Grund- och förskolenämnden. Budgetförutsättningar 2020 och framåt ( )

Grund- och förskolenämnden Budgetförutsättningar 2020 och framåt (2019-02-06) 1

Sidförteckning: 1.1 Omvärldsanalys inom förvaltningens verksamhetsområde 3 1.2 Befolkningsutveckling 5 1.3 Volymförändringar i verksamheterna per år 2020-2021, prognos 7 2 Invärldsanalys inom grund- och förskolenämndens verksamhetsområden...7 2.1.1 KF s M&B 2019-2020 punkt 4.1. Utredningar/uppdrag till kommunstyrelsen 7 2.1.2 KF s M&B 2019-2020 punkt 4.2. Utredningar/uppdrag till grund- och förskolenämnden 7 2.1.3 KF s M&B 2019-2020 punkt 4.6. Stadsbyggnadsnämnden 8 2.1.4 Politisk plattform 2019-2022, mittensamarbete för Haninge (2018-12-03) 8 2.2 Volymförändringar 2020 9 2.2.1 Allmän avgiftsfri förskola 9 2.2.2 Omsorg på obekväm arbetstid nattomsorg 9 2.2.3 Familjedaghem, 1-5 år 9 2.2.4 Förskola, 1-5 år 10 2.2.5 Fritidshem 6-9 år 11 2.2.6 Fritidshem 10-13 år 11 2.2.7 Grundskola år F-6 12 2.2.8 Grundskola år 7-9 12 2.2.9 Volymökning tilläggsbelopp 12 2.2.10 Modersmålsundervisning 12 2.2.11 Grundsärskola 12 2.2.12 Skolskjutsar 13 2.2.13 Nyanlända elever 13 2.2.14 Tilläggsersättning, ny verksamhet i nya lokaler 13 2.3 Volymförändring 2021 & 2022 (förskola, fritidshem och grundskola) 14 2.3.1 Allmän avgiftsfri förskola 14 2.3.2 Omsorg på obekväm arbetstid nattomsorg 14 2.3.3 Familjedaghem, 1-5 år 14 2.3.4 Förskola, 1-5 år 14 2.3.5 Fritidshem 6-9 år 14 2.3.6 Fritidshem 10-13 år 15 2.3.7 Grundskola år F-6 15 2.3.8 Grundskola år 7-9 15 2.3.9 Volymökning tilläggsbelopp 15 2.3.10 Modersmålsundervisning 15 2.3.11 Grundsärskola 15 2.3.12 Skolskjutsar 15 2

2.3.13 Nyanlända elever 15 2.3.14 Tilläggsersättning, ny verksamhet i nya lokaler 15 3 Verksamhetslokaler 2020-2021 i egen kommunal regi...16 3.1 Förskola 1-5 år 16 3.2 Grundskola, årskurs F-9 17 3.3 Grundskola, årskurs F-6 18 3.4 Grundskola, årskurs 7-9 18 3.4.1 Grundsärskola 18 3.5 Investeringar 18 3.5.1 Tillkommande verksamhetsanpassningar 18 3.5.2 Lokalrelaterade investeringsprojekt beslutade av KF, pågående eller identifierade 18 3.1 Personal 19 3.2 Kvalitetshöjande förändringar 19 3.2.1 Minskade barngrupper i förskolan 20 3.2.2 Andelen mindre undervisningsgrupper i grundskolan ska öka 20 3.3 IT och ny teknik som stöd för verksamheten 21 3.3.1 Bakgrund, mål och styrande dokument 21 3.4 Effektiviseringar i verksamheten 22 3.4.1 Verksamhetsrelaterade jämförande nyckeltal 23 4 Investeringsbudget...26 4.1 Investeringsbehov 2020 samt investeringsplan 2021-2028 26 4.2 Beslutade, planerade eller identifierade RE-investeringsbehov 27 4.3 Utökning av kapacitet via extern part 28 4.4 Ekonomisk sammanfattning lokalresursplan 2019-2028 28 4.4.1 Prognostiserad förbrukning av investeringsbudget och förändrad driftkostnad per år 2019-2022 28 4.4.2 Fördelning av investeringsbehov 2019-2028 29 5 Riskanalys...29 6 Övrig anvisning, prioriteringar...30 6.1 Anslagsfinansierad budget 31 6.2 Prioritering och driftkostnad, investeringar 32 6.2.1 Osäkerhet kring faktisk volymutveckling 2020 33 6.2.2 Begränsad volymkompensation, anslagsfinansierad central verksamhet 33 6.2.3 Begränsad priskompensation, anslagsfinansierad central verksamhet 33 6.2.4 Begränsad kompensation prisförändringar elevpengssystem 33 6.2.5 Kompensation från KF s reserv för ökade lokalkostnader 34 6.2.6 Effektiviseringsåtagande utöver direktiv, motsvarar 0,6% av 2019 års budgetram 34 1.1 Omvärldsanalys inom förvaltningens verksamhetsområde Andelen barn och elever i den egna kommunala verksamheten har successivt minskat sedan början av 2000-talet troligtvis som en följd av det fria skolvalet tillsammans med att antalet utförare i extern regi i den egna kommunen har ökat och då framförallt inom förskolan. Den här trenden såg ut att ha brutits under de senaste åren åtminstone inom grundskolan då andelen elever i den egna kommunala verksamheten ökade under läsåren 15/16 till och med 17/18. Det som dock kan konstateras till läsåret 18/19 är att andelen elever i egen kommunal verksamhet har minskat inom både årskurs F-6 och 7-9. Detta kan till stor del 3

förklaras med att den egna kommunala grundskolekapaciteten i princip är oförändrad samtidigt som det har skett en relativt stor volymökning av antalet grundskoleelever i Haninge kommun. Den här volymökningen har därmed tillgodosetts via grundskolor i enskild regi eller via kommunala grundskolor i andra kommuner, motsvarande gäller även för förskolan. För tio år sedan uppgick andelen barn som gick i den egna kommunala förskoleverksamheten till 87,0-88,0 procent, läsåret 18/19 uppgår motsvarande andel till 69,1 procent vilket också är en minskning med 2,0 procent jämfört med föregående läsår. Den här utvecklingen kan till stor del förklaras med att det ökande behovet inom förskolan som en följd av den pågående produktionen av nya bostäder till stor del hanteras av andra utförare en den egna kommunala förskoleverksamheten. Läsåret 03/04 valde i genomsnitt 87,5 procent av eleverna någon av de kommunala F-9 skolorna i Haninge, motsvarande andel läsåret 18/19 är 75,5 procent fördelat på 78,8 procent inom årskurs F-6 och 67,4 procent inom årskurs 7-9. Den här utvecklingen har inneburit att trots att det finns 1.788 fler individer i grundskoleåldern 2018 än det gjorde 2003 (11.638 jämfört med 10.230 individer) är det fortfarande 156 elever färre i de kommunala grundskolorna i Haninge läsåret 18/19 jämfört med läsåret 03/04 (8.792 jämfört med 8.948 elever). De senast uppdaterade elevprognoserna pekar mot att antalet elever i den egna kommunala verksamheten framåt 2020 är tillbaka på de nivåer som gällde läsåret 03/04 trots att antalet individer i grundskoleåldern under motsvarande period ökat med nästan 1.800 individer. Kommunfullmäktige har angett att ett antal av de nya förskolorna och grundskolorna som behöver uppföras i kommunen de kommande åren för att ta emot det ökande antalet barn och elever ska byggas och drivas av externa aktörer, detta är något som troligtvis också kommer att fortsätta att påverka utvecklingen av andelen barn och elever i egen kommunal verksamhet. Elevpengen följer eleven så den här utvecklingen är relativt kostnadsneutral ur ett kommunövergripande perspektiv men det är en fortsatt utmaning för den egna kommunala verksamheten, utbildningsförvaltningen och kommunen i stort att säkerställa att de egna kommunala lokalresurserna är rätt dimensionerade över tid eftersom investeringar i egna verksamhetslokaler belastar kommunens ekonomi under lång tid. Detta innebär också att det är angeläget med ett nära samarbete mellan berörda tjänstemän framförallt på 4

utbildningsförvaltningen, kommunstyrelseförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen för att säkerställa att det finns avsatta tomter med en lämplig placering samt erforderlig storlek även i kommande detaljplaner. Diagram utveckling nettoefterfrågandegrad i förskolan, egen kommunal regi Andel förskolebarn i egen kommunal verksamhet i Haninge, utveckling 2003-2018 Axeltitel 90,0% 89,0% 88,0% 87,0% 86,0% 85,0% 84,0% 83,0% 82,0% 81,0% 80,0% 79,0% 78,0% 77,0% 76,0% 75,0% 74,0% 73,0% 72,0% 71,0% 70,0% 69,0% 68,0% 67,0% 66,0% 65,0% 88,4% 87,7% 87,1% 87,2% 87,2% 85,2% 82,4% 81,3% 81,3% 78,7% 77,4% 76,7% 75,4% 71,7% 71,1% 69,1% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Serie1 87,1% 87,2% 87,7% 88,4% 87,2% 85,2% 82,4% 81,3% 81,3% 78,7% 77,4% 76,7% 75,4% 71,7% 71,1% 69,1% Diagram utveckling nettoefterfrågandegrad inom grundskolan, egen kommunal regi 5

90% 89% 87,8% 86,6% 88% 87,5% 86,1% 87% 86% 85% 84% 83% 82% 81% 80% 79% 78% 77% 76% 75% 74% 73% 72% 71% 70% 69% 68% 67% 66% 65% 64% 63% 62% 61% 60% 59% 58% 57% 56% 55% 87,0% 87,2% 87,4% 85,3% 85,5% 83,0% 84,3% 80,6% "Nettoefterfrågandegrad", Haninge kommunala år F-6 "Nettoefterfrågandegrad", Haninge kommunala år 7-9 "Nettoefterfrågandegrad", Haninge kommunala år F-9 85,8% 81,7% 76,6% Utveckling "nettoefterfrågandegrad" 2003-2018 (år F-5/F-6 & 6-9/7-9) för den kommunala grundskoleverksamheten i Haninge. 84,8% 75,6% 85,5% 80,8% 80,7% 73,9% 84,0% 72,6% 85,3% 79,5% 79,8% 81,8% 78,7% 71,0% 71,0% 80,7% 77,4% 68,9% 79,6% 75,9% 66,4% 80,0% 80,1% 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 HT 76,7% 68,0% 77,0% 69,2% 80,4% 77,5% 70,2% 78,8% 75,5% 67,4% 90% 89% 88% 87% 86% 85% 84% 83% 82% 81% 80% 79% 78% 77% 76% 75% 74% 73% 72% 71% 70% 69% 68% 67% 66% 65% 64% 63% 62% 61% 60% 59% 58% 57% 56% 55% 1.2 Befolkningsutveckling Befolkningsprognoserna visar på att samtliga verksamheter inom nämndens ansvarsområden kommer att ha stadigt ökande volymer de kommande tio åren. Detta beror framförallt på allt större årskullar som en följd av den faktiska befolkningsökningen tillsammans med den befolkningsökning som beslutade, pågående eller planerade detaljplaner för nya bostäder medför om de genomförs enligt nuvarande planer. 6

Förändr. 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 - Ålder - 10 - Födelseår - Verksamhet 1 227 1 203 Demografisk struktur, ålder 0-20 år, Haninge kommun 2018-12-31 1 268 1 264 1 262 1 232 1 197 1 186 1 255 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Fsk Fsk Fsk Fsk Fsk F- klass år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Gy1 Gy2 Gy3 Gy4 Förändr 2018 jmf 2017 71 91 54 42 28 14 29 10 13 6 3 25 6 8 14 24 15 22-1 2018-12-31 1 227 1 203 1 268 1 264 1 262 1 232 1 197 1 186 1 255 1 210 1 179 1 156 1 169 1 102 1 084 1 100 1 066 1 020 1 010 1 087 995 2017-12-31 1 132 1 177 1 210 1 220 1 204 1 183 1 157 1 245 1 197 1 173 1 153 1 144 1 096 1 076 1 086 1 042 1 005 988 1 088 994 2015-12-31 1 058 1 110 1 140 1 130 1 143 1 201 1 143 1 155 1 118 1 104 1 068 1 050 1 047 1 022 963 928 1 028 950 1 210 1 179 1 156 1 169 1 102 1 084 1 100 1 066 1 020 1 010 1 087 995 Antal 1 300 1 250 1 200 1 150 1 100 1 050 1 000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 Den demografiska strukturen 31 december 2018 i åldern 0-20 år visar att antalet födda 2018 är något lägre än övriga årskullar inom förskoleåldern men att samtliga årskullar i ålder 1-5 år har ökat i antal under 2018 och mest för de årskullar som är födda 2016 och 2017. Den senaste befolkningsprognosen för antalet födda 2019 visar på 1.314 individer. Antalet individer som idag är i förskoleåldern och som inom de närmaste åren ska börja i grundskolan fortsätter att vara fler än de årskullar som idag finns inom grundskolans årskurs F-6, samma förhållande men något mer progressivt gäller även mellan årskurs F-6 och årskurs 7-9, där elevunderlaget inom årskurs 7-9 också förväntas öka de kommande åren. Sammantaget kommer dessa ökningar att fortsätta att påverka behovet av en fortsatt utökning av lokalresurserna inom grundskolan de kommande åren. Under 2018 ökade befolkningen i kommunen med 414 individer (+473 fg. år) i åldern 1-15 år fördelat enligt nedanstående tabell. Den största befolkningsökningen har skett inom förskolans yngre åldersgrupper vilket är helt i linje med utbildningsförvaltningens egna prognoser som visar på att det är i den här åldersgruppen (1-5 år) som ökningen är och kommer att vara som störst under ett antal år. Detta tillsammans med en fortsatt prognostiserad inflyttning till kommunen kommer att påverka behovet av förskoleplatser i kommunen de kommande åren. Den här ökningen är dock relativt ojämnt fördelat över kommunen och det kan konstateras att i vissa kommundelar minskar till och med antalet 7

individer i förskoleåldern vilket troligtvis också kommer att påverka behovet av förskoleplatser framöver i dessa kommundelar men också i angränsande kommundelar. Födelseår 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Ålder 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Förändring 71 91 54 42 28 14 29 10 13 6 3 25 6 8 14 Befolkningsförändring 2018, 1-15 år +/- 1-3 år, förskola 216 4-5 år, förskola 70 6-12 år, grundskola årskurs F-6 100 13-15 år, grundskola årskurs 7-9 28 Summa förändring 2017 414 I nedanstående diagram framgår att samtliga verksamhetsområden prognostiseras ha ökande volymer de kommande åren, framförallt som en följd av en ökande inflyttning till kommunen i takt med att alltfler nya bostäder uppförs. För 2020 beräknas en ökning av verksamhetsvolymerna med totalt 712 individer, varav en ökning med 141 individer inom fritidshemsverksamheten 6-9 år som också ingår i antalet individer inom årskurs F-6. Under 2021 prognostiseras en sammanlagd volymökning med ytterligare 991 individer, varav en ökning med 227 individer inom fritidshemsverksamheten 6-9 år. Den relativt stora ökningen de kommande åren beror framförallt på att ett antal nya bostäder förväntas färdigställas i framförallt Vegaområdet under den här perioden. 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Befolkningsutvecklingsprognos per år & per verksamhetsområde budgetåren 2020-2023 Haninge kommun 0 Fsk 1-5 år Fth 6-9 år År F-6 År 7-9 Summa 2020 164 141 289 119 712 2021 226 227 396 143 991 2022 292 312 473 171 1 248 2023 343 252 409 85 1 088 8

1.3 Volymförändringar i verksamheterna per år 2020-2021, prognos Verksamhet Volymprogn. Volymprogn. Förändr. Förändr. Volymprogn. Förändr. Förändr. 2021 Volymprogn. Förändr. Förändr. 2022 (samtliga huvudmän) budget Prognos 2020 jmf Prognos 2020 jmf Prognos 2021 jmf jmf 2020, volymprognos Prognos 2022 jmf jmf 2021, volymprognos 2019 2020 budget 2019 budget 2019 2021 prognos 2022 prognos (2018-05) (2019-01) (2019-01) (2018-05) (2019-01) 2020 (2019-01) 2021 Familjedaghem 1-9 år 248 259 11 4,4% 259 0 0,0% 259 0 0,0% 1-3 år 155 161 6 3,9% 161 0 0,0% 161 0 0,0% 4-5 år 93 98 5 5,4% 98 0 0,0% 98 0 0,0% Förskola 1-5 år 5 419 5 794 374 6,9% 6 012 218 3,8% 6 257 245 4,1% Allmän förskola 25 25 0 0,0% 25 0 0,0% 25 0 0,0% Förskola 1-3 år 3 082 3 277 194 6,3% 3 433 156 4,8% 3 656 223 6,5% Förskola 4-5 år 2 312 2 492 180 7,8% 2 554 62 2,5% 2 576 22 0,9% Fritidshem 6-12 år 4 440 4 554 114 2,6% 4 684 129 2,8% 4 892 208 4,5% 6-9 år 4 440 4 554 114 2,6% 4 684 129 2,8% 4 892 208 4,5% 10-12 år Grundskola 11 736 12 238 502 4,3% 12 776 538 4,4% 13 419 643 5,0% Årskurs F-6 8 413 8 765 352 4,2% 9 161 396 4,5% 9 634 473 5,2% Årskurs 6 Årskurs 7-9 3 322 3 473 151 4,5% 3 615 142 4,1% 3 785 170 4,7% Summa 21 843 22 845 1 002 4,6% 23 730 885 3,9% 24 826 1 096 4,6% S:a volymförändring i % 4,6% 3,9% 4,6% Mellan 2019 och 2020 beräknas den totala verksamhetsvolymen att öka med 4,6 procent (budgeterade volymer) och med ytterligare 3,9 procent mellan 2020 och 2021. Dessa procentsatser ligger som underlag för den generella volymuppräkningen 2020 och 2021 baserat på 2019 års driftbudgetram exklusive lokalkostnader. Även för 2022 och ett antal år därefter gör utbildningsförvaltningen bedömningen att den samlade verksamhetsvolymen fortsatt kommer att öka. 2 Invärldsanalys inom grund- och förskolenämndens verksamhetsområden Haninge kommun befinner sig just nu i en historiskt ambitiös satsning vad gäller tillväxt och utbyggnad. Som verksamhet är det spännande att vara med om detta, samtidigt som tillväxten genererar stora utmaningar. Den största utmaningen för utbildningsförvaltningen kan sammanfattas i en frågeställning. Hur behåller, eller utvecklar, utbildningsförvaltningen nuvarande nivå i verksamheten, trots en kraftig verksamhetsexpansion på en marknad där rekryteringsförmågan redan är svag? 2.1.1 KF s M&B 2019-2020 punkt 4.1. Utredningar/uppdrag till kommunstyrelsen - Kommunstyrelsen uppdras att överta framtagandet av skolstrukturplan för Haninge och utökauppdraget till att även omfatta utbildning för högre åldrar. 2.1.2 KF s M&B 2019-2020 punkt 4.2. Utredningar/uppdrag till grund- och förskolenämnden - Grund- och förskolenämnden uppdras att fortsätta arbetet med att fördela extra resurser till förskolor och skolor med särskilda utmaningar inom befintlig ram. - Grund- och förskolenämnden uppdras att i samarbete med kommunstyrelsen utreda/kartlägga hurmånga lärare som idag står ganska nära en examen och 9

föreslå insatser för dessa inom ram. Utredningen ska även innefatta en redovisning av kostnader för kompetenshöjande insatser riktat tillbarnskötare. - Grund- och förskolenämnden uppdras att tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utveckla organisation, arbetssätt och lärmiljöer som stödjer elever med fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. - Grund- och förskolenämnden uppdras att föreslå och genomföra läsfrämjande insatser i samverkan med Haninges bibliotek för att öka läsförståelsen hos barn och elever i för- och grundskolan. 2.1.3 KF s M&B 2019-2020 punkt 4.6. Stadsbyggnadsnämnden - Stadsbyggnadsnämnden uppdras att fortsätta arbetet med säkra skolvägar och cykelpassager. 2.1.4 Politisk plattform 2019-2022, mittensamarbete för Haninge (2018-12-03) Utbildning Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt och en god skolgång. Haninge ska ha fullständiga grundskolor i alla kommundelar som präglas av studiero, trygghet och fokus på kunskap. Andelen elever som når gymnasiebehörighet ska öka. För att nå dit ska personaltätheten öka i syfte att avlästa lärare och rektorer. Kommunen ska också vidhålla ett konkurrensmässigt löneläge. Det behövs fler mindre undervisningsgrupper och ett kontinuerligt attityd- och värderingsarbete i skolan. Elevhälsan ska stärkas, arbetet med tidiga insatser ska skärpas och förutsättningarna för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska förbättras. Den svensk-finska verksamheten i grundskolan ska fortsätta utvecklas. Förskolan ska byggas ut i takt med att kommunen växer och barngruppernas storlek ska minska med en långsiktig målsättning att nå Skolverkets riktvärden. Skadliga ämnen i Haninges förskolor och skolor ska fasas ut. Åtgärder: - Ett resursfördelningssystem i enlighet med skollagens intention ska införas - Skolor med särskilda utmaningar ska få fortsatt stöd - Andelen mindre undervisningsgrupper i grundskolan ska öka 10

- Möjligheten att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen ska utredas - Alla elever ska erbjudas möjlighet till läxhjälp - Alla elever ska erbjudas prao i högstadiet - Storleken på småbarnsgrupperna ska minska under mandatperioden - Kommunen ska erbjuda stöd till barnskötare som vill läsa vidare till förskolelärare - Möjligheten att överföra den öppna fritidsverksamheten för 10-13 åringar till skolan ska utredas - Omsorg på obekväm arbetstid i hemmet ska utredas utifrån barnperspektiv, verksamhetsform och kostnad Övrigt som har koppling till förskola och grundskola, - Särskilt berörda inom skola, kultur, fritid, och socialförvaltning ska erbjudas utbildning rörande våld inom nära relationer och hedersrelaterat våld. - Kommunens verksamheter ska utgå från ett tydligt ekologiskt hållbarhetsperspektiv. - Kommunen ska identifiera platser för skolutbyggnad i Handen. - Krav på tillagningskök vid nybyggnation eller ombyggnation av t.ex. skolor. - Arbetet med säkra skolvägar ska ytterligare intensifieras. - Förskola och skolan ska fungera så att elever och familjer ges stöd utifrån sina förutsättningar och behov. 2.2 Volymförändringar 2020 Utbildningsförvaltningen gör bedömningen att det finns osäkerheter kring volymerna de kommande åren framförallt vad gäller nyanlända elever samt antalet elever som har rätt till tilläggsbelopp. Under hösten 2018 har utbyggnadstakten för flera detaljplaner reviderats med en något minskad produktion av bostäder de närmaste åren som följd. Detta skulle i såna fall innebära att kommunen från och med 2019 förväntas gå in i en period där antalet nyproducerade bostäder beräknas uppgå till ca 1.500-2.000 bostäder/år under ett antal år framöver. De historiskt sett höga nivåerna för nyproducerade bostäder tillsammans med vilka som faktiskt slutligen flyttar in i dessa bostäder bidrar till en ökad osäkerhet i volymprognoserna jämfört med tidigare år och är något som bör beaktas i fördelning av volymkompensationen i budget från och med 2020 och framåt. 11

Planerad nyproduktion av bostäder i Haninge, reviderad hösten 2018 2036 1900 1670 1317 1341 786 680 300 100 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026-30 2.2.1 Allmän avgiftsfri förskola Eleversättningarna för allmän förskola beslutas av kommunfullmäktige och ingår som del i elevpengssystemet och motsvarar 25 procent av eleversättningen för förskola 4-5 år, avvikelser mellan utfall och budget och hanteras därmed också inom ramen för kommunfullmäktiges volymreserv. Antalet barn som är inskrivna i allmän avgiftsfri förskola beräknas att uppgå till ca 25 individer. 2.2.2 Omsorg på obekväm arbetstid nattomsorg Vid årsskiftet 2018/2019 är det 37 barn som har beviljats nattomsorg. Det är svårt att bedöma utvecklingen framöver och därför gör utbildningsförvaltningen ingen särskild volymprognos för den här verksamheten för 2020 eller 2021 utan följer utvecklingen successivt. Under 2018 startades nattomsorg i kommunal regi på förskolan Aspen i centrala Handen. 2.2.3 Familjedaghem, 1-5 år Efter ett par års minskning av antalet barn med placering i familjedaghem har det skett en liten ökning de senaste åren och det är framförallt den fristående verksamheten som stått för ökningen och antalet placerade barn under 2018 var den högsta nivån under den senaste tioårsperioden, 213 barn. 2018 var 46 barn placerade i den kommunala verksamheten vilket motsvarar 17,8 procent (2008 58,2 procent) av det totala antalet placerade barn i familjedaghem i Haninge. Familjedaghemmens andel av den totala efterfrågan inom 12

förskolan 1-5 år låg 2018 på 4,5 procent (2008 6,3 procent). Prognoserna visar att volymerna inom familjedaghemmen kommer att fortsätta att ligga kvar på nuvarande nivåer, dvs. ca 250 placerade barn under 2020. 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 volymutveckling familjedaghem 2008-2018, Haninge kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Fdh fristående 117 158 162 183 189 180 199 180 190 204 213 Fdh kommunal regi 163 154 150 119 119 112 57 46 46 45 46 2.2.4 Förskola, 1-5 år Totalt efterfrågar 93,0 procent av barnen i åldern 1-5 år en plats inom förskolan i januari 2019 och det är en ökning med 0,4 procent jämfört med samma period 2018 och ökningen har framförallt skett inom bland 4-åringarna. Antalet barn i förskoleåldern har ökat med 243 individer det senaste året men samtidigt har den samlade efterfrågan ökat med 250 platser. I princip är det en 100-procentig efterfrågan på förskoleplatser i åldern 2-5 år. I åldersgruppen 1-åringar efterfrågar 76,0 procent en plats inom förskola, i åldersgruppen och i gruppen 0-åringar, dvs. den grupp som till hösten innevarande år organisatoriskt blir 1-åringar efterfrågar 2,0 procent en plats inom förskolan direkt när barnet har fyllt 1 år i januari. På våren är det egentligen sex årskullar som är en del av förskoleverksamheten eftersom 5-åringar som börjar förskoleklass till hösten ingår tillsammans med de barn är födda föregående år men som har rätt till en plats i förskolan från och med att barnet fyllt 1 år, men som under våren i systemet kallas 0-åringar. Efterfrågandegrad inom förskolan i Haninge, 2019-01-31. Ålder 5 4 3 2 1 0 Snitt 1-5 år Födelseår 13 14 15 16 17 18 F.år Bruttobehov 1 230 1 263 1 257 1 216 917 2 5 885 Antal barn enligt KIR 1 232 1 262 1 264 1 268 1 203 1 227 7 456 Faktiska fsk-barn 1 232 1 262 1 264 1 268 1 203 102 6 331 % bruttobehov/kir-uppgift 99,8% 100,1% 99,4% 95,9% 76,2% 2,0% 92,95% 13

Efterfrågandegrad inom förskolan i Haninge, 2018-01-31 Ålder 5 4 3 2 1 0 Snitt 1-5 år Födelseår 12 13 14 15 16 17 F.år Bruttobehov 1 170 1 176 1 204 1 180 894 11 5 635 Antal barn enligt KIR 1 183 1 204 1 220 1 210 1 177 1 132 7 126 Faktiska fsk-barn 1 183 1 204 1 220 1 210 1 177 94 6 088 % bruttobehov/kir-uppgift 98,9% 97,7% 98,7% 97,5% 76,0% 11,7% 92,55% Förändring mellan 2018 & 2019 Ålder 5 4 3 2 1 0 Födelseår 12 13 14 15 16 17 S:a Bruttobehovsgrad i %, förändring 0,9% 2,4% 0,8% -1,6% 0,3% -9,7% 0,40% Bruttobehov, förändring. 60 87 53 36 23-9 250 Faktiska fsk-barn, förändring 49 58 44 58 26 8 243 Bruttobehovsförändr./årskull 54 59 77 322 906 Under 2020 prognostiseras att antalet barn i förskoleåldern kommer att öka med 349 individer. Den här ökningen bedöms också att i princip påverka efterfrågan på förskoleplatser i motsvarande omfattning. Det är framförallt i Vega, Handen, Jordbro och Västerhaningeområdet som ökningen kommer att vara som störst och där kapaciteten inom förskolan framförallt behöver utökas för att tillgodose den ökande efterfrågan på förskoleplatser. För 2020 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 1-3 år att öka med 194 individer jämfört med 2019 års budgeterade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 6,3 procent. För 2020 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 4-5 år att öka med 180 individer jämfört med 2019 års budgeterade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 7,8 procent. För 2020 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 1-5 år att öka med totalt 374 individer jämfört med 2019 års budgeterade volymer, vilket motsvarar en sammanlagd volymökning med 6,9 procent. 2.2.5 Fritidshem 6-9 år Läsåret 18/19 efterfrågar 91,3 procent (92,7 procent lå 17/18) av eleverna i årskurs F-3 en plats på fritidshem. Elevprognoserna visar även på att antalet barn i fritidshemsverksamheten förväntas att öka med 114 individer till 2020, vilket motsvarar en volymökning med 2,6 procent jämfört med 2019 års budgeterade volymer. 14

2.2.6 Fritidshem 10-13 år Sedan 2016 har grund- och förskolenämnden ansvaret för fritidshemsverksamheten för 10-13 åringar, tidigare hade kultur- och fritidsnämnden ansvaret för den här verksamheten. I samband med den här förändringen överfördes även en budgetram på 6,6 mnkr till grundoch förskolenämnden från Kultur- och fritidsnämnden och som avser budgeterade kostnader för personal hos kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar inom den här verksamheten. För närvarande bedrivs fritidshemsverksamhet för 10-13 åringar som öppen fritidsverksamhet på nio fritidsgårdar runt om i kommunen, dvs. det krävs inte någon inskrivning för att få delta i verksamheten. Dessutom bedriver Måsöskolan idag fritidshemsverksamhet i egen regi för 10-13 åringar i redan befintliga lokaler på skolan. Den pilotverksamhet som bedrevs på Svartbäcksskolan avslutades 2018. Idag saknar flera kommundelar en egen fritidshemsverksamhet för 10-13 åringar och utbildningsförvaltningen ser ett behov av att utöka utbudet av just den här verksamheten för att skapa en likvärdighet och förhoppningsvis en ökad besöksfrekvens. Kostnaden för varje ny fritidsverksamhet som startas upp för 10-13 åringar på en av de kommunala grundskolorna i Haninge uppgår till ca 858 tkr/år och skola med nuvarande resursfördelningsprincip och ska täcka personal- och verksamhetskostnader. Utbildningsförvaltningens bedömning är att avståndet mellan den befintliga öppna fritidsverksamheten och vissa skolor är så stort att eleverna i praktiken avstår från att delta. Om samtliga enheter ska ha tillgång till en egen fritidsverksamhet för 10-13 åringar skulle grund- och förskolenämndens kostnader öka med drygt 4,9 mnkr/år i förhållande till 2019 års budgetram och baserat på ovanstående räkneexempel. Eftersom den här verksamheten är anslagsfinansierad under 2019 och för närvarande bedrivs som en öppen verksamhet är det i nuläget inte möjligt för utbildningsförvaltningen att lämna några volymprognoser för 2019. De 10-13 åringar som behöver inskriven fritidshemsverksamhet kan få det inom ramen för ordinarie fritidshemsverksamhet för 6-9 åringar på respektive skola. 15

2.2.7 Grundskola år F-6 De kommande åren beräknas antalet elever inom grundskolans årskurs F-6 att fortsätta att öka som en följd av de relativt stora yngre årskullarna som nu är på väg in i grundskolan tillsammans med en fortsatt inflyttning till kommunen av individer inom den här åldersgruppen. För 2020 beräknas antalet elever i år F-6 öka med 3521 individer jämfört med 2019 års budgeterade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 4,2 procent. 2.2.8 Grundskola år 7-9 De kommande åren beräknas antalet elever inom grundskolans årskurs 7-9 att fortsätta att öka som en följd av de relativt stora yngre årskullarna som de kommande åren ska börja i grundskolans högre årskurser tillsammans med en fortsatt inflyttning till kommunen av individer i de här åldersgrupperna. För 2019 beräknas antalet elever i årskurs 7-9 att öka med 151 individer jämfört med 2019 års budgeterade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 4,5 procent. 2.2.9 Volymökning tilläggsbelopp Barn och elever i behov av särskilt stöd bedöms att förändras i samma takt som den generella volymförändringen och för 2019 innebär det en volymökning med ca 4,6 procent. 2.2.10 Modersmålsundervisning Barn och elever med modersmålsundervisning bedöms att förändras i samma takt som den generella volymförändringen och för 2019 motsvarar det en volymökning med ca 4,6 procent. 2.2.11 Grundsärskola Volymprognoserna för grundsärskolan visar på en ökning av antalet elever mellan 2019 och 2020. 16

Grundsärskolan Totalt Fb. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 27 14 14 13 13 9 10 13 19 23 25 27 27 28 29 29 16 13 15 25 25 26 23 22 14 21 25 21 21 26 22 22 11 11 11 5 5 2 8 13 87 82 88 91 91 91 92 99 Skolbarnomsorg Särskolan Totalt Fb. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2 1 5 6 6 7 1 1 7 17 13 15 13 18 10 10 13 9 10 7 8 5 13 13 8 13 14 16 16 17 14 14 13-2 2 2 2 4 7 43 40 43 46 45 49 42 45 2.2.12 Skolskjutsar Utvecklingen av antalet individer som har rätt till skolskjuts bedöms att i stort sett förändras i samma takt som den generella volymförändringen inom grund- och förskolenämndens verksamhetsområden och för 2020 motsvarar det en volymökning med ca 4,6 procent. Det finns också en viss osäkerhet för kostnadsförändringar som inte direkt går att påverka, till exempel ny upphandling av skolskjutsar. 2.2.13 Nyanlända elever Sedan 2016 ingår tilläggsersättningen strukturbidrag för nyanlända elever i elevpengssystemet vilket innebär att ersättningsnivån beslutas av kommunfullmäktige samt att avvikelser mellan utfall och budget hanteras inom ramen för kommunfullmäktiges volymreserv. Budgeten för Strukturbidrag för nyanlända elever uppgår 2019 till 32,5 mnkr och baseras på en budgeterad volym på 330 individer och en ersättning på 98.500 kr/år och individ. Under 2017 erhöll i genomsnitt 376 elever/månad strukturbidrag för nyanlända elever jämfört med 391 elever/månad i genomsnitt under 2018. För 2020 uppgår den prognostiserade volymen i nuläget till i genomsnitt 376 elever/månad. Det faktiska utfallet i början på 2019 visar också på en fortsatt relativt hög nivå med ca 400 elever/månad som har rätt till det här bidraget och en preliminär prognos för helåret 2019 pekar mot ett utfall som 17

ligger i nivå med 2018 års genomsnittliga utfall. 475 450 Antal resursfördelade "strukturbidrag för nyanlända" per månad i Haninge 201601-201902 2016 2017 2018 2019 425 400 375 350 325 300 275 Antal 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 2016 01 2016 02 2016 03 2016 04 2016 05 2016 06 2016 07 2016 08 2016 09 2016 10 2016 11 2016 12 2017 01 2017 02 2017 03 2017 04 2017 05 2017 06 Utfall/mån. 378 406 406 398 406 384 380 369 358 376 373 381 371 383 384 387 393 395 360 370 342 358 374 376 376 387 397 410 424 433 393 374 374 391 385 396 396 407 Årsbudget 364 364 364 364 364 364 364 364 364 364 364 364 353 353 353 353 353 353 353 353 353 353 353 353 330 330 Ack. medelvärde/år 378 392 397 397 399 396 394 391 387 386 385 385 371 377 379 381 384 386 378 375 371 370 370 371 383 382 387 393 399 405 398 393 391 391 390 391 396 402 2017 07 2017 08 2017 09 2017 10 2017 11 2017 12 2018 01 2018 02 2018 03 2018 04 2018 05 2018 06 2018 07 2018 08 2018 09 2018 10 2018 11 2018 12 2019 2019 01 02 2.2.14 Tilläggsersättning, ny verksamhet i nya lokaler Huvudman annan än den egna kommunen som startar ny verksamhet i nybyggda lokaler i kommunen kan ansöka om en tilläggsersättning på högst 6.000 kr per elev och år för barn i förskola och grundskola. Tillägget betalas ut i fem år. Om kommunens genomsnittliga kostnad för egna lokaler inom respektive verksamhet ökar mer än konsumentprisindex reduceras tillägget med motsvarande. För 2019 uppgår den budgeterade volymen för det här bidraget till 471 elever och en sammanlagd budgetram på 2,8 mnkr. Den här individbaserade tilläggsersättningen hanteras inom ramen för grund- och förskolenämndens budget för eleversättningar och är därmed också föremål för volymkompensation via kommunfullmäktiges volymreserv. I takt med att alltfler nya verksamheter kommer att byggas och drivas av andra huvudmän än den egna kommunen är det rimligt att utgå från att även den här kostnaden kommer att fortsätta att öka för kommunen. Det är i nuläget svårt att bedöma kostnaderna för den här tilläggsersättningen men här redovisas två räkneexempel; en ny förskola i enskild regi i nya lokaler med 100 barn har rätt till 600 tkr/år i tilläggsersättning de fem första åren och en motsvarande grundskola med 300 elever har rätt till 1.800 tkr/år i tilläggsersättning. 18

Kostnaden för det här bidraget beräknas öka ytterligare under 2020 eftersom tre nya förskolor samt två nya F-6 skolor i extern regi kommer att starta upp under det här året. Under 2020 beräknas att den här tilläggsersättningen kommer att betalas ut till 837 elever till en sammanlagd kostnad på 5,0 mnkr. 2.3 Volymförändring 2021 & 2022 (förskola, fritidshem och grundskola) 2.3.1 Allmän avgiftsfri förskola Eleversättningarna för allmän förskola beslutas av kommunfullmäktige och ingår som del i elevpengssystemet och motsvarar 25 procent av eleversättningen för förskola 4-5 år, avvikelser mellan utfall och budget och hanteras därmed också inom ramen för kommunfullmäktiges volymreserv. Antalet barn som är inskrivna i allmän avgiftsfri förskola beräknas att uppgå till ca 25 individer. 2.3.2 Omsorg på obekväm arbetstid nattomsorg Vid årsskiftet 2018/2019 är det 37 barn som har beviljats nattomsorg. Det är svårt att bedöma utvecklingen framöver och därför gör utbildningsförvaltningen ingen särskild volymprognos för den här verksamheten för 2020 eller 2021 utan följer utvecklingen successivt. Under 2018 startades nattomsorg i kommunal regi på förskolan Aspen i centrala Handen. 2.3.3 Familjedaghem, 1-5 år Prognoserna visar att volymerna inom familjedaghemmen kommer att fortsätta att ligga kvar på nuvarande nivåer, dvs. ca 250 placerade barn under 2021 och 2022. 2.3.4 Förskola, 1-5 år För 2021 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 1-3 år att öka med 152 individer jämfört med 2020 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 4,6 procent. För 2021 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 4-5 år att öka med 61 individer jämfört med 2020 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 2,5 procent. 19

För 2021 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 1-5 år att öka med totalt 213 individer jämfört med 2020 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en sammanlagd volymökning med 3,7 procent. För 2022 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 1-3 år att öka med 218 individer jämfört med 2021 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 6,4 procent. För 2022 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 4-5 år att öka med 22 individer jämfört med 2021 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 0,8 procent. För 2022 beräknas antalet placerade barn i förskolan i åldern 1-5 år att öka med totalt 239 individer jämfört med 2021 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en sammanlagd volymökning med 4,0 procent 2.3.5 Fritidshem 6-9 år Elevprognoserna visar på att antalet barn i fritidshemsverksamheten förväntas att öka med 129 individer till 2021, vilket motsvarar en volymökning med 2,8 procent jämfört med 2020 års budgeterade volymer. Elevprognoserna visar på att antalet barn i fritidshemsverksamheten förväntas att öka med 208 individer till 2022, vilket motsvarar en volymökning med 4,5 procent jämfört med 2021 års prognostiserade volymer. 2.3.6 Fritidshem 10-13 år Eftersom den här verksamheten är anslagsfinansierad under 2018 och för närvarande bedrivs som en öppen verksamhet är det i nuläget inte möjligt för utbildningsförvaltningen att lämna några volymprognoser för 2021 eller 2022. 2.3.7 Grundskola år F-6 För 2021 beräknas antalet elever i årskurs F-6 att öka med 396 individer jämfört med 2020 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 4,5 procent. För 2022 beräknas antalet elever i årskurs F-6 att öka med 473 individer jämfört med 2021 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 5,2 procent. 20

2.3.8 Grundskola år 7-9 För 2021 beräknas antalet elever i årskurs 7-9 att öka med 142 individer jämfört med 2020 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 4,1 procent. För 2022 beräknas antalet elever i årskurs 7-9 att öka med 170 individer jämfört med 2021 års prognostiserade volymer, vilket motsvarar en volymökning med 4,7 procent. 2.3.9 Volymökning tilläggsbelopp Barn och elever i behov av särskilt stöd bedöms att förändras i samma takt som den generella volymförändringen för 2021, vilket motsvarar ca 3,9 procent enligt de senast uppdaterade befolkningsprognoserna. 2.3.10 Modersmålsundervisning Barn och elever med modersmålsundervisning bedöms att förändras i samma takt som den generella volymförändringen och för 2021 motsvarar det en volymökning med ca 3,9 procent. 2.3.11 Grundsärskola Grundsärskolans volym för 2021 bedöms att förändras i samma takt som den generella volymförändringen och för 2021 motsvarar det en volymökning med ca 3,9 procent. 2.3.12 Skolskjutsar Utvecklingen av antalet individer som har rätt till skolskjuts bedöms att i stort sett förändras i samma takt som den generella volymförändringen inom grund- och förskolenämndens verksamhetsområden och för 2021 motsvarar det en volymökning med ca 3,9 procent. 2.3.13 Nyanlända elever Det är svårt att bedöma utvecklingen framöver och därför gör utbildningsförvaltningen inte någon särskild volymprognos för den här verksamheten för 2021 eller 2022 utan följer utvecklingen successivt. 2.3.14 Tilläggsersättning, ny verksamhet i nya lokaler Kostnaden för det här bidraget beräknas öka ytterligare under 2021 och 2022 som en följd av de nya verksamheterna som startats upp i enskild regi de senaste åren. Under 2021 och 2022 beräknas att den här tilläggsersättningen kommer att betalas ut till 948 elever till en sammanlagd kostnad på 5,4 mnkr per år. 21

3 Verksamhetslokaler 2020-2021 i egen kommunal regi För detaljerad information per verksamhetsområde (förskola, årskurs F-6 & årskurs 7-9) samt kommundel hänvisas till dokumentet Lokalresursplan 2020, Grund- och förskolenämnden. Utbildningsförvaltningen gör bedömningen att samtliga verksamhetsområden inom grundoch förskolenämndens ansvarsområden kommer att ha ökande volymer under 2020-2021, en ökning som även förväntas fortsätta under hela den kommande 10-årsperioden. Framförallt beror det på allt större årskullar som en följd av den befolkningsökning som beslutade eller planerade detaljplaner för nya bostäder medför om de genomförs enligt nuvarande planer. Den ökande efterfrågan på platser inom förskolan och grundskolan kommer att ställa stora krav på den strategiska lokalresursplaneringen inom utbildningsförvaltningen de kommande åren i samarbete med kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet, stadsbyggnadsförvaltningen och Tornberget för att kunna tillskapa erforderliga lokalresurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Haninge kommun är inne i en fas där befolkningen i kommunen förväntas fortsätta öka påtagligt i förhållande till det nuvarande antalet invånare. I nuläget görs bedömningen att den största ökningen av antalet invånare kommer att ske framförallt i kommundelarna Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge och Tungelsta under den kommande tioårsperioden. I april 2014 fastställde även kommunfullmäktige dokumentet Skolstruktur Vega, Handen och Västerhaningeområdet som visar hur den beräknade befolkningsökningen i dessa kommundelar kommer att påverka lokalresurserna inom grund- och förskolenämndens verksamhetsområden och som ska finnas med som underlag i kommunens fortsatta planering av utbyggnaden i de aktuella kommundelarna. Under 2019 kommer reviderad skolstrukturplan att tas fram där samtliga kommundelar finns med. Skolstruktursdokumentet ska vara både styrande och vägledande för den fortsatta planeringen och utformningen av skollokaler i kommunen. Eventuella avsteg eller förändringar utifrån vad som framgår av de här dokumenten vad avser permanenta lokalresursökningar ska delges och godkännas av samtliga berörda nämnder. Däremot kan temporära lösningar ske efter godkännande av grund- och förskolenämnden utan att det här dokumentet behöver justeras. 22

För 2019 uppgår internhyreskostnaderna för grund- och förskolenämnden till 247,1 mkr/år. Preliminärt har Tornberget aviserat att ser ett behov av att öka lokalhyrorna med 2,0 procent till 2020 på befintligt lokalbestånd dvs. lokalhyran exklusive lokalförändringar och tillkommande kapitalkostnader för nya investeringar. Detta skulle motsvara en hyreshöjning med 4,9 mnkr. Genomförda ny- och reinvesteringar beräknas öka hyrorna från Tornberget med ca 21,4 mnkr under 2020. Tornbergets bedömningar visar även på att flera förskolor och grundskolor i kommunen har stora upprustningsbehov och att det i vissa fall till och med kan vara ekonomiskt fördelaktigt att riva befintliga lokaler och ersätta med helt nya. Eftersom dessa investeringar i första hand inte beror på volymökningar utan ersätter befintliga verksamhetslokaler är det viktigt att ha i beaktande att grund- och förskolenämnden bör kompenseras för de ökade lokalkostnaderna som dessa reinvesteringar medför, annars riskerar dessa investeringar att tränga undan ekonomiska resurser från verksamheten. Angivna investeringsbelopp och driftkostnader/år för redovisade investeringsbehov (ej beslutade) är uppskattade värden utifrån idag kända fakta och uppgifter. Dessa kommer att justeras efter hand och kan i slutändan i vissa fall även tillgodoses på andra sätt än genom uppförande av nya verksamhetslokaler. Oavsett hur det ökande lokalbehovet tillgodoses kommer driftkostnaderna för de nya lokalerna att öka om det är så att dessa drivs i kommunal regi 3.1 Förskola 1-5 år För detaljerad information per verksamhetsområde (förskola, årskurs F-6 & årskurs 7-9) samt kommundel hänvisas till dokumentet Lokalresursplan 2020, Grund- och förskolenämnden. De senaste årens utökning av antalet förskoleplatser innebär att det övergripande i princip råder balans mellan efterfrågan och antalet tillgängliga förskoleplatser i kommunen, men det råder fortfarande brist på förskoleplatser i vissa kommundelar och därför pågår arbeten med att uppföra eller planera för nya förskolor i flera kommundelar för att möta den förväntade ökande efterfrågan på förskoleplatser i kommunen. Framförallt finns det ett fortsatt behov av att utöka förskolekapaciteten i Vega/Kolartorp/Hermanstorp, Handen, Jordbro och Västerhaningeområdet inklusive Åby. 23

Verksamhetsprognoserna visar också på att det i vissa kommundelar trots allt kan bli så att det kommer att uppstå överskott på förskoleplatser som behöver hanteras och att ett antal förskoleavdelningar därmed också kan komma att bli föremål för att ställas av till kommunens lokalbank i enlighet med kommunens internhyressystem alternativt disponeras för att tillgodose behov av förskoleplatser i angränsande kommundelar. I kommunfullmäktiges mål och budget för 2019-2020 finns det investeringsbudget tilldelad för nya förskolor i Handen, Vega/Hermanstorp, Jordbro, Norrby och Tungelsta/Stav. De nya förskolorna i Tungelsta/Stav, Haningeterrassen i Handen och södra Handen Örnens väg ska eller planeras att uppföras och drivas i extern regi. Övriga redovisade behov av nya förskolor är mer kopplade till de kommundelar som förväntas växa under den kommande tioårsperioden men där det i dagsläget inte finns färdiga detaljplaner. För mer detaljerad information kring detta hänvisas till dokumentet Skolstruktur i Vega, Handen och Västerhaningeområdet som fastställdes av kommunfullmäktige i april 2014. 3.2 Grundskola, årskurs F-9 För detaljerad information per verksamhetsområde (förskola, årskurs F-6 & årskurs 7-9) samt kommundel hänvisas till dokumentet Lokalresursplan 2020, Grund- och förskolenämnden. De senaste årens volymökningar inom grundskolan har till stora delar varit möjligt att tillgodose genom att befintliga men outnyttjade lokalresurser tagits i anspråk och därmed har också ekonomiska resurser kunnat frigöras för själva verksamheten utan att elevpengen behövt ökas i motsvarande omfattning. För de kommande årens förväntade volymökningar bedöms att befintliga lokalresurser inte kommer att vara tillräckliga utan det kommer att bli nödvändigt att tillskapa ytterligare kapacitet, både genom permanenta lösningar men även i vissa fall med inhyrda tidsbegränsade modullösningar. Detta innebär också att kostnaderna för lokalhyror inom grundskolan kommer att börja öka och därmed riskera att tränga undan ekonomiska resurser från verksamheten vid en oförändrad elevpeng eller en förändring av elevpengen där bara de ökade kostnaderna för lokalhyror har kompenserats. Runstensskolan, Tungelsta skola hus A och i princip hela Söderbymalmsskolan är enligt Tornberget i behov upprustning och har i kommunfullmäktiges mål och budget för 2019-24

2020 blivit tilldelade en investeringsbudgetram samt i investeringsplan för 2020. Dessutom har Tornberget aviserat i sina förutsättningar inför 2020 att Ribbyskolans hus A, B och C har behov av omfattande upprustning inklusive stambyten. De ökade hyrorna för dessa upprustningar kommer att påverka nämndens budget när de här skolorna är åtgärdade. Kommunstyrelsen har också ett uppdrag att tillsammans med grund- och förskolenämnden utreda möjligheten att flytta Söderbymalmsskolans nuvarande verksamhet till Riksäpplet 2 samt att utreda förutsättningarna att även inrymma en förskola med sex avdelningar med möjlig inflytt till hösten 2020. Så snart som det är möjligt kommer uppförandet av den nya grundskolan för årskurs F-9 i de centrala delarna av Vega att påbörjas, preliminärt kommer den nya skolan att tas i drift från och med hösten 2021. Den nya grundskolan i Tungelsta norr om Lillgården planeras att uppföras och drivas i extern regi. 3.3 Grundskola, årskurs F-6 För detaljerad information per verksamhetsområde (förskola, årskurs F-6 & årskurs 7-9) samt kommundel hänvisas till dokumentet Lokalresursplan 2020, Grund- och förskolenämnden. 3.4 Grundskola, årskurs 7-9 För detaljerad information per verksamhetsområde (förskola, årskurs F-6 & årskurs 7-9) samt kommundel hänvisas till dokumentet Lokalresursplan 2020, Grund- och förskolenämnden. 3.4.1 Grundsärskola Elevprognoserna visar på en ökning av volymerna mellan 2019 och 2020. 3.5 Investeringar 3.5.1 Tillkommande verksamhetsanpassningar För att ekonomiskt kunna hantera och åtgärda situationer som uppstår löpande under året men som inte är kända i förväg och för att inte behöva äska investeringsmedel hos kommunfullmäktige vid varje enskilt tillfälle har grund- och förskolenämnden en egen investeringsbudget som den disponerar under året. 25

Utbildningsförvaltningen gör bedömningen att en rimlig nivå för investeringsbudgetramen för tillkommande verksamhetsanpassningar är 6,0 mnkr/år enligt nedanstående preliminära fördelning. Kapitalkostnaderna beräknas att uppgå till ca 0,7 mnkr/år för genomförda investeringar. Tillkommande verksamhetsanpassningar 2020 (tkr) 2021 (tkr) 2022 (tkr) Arbetsmiljö 2 000 2 000 2 000 Inventarier/utrustning 2 000 2 000 2 000 Lokaler & yttre miljö 2 000 2 000 2 000 Summa investeringsbudget: 6 000 6 000 6 000 Kapitalkostnader/år (tkr) 690 690 690 3.5.2 Lokalrelaterade investeringsprojekt beslutade av KF, pågående eller identifierade Under 2020 och 2021 kommer det att vara nödvändigt att utöka lokalresurserna inom både förskolan och grundskolan som en följd av ökande volymer inom dessa verksamhetsområden. Det som också är tydligt för 2020 och 2021 är att Tornberget fortsatt kommer att behöva utföra relativt omfattande reinvesteringar i befintliga skollokaler för att säkra dessa enheters skick och standard för framtiden och i vissa fall även riva befintliga verksamhetslokaler och ersätta dem med helt nya lokaler. För 2020 beräknas driftkostnaderna preliminärt att öka netto med ca 21,4 mnkr för de aktuella investeringarna om de genomförs enligt vad som framgår under punkt 3 Investeringsbudget i det här dokumentet. I tabellen har inte eventuella avskrivningar beaktats i de fall där det kan bli aktuellt med att riva befintliga lokaler i samband med reeller nyinvesteringar i lokaler. För 2021 beräknas driftkostnaderna öka med ytterligare 47,6 mnkr för de aktuella investeringarna om de genomförs enligt beslut i kommunfullmäktiges mål och budget 2019-2020. För att de ökade driftkostnaderna för dessa investeringar inte ska riskera att tränga undan ekonomiska resurser för själva verksamheten kommer behöver grund- och förskolenämnden ekonomiskt kompenseras inom ramen för elevpengssystemet för de ökade driftkostnaderna som de aktuella investeringarna innebär. 3.1 Personal Det råder stor brist på behöriga lärare och förskollärare i Sverige och i synnerhet i Stockholmsregionen. Andelen behöriga lärare har sjunkit med ca 3 procentenheter mellan 26

läsåret 2016/17 och läsåret 2017/18. De flesta kommunerna i Stockholms län tillhör den sämsta fjärdedelen av landets kommuner då det gäller förskola. För grundskolans del tillhör länets kommuner den sämre halvan. Det beror på att det fortfarande utbildas för få förskollärare och lärare i förhållande till behoven. Detta leder till stor konkurrens mellan kommunerna. Konkurrensen är kostnadsdrivande och det finns dessutom kommuner som gör extra lönesatsningar utöver avtal och statliga satsningar. Det kan konstateras en viss skolsegregering då kompetens samlas i vissa områden samtidigt som andra områden har svårare att rekrytera. I dagsläget är det svårt att rekrytera förskollärare, fritidspedagoger och behöriga lärare i grundskolan och gymnasielärare (speciellt inom Ma/No, SvA, moderna språk, praktisk/estetiska ämnen), modersmålslärare, yrkeslärare i gymnasiet, rektorer och förskolechefer. Även skolsköterskor, specialpedagog/speciallärare och kuratorer med erfarenhet är svåra grupper att rekrytera. Den officiella statistiken för 2016 visar att 24,4 procent av personalen i Haninge kommuns egna förskolor har pedagogisk högskoleexamen, motsvarande riksgenomsnitt är 39,3 procent (2015 var det 41,8, 2014 42,5). Tendensen är att det blir svårare för varje år att rekrytera inom dessa yrkesgrupper. Utbildningsförvaltningen ser också ett behov av att vidareutbilda befintlig personal för att höja och bredda deras kompetens inom respektive verksamhetsområde, t.ex. barnskötare till förskolelärare, samt barnskötare till fritidspedagog eller lärare mot fritidshem. Därtill har vi ett stort behov att vidareutbilda lärare inom Svensk som andraspråk (Sva). Detta kommer i sådana fall att medföra ytterligare kostnader som behöver budgeteras. 3.2 Kvalitetshöjande förändringar Se även under punkt 3.8 IT och ny teknik som stöd för verksamheten. Haninge kommun har även för läsåret 18/19 beviljats 15,3 mnkr i statsbidrag för lågstadiesatsningen. Det här statsbidraget är villkorat och åtagandet ska ha uppfyllts under bidragstiden 1 juli 2017 till 30 juni 2018. I nuläget finns det inte någon slutlig information från skolverket om vad som gäller för läsåret 18/19 (budgetåret 2019). Utbildningsförvaltningen utgår därför tillsvidare att kommunens kostnader för den här satsningen på 15,3 mnkr även under 2019 är fullt ut är finansierade med externa medel. 27

Grundskolan kommer under 2019 ta del av statsbidraget för likvärdig skola. Det är 28,0 mnkr som kommer gå till att öka kvaliteten i undervisningen och stärka elevhälsan. För att ta del av statsbidraget får kommunen inte göra neddragningar på redan befintlig grundbemanning. Vidare kommer det ske ett kvalitetshöjande arbete inom tillgängligheten i skolornas lärmiljöer. Målet med projektet är att alla skolor och förskolor ska vara anpassade och tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning. Genom samarbetet med skolverket i projektet Samverkan för bästa skola kommer en utveckling av enheternas och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete att ske. Utbildningsförvaltningen i Haninge kommun kommer som en av de första kommunerna i Sverige att inleda ett samarbete med Stockholms universitet för att utforma en helt ny VFUverksamhet. Det innebär att VFU studenter centreras till några utvalda skolor och förskolor viket ger större effektivitet. Det kommer ge både intern kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Utbildningsförvaltningen har påbörjat att nytt sätt att systematisera arbetet på. Målet är att bli effektivare, använda de resurser vi har bättre, skapa samsyn och tydlighet kring vision, uppdrag och åtaganden. För att leva upp till den politiska plattformens intentioner om ett Haninge som håller samman och ett Haninge som fortsätter utvecklas är det viktigt att vi utvecklar andra, och mer effektiva sätta, att arbeta på. 3.2.1 Minskade barngrupper i förskolan I Politisk plattform 2019-2022, mittensamarbete för Haninge (2018-12-03) redovisas bland annat följande åtgärd, - Storleken på småbarnsgrupperna ska minska under mandatperioden I nedanstående räkneexempel redovisas den ekonomiska effekten av att minska de genomsnittliga barngruppernas storlek med ett barn/avdelning. Schablonberäkningen visar att kostnaden för att minska barngrupperna i den kommunala förskolan i Haninge kommun med ett barn per avdelning uppgår till ca 58,5 64,2 mnkr per år. Det här räkneexemplet utgår också från att verksamheterna får full pris- och lönekompensation för den redan befintliga verksamheten. 28

Att minska barngruppernas storlek med ett barn/avdelning skulle schablonmässigt innebära följande, - 12 nya förskoleavdelningar - 38 nya förskolepedagoger - Grundbidragsdelen i elevpengen för förskolan behöver höjas med ca 18,0 mnkr för den egna kommunala verksamheten som en följd av ökade lönekostnader för personalutökningen. - Grundbidragsdelen i elevpengen för förskolan behöver dessutom ökas med ytterligare 4,5 mnkr (25% av 18,0 mnkr) för att uppnå avsedd effekt eftersom 25% av förskolebarnen har annan huvudman än den egna kommunen. - Om det går att ansluta de 12 nya avdelningarna till redan befintliga förskolor uppgår kostnadsökningen för lokalhyror till ca 3,9 mnkr/år (325 tkr per avdelning x 12 avdelningar). Dessutom tillkommer även 1,5 mnkr som ersättning till verksamheterna i enskild regi. - Om det istället uppförs två nya förskolor med sex avdelningar per förskola är kostnadsökningen ca 8,0 mnkr/år (4,0 mnkr per förskola x 2 förskolor). Dessutom tillkommer även 3,1 mnkr som ersättning till verksamheterna i enskild regi. - Kompensation för intäktsbortfall om man minskar med ett barn per avdelning. I genomsnitt uppgår ersättningen till 119.500 kr per förskolebarn och år. För att bibehålla en oförändrad ekonomisk situation behöver den egna kommunala förskolan i ruta ett kompenseras med 24,5 mnkr (119.500 kr/barn x 205 avdelningar). Elevpengssystemet behöver också utökas med ytterligare 6,1 mnkr (25% av 24,5 mnkr). Totalt behöver elevpengen för förskolan tillföras 30,6 mnkr (24,5 + 6,1) för att förskolan ska kunna bibehålla samma ekonomiska situation som innan minskningen med ett barn per avdelning. 29

3.2.2 Andelen mindre undervisningsgrupper i grundskolan ska öka I Politisk plattform 2019-2022, mittensamarbete för Haninge (2018-12-03) redovisas bland annat följande åtgärd, - Andelen mindre undervisningsgrupper i grundskolan ska öka I nuläget finns det inte några beräkningar framtagna som visar eventuella ekonomiska konsekvenser av den här åtgärden. 3.3 IT och ny teknik som stöd för verksamheten Kostnadsökningen för nuvarande licenser och avtal förväntas bli ca 3,0 procent både 2019 och 2020. Ett projekt under 2018-2020 är implementering och kompetensutveckling för all pedagogisk personal av Google Suite of Education / Office 365 med en kostnad på 0,65 mnkr. Idag är skolornas tillgång till digitala lärverktyg (datorer, ipads) mycket varierande. Under 2018 har en satsning på att stärka skolornas och lärarnas digitala kompetens på 500 tkr genomförts. Det finns behov för en fortsatt kompetenshöjande insats för de kommande åren. Digitaliseringen är i nuläget en utmaning för Haninge kommuns skolor och förskolor. Initialt är den digitala utvecklingen en resurs- och kostnadsdrivande fråga, samtidigt som den på längre sikt kan skapa effektiviseringar och på det sättet bli resurssparande. För att nå dit behöver arbetet med förvaltningsmodellen kring IT fortsätta att utvecklas så att verksamhetssystem anpassas och blir ett stöd för verksamhetsutveckling. 3.3.1 Bakgrund, mål och styrande dokument I oktober 2017 fattade regeringen beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Målet för regeringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Strategin syftar till att alla barn och elever, unga som vuxna, ska få de kunskaper de behöver för livet och arbetslivet, vilket i förlängningen lägger grunden för den framtida kompetensförsörjningen. Det handlar om att identifiera nya lösningar som möjliggörs av digitalisering, bedöma relevans och sedan utveckla och använda de som är relevanta. Det handlar även om att ha en förmåga att driva och leda utveckling med stöd av digitalisering. 30

Regeringens övergripande mål för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet är att det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever för att främja kunskapsutveckling och likvärdighet. Strategin innehåller tre fokusområden. Varje fokusområde innefattar ett mål och flera delmål som ska uppnås till år 2022 - Digital kompetens för alla i skolväsendet - Likvärdig tillgång och användning - Forskning och upphandling kring digitaliseringens möjligheter Bland de redan beslutade styrdokumenten kan nämnas skollagen som säger att Eleverna ska utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärresurser som behövs för en tidsenlig utbildning (Skollagen, 2015) samt att det i läroplanen för grundskolan står: Efter genomgången grundskola ska varje elev kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (LGR 11). Lgr11 har from. 2018-07-01 infört begreppet digital kompetens vilket innebär att alla ämnen ska beröra och ansvara för att elevernas digitala kompetens stärks. Detta omfattar mer än att eleverna ska lära sig digital programmering i matematik och teknik. Från 2018 kommer Skolverket att påbörja en försöksverksamhet med digitala nationella prov. I ett prov kan det förekomma både ljud och filmmaterial. Detta kommer på sikt att ställa höga krav på både säkerhet och kapacitet på kommunens nätverk, samt att vi behöver finansiera licenser för att genomföra proven digitalt. De första proven genomförs redan under våren 2019 och kommer sedan att utökas löpande. Vi har även behov av ett stabilt nätverk för att möjliggöra fjärrundervisning samt mötesformer för våra medarbetare, då i huvudsak på våra ö skolor. Utifrån kommunfullmäktiges beslutade mål om möjligheter till utbildning i livets alla skeden och hög kvalitet i kommunens tjänster har grund och förskolenämnden beslutat om strategier kring digitalisering i förskolan och grundskolan. Grund och förskolenämndens strategier är att samtliga förskolor och skolor arbetar för att Haninges barn och elever utvecklar en adekvat digital strategi och att digitaliseringens 31

möjligheter tillvaratas så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att verksamheten effektiviseras. Utbildningsförvaltningens åtagande ska utgå från detta och utarbeta en strategi för digitalisering i förskolan och skolan. 3.4 Effektiviseringar i verksamheten I nedanstående cirkeldiagram framgår att 97,5 procent (blåmarkerade ytor) av grund- & förskolenämndens totala driftbudgetram på 1.898,0 mnkr antingen går ut direkt via elevpengen eller på annat sätt tillfaller barnen i förskoleverksamheten eller eleverna i grundskolan. De centrala OH-kostnaderna på utbildningsförvaltningen som belastar grund- & förskolenämnden uppgår till 124,3 mnkr och motsvarar ca 6,5 procent av den totala driftbudgetramen för 2019, varav ca 48,3 mnkr (2,5 procent) avser kostnader för myndighetsutövning och resterande 76,0 mnkr (4,0 procent) utgör kostnader inom central förvaltning och övriga stödfunktioner som avser den egna kommunala verksamheten och finansieras via det s.k. administrativa avdraget som tas ut från de egna kommunala resultatenheterna. Fritidsverksamhet 10-13 år; 9,0 mnkr; 0,5% Fördelad nettobudgetram 2019 Grund- & förskolenämnden, 1.898,0 mkr (varav 225,7 mkr i anslagsfinansierad budget) 97,5 % av 2019 års budget går direkt eller indirekt till verksamheten (blåmarkerade tårtbitar) Sverige-Finska klasser, Vikingaskolan (Ny 2019); 0,7 mnkr; 0,0% CSA - individbaserad ersättning; 117,2 mnkr; 6,2% Skolskjutsar; 20,0 mnkr; 1,1% Modersmålsverksamhet; 19,6 mnkr; 1,0% 97,5% Elevpengssystem "netto"; 1 596,3 mnkr; 84,1% Förvaltningscentrala OHkostnader inkl. CSA adm. "Myndighetsutövning"; 48,3 mnkr; 2,5% Förvaltningscentrala OH- Kostnader underlag för "admin.avdrag"; 76,0 mnkr; 4,0% * Varav 5,0 mnkr avser förvaltningsreserv 32