NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom bilbranschen (17.2.2000, dnr 11/011/2001). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1 2.2 Bedömning av yrkesprov 3 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 7 3.1.1 Basfärdigheter inom bilbranschen, 20 sv 7 3.1B Studier differentierade enligt utbildningsprogram 10 Utbildningsprogrammet för bilteknik 10 3.1.2 Serviceteknik, 20 sv 10 3.1.3 Diagnostik, 20 sv 16 3.1.4 Motorreparation, 5 sv 19 3.1.6 Karossarbeten, 5 sv 26 3.1.7 Testning och reparation av fordonets elutrustning, 5 sv 30 3.1.8 Service och reparation av småmaskiner, 5 sv 33 3.1.9 Verkstadens direktservice, 5 sv 36 3.1.10 Service och reparation av bromssystemet på lastbilar, 10 sv 38 3.1.11 Reparation av lastbilschassier och manöverorgan, 10 sv 41 3.1.12 Service och reparation av hydraulik- och pneumatikanordningar, 10 sv 44 3.1.13 Metallkonstruktions- och svetsarbeten, 5 sv 47 Utbildningsprogrammet för bilplåtslagning 50 3.1.14 Karosskonstruktions- och materialteknik, 10 sv 50 3.1.15 Reparations- och riktningsteknik, 20 sv 52 3.1.16 Monteringsteknik, 10 sv 56 3.1.17 Grundning, 5 sv 61 3.1.18 Reparation av fordonsskador, 10 sv 63 3.1.19 Bilens säkerhetsteknik, 10 sv 66 3.1.20 Testning och reparation av karossens elutrustning, 5 sv 68 3.1.21 Verkstadens direktservice, 5 sv 71 Utbildningsprogrammet för billackering 73 3.1.22 Monteringsteknik, 5 sv 73 3.1.23 Karossarbeten, 5 sv 76 3.1.24 Förbehandling inför lackering, 15 sv 79 3.1.25 Sprutmålningsteknik, 15 sv 85 3.1.26 Färgtoningsteknik, 5 sv 91 3.1.27 Målning av ränder, text och figurer, 5 sv 94 3.1.28 Speciallackering, 10 sv 97 3.1.29 Rostskyddsbehandling, 5 sv 100 3.1.30 Reparation och målning av plastdelar, 5 sv 102 3.1.31 Karossarbeten, 5 sv 106 Utbildningsprogrammet för bilförsäljning 108 3.1.32 Allmänna färdigheter för bil- och reservdelsförsäljare, 10 sv 108 3.1.33 Marknadsföring, 5 sv 110 3.1.34 Försäljning och kundservice, 10 sv 112

3.1.35 Bilhandel, 10 sv 114 3.1.36 Fordonets grundteknik, 5 sv 116 3.1.37 Försäljning av bil- och tilläggsutrustning, 5 sv 118 3.1.38 Försäljning av nya bilar, 5 sv 119 3.1.39 Försäljning av begagnade bilar, 5 sv 121 3.1.40 Försäljning av firmabilar, 5 sv 122 3.1.41 Försäljning av varubilar, 5 sv 123 Utbildningsprogrammet för reservdelsförsäljning 125 3.1.42 Reservdelsförsäljning och kundbetjäning, 10 sv 125 3.1.43 Reservdels- och lagerarbete samt anskaffning, 10 sv 128 3.1.44 Försäljning av fordonstekniska reservdelar, 5 sv 130 3.1.45 Rådgivning och kostnadsförslag, 5 sv 133 3.1.46 Försäljning av karossdelar och ytbehandlingsämnen, 5 sv 136 3.1.47 Arbete med reservdelar för tunga fordon, 5 sv 138 3.1.48 Småmaskinsteknik och reservdelsförsäljning, 5 sv 141 3.1.49 Försäljning av reservdelar för arbetsmaskiner och hydraulik, 5 sv 144 3.1.50 Försäljning av el- och dieseltillbehör, 5 sv 147

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi. Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och utrustning som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och utrustning som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då

bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

3 YRKESPROVMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande ska visa sitt kunnande genom yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studierna. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN, 90 SV Gemensamma yrkesinriktade studier i examen, 20 sv 1. Basfärdigheter inom bilbranschen, 20 sv Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 70 sv Utbildningsprogrammet för bilteknik (70 sv) Studiehelhet 2 och 3 2. Serviceteknik 20 sv 3. Diagnostik 20 sv samt totalt 30 sv för studiehelheterna 4 13 och 51 4. Motorreparation 5 sv 5. Reparationsarbeten på elanordningar och motorns styrsystem 10 sv 6. Karossarbeten 5 sv 7. Testning och reparation av fordonets elutrustning 5 sv 8. Service och reparation av småmaskiner 5 sv 9. Verkstadens direktservice 5 sv 10. Service och reparation av bromssystemet på lastbilar 10 sv 11. Reparation av lastbilschassier och manöverorgan 10 sv 12. Service och reparation av hydraulik- och pneumatikanordningar 10 sv 13. Metallkonstruktions- och svetsarbeten 5 sv Utbildningsprogrammet för bilplåtslagning (70 sv) Studiehelhet 14, 15 och 16 14. Karosskonstruktions- och materialteknik 10 sv 15. Reparations- och riktningsteknik 20 sv 16. Monteringsteknik 10 sv och totalt 30 sv för studiehelheterna 17 21 och 51 17. Grundning 5 sv 18. Reparation av fordonsskador 10 sv 19. Bilens säkerhetsteknik 10 sv 20. Testning och reparation av karossens elutrustning 5 sv 21. Verkstadens direktservice 5 sv

Utbildningsprogrammet för billackering (70 sv) Studiehelhet 22 25 22. Monteringsteknik 5 sv 23. Karossarbeten 5 sv 24. Förbehandling inför lackering 15 sv 25. Sprutmålningsteknik 15 sv och totalt 30 sv för studiehelheterna 26 31 och 51 26. Färgtoningsteknik 5 sv 27. Målning av ränder, text och figurer 5 sv 28. Specialmålning 10 sv 29. Rostskyddsbehandling 5 sv 30. Reparation och målning av plastdelar 5 sv 31. Karossarbeten 5 sv Utbildningsprogrammet för bilförsäljning (70 sv) Studiehelhet 32 36 32. Allmänna färdigheter för bil- och reservdelsförsäljare 10 sv 33. Marknadsföring 5 sv 34. Försäljning och kundservice 10 sv 35. Bilhandel 10 sv 36. Fordonets grundteknik 5 sv samt sammanlagt 30 sv för studiehelheterna 37 41, 44 och 51 37. Försäljning av bil- och tilläggsutrustning 5 sv 38. Försäljning av nya bilar 5 sv 39. Försäljning av begagnade bilar 5 sv 40. Försäljning av firmabilar 5 sv 41. Försäljning av varubilar 5 sv 44. Försäljning av fordonstekniska reservdelar 5 sv Utbildningsprogrammet för reservdelsförsäljning (70 sv) Studiehelhet 32, 33, 42 44 32. Allmänna färdigheter för bil- och reservdelsförsäljare 10 sv 33. Marknadsföring 5 sv 42. Reservdelsförsäljning och kundbetjäning 10 sv 43. Reservdels- och lagerarbete samt anskaffning 10 sv 44. Försäljning av fordonstekniska reservdelar 5 sv samt sammanlagt 30 sv för studiehelheterna 45 51 45. Rådgivning och kostnadsförslag 5 sv 46. Försäljning av karossdelar och ytbehandlingsämnen 5 sv 47. Arbete med reservdelar för tunga fordon 5 sv 48. Småmaskinsteknik och reservdelsförsäljning 5 sv 49. Försäljning av reservdelar för arbetsmaskiner och hydraulik 5 sv 50. Försäljning av el- och dieseltillbehör 5 sv Valbara studier inom alla utbildningsprogram (0 20 sv): Studiehelhet 51, Övriga valbara studier

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.1.1 Basfärdigheter inom bilbranschen, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet inom studiehelheten som visas i yrkesproven: kundbetjäning basfärdigheter för arbeten inom bilbranschen inställningen till arbeten inom bilbranschen Den studerande förstår att arbetet inom bilbranschen är ett servicearbete och kan förmedla detta med sitt sätt att uppträda och agera. I yrkesprovet utför den studerande en arbetshelhet: han förbereder och utför arbetet och slutför det på ett ändamålsenligt sätt. När den studerande förbereder arbetet klarar han en kundbetjäningssituation, gör skriftliga förberedelser på datorn, väljer arbetsredskap och platsen där arbetet utförs samt skaffar utrustning och reservdelar. När arbetet utförs vidtar den studerande nödvändiga åtgärder och är eventuellt i kontakt med kunden. Till de avslutande arbetena hör att städa upp arbetsplatsen. Arbetet avslutas eventuellt med en kundsituation. Den studerande känner till bilbranschen så pass bra, att han kan diskutera med kunden om de serviceformer som erbjuds. Den studerande främjar kundtillfredsställelsen och beaktar de grundläggande aspekterna av lagstiftning inom bilbranschen i sitt arbete. Förbereder arbetet Utför arbetet Slutför arbetet Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs på en plats som lämpar sig för kundservice inom bilbranschen. Yrkesprovet kan göras i samband med en större yrkesprovshelhet. I yrkesprovsmiljön kan det samtidigt pågå annan arbetsverksamhet och yrkesprovet ska inte på ett konstgjort sätt avskärmas till ett eget område. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Kundbetjäning Bedömningskriterier NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5) Den studerande Den studerande Den studerande klarar sig nöjaktigt i de olika skeden som kundbetjäningen består av. klarar kundbetjäning som ansluter sig till arbetet. kan betjäna kunden i de olika skeden som arbetet består av. visar med sitt handlande att han förstår att arbetet inom bilbranschen är servicearbete.

kan handla artigt i olika betjänings- och interaktionssituationer. arbetsuppgiften Klara en kundbetjäningssituation handlar kundorienterat: vill utföra sitt arbete bra och omsorgsfullt för att han respekterar kunden och hans egendom, samt är tjänstvillig, d.v.s. vänlig och visar med sitt uppträdande att han är villig att betjäna kunden. sorterar miljöfarligt avfall inom bilbranschen, d.v.s. ställer avfall som arbetet ger upphov till (spilloljor, oljefilter, förpackningar etc.,) på avsedda platser. utför t.ex. smörjningsservice eller besiktningsgranskning på fordonet. vill utföra sitt arbete så bra som möjligt (spänner oljefiltret för hand och granskar packningarnas täthet, spänner tändstiften med en momentnyckel, lösgör hjulen om det inte går att kolla bromsklossarnas tjocklek på annat sätt osv.), men klarar inte att själv bedöma om arbetets kvalitet håller måttet. känner igen sitt företags inre och yttre kundgrupper. klarar de viktigaste kundbetjäningssituationerna inom bilbranschen, d.v.s. tar emot arbetet direkt från kunden och överlämnar det direkt till kunden på ett artigt sätt som tillfredsställer kunden. använder grundläggande maskiner, utrustning och redskap i syfte att utföra grundläggande arbeten inom branschen. kan reparera enkla fel. utför smörjningsservice och beaktar samtidigt arbetets kvalitet, d.v.s. kan och vill själv bedöma arbetet och konstatera att kvaliteten är tillräcklig. kan beakta kundens förväntningar på arbetets kvalitet i sitt handlande. diskuterar arbetet med kunden och lägger fram olika alternativ och beaktar kundens behov kan och vill beakta kundens önskemål, t.ex. erbjuder kunden olika alternativ om tilläggsarbeten eller vid val av utrustning. informerar kunden om de tilläggsarbeten som fordonet ev. behöver, d.v.s. kan delge sina observationer i samband med servicen och erbjuder kunden alternativ beträffande reparation och åtgärder. betjänar vid behov kunden behjäpligt på det andra inhemska språket eller på något främmande språk. behärskar eller skaffar grundläggande kunskap eller färdigheter som behövs i arbetet. kan lösa nya problem på ett kreativt sätt, d.v.s. tillämpar tidigare kunskaper på ett nytt problem.

den kunskap som ligger till grund för arbetet kan spara och behandla material, redskap och reservdelar, som ska behandlas omsorgsfullt. förstår hur det egna arbetet utgör en del av helheten, d.v.s. utför ett produktivt arbete inom bilbranschen, så att det ska vara lönsamt för arbetsgivaren. känner till produkterna inom bilbranschen samt vet vilket slags arbete som krävs för att kunden ska vara nöjd. känner till grunderna inom bilbranschens lagstiftning och följer dem: enligt konsumentskyddslagen ansvarar han för kvaliteten på sin verksamhet, känner till kundens rättigheter samt den lagstiftning som reglerar bilars serviceoch reparation. förstår att nöjda kunder är viktigt för arbetsplatsens fortlevnad. arbetssäkerhet inser i vilket skede kvaliteten på en produkt eller på en tjänst är tillräcklig, först efter att någon gjort honom uppmärksam på det. skadar inte sig själv eller andra under yrkesprovet. känner till i vilket skede en olycka kan ske i monterings- och servicearbete på en bil. uppmärksammar objekt och funktioner i samband med montering och service av fordonet för att trygga arbetet. har rätta och trygga arbetsmetoder när han använder elapparater, så att han inte skadar sig själv eller andra när batterier laddas och anslutningar görs. använder personlig skyddsutrustning rätt, t.ex. arbetskläder, skyddsskor, skyddshjälmar samt vid behov hörselskydd, ögon- och svetsskydd och handskar har trygga arbetssätt, d.v.s. tillämpar arbetsmetoder som han från tidigare vet är säkra. undviker faromoment: t.ex. granskar att bilen är på lyften på rätt sätt, torkar genast upp utrunnen olja och samlar direkt ihop utrustning och redskap och ställer dem tillbaka på rätt plats. kan utföra smörjning på ett ergonomiskt sätt enligt arbetarskyddets principer: ställer lyften

på rätt höjd i varje arbetsskede, använder arbetsredskap som lämpar sig för situationen och skadar varken sig själv eller andra. Baskompetens Etiska kunskaper ser till att omgivningen är snygg: städar efter sig under arbetets gång och håller någorlunda ordning på redskapen. respekterar egendom som hör till kunden, arbetsgivaren eller någon annan, d.v.s. varken äventyrar eller skadar med ett likgiltigt handlande eller nonchalans. är en del av arbetsteamet, d.v.s. ber om och får hjälp av studieeller arbetskamrater, t.ex. i situationer som kräver tunga lyft eller montering. följer överenskomna tider och pauser samt inleder och avslutar yrkesprovet vid fastställda tidpunkter. förstår att arbete inom bilbranschen är servicearbete och ger uttryck för detta med sitt uppträdande och sitt handlande. kan handla på ett sätt som ger nöjda kunder. kan i olika interaktiva och servicekrävande situationer uppför sig på ett sätt som ger nöjda kunder, d.v.s. den studerande är positiv och hjälpsam. har ingen skillnad om kunderna skiljer sig beträffande nationalitet, ras, religion eller åldersgrupp. känner till rättigheter och skyldigheter som kunden och konsumenten har gällande en producerad vara eller tjänst samt beaktar detta i arbetet. 3.1B Studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för bilteknik 3.1.2 Serviceteknik, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet att utföra servicearbete att utföra reparationer av servicekaraktär Att ta emot arbetet Att utföra servicearbetet Att slutföra arbetet

Att ta emot arbetet: Den studerande tar emot arbetet och betjänar kunden. Han utför nödvändiga förberedande arbeten, t.ex. tvättar, monterar skydd, väljer lyftanordning och lyfter upp bilen. Den studerande fastställer reparationsbehovet. Att utföra servicearbetet: Den studerande använder rätt slags verktyg och specialverktyg. Han använder reservdelar och serviceutrustning på rätt sätt och ekonomiskt. Den studerande ser till att arbetsprestationen framskrider och gör en inspektion av det färdiga arbetet. Att slutföra arbetet: Den studerande sorterar miljöfarligt avfall enligt anvisningar. Han överlämnar arbetet och informerar kunden om de reparationsarbeten som har gjorts. Vid behov kör handledaren bilen till en annan plats. Märket eller modellen på den personbil eller det fordon som man använder under yrkesprovet behöver inte vara sådana som den studerande känner till från förut. Det räcker att han har utfört motsvarande arbete på bilar av något annat märke. Man ser till att den studerande har möjlighet att utföra yrkesprovet med hjälp av manualer för reparation och märkesspecifika handböcker. Det här materialet ska finnas tillgängligt under yrkesprovet. Den som utför ett yrkesprov ska göra upp en muntlig eller skriftlig arbetsplan, om det är möjligt. Vid behov gör han anteckningar i en checklista, motiverar sina lösningar i samband med den planerade reparationen och gör upp ett kostnadsförslag ifall prisinformation finns att få. Reparations- och servicearbeten utförs enligt tillverkarens instruktioner och med beaktande av försiktighetsåtgärder, säkerhet och arbetarskydd. Reparationer ska utföras enligt normala reparationsvillkor. Garanti enligt normala reparationsvillkor ska skrivas ut. En viktig del av servicetekniken och dess användning är att beakta sin egen och omgivningens arbetarskydd och snygghet. Att ta hand om redskapen är också viktigt. En del av arbetet är att sortera miljöfarligt avfall. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet kan göras i utrymmen som är avsedda för service och reparation av bilar och där yrkesprovet kan utföras med rätt slags arbetsredskap och med hjälp av rätt arbetsmetoder. Vidare ska arbetarskyddet beaktas. Överläggningar och samarbete som hör till arbetsplatsens vanor och till umgänget på arbetsplatsen inverkar inte menligt på bedömningen av yrkesprovet. Yrkesprovet och dess fordonsservice, d.v.s. test, justering och/eller reparation, som omfattar hela studiehelheten, kan om möjlighet finns utföras som kundarbete. Yrkesprovet kan utföras i en arbetsmiljö som lämpar sig för service och reparation av bilar. I sammanhanget ska man beakta arbetsförhållandena, arbetsredskapen samt testmöjligheterna och befintliga apparater. Lyftanordningarnas, maskinernas och apparaternas arbetarskydd har förverkligats på ett ändamålsenligt sätt och personlig skyddsutrustning finns att tillgå. Arbetarskyddet i yrkesprovsmiljön följer på det hela taget gällande föreskrifter och bestämmelser om arbetarskydd.

Den studerande har tillgång till erforderliga arbetsmaskiner och apparater, mätinstrument, testapparater, handverktyg, verkstadshandböcker och adb-program som normalt finns i verkstaden när kundarbeten utförs. Exempel på apparatur: bromsdynamometer 1-, 2- och/eller 4-pelarlyft bromstrums- och bromsskivesvarv bromsluftnings apparat testapparat för stötdämpare glapptester på hjulbanelyft redskap för att mäta hjulvinklarna mätare för kompressionstryck mätare för förbiblåsningstest specialverktyg för att justera ventilerna verktyg för byte av transmissionsrem och övriga drivremmar verktyg för kontroll av transmissionsremmen och drivremmens spändhet avgasanalysator testapparat för motorn stroboskoplampa för tändningsinställning riktningsapparat för belysningen fjädertänger oljetrycksmätare av vilka en är försedd med avstängningsventil lufttryckmätare mätare för laddningstryck/undertrycksmätare undertryckspump tryckluftsverktyg /handverktyg adb-apparater med verkstadstillämpningar disketter med prisuppgifter Därtill behöver man eventuellt specialarbetsredskap och mätutrustning som lämpar sig för fordonsreparation. Läroböcker, handböcker om verkstadsreparation, märkes- och modellspecifika handböcker samt erforderlig litteratur med mätvärden finns till hands. En studerande som utför yrkesprov i serviceteknik kan om normalt utförande det kräver assisteras av en eller flera studerande. Luftning av bromsarna är ett exempel på ett dylikt arbete. Den som utför yrkesprovet instruerar assistenterna vad de ska göra. I en del fall utförs normala uppgifter av två eller t.o.m. flera personer. I de här fallen är det möjligt att erbjuda flera personer möjlighet att parallellt utföra respektive yrkesprov. Bedömning av yrkesprovet Yrkesprovet inverkar på bedömningen av studiehelheten. Karaktären på yrkesprovet och dess omfattning är avgörande på hur det inverkar på den slutliga bedömningen. Bedömningen fokuserar på hur den studerande uppnår de uppställda målen. Den studerande ska ges möjlighet till att fördjupa sina insikter på sin professionella bana bl.a. med hjälp av egen utvärdering.

Det viktiga är att fokusera på inlärning och kunnande och inte på misslyckande. Föremål för bedömningen arbetsprocessen Arbetsprocessens planenlighet arbetsuppgiften Utförande av servicearbete Bedömningskriterier NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5) Den studerande Den studerande Den studerande utför servicearbeten och byter ut delar enligt anvisningar. utför grundläggande service omsorgsfullt och enligt konsumentskyddets bestämmelser utför på eget initiativ servicearbeten, mätningar och justeringar som behövs i anslutning till servicearbetena. utför också på eget initiativ enklare reparationsarbeten och byter ut delar. utför grundläggande och periodiskt återkommande servicearbeten omsorgsfullt och enligt konsumentskyddets bestämmelser utför planenligt servicearbeten och mätningar, felanalyser, justeringar, reparationer samt byte av delar som behövs i anslutning till servicearbetena. utför de vanligaste grundläggande och periodiskt återkommande serviceåtgärder och reparationer på motorernas el- och bränslesystem på ett omsorgsfullt sätt och i enlighet med konsumentskyddets bestämmelser. använder avgasanalysator för att mäta avgasvärden på ett fungerande fordon använder apparatur för att mäta avgaser, avläser värdet och jämför det erhållna värdet med riktvärden. Användning av testapparater ansluter en testapparat till motorn. använder mätare för förbiblåsningstest, mätning av kompressionstryck och oljetryck. definierar motorns skick genom yttre mätningar och gör motorn funktionsduglig på nytt efter gjorda mätningar. Service av chassit och bromsarna byter ut krängningshämmare av Mc Pherson-typ på ett sätt som beaktar arbetarskyddet. utför byte av bromsbelägg på ett sådant sätt att fordonet fortsättningsvis är i mäter motorns oljetryck, kompressionstryck på rätt sätt samt utför förbiblåsningstest på rätt sätt. utför service- och reparationsåtgärder på chassi, bromsar och styrinrättning med rätta kan diagnostisera fel på chassi, bromsar och styrinrättning samt kan utföra service- och reparationsåtgärder på ett tryggt sätt och med beaktande av trafiksäkerheten.

trafiksäkert skick. verktyg och rätt testapparatur på ett tryggt sätt och genom att följa tillverkarens anvisningar. Service av kraftöverföringen utför enklare serviceoch reparationsåtgärder på den mekaniska kraftöverföringen. utför på ett självständigt sätt enkla service- och reparationsåtgärder på mekaniska kraftöverföringssystem utgående från felsymtom och egna observationer. Service av hydraulik- och pneumatikapparaterna den kunskap som ligger till grund för arbetet kontrollerar vätskenivån och klarar av påfyllning i hydrauliksystemet. utför uppgifter som hör till daglig service av pneumatiksystem, t.ex. avlägsnar vatten. känner till transmissionens betydelse för motorns funktion. kontrollerar och underhåller hydraulikoch pneumatiksystem. känner till de vanligaste motorkonstruktionerna och deras funktion. kontrollerar, underhåller och byter ut delar i hydraulik- och pneumatiksystemen samt definierar grundläggande störningar i systemen. utnyttjar teknologi och informationsteknik t.ex. för informationssökning när han behöver tekniska data eller mätvärden för olika servicearbeten. känner till myndighetsbestämmelserna i samband med reparation av chassier och manöverorgan. utnyttjar litteratur och informationsteknik t.ex. för informationssökning när han behöver teknisk data för bilen eller mätvärden för olika servicearbeten. förstår betydelsen och nödvändigheten av grundläggande service. känner till behovet av att skydda fordonet i samband med service (t.ex. överdrag på säten). känner till principerna för hjulvinklar och deras inbördes beroendeförhållanden. känner till olika slags hjulupphängningar, fjädringssystem och krängningsdämpningar samt förstår hur de fungerar. använder manualer för informationssökning. känner i huvuddrag till bromssystemet. känner till principerna för bromsanpassning. känner till konstruktionen av de vanligaste systemen för kraftöverföring. känner till funktionsprinciperna för de vanligaste systemen för kraftöverföring.

arbetssäkerhet satsar på trygga arbetsmetoder i sitt arbete. känner till huvuddragen i hydraulik- och pneumatiksystemen. använder lyftanordning för fordon på ett tryggt sätt samt använder på eget initiativ skyddsutrustning för olika maskiner och personlig skyddsutrustning. känner till funktionsprinciperna för hydraulik- och pneumatiksystemen. använder lyftanordning för fordon på ett tryggt sätt samt använder på eget initiativ skyddsutrustning för apparater och personlig skyddsutrustning samt ser till att de är i skick. följer givna säkerhetsföreskrifter och bestämmelser. använder lyftanordningen för fordon på ett tryggt sätt. beaktar också att de som arbetar intill gärna arbetar i en trygg omgivning. utvecklar en trivsam och trygg arbetsmiljö. Baskompetens ser till att verktygen och arbetsplatsen är i ordning och i skick. följer överenskomna arbetstider. förstår betydelsen av färdigheter i problemlösning och interaktion i servicearbetet samt olika tillvägagångssätt. informerar kunden om sina observationer samt diskuterar olika reparationsalternativ. Gemensamma betoningar utför grundläggande service omsorgsfullt och följer konsumentskyddet. informerar kunden om sina observationer samt diskuterar reparationsarbetet. utför reparationer enligt bestämmelserna i konsumentskyddslagen. visar prov på högklassigt och kundorienterat handlande i servicearbeten. beaktar kundens önskemål om servicearbeten. sorterar miljöfarligt avfall och annat avfall enligt givna instruktioner. sorterar miljöfarligt avfall och annat avfall på ett ändamålsenligt sätt. ser på eget initiativ efter att miljöfarligt avfall och övrigt avfall (t.ex. använda oljor och vätskor samt utbytta reservdelar och deras förpackningar) tas tillvara och behandlas på

rätt sätt. 3.1.3 Diagnostik, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet inom studiehelheten som visas i yrkesproven: att finna de fel som finns i fordonet att underhålla tänd- och bränslesystem Att ta emot arbetet: Den studerande förbereder sitt arbete och ser till att testapparaterna fungerar. Han demonterar och nollställer självdiagnossystemen. Vid behov skaffar han fram fordonsspecifika riktvärden och arbetsinstruktioner samt väljer rätt metod för felsökning. Den studerande gör upp ett kostnadsförslag och informerar kunden om det. Att diagnostisera ett mekaniskt och elektriskt fel: Den studerande konstaterar felet med hjälp av en testapparat eller en motsvarande apparat eller gör observationer om felet sensoriskt. Han använder elkopplingsscheman och tolkar dem i samband med felsökningen. Vid behov väljer den studerande rätta metoder för att reparera bilen och använder maskinerna och arbetsredskapen på rätt sätt. Att slutföra arbetet: Den studerande överlämnar arbetet till kunden och informerar kunden om utförd feldiagnostik samt om eventuella reparationer. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i en bilverkstad eller på motsvarande plats med lämplig apparatur. Information om det fordon som ska repareras finns i en märkesspecifik testapparat eller så kan den studerande mata in informationen i den testapparat som finns. Handböcker och dyl. i anslutning till reparationen ska också finnas tillgängliga om inte testapparatens programvara innehåller nödvändig information om den bil som ska repareras. Också andra testapparater, t.ex. en universalmätare, ett oscilloskop, en bromsdynamometer och en avgasanalysator, är bra att ha. Samma gäller sådana specialredskap som behövs i arbetet samt en plats där kunder tas emot. Arbetarskyddet uppfyller gällande bestämmelser. Inom diagnostiken är det speciellt viktigt att diskutera med kunden om hans observationer av felen och t.ex. under vilka förhållanden felen har uppstått. Den sociala omgivningen har behandlats i de allmänna instruktionerna. På den plats där provet utförs finns eventuellt andra arbetstagare och kunder, vilket bör beaktas när yrkesprovet görs. Bedömning av yrkesprovet Föremål för Bedömningskriterier

bedömningen arbetsprocessen Att utföra diagnostik och att reparera NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5) Den studerande Den studerande Den studerande utför feldiagnostik av enklare slag t.ex. i start-, laddnings- och tändsystemet. utför feldiagnostik av enklare slag t.ex. i start-, laddnings- och tändsystemet samt reparerar dem enligt anvisningar. gör upp en verksamhetsplan utgående från felsymtom, signallampa el. dyl., som omfattar arbetsordning samt val av ändamålsenlig testapparatur och arbetsredskap. ändrar vid behov på sin plan så att den leder till rätt slutresultat. arbetsuppgiften Att behärska mätmetoderna använder en universalmätare för att mäta spänningsfall. mäter batteriets laddningstillstånd och belastning samt mäter spänningen i laddningsoch startsystemen. gör ett avgastest och jämför resultaten med riktvärdena. väljer ändamålsenlig testapparat och arbetsredskap utgående från t.ex. felsymtom eller signallampa. lokaliserar felet med hjälp av lämplig mätapparat och fordonsspecifika instruktioner. känner till bensininsprutningssystemet och dess grundläggande service samt byte av delar. tolkar mätvärden samt utför reparations- och servicearbeten utgående från dem. bekantar sig med testapparatens anvisningar och använder de mekaniska och elektriska felsökningsapparater som behövs när fel diagnostiseras: universalmätare, apparat för att testa motorn, bromsdynamometer, avgasanalysator, lambdatestapparat samt de vanligaste verktygen och specialverktyg som behövs i sammanhanget. tolkar bromsdynanometerns resultat i en personbil skilt för fram- och för bakaxeln. utnyttjar en del fordons system för självdiagnostik. läser fordonets elkopplings- och hydraulikscheman samt använder sig av dem i feldiagnostiken.