillkoren består av regler som syftar till att bevara jordbruksmarken i gott skick, förbättra den yttre miljön och djurmiljön, minska smittspridning och få säkrare livsmedel. De flesta reglerna finns i den svenska lagstiftningen och gäller oavsett om du söker stöd eller inte. Kontroll av tvärvillkor Länsstyrelsen kontrollerar att de som söker stöd följer tvärvillkoren men också andra myndigheter kontrollerar regler som är tvärvillkor, t.ex. kommunerna i sin miljöskyddstillsyn. De brister som upptäcks vid kontrollerna kan leda till avdrag på stöden. 5
2. Minskat kväveläckage I ersättningen för minskat kväveläckage finns två åtgärder du kan få ersättning för fånggröda och vårbearbetning. Olika villkor gäller för åtgärderna, läs mer om de mest förekommande felen vid kontroll här nedan. 2.1 Dåligt etablerad fånggröda Om du söker ersättning för att så in fånggröda, i eller efter en huvudgröda, måste du se till att den blir väl etablerad dvs. det ska finnas välutvecklade fånggrödeplantor jämnt spritt över hela skiftet. Fläckvis bra etablering räcker inte. Observera att det är den insådda fånggrödan som du får betalt för. Skiften som domineras av spillsäd, kvickrot, vitgröe med mera är inte godkända trots att de ser gröna och frodiga ut. Du får bryta fånggrödan tidigast 20 oktober. Bild 2. Ej godkänd gräsfånggröda i majs. Observera att fånggröda i majs oftast underkänns vid kontroll. 2.2 Otillåtna åtgärder Före brytningsdatum får du inte slå, beta, köra upp, gräva ned ledningar eller på annat sätt skada fånggrödan. Tillfälliga upplag som skadar eller kväver fånggrödan t.ex. halmupplag, potatis- eller betstukor är inte heller tillåtna. Observera att skiften med fånggröda aldrig får följas av huvudgrödan vall. Detta gäller oavsett om det är en nysådd vall eller en övervintrad fånggröda. Bild 3. Gödselupplag på fånggrödeskifte är ej tillåtet eftersom det skadar fånggrödan. 6
2.3 Vårbearbetning = utebliven höstbearbetning Vårbearbetning innebär att marken ska ligga obruten fram till årsskiftet. Marken får alltså inte vara bearbetad, söndertrampad, sönderkörd eller kemiskt bekämpad. Upplag av potatis eller betor som innebär att det blir skador i samband med transport och leverans är inte heller tillåtet. På det nya året ska skiftet brytas och ny huvudgröda etableras. Håll koll på vilka skiften som du sökt vårbearbetning på så att du inte bearbetar eller sprutar dom av misstag! Bild 4. Skifte som är kemiskt bekämpat till vänster i bild och bearbetat till höger. Detta är ej tillåtet innan sista brytningsdatum för vårbearbetning, oavsett om du sökt fånggröda eller ej. 2.4 Ändra ansökan om utbetalning Har du inte aviserats kontroll kan du dra tillbaka fånggröda/vårbearbetning under hela året. Efter en kontroll kan du däremot bara dra tillbaka skiften där fånggrödan/ vårbearbetningen är godkänd alternativt kontrollen skedde innan sista sådatum för respektive fånggröda och den inte var sådd vid kontrolltillfället. Skicka in ändringen till Länsstyrelsen innan du utför någon åtgärd i praktiken! Om det inte går att så oljerättika/vitsenap eller fånggröda efter potatis/grönsaker före sista sådatum, 20 augusti respektive 1 oktober är det viktigt att dra tillbaka ansökan före dessa datum. Har du haft kontroll eller är osäker på vad som gäller, kontakta Cecilia Ingvarsson tfn 044-25 26 26. 7
3. Skyddszoner 3.1 Håll koll på bredden Skyddszonen ska vara minst 6 meter bred längs hela sträckan. Om man inte är uppmärksam när man bearbetar angränsande skiften är risken stor att skyddszonen minskar lite i bredd för varje år. Har zonen blivit för smal ska den breddas och vegetationen repareras omgående. Observera att skyddszonen ska ligga på åkermark. Därför mäts skyddszonen från sista plogfåran, inte från vattenområdet. Bild 5. Ej tillräckligt bred skyddszon. Pilen visar skyddszonens slut mot vattenområdet. 3.2 Anslutning till vatten Zonen ska ligga i anslutning till vattendrag som är vattenförande året om alternativt utmärkt på topografiska kartan. Detta innebär att det inte får finnas något annat ägoslag mellan zonen och vattendraget. Breda träd- och buskridåer liksom gamla rensvallar är vanliga exempel på annat ägoslag som bryter anslutningen. Bild 6. Tät ridå med buskar bryter anslutning till vattenområdet och skyddszonen underkänns. Bild 7. Jordvall mellan dike och skyddszon. Anslutning till vatten saknas och skyddszonen underkänns. 8
3.3 Dålig gröda Zonen ska vara bevuxen med gräs och vegetationen kan alltså inte bestå av endast brännässlor och andra ogräs. För att klara detta under hela åtagandeperioden bör man putsa årligen. Har nässlor och problemvegetation redan tagit över måste du putsa flera gånger per säsong för att gräset ska komma tillbaka. Bild 8. Kirskål har ersatt gräset på den vänstra delen av zonen och grödan underkänns. 3.4 Skador på vegetationen Vegetationen ska ligga obruten under hela åtagandeperioden. Du får givetvis använda din skyddszon att köra på men var försiktig så att grödan inte skadas. Bild 9. Grödan på zonen är skadad och måste repareras omgående. 3.5 Dikesrensning Vid dikesrensning får du tillfälligt lägga rensmassor på din skyddszon. Du måste dock ta bort rensmassorna och se till att växtligheten är återställd senast sista sådatum 30 juni. 3.6 Håll efter sly För zonen gäller samma skötselkrav som på all annan åkermark, dvs. de ska vara fria från sly. Genom att putsa vegetationen årligen klarar du även detta krav. 9
4. Vallar Var noga med vilka vallar du söker miljöersättning för! Om du har kompensationsbidrag alternativt åtagande för vallodling och certifierad ekologisk produktion får du ersättning för vall som sökts in med grödkod 50 i SAM-ansökan. Villkoren varierar mellan ersättningarna men en sak är densamma, det vill säga, vallgrödan får inte bli för dålig. 4.1 Håll koll på vallgrödan Enligt reglerna ska vallen ursprungligen vara sådd med vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av dessa. Grödan får åldras och övergå i en mer naturlig vegetation med inslag av smakliga gräs och örter men se upp så den inte blir för dålig. Skiften med vallkaraktär där vegetationen blivit gles eller fått stort inslag av t.ex. mossa, veketåg, tuvtåtel, älggräs, skräppor, nässlor eller andra ogräs är inte godkända och måste förnyas för att uppfylla stödvillkoren. Ett alternativ är att anmäla dem med grödkod 49 i SAM-ansökan, vilket enbart ger utbetalt i gårdsstödet. 4.1.1 Vallar som ofta underkänns vid kontroll Varje år underkänns många vallar i kontroll på grund av att grödan är för dålig. Fyra typer är definitivt överrepresenterade: gamla vallar som använts till bete under mycket lång tid ogödslade vallar i kombination med magra marker blöta marker med bristande dränering söndertrampade marker p.g.a. högt djurantal eller bete under blöta perioder Bild 10. Hårt betade hästhagar Skiftet är uppdelat i smala hagar som betas hårt. Fläckvis finns det ytor som klarar grödkravet men vid in- och utsläpp är marken upptrampad och längre in i hagen finns gödselrator. Om de dåliga ytorna överväger underkänns grödan. 10
Bild 11. Vinterhagar/rasthagar Om man har hög beläggning, eller djur på marken under blöta perioder, är risken stor att marken blir helt upptrampad. Bilden visar hur ett sådant skifte kan se ut på sommaren. Vegetationen som har etablerat sig är gles och består uteslutande av ogräs såsom målla, trampört, groblad och vitgröe. Grödan på bilden underkänns. Bild 12. Ogödslade vallar på magra marker Grödan utgörs av en gles gräsvegetation med inslag av lågvuxna arter som klarar näringsfattiga förhållanden ex. gråfibbla. Grödan på bilden underkänns. Bild 13. Ogödslade vallar på magra marker. Grödan på bilden underkänns. 11
Bild 14. Tuvtåtel Tuvtåtel är osmaklig med svårnedbrytbara blad vilket gör att tuvan blir större och större om marken enbart betas. Enstaka tuvor är ingen fara men när det börjar bli spritt över större ytor underkänns grödan. Grödan på bilden underkänns. Bild 15. Tuvtåtel Grödan på bilden underkänns. Bild 16. Veketåg i betesvallar Veketåg förekommer på blöta marker och tuvigheten förstärks av bete eftersom djuren ratar den. Enstaka tuvor är ingen fara men när det börjar bli spritt över större ytor underkänns grödan. Grödan på bilden underkänns. 12
Bild 17. Näringsrika, äldre vallar med nässlor På näringsrika, äldre vallar kan nässlor konkurrera ut en stor del av gräsvegetationen. Om vallarna används till bete är det vanligt att nässlor etablerar sig i täta bestånd där man haft utfodringsplatser eller t.ex. timmer- och risupplag. När nässlorna dominerar underkänns grödan. Bild 18. Skräppor Skräppor har ett stort bladverk och pålrot och konkurrerar effektivt ut övrig vegetation. När skräppor dominerar underkänns grödan. En tät grässvål förebygger problemen så undvik tramp- och körskador. Grödan på bilden underkänns. Bild 19. Dominans av mossa med enstaka strån av gräs. Grödan på bilden underkänns. 13
Bild 20. Äldre vall på blöt, delvis översvämmad mark Vallgräset har ersatts av arter som klarar blöta förhållanden under längre tider. På bilden ser man bl.a. revsmörblomma och tuvtåtel. Bilden är tagen på våren och vegetationen har ännu inte riktigt kommit igång vilket gör att det finns ytor som helt saknar vegetation. Grödan på bilden underkänns. 4.1.2 Vallar med inslag av maskros eller kvickrot Maskros och kvickrot är exempel på arter som kan finnas i relativt stor utsträckning utan att vålla problem. Om arterna tar överhanden finns dock risken att vallen blir gles vilket leder till att grödan underkänns. Bild 21. Godkänd äldre vall med inslag av maskros eller kvickrot 14
5. Certifierad ekologisk eller kretsloppsinriktad produktion, växtodling 5.1 Bristfällig dokumentation Vid kontroll av certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion genomförs en kortare intervju med lantbrukaren. Kravet är att det ska finnas en skriftlig dokumentation på växtföljd, utsäde, gödsling och övriga åtgärder. Använt utsäde ska även kunna styrkas med hjälp av kvitton, fakturor eller utsädessäckar. Ett vanligt fel är att man glömt dokumentera hur mycket gödsel som spridits på de olika skiftena eller att utsädet inte varit ekologiskt. Genom att använda sig av en växtodlingsplan och hålla den uppdaterad under året underlättar man både för sig själv och kontrollanten. Jordbruksverket har utformat dokumentationsmallar för både växtodling och djurhållning som du kan använda. De finns att hämta på Jordbruksverkets hemsida: www.jordbruksverket.se. Bild 22. Använt utsäde kan styrkas med hjälp av utsädessäckar. Bilden visar ej godkänt utsäde för ekologisk produktion. 5.2 Dålig vallgröda Tänk efter vilka vallar som du söker in i denna ersättning. När det gäller kravet på gröda ska vallarna uppfylla villkoren för vallstöd, se tidigare avsnitt. 5.3 Olika grödor ger olika ersättning Det är viktigt att den areal som redovisas i SAM överensstämmer med det som växer på skiftet eftersom olika grödor ger olika ersättning. 15
6. Våtmarker För våtmarker finns det olika typer av åtaganden med snarlika regler. Vilken typ av åtagande man har beror på när våtmarken anlades. Villkoren varierar mellan ersättningar men en sak är densamma, det vill säga våtmarkerna ska skötas så att deras värde för miljön består. 6.1 Delar av våtmarken är uppodlad Det händer att våtmarker som ligger i anslutning till åkermark delvis är uppodlade vid kontroll. Våtmarkens gränser fastställdes i samband med att du gick in i åtagandet och som lantbrukare är du skyldig att hålla reda på var gränsen går. Titta på kartan över våtmarken för att se dess avgränsning eller märk ut den med stolpar eller liknande för att undvika att plöja innanför våtmarkens gräns. Kan du inte hitta kartan från slutbesiktningen skickar vi gärna en ny! Bild 23. Det gulstreckade området ingick ursprungligen i våtmarken men har nu plöjts upp och brukas som åkermark tillsammans med intilliggande skifte. Bild 24. Håll koll på gränserna! Märk gärna ut våtmarkens yttergräns mot åker. Är du osäker jämför mot kartan från slutbesiktningen. 16
6.2 Bebyggelse Vid kontroll av markanvändningen upptäcks ibland att delar av våtmarken har tagits i anspråk för bebyggelse av till exempel hus, stallar, vindskydd eller liknande. Bild 25. Området närmast våtmarken har stensatts och används som tomtmark. 6.3 Utfodringsplatser I våtmarker som har beviljats stöd är det oftast inte tillåtet att utfodra djur. Små bethögar och utfodringsplatser för vilt är vanligt förekommande vid kontroll. För att undvika problem är det bättre att placera dessa utanför den fastställda våtmarksarealen. Bild 26. Att utfodra vilt med t.ex. betor är oftast inte tillåtet inom våtmarksområdet. 6.4 Igenväxning För de flesta våtmarker gäller att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort. Det kan finnas undantag då buskar ska stå kvar för att gynna biologisk mångfald, titta i villkoren vad som gäller för just din våtmark. 17
6.5 Plantering Ett annat fel som upptäcks vid kontroll är att våtmarken eller delar av den har planterats med buskar, träd eller energiskog. I vissa fall kan detta vara tillåtet, se i ditt slutbesiktningsprotokoll. 6.6 Ohävd Om du det aktuella året sökt utbetalt för bete eller slåtter av våtmarken ska den också betas eller skördas. För att slåttervillkoret ska vara uppfyllt ska den avslagna växtmassan föras bort från våtmarken. Du har betessäsongen på dig att uppfylla villkoret. Om avbetningen underkänts i kontroll men därefter blivit tillräckligt avbetad eller en skörd har tagits hör av dig till Länsstyrelsen så kommer vi ut och tittar på avbetningen igen. Bild 27. Vegetationen får inte lämnas kvar på marken vid slåtter utan måste föras bort. 6.7 Vad händer om man bryter mot våtmarksreglerna? Våtmarken ska skötas och bevaras under hela åtagandeperioden. Om man bryter mot något av villkoren kan det leda till avdrag på stödet eller att man inte får något utbetalt det aktuella stödåret. Man kan även bli ålagd att återställa våtmarken. Om villkorsbrottet bedöms vara allvarligt kan åtagandet komma att hävas och man kan bli återbetalningsskyldig. Undantag från våtmarksreglerna kan förekomma. Ta reda på vad som gäller just din våtmark, det står i åtagandebeslut, slutbesiktningsprotokoll och i beslut om projektstöd eller miljöinvestering om det beviljats för våtmarken. Om du är osäker eller har frågor om våtmarker kontakta stödansvarig Helena Sigesgård på tel 044-25 20 42. 18
7. Utvald miljö - Fågelåker Fågelåker är en insats inom utvald miljö. För att få ersättning ska du lämna spannmålen oskördad och åkermarken oplöjd hela året. Fågelåker ska inte jämnställas med en viltåker eller träda utan syftet med ersättningen är att gynna övervintrande och flyttande fåglar. 7.1 Gles gröda och hög ogräsförekomst Ett vanligt fel som påträffas vid kontroll är att grödan är gles och vegetationen istället domineras av ogräs. För låg utsädesmängd, otillräcklig bearbetning innan sådd eller för dålig ogräsbekämpning är ofta orsaken. Spannmålen eller spannmålsblandningen ska odlas med sikte på god skörd vilket innebär att man bör etablera fågelåkern på samma sätt som en vanlig spannmålsgröda. Enda skillnaden är att kemiska växtskyddsmedel inte får användas. För att minska ogräsförekomsten kan man använda sig av de metoder som används inom ekologisk produktion t.ex. fördröjd sådd och falsk såbädd eller genom att låta fågelåkern flytta runt på blocket mellan åren. På Jordbruksverkets hemsida, www.jorbruksverket.se, hittar du informationsbladet Så här anlägger du en fågelåker. Bild 28. Dominans av ogräs med enstaka plantor av spannmål godkänns inte. 19
8. Betesmarker och slåtterängar Betesmarker är de marker där Länsstyrelsen upptäcker mest problem vid kontroll. Igenväxning och dålig avbetning står för de största avvikelserna men vi ser också att det söks på marker som inte är ersättningsberättigande. 8.1 Sök inte på områden som inte är stödberättigade Tänk på att områden med lågt fodervärde som domineras av t.ex. veketåg, älggräs, brännässlor och skräppor, inte är att betrakta som betesmark. Vid en kontroll är vi tvungna att rita bort dessa områden från arealen om de överstiger 100 m 2. 8.2 Igenväxning Ett vanligt problem i betesmarker är igenväxning. Observera att igenväxning inte bara utgörs av buskar och sly utan även kan bestå av träd, oavsett ålder. Om man inte kontinuerligt håller efter buskar och sly blir områdena på sikt otillgängliga för djuren. När otillgängliga områden överstiger 100 kvadratmeter är de inte längre godkända som betesmark och tas bort från arealen. För särskilda värden kan undantag göras om det finns naturvärden knutna till buskagen. Din betesmark ska vara fri från igenväxning redan då du ansöker om ett åtagande. Bild 29. Igenväxning kan även vara äldre träd. 8.3 Avbetning Betesmarker ska betas årligen och vid betessäsongens slut ska vegetationen vara välbetad. Observera att svårskötta partier såsom fuktiga områden med veketåg och starr inte behöver vara lika välbetade som områden med smakligare vegetation. Väljer du att putsa dessa områden är det lämpligt att göra det under betessäsongen så att djuren kan äta en del av den avslagna vegetationen. I annat fall måste du föra bort växtmassan. Om du har svårbetade marker eller partier kan det vara lämpligt att endast söka gårdsstöd på dessa eftersom kravet på avbetning då är lägre. 20
8.4 Avbetningsanmärkning i kontrollresultatet En vanlig missuppfattning angående betesmarkskontrollerna gäller avbetningen. Vid tidiga kontroller är betesmarkerna av naturliga skäl inte färdigbetade, vilket kontrollanten är väl medveten om. En notering om detta måste dock göras vilket medför att uppgiften visar sig som ett Ej uppfyllt villkor i det kontrollresultat som skickas ut efter fältkontrollen. Om det står Ja i kolumnen Kan åtgärdas innebär det att du har betessäsongen på dig att uppfylla villkoret. Står det ett Nej är avbetningen underkänd i årets kontroll. Om avbetningen underkänts i kontroll men därefter blivit tillräckligt avbetad hör av dig till oss. 8.5 Upptrampade betesmarker På betesmarker med åtagande är naturvärdena ofta knutna till vegetationen och man får därför inte göra något som skadar grässvålen under åtagandeperioden. Framförallt under höst och vinterhalvåret är många marker vattenmättade och grässvålen mjuk och trampkänslig. Söndertrampade marker ger anmärkning vid kontroll och det är därför viktigt att man tänker igenom vilka marker som ska användas under vinterhalvåret och om det är förenligt med ersättningen. Bild 30. Söndertrampad grässvål i betesmark, godkänns ej i kontroll. 8.6 Du har åtagande men marken sköts inte längre Om du vill dra tillbaka ett åtagande räcker det inte att låta bli att ta med skiftet i SAM-ansökan. Du måste meddela Länsstyrelsen skriftligen att åtagandet ska dras tillbaka. Om åtagandet dras tillbaka mitt i en åtagandeperiod kommer en återkravsutredning göras för de år som utbetalning redan skett. I de fall som åtagandet inte dras tillbaka utan endast stryks i SAM ska markerna fortfarande skötas enligt gällande regler åtagandeperioden ut. 21
www.lansstyrelsen.se/skane