Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling

Relevanta dokument
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

Samarbetsprojekt mellan:

Ljudmätningar examensarbete

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Modeller för små och stora beslut

Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Extreme Forecast Index

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

SKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Drift och underhåll för svenska förhållanden

Program Vindkraft i kallt klimat

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Optimera underhållet och maximera livslängden

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019

Klicka här för att ändra format

Dagens system: klimatologisk ensemble

SMHIs nederbördsmätning

Vindkraft och ML. - hur kan vindkraft dra nytta avml

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Ljudutbredning Påverkan av väder och vind

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Kvartal

Kvartal

Kvartal

Informationsmöte, vindkraftsmöjligheter vid Sexdrega. Välkomna! Tobias Bogeskär Projektledare

Sannolikhetsprognoser för solelproduktion

Ger vindkraften någon nytta?

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5)

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016

Ny europeisk vindatlas a ndrar fo rutsa ttningarna fo r vindkraft!?

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Egen el från vind Sven Ruin

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015

Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

Dataanalys kopplat till undersökningar

Innehåll - exempel. Beräkningsexempel. Beräkning ljudimmission. Ljudets tidsvariation. Ljud från vindkraft beräkningsmodeller

Föreläsning 7. Statistikens grunder.

Vindkraft ur markägarens synpunkt

Resultat. Datum: Projektnummer: Projektnamn: Ljudimmissionsberäkning vindkraftpark Lönnstorp Kund: HS Kraft AB

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018

Kvartal

Kvartal

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018

Karin Hammarlund.

PM KAN ANVÄNDAS MELLAN FÖRETAG INOM RES-KONCERNEN ELLER MED EXTERNA KORRESPONDENTER NÄR DE HAR UTFÄRDATS

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Kvartal

PM KAN ANVÄNDAS MELLAN FÖRETAG INOM RES-KONCERNEN ELLER MED EXTERNA KORRESPONDENTER NÄR DE HAR UTFÄRDATS

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

LJUD. fall -beräkning.

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning jan 2017

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN

PROGRAMFÖRKLARING I. Statistik för modellval och prediktion. Ett exempel: vågriktning och våghöjd

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Produktionsutvärdering

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Klicka här för att ändra format

Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang

Nowcasting - VM i Falun 2015

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

Simulering av möjliga klimatförändringar

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Transkript:

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se Sponsrat av Energimyndigheten

Motivation Produktionsprognos för nästa dygn viktig för handel med vindkraft Bättre isprognos: -> Bättre produktionsförlustprognos -> Bättre produktionsprognos Sannolikhetsprognos ger uppskattning om osäkerhet + sannolik produktion -> Cost/loss uppskattning

Innehåll Introduktion Modellkedja Tidigare studie Deterministisk sampling Osäkerheter i ismodellen Enkel deterministisk sampling Resultat Hur viktiga är de olika parametrarna? Bättre prognos Verifikation av spridningen Sammanfattning

Introduktion Modellkedja för modellering av produktionsförluster pga is ECMWF Global modell HARMONIE- AROME Baserad på Makkonen Statistisk modell

Introduktion Produktionsprognos Produktion Vindhastighet Vindhastighet Statistisk Islast Isintensitet modell Vindhastighet Potentiell produktion Produktionsförlust % Produktion

Introduktion Osäkerheter i modellkedjan - sannolikhetsprognoser

Introduktion Tidigare studie: Fokus på initial- och represenationsfel

Introduktion tidigare studie Två veckor vinter 2011-12 Observationer 10 stationer med meteorologiska mätningar 3 stationer med produktionsdata 60-100 m över marken

Introduktion - tidigare studie Initialtillståndensemble Production (MW) HarmonEPS 11 medlemmar, 10 med perturberade initialtillsånd ECMWF EPS-ränder Prognos 06 UTC+ 0-42 (18-42) timmar 2.5 km 2 1.5 1 0.5 ENS Obs 0 28/12 30/12 01/01 03/01 05/01 07/01 09/01 Time (dd/mm)

Introduktion - tidigare studie Grannmetoden Modell/faktisk terräng Position av moln tid/ rum etc.

Introduktion - tidigare studie Grannmetoden Grannmetoden - horisontell 25 gridpunkter Lika troliga - ensemble Kombinerad grannmetod+ ensemble 2 Site B 2011 2012 Modell/faktisk terräng Position av moln etc. Production (MW) 1.5 1 0.5 0 28/12 30/12 01/1 03/1 05/1 07/1 09/1 Time (dd/mm)

Introduktion - tidigare studie Kombination av metoderna ger bäst resultat RMSE (medel av ensemblemedlemmar): Kombination Produktion (MW) Deterministisk 0.46 26 Grannmetod 0.44 23 Ensemble 0.44 21 Ensemble+Grann 0.41 21 Prod. förlust (%) Medel av ensemblemedlemmarna Probabilistic forecasting of wind power production in cold climates: A case study Discussion paper in WES: https://doi.org/10.5194/wes-2017-28

Ny studie: Deterministisk sampling Fokus på ismodellens osäkerheter

Deterministisk sampling Osäkerheter i parametrar i modellen (Medel+ STD) Ensemblekörningar Osäkerhet i prognosen Figure based on: Ensemble for deterministic sampling with positive weights, 2016, A. Sahlberg. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:941626/ FULLTEXT01.pdf

Deterministisk sampling Deterministisk sampling optimerar antalet modellkörningar antalet sampel från osäkerhetsfördelningen Figure based on: Ensemble for deterministic sampling with positive weights, 2016, A. Sahlberg. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:941626/ FULLTEXT01.pdf

Testperiod och observationer 10 veckor vintern 2013-14 HarmonEPS (endast CM) (HARMONIE-AROME 40h1.1) 2.5 km 06 UTC + 0-42 (18-42) timmar Observationer 4 stationer med produktionsdata samt vind- och temperaturmätningar Finns ismätningar osäkra - Verifierar mot prod. förlust

Osäkra parametrar i ismodellen Fem parametrar baserat på litteraturstudier MVD Droppstorlek IFP Is faller av vid smältning WE Vinderosion Nu Nusselt number, påverkar hur bra isen sätts samman β Påverkar hur bra snö och snöhagel fastnar på vingen

Första steg: Enkel deterministisk sampling med Hadamardmatrisen Hadamardmetoden för fem parametrar 8 körningar/ensemblemedlemmar +/- 1 standardavvikelse Fokuserar mycket på mitten av osäkerhetsfördelningen Osäkra parametrar P 1 P 2 P 3 P 4 P 5 Modellkörning 1 2 3 4 5 6 7 8 1-1 1-1 1-1 1-1 1 1-1 -1 1 1-1 -1 1-1 -1 1 1-1 -1 1 1 1 1 1-1 -1-1 -1 1-1 1-1 -1 1-1 1 Standardavvikelse

Första steg: Enkel deterministisk sampling med Hadamardmatrisen Exempel 1.5 Produktionsförlust (MW) 1 0.5 Observationer Hadamardkörning Medel Hadamard Det. körning 0 06/02 08/02 10/02 12/02 14/02 16/02 18/02 Datum (dd/mm)

Första steg: Enkel deterministisk sampling med Hadamardmatrisen Exempel 2 2.5 Produktionsförlust (MW) 2 1.5 1 0.5 Observationer Hadamardkörning Medel Hadamard Det. körning 0 13/02 14/02 15/02 16/02 17/02 18/02 Datum (dd/mm)

Första steg: Enkel deterministisk sampling med Hadamardmatrisen Exempel 2 Produktionsförlust (MW) 2.5 2 1.5 1 0.5 Vissa parametrars osäkerhet har ingen stor påverkan på resultatet Observationer Hadamardkörning Medel Hadamard Det. körning 0 13/02 14/02 15/02 16/02 17/02 18/02 Datum (dd/mm)

Resultat Hur mycket påverkar varje enskild parameter? MVD Droppstorlek Nu Nusselt number, påverkar hur bra isen sätts samman β Påverkar hur bra snö och graupel fastnar på vingen +/- 0.1 MW IFP Is faller av vid smältning WE Vinderosion Medel ~0.02 MW Varierar mycket med station (IFP bara relevant vid T>0)

Resultat Slumpmässig vs Hadamard Liknande medel och spridning Slumpmässig sampling något lägre spridning pga. trunkerad osäkerhetsfördelning? Ännu bättre med en mer avancerad deterministisk samplingmetod? Produktion (MW) Ensemble spridning (MW) 2 1.5 1 0.5 0 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 20/12 22/12 24/12 26/12 28/12 30/12 01/01 03/01 05/01 07/01 09/01 Datum (dd/mm) Hadamard Ensemble medel Random Ensemble medel

Resultat Förbättrad prognos Prognosfel RMSE Station A B C D Kontrollmedlem 0.57 0.34 0.31 0.41 Hadamard (Ensemblemedel) 0.35 0.30 0.22 0.34

Resultat Förbättrad prognos Prognosfel RMSE Station A B C D Kontrollmedlem 0.57 0.34 0.31 0.41 Hadamard (Ensemblemedel) 0.35 0.30 0.22 0.34 Mycket stor förbättring delvis pga. stort fel i prognosen under en period

Resultat Kan spridningen användas som osäkerhetsuppskattning? Produktionsförlust (MW) 0.5 0.45 0.4 0.35 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 Prognosfel Spridning Bra spread/skill relation För stor/orealistisk spridning? Bara modellfel i ismodellen är med Behöver mer validering och mer data 0 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 Prognoslängd (timmar)

Sammanfattning Deterministisk sampling kan användas istället för slumpmässig sampling för att optimera antalet modellköriningar En enkel deterministisk samplingmetod, hadamard, ger förbättrad prognos Med deterministisk sampling kan osäkra parametrars inverkan på resultatet enkelt kvantifieras (Metoden har också testats tillsammans med initialtillståndensemble och ger då ännu bättre resultat)

Tack för att du lyssnade!

Stor bias i vindhastighet 20 10 0 30 20 Prognos VTobs Den observerade potentiella produktionen blir lägre än prognosen Svårt att validera produktionen Wind speed (m/s) 10 0 20 10 0 20 Vindhastighet Potentiell produktion Produktionsförlust % Produktion 10 0 20/12 30/12 09/01 19/01 Time (dd/mm)