De företag som inte fyllde i alla svar tog Swedwatch kontakt med per telefon och e-post.



Relevanta dokument
Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

MALL FÖR BEDÖMNING AV SVAR FRÅN LEVERANTÖRERNA

Arbetsrättsliga villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Lisa Sennström Upphandlingskonferensen 23 november 2017

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Hållbarhetsregler för leverantörer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av bärbara datorer

Bilaga Uppförandekod för Leverantörer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

SOS Alarms uppförandekod för leverantörer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer

Corporate Social Responsibility

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

För upphandlare: vägledning och bedömning vid avtalsuppföljning av socialt ansvarsfull produktion

POLICY. Uppförandekod för leverantörer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Problemen känner du redan till.

Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

ISO En standard om ta samhällsansvar


Nytt program för upphandling och inköp. Stefan Nordin stadsledningskontoret

VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE

TEXTILE SOLUTIONS. Leverantörsbedömning

Diplomering av Stockholms stad som Fairtrade City Ansökan till Fairtrade Sverige

Enkätundersökning 2009

VINGA GIFTCARDS WINTER HOLIDAYS 2018

Uppförandekod för leverantörer Antagen KL

Säkerhet i fokus. Ansvarskod för leverantörer

Livscykelanalys av färg

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

Indikator Beskrivning Sida Kommentar

fagerhult group Code of Conduct

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Västa Götalandsregionens Strategidokument. avseende. Sociala aspekter i samband med upphandling

En vägledning i vårt dagliga arbete

Policy för inköp och upphandling

ERICSSONS Uppförandekod

Strategisk Planering. Etiska krav och rutiner för uppföljning på stenprodukter och andra byggprodukter

Lägesrapport från Folksam. Test av utomhusfärger, våren 2004.

CSR. Utbildningens innehåll: - Vad är CSR? - Kan man öka sin lönsamhet med CSR?

LK Gruppens uppförandekod för leverantörer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer

UPPFÖRANDEKOD Hako Ground & Garden AB

ja till socialt ansvar

Migrationsverkets uppförandekod för leverantörer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Hållbarhetsrapport för TuJo - Koncernen

Vad är Global Compact?

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

Habo Gruppen AB UPPFÖRANDEKOD

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

Nyckel som hjälper dig att tolka tabellerna. Innehåll

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Våra etiska regler Uppförandekod

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

e-kommunikation i byggbranschen

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

ÅRSBERÄTTELSE 2004 Bilaga 1:1 Leverantörer 12:1. Det är hela tiden en avvägning mellan kostnad och miljöpåverkan

Bristande miljö- och etikkontroll i Kina

Så kan VGR bli en Fairtrade-region. Ägarutskottet

Rutin för att ställa och följa upp etiska krav i Lunds kommuns upphandlingar

NÄST PÅ TUR: KLÄDER En konsumentundersökning om svenskarnas beteende, attityd och kunskap om hållbar textilkonsumtion

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod

Sinfras uppförandekod för leverantörer

Betyg Namn Varumärke Grön Sylitol Bio-Innefärg, Caparol Grön Sylitol Bio-Innefärg,vit Caparol

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens Uppförandekod

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Inköpspolicy för Nyköpings kommunkoncern. Antagen av kommunfullmäktige

Infranords uppförandekod

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS

CHANGE YOUR SHOES VEM TAR ANSVAR FÖR SKOARBETAREN? En undersökning av 23 europeiska skoföretags hållbarhetsarbete

Byggmiljöguide. Folksam 2010

Västsvenska företag och Tull

Regenber g & Hansson

15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden

OMGIVNINGSPÅVERKANSRAPPORTEN 2017 BYGGHERRAR & OMGIVNINGS- HANTERING

Införande av en uppförandekod för leverantörer Motion (2010:13) av Ann-Margarethe Livh (V)

The Academy for Human Rights in Business

Uppförandekod (Code of Conduct)

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER Etikguiden. Att göra etiska köp

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Kompetenscenter. Lean Wood Engineering

Transkript:

Inledning Swedwatch har på uppdrag av Folksam undersökt de företag som listas i Byggmiljöguiden, utifrån deras arbete med socialt ansvar i produktions- och leverantörsledet. Uppdraget har varit att till Folksam leverera en tabell och en analys av hur och i vilken utsträckning byggföretagen arbetar med att minimera riskerna för brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt i produktionen av de varor som marknadsförs i Byggmiljöguiden. Undersökningen innefattar också hur företagen följer upp miljömässiga krav i produktionen. Av: Kristina Areskog Bjurling och Jerker Thorsell Ansvarig utgivare: Viveka Risberg Maj 2010 2

Sammanfattning Produktionen av varor och tjänster blir allt mer globaliserad. Produktionskedjan är ofta komplex och underleverantörer och insatsvaror finns över hela världen. Både lättare och tyngre industriproduktion sker allt oftare i så kallade låglöneländer, det gäller inte minst byggbranschen. De varor som marknadsförs i Byggmiljöguiden har inte sällan sina rötter i låglöneländer i Asien. Produktion eller underleverantörer i låglöneländer innebär stora möjligheter för både köpare och säljare. Men det innebär också risker. I många länder och regioner med låga produktionskostnader är det vanligt att bryta mot såväl nationella arbetsrättslagar som FN:s konventioner. Det finns även stora brister i hanteringen av produktionens miljöeffekter i många av dessa länder. I bifogad tabell (bilaga 1) analyseras de företag som finns med i Byggmiljöguiden utifrån hur de jobbar för att minimera riskerna för brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i produktionen av de varor som säljs. Undersökningen baseras på att alla företag har fått svara på en enkätundersökning. 60 procent av de undersökta företagen svarade att de inte säljer några varor med ursprung i låglöneländer. Det är troligen en sanning med modifikation. Flera företag köper via grossister i Europa och har bristande kunskaper om huruvida dessa i sin tur köper insats- eller råvaror från låglöneländer. Åtta företag valde att inte svara alls. Detta har Swedwatch tolkat som att de ännu inte påbörjat något socialt eller miljömässigt ansvarsarbete i låglöneländer. De 24 företag som svarade att de säljer varor som helt eller delvis har sitt ursprung i låglöneländer fick svara på fem följdfrågor om hur de hanterar de risker det innebär. Det handlar om huruvida de känner till var produktionen sker, om de gjort någon riskanalys, om de ställer krav på miljö och etik, samt om de följer upp kraven. Svaren har bedömts från grönt, via gult till rött där grönt står för bäst och rött för sämst. Flera bolag som handlar med låglöneländer har ännu inte påbörjat något etiskt inköpsarbete. Samtidigt är det glädjande att notera att flera företag, under arbetet med denna undersökning, verkar ha tagit intryck av frågorna och sagt sig påbörja ett mer aktivt inköpsarbete kring dessa frågor. Det visar att Folksam kan påverka byggvarubranschen till att ta ett ökat socialt och miljörelaterat ansvar. 3

Metod Information om företagen har inhämtats med hjälp av en enkätundersökning som skickats till de kontakter Swedwatch fått av Folksam. Swedwatchs bedömning är att EU-länder och andra höginkomstekonomier som USA, Kanada och Australien inte definieras som riskländer. Den första frågeställningen rörde därför huruvida företaget säljer någon eller några varor med ursprung i låglöneländer 1. Frågan gällde hela eller delar av produktionen och både egen och inköpt produktion. De företag som svarade nej på den frågeställningen bedömdes i den här undersökningen inte utifrån ett riskperspektiv. De företag som svarade att de säljer varor med ursprung i låglöneländer fick svara på fem övergripande frågor om huruvida de har information om var produktionen sker, om de har gjort någon riskanalys, om de ställer några krav på produktionsenheter och underleverantörer, samt om det finns rutiner för att följa upp de sociala och miljömässiga krav som ställs (se bilaga 3). Till varje huvudfråga ställdes även cirka två följdfrågor. Syftet med frågorna var att få en bild av om, och i så fall hur, företagen jobbar med att hantera de risker som finns i länder där de har produktion, underleverantörer eller varifrån de importerar viktiga råvaror. Med hjälp av påminnelser, uppföljande telefonsamtal och i några fall nya adressuppgifter fick samtliga företag information om enkäten. Sammanlagt 79 företag tillfrågades. Åtta av dessa valde att inte svara på frågorna, trots påminnelse per e-post och telefon. 24 av företagen svarade att de säljer någon eller några varor med ursprung i låglöneländer. 47 svarade att de inte gör det. Resultatet redogörs i bilaga 1 och 2. Swedwatch utformade en bedömningsmall utifrån frågorna som låg till grund för analysen (se bilaga 4). Eftersom den stora majoriteten respondenter gav begränsad information om varje delfråga valde vi att göra en färgkodning per huvudfråga. Svaren bedömdes från grönt, via gult till rött där grönt står för bäst och rött för sämst. Om respondenten svarar ja och kan redogöra för detaljer ges grönt, om företaget svarar delvis eller ja men ger ofullständig information och inte svarar på någon följdfråga ges gult och om företaget svarar nej eller inte alls ges rött. De företag som inte fyllde i alla svar tog Swedwatch kontakt med per telefon och e-post. Alla företag som har bedömts har delgetts resultatet, samt information om hur bedömningen gjorts. De fick sedan möjlighet att komplettera information om de ansåg att de blivit felbedömda, något som flera företag också gjorde. 1 Låglöneländer definieras här utifrån Världsbankens klassificering av inkomstnivåer. De länder som inkluderas är Upper-middle-income economies (46), Lower-middle-income economies (55), och Lowincome economies (43). Undantag görs dock för länder som är medlemmar i EU. Se vidare: http://web.worldbank.org/wbsite/external/datastatistics/0,,contentmdk:20421402~pagepk:641331 50~piPK:64133175~theSitePK:239419,00.html 4

Resultat Resultatet av undersökningen är bland annat att tretton av företagen får röd markering, vilket betyder att de till övervägande del inte har påbörjat något etiskt inköpsarbete 2. Flera av företagen kände inte ens till exakt var någonstans produktionen är förlagd, något som är avgörande för att kunna ha kontroll över miljö och sociala förhållanden vid produktionen. Ett av de första stegen företag bör vidta för att påbörja ett etiskt inköpsarbete är att genomföra en analys av vilka risker det finns för miljö och/eller sociala problem i produktionen. Anmärkningsvärt nog är det bara två av företagen som genomfört en fullgod riskanalys. Några av företagen svarade att de hade genomfört en riskanalys, men utan att kunna redogöra detaljerat för vad detta innebar. När det gäller att ställa krav på villkoren i produktionen var det förvånande nog fler företag som ställde sociala krav än miljökrav. Nio av 32 svarade att man ställde sociala krav, till exempel i form av en uppförandekod, och kunde referera till dessa krav. Endast fyra företag hade motsvarande miljökrav på produktionen i låglöneländer. Även om företagen uppgav att man ställde miljökrav var det få som kunde redovisa dessa krav. Endast tre av 31 företag bedöms ha fullgoda rutiner för att följa upp de sociala och miljökraven. I övrigt svarade 15 företag att man har vissa rutiner, men utan att kunna redogöra för dessa. Av de 24 företag som sade sig köpa in varor från lågkostnadsländer var det två företag som varken hade information om var produktionen sker, hade genomfört någon riskanalys eller inkluderade några sociala eller miljömässiga krav i inköpen. Bland de positiva resultaten kan Swedwatch konstatera att fyra företag (Kährs, ESSVE, Jotun och Weber) får godkänt (det vill säga grönt slutresultat). Dessa företag vet var produktionen är förlagd, ställer sociala och miljömässiga krav samt har rutiner för uppföljning. Tretton företag har inga röda markeringar, vilket betyder att de påbörjat arbete inom samtliga frågeområden. Analys En global trend är att en allt större del av olika former av produktion flyttas till låglöneländer. Det gäller i hög grad våra vanligaste konsumtionsvaror som kläder, hemtextilier, elektronik, skor och leksaker. Men det gäller även en hel del varor som förbrukas inom byggbranschen. Här finns byggskivor, färg, penslar, isolering och insatsvaror till golvbeläggning. Miljömässiga och sociala risker i produktionen av byggmaterial i lågkostnadsländer kan till exempel vara förekomst av barnarbete, diskriminering mot fackligt aktiva, brist på vattenrening i produktionen i leverantörsledet vilket leder till utsläpp och problem för lokalbefolkning eller inköp av träslag från utrotningshotad tropisk skog. Ökad global handel ger en ökad chans för fattiga länder att nå högre välstånd. Men för att handeln verkligen ska leda till en hållbar utveckling krävs att vissa grundläggande villkor är uppfyllda. De som arbetar ska åtnjuta grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. Förutom nationell lagstiftning 2 Här räknas även de åtta företag in som inte har svarat. 5

betyder det att man ska följa International Labour Organisations kärnkonventioner som bland annat handlar om rätten till organisering, icke barn- eller slavarbete, icke-diskriminering, rimliga arbetstider och en hälsosam arbetsmiljö. Förutom att arbetsrätten måste säkras ska miljöhänsyn tas genom till exempel rening av utsläpp, bortval av farliga kemikalier med mera. Eftersom många låglöneländer har en bristande uppföljning av arbetsrätts- och miljölagstiftning är det avgörande om importerande företag har ett aktivt etiskt inköpsarbete. Av samma skäl kan avsaknad av etiska krav medföra en stor risk för att företag direkt eller indirekt blir skyldiga till miljöförstöring och/eller kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet. 60 procent av de undersökta företagen svarade att de inte säljer några varor med ursprung i låglöneländer. En rimlig gissning är dock att flera företag köper via grossister i Europa och därmed inte känner till om dessa i sin tur köper in insats- eller råvaror från låglöneländer. En del av dessa varor har med stor sannolikhet delvis sitt ursprung i låglöneländer. Inom segmentet färg och lim verkar det generellt som att produktionen fortfarande till stor del finns i EU, medan hjälpmedel som penslar och rollers med mera görs i Asien och mestadels Kina. Här finns fortfarande inte något uppföljningsarbete för att säkerställa bra arbetsvillkor. Inom golv och byggskivor finns problematiken med inköp av tropiskt trä där företag riskerar att köpa in illegalt avverkat regnskogsträ. Flera företag i den branschen har dock påbörjat ett ambitiöst inköpsarbete för att minimera dessa risker. Vi kan konstatera att flera bolag som handlar med låglöneländer inte har påbörjat något etiskt inköpsarbete. Det är också tydligt att många företag ännu inte vill kännas vid ett utökat ansvar för sin leverantörskedja. Allting tyder på att kraven på ansvarstagande kommer att öka, därför krävs det att byggvarubranschen i sin helhet intensifierar sina ansträngningar inom detta område. Flera företag som Swedwatch har varit i kontakt med under arbetet med denna undersökning verkar ha tagit intryck av frågorna och sagt sig påbörja ett mer aktivt inköpsarbete kring dessa frågor, vilket är mycket positivt. Det visar att Folksam kan påverka byggvarubranschen till ett ökat socialt och miljörelaterat ansvarsarbete. 6

Har ej svarat Produktion i låglöneländer 3 Info om produktionen Riskanalys Sociala krav Miljökrav Rutiner Resultat Bilaga 1) Nr Företag 1 Alcro-beckers Ja 2 Armstrong World Industries AB Ja 3 3M Svenska AB 4 AB Gustaf Kähr Ja 5 Akzo Nobel Decorative Coatings AB Ja 6 Bona Kemi AB Ja 7 Caparol AB Ja 8 Casco 4 Ja 9 DalaFloda Group AB 10 Ecofix AB 11 Engwall o. Claesson AB 12 ESSVE Produkter AB Ja 13 Flügger AB Ja 14 Forbo Flooring AB Ja 15 Färgmakeri G Ottosson Ja 16 Föllinge Golv AB 17 Golvabia AB Ja 18 Gysinge Centrum för byggnadsvård AB 19 Höganäshuset AB Ja 20 Jotun Ja 21 Junckers Industrier AS Ja 22 Karl Ljungberg & Co AB/DLH Sverige Ja 23 Kärnsund Wood Link AB Ja 24 Liwell Kemi AB 25 Weber Ja 26 Nordsjö 5 Ja 27 Ovolin AB Ja 28 Rappgo AB 29 Pergo AB Ja 30 Siljan Wood Products AB Ja 31 Tarkett Sverige AB Ja 32 TM Progress AB Ja 8 7 2 9 4 3 5 15 15 8 14 15 14 10 15 15 14 14 13 3 Frågan gäller även inköp av varor genom grossist, agent eller leverantör samt gäller även inköp av insatsvaror och/eller råvaror. 4 Ägs av Akzo Nobel och har samma inköpsrutiner som Akzo Nobel Decorative Coatings AB. 5 Nordsjö är ett varumärke under Akzo Nobel Decorative Coatings AB och har samma inköpsrutiner. 7

Bilaga 2) Nummer Företag Produktion i låglöneländer 6 1 Alloc AB Nej 2 Ardex-Arki AB Nej 3 Berg & Berg AB Nej 4 Bostik Findley AB Nej 5 Byggelit AB Nej 6 Byggmästaren AB Nej 7 CC Höganäs Byggkeramik AB Nej 8 Combimix AB Nej 9 Englund-Gruppen AB Nej 10 Finja Betong AB Nej 11 Gyproc AB Nej 12 Hagmans Kemi AB Nej 13 Hempel Färg AB Nej 14 Hunton Fiber AB Nej 15 Huntonit AB Nej 16 Ivarsson Sverige AB Nej 17 Kasthall Mattor & Golv AB Nej 18 Kiilto AB Nej 19 Knauf Danogips GmbH Nej 20 Kulturhantverkarna Nej 21 Leif Arvidsson AB Nej 22 Lip Sverige Nej 23 Masonite AB Nej 24 Moelven Töreboda Limträ AB Nej 25 Nanosol AB Nej 26 Nordingrå Trä AB Nej 27 Nordiska Ekofiber NEF AB Nej 28 Paroc AB Nej 29 Pittsburgh Corning Scandinavia AB Nej 30 Rescon Mapei AB Nej 31 Roxull AB Nej 32 Saint-Gobain Isover AB Nej 33 Scanox Nej 34 Scanspac & Co KB Nej 35 Schaumann Wood AB Nej 36 Sika Sverige AB Nej 37 Stombergs Massiva Trägolv AB Nej 38 St Kopparbergs Bergsl AB Falu Rödfärg Nej 39 Swedspan AB Nej 40 Teknos Tranemo AB Nej 41 Svenska Termoträ AB Nej 42 Tepro Byggmaterial AB Nej 6 Frågan gäller även inköp av varor genom grossist, agent eller leverantör samt gäller även inköp av insatsvaror och/eller råvaror. 8

43 Träullit AB Nej 44 Welin & Co AB Nej 45 Vänerply AB Nej 46 Wibo Färg AB Nej 47 Österbymo Trävaru AB Nej 9

Bilaga 3) Frågor etikguiden 1. Har Ert företag alltid information om var produktionen sker i låglöneländer? Om ja: Vilka produkter tillverkas var? (vänligen ge så detaljerade uppgifter som möjligt om plats och produkt) Hur långt ner i produktionsledet känner ni till var produktionen sker (egen produktion/leverantörer/underleverantörer)? Om delvis: Uppskatta hur stor del av produktionen i låglöneländer som ni idag inte känner till var och hur den produceras. Vilken produktion känner ni till respektive vilken känner ni inte till? 2. Har någon form av riskanalys av miljömässiga och/eller sociala risker i denna produktion genomförts? Om ja: Vilka miljömässiga och sociala risker identifierades? När och hur genomfördes riskanalysen? Om delvis: På vilken del har en riskanalys gjort? Uppskatta hur stor del av produktionen från låglöneländer där det genomförts en analys av riskerna? Vilka miljömässiga och sociala risker identifierades? 10

3. Ställer ni etiska krav på produktionen i låglöneländer (t ex i en uppförandekod)? Om ja: Vilka krav ställer ni? (vänligen redovisa den dokumentation som är offentlig) Hänvisar ni till några internationellt antagna konventioner? Om ja, vilka? Beskriv vilka som omfattas av dessa krav? (egen produktion/leverantörer/ev underleverantörer?) Om delvis: På vilken del av produktionen ställs etiska krav? Hur stor del av den totala produktionen i låglöneländer utgör detta? 4. Ställer ni miljökrav på er produktion i låglöneländer? (även produktion i leverantörsled eller utlagd produktion) Om ja: Vilka krav ställer ni? (vänligen redovisa den dokumentation som är offentlig) Beskriv vilka som omfattas av dessa krav? (egen produktion/leverantörer/ev underleverantörer) Om delvis: På vilken del av produktionen ställs miljökrav? Hur stor del av den totala produktionen i låglöneländer utgör detta? 11

Om ja: 5. Finns det rutiner för att följa upp de etiska- och miljökraven i produktionskedjan? Beskriv dessa rutiner (hur följs kraven upp?) Hur har kraven kommunicerats till leverantörerna? (har kraven översatts till andra språk) Om delvis: Vilka av kraven följs upp? Beskriv hur. Hur stor del av den totala produktionen i låglöneländer berörs av ert uppföljningsarbete av miljökraven? Hur stor del av den totala produktionen i låglöneländer berörs av ert uppföljningsarbete av de etiska kraven? 12

Bilaga 4) Bedömningsmall etikguiden Följande principer har legat till grund för vår bedömning: 1. Har Ert företag alltid information om var produktionen sker i låglöneländer? OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN REDOGÖRA FÖR VAR PRODUKTIONEN SKER OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ NÅGON UNDERFRÅGA OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS GRÖNT GULT RÖTT 2. Har någon form av riskanalys av miljömässiga och/eller sociala risker i denna produktion genomförts? OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN REDOGÖRA FÖR NÅGOT KRING HUR DETTA GJORTS OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ NÅGON UNDERFRÅGA OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS GRÖNT GULT RÖTT 3. Ställer ni etiska krav på produktionen i låglöneländer (t ex i en uppförandekod)? OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN REDOGÖRA FÖR VILKA KRAV OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ NÅGON UNDERFRÅGA OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS GRÖNT GULT RÖTT 13

4. Ställer ni miljökrav på er produktion i låglöneländer? (även produktion i leverantörsled eller utlagd produktion) OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN REDOGÖRA FÖR VILKA KRAV OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ NÅGON UNDERFRÅGA OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS GRÖNT GULT RÖTT 5. Finns det rutiner för att följa upp de etiska- och miljökraven i produktionskedjan? OM FÖRETAGET SVARAR JA OCH KAN REDOGÖRA FÖR NÅGOT KRING HUR DETTA GJORTS OM FÖRETAGET SVARAR DELVIS ELLER JA MEN GER OFULLSTÄNDIG INFO / INTE SVARAR PÅ NÅGON UNDERFRÅGA OM FÖRETAGET SVARAR NEJ / INTE SVARAR ALLS GRÖNT GULT RÖTT 14