Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (40) Redovisning av uppdrag om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Dnr U2013/5041/GV Härmed redovisas uppdraget (U2013/5041/GV) att genomföra en översyn av det fjärde tekniska årets profiler och innehåll utifrån erfarenheterna från pågående försöksverksamhet enligt förordningen (2010:2040) om försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Översynen ska även omfatta teknikprogrammets inriktningar med fokus på kopplingen mellan teknikprogrammet och det fjärde tekniska året. Skolverket har i sitt förslag beaktat de förslag till regleringar som redovisas i departementspromemorian Gymnasieingenjörsutbildning Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (Ds 2013:53). Sammanfattning De förslag som Skolverket lämnar i denna redovisning tar sin utgångspunkt i Skolverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende gymnasieskolans teknikprogram (dnr 2009:994). De bygger därtill på vunna erfarenheter från uppföljningen av försöksverksamhetens två första år och på sammanträden och konferenser med de skolor som deltar i försöksverksamheten och med det nationella rådet för försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år. Diskussioner har också förts med IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, som representerar andra relevanta branscher såsom plast, kemi och läkemedel (bilaga 3). Teknikprogrammet Skolverkets förslag är att inriktningarna design och produktutveckling, produktionsteknik, informationsteknik och samhällsbyggande utökas till 400 gymnasiepoäng för att bättre knyta an till det fjärde året och att inriktningen teknikvetenskap, som i första hand förbereder för fortsatta studier på högskolan, även i fortsättingen ska omfatta 300 gymnasiepoäng. Det fjärde årets profiler Försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år har tre nationella profiler med sammantaget sju av Skolverket reglerade utgångar. I ett permanent fjärde år föreslås fyra nationella profiler med rekommenderade utgångar (bilaga 2). De nationella profilerna har samma benämning som motsvarande inriktningar på teknikprogrammet.
2 (40) Inriktning och profil design och produktutveckling, utgång: o konstruktion och produktutveckling Inriktning och profil produktionsteknik, utgångar: o produktion och automation o processteknik Inriktning och profil informationsteknik, utgångar: o infrastruktur o mjukvarudesign Inriktning och profil samhällsbyggande, utgångar: o produktionsledning bygg och anläggning o elkonstruktion o installationsteknik VVS Förslag till rekommenderade utgångar och valbara kurser föreslås bli beslutade av Skolverket efter samråd med det nationella rådet för det fjärde året. Huvudmän kan efter samråd med det lokala programrådet för det fjärde året göra andra kombinationer av tillgängliga profilkurser om det motiveras med lokala eller regionala behov. Att eleverna uppnår ingenjörsmässiga färdigheter garanteras av examensmålen och kursen gymnasieingenjören i praktiken och prövas i examensarbetet. Kurser Beslut om vilka kurser som slutligen ska erbjudas inom respektive profil, tas av Skolverket efter att riksdagen fattat beslut om ett fjärde tekniskt år. Behörighet Behörig till det fjärde året är den med gymnasieexamen från teknikprogrammet eller med en liknande utbildning som i sin examen har tre specifika kurser om sammanlagt 300 poäng från den inriktning som förbereder för den aktuella profilen på fjärde året. Särskild variant Skolverket föreslår att det ska vara möjligt att ansöka om särskild variant av det fjärde tekniska året. För att säkerställa att det fjärde året utgör en vidareutbildning på kunskaper som grundlagts på teknikprogrammet, ska en ansökan om särskild variant omfatta både teknikprogrammet och det fjärde året. Den särskilda varianten ska vara riksrekryterande.
3 (40) På Skolverkets vägnar Anna Ekström Generaldirektör Torgny Martinsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har Kjell Hedwall, Anna Hellstadius, Jonas Nordström samt Helén Ängmo i Skolverkets ledningsgrupp deltagit.
4 (40) SAMMANFATTNING... 1 TEKNIKPROGRAMMET... 1 DET FJÄRDE ÅRETS PROFILER... 1 KURSER... 2 BEHÖRIGHET... 2 SÄRSKILD VARIANT... 2 UTREDNING... 6 BAKGRUND... 6 Förutsättningar... 6 Mål för utbildningen... 6 Profiler - utgångar... 6 Särskilda varianter... 6 Arbetsplatsförlagt lärande, (apl)... 7 Teknikprogrammet... 7 Bredd och djup... 7 Förkunskaper... 8 Synpunkter på förslaget som inkommit under den externa remissen... 8 SKOLVERKETS FÖRSLAG... 10 TEKNIKPROGRAMMETS INRIKTNINGAR OCH OMFÅNG... 10 INRIKTNINGARNA DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING SAMT PRODUKTIONSTEKNIK... 10 Nuläge... 10 Alternativa lösningar... 11 Det nationella rådets uppfattning... 12 Skolverkets bedömning... 12 Skolverkets förslag... 12 INRIKTNINGEN INFORMATIONS- OCH MEDIETEKNIK... 13 Nuläge... 13 Skolverkets bedömning... 13 Skolverkets förslag... 14 INRIKTNINGEN SAMHÄLLSBYGGANDE OCH MILJÖ... 14 Nuläge... 14 Skolverkets bedömning... 15 Skolverkets förslag... 15 INRIKTNINGEN TEKNIKVETENSKAP... 15 Nuläge... 15 Skolverkets bedömning... 16 Skolverkets förslag... 16 DET FJÄRDE ÅRET... 16 UTGÅNGSPUNKT... 16 FÖRSLAG PÅ PROFILER OCH UTGÅNGAR... 17 DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING SAMT PRODUKTIONSTEKNIK... 17 Nuläge... 18 Skolverkets bedömning... 18 Skolverkets förslag... 18 INFORMATIONSTEKNIK... 19 Nuläge... 20
5 (40) Skolverkets bedömning... 20 Skolverkets förslag... 20 Samhällsbyggande... 21 Nuläge... 21 Skolverkets bedömning... 22 Skolverkets förslag... 22 ENERGITEKNIK... 23 Skolverkets bedömning... 24 Skolverkets förslag... 24 BEHÖRIGHET... 24 Skolverkets förslag... 24 FÖRKUNSKAPSKRAV... 25 Skolverkets bedömning... 25 Skolverkets förslag... 26 SÄRSKILD VARIANT... 27 Skolverkets bedömning... 27 Skolverkets förslag... 28 BILAGA 1... 30 BILAGA 2... 33 BILAGA 3... 37 BILAGA 4... 38
6 (40) Utredning Bakgrund Förutsättningar De förslag som Skolverket lämnar i denna redovisning avseende struktur, ämnen och kurser inom det fjärde tekniska året och teknikprogrammets inriktningar, tar sin utgångspunkt i Skolverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende gymnasieskolans teknikprogram (dnr 2009:994). De bygger vidare på vunna erfarenheter från uppföljningen av försöksverksamhetens två första år och på möten med de skolor som deltar i försöksverksamheten och med det nationella rådet samt på samtal med företrädare för branscher som 2009 inte deltog i arbetet inför beslutet om profiler och struktur för försöksverksamheten. De förutsättningar som gällde avseende det prognosticerade behovet av ingenjörer fram till 2030 och de ställningstaganden som gjordes i utredningen gäller till stora delar även idag. Mål för utbildningen Examensmålen för försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (SKOLFS 2011:24) anger bland annat att Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ingenjörsmässiga färdigheter, vilket innebär att definiera och analysera problem, utarbeta lösningar, utveckla, konstruera och producera produkter och tjänster samt reflektera över arbetsprocessen. Denna formulering uttrycker det övergripande målet med utbildningen. Utbildningen ger förutom generella ingenjörsfärdigheter även branschspecifika kunskaper som ska komma till uttryck i olika profiler. Profiler - utgångar En fråga som har ställts utifrån hittills vunna erfarenheter från försöksverksamheten är om profilerna i försöksverksamheten är de rätta och om de såsom i försöksverksamheten bör delas upp i av Skolverket fastställda nationella utgångar. Såväl de skolor som deltar i försöksverksamheten som branschföreträdare i det nationella rådet menar att det visserligen finns fördelar med nationellt fastställda utgångar, men att det bör finnas en möjlighet att anpassa utbildningen utifrån ett lokalt, regionalt eller branschspecifikt behov. Även den snabba teknikutvecklingen talar för att respektive utbildningsanordnare ska ges ett inflytande över utbildningen. Examensmålen och de gemensamma kurserna formar de ingenjörsmässiga färdigheterna varför en viss lokal anpassning inte kan innebära en begränsning av den generella kompetens som utbildningen ska ge. Särskilda varianter Det nationella rådet har varit tydligt med att utbildningen inom det fjärde året huvudsakligen ska vara lika över hela landet. En mindre lokal eller regional anpassning kan vara lämplig, men det är inte önskvärt med en mängd olika varianter. En sådan utveckling skulle riskera att göra utbildningen svåröverblickbar och skapa osäkerhet kring vad utbildningen står för. Möjligheten att ansöka om särskild variant har inte efterfrågats av de skolor som deltar i försöksverksamheten. Däremot har frågan uppkommit om det är möjligt att skapa egna utgångar inom ramen för de valbara kurser som anges för profilerna i programstrukturen för det fjärde tekniska året i försöksverksamheten (SKOLFS 2011:24).
7 (40) Ett bredare urval av ämnen och kurser och en möjlighet för skolorna att till en del besluta om vilka kurser utbildningen ska bestå av bör minska efterfrågan på möjligheten att söka särskild variant. En av de kurser som finns att tillgå inom teknikprogrammet och det fjärde året, teknik specialisering, som möjliggör en fördjupning inom valt teknikområde och tillåter lokala specialiseringar, bör också bidra till att behovet av att ansöka om särskild variant minskar. En skola, med inriktning mot energibranschen, som har ambition att få erbjuda ett fjärde år, har däremot frågat efter möjligheten att erbjuda en utbildning med andra, branschanpassade, kurser än de som i försöket är möjliga att erbjuda. Det nationella rådet menar att, om särskild variant ska medges för det fjärde året, måste rådet ges ett avgörande inflytande inför Skolverkets beslut. Arbetsplatsförlagt lärande, (apl) Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att utbildningen nära nog står och faller med kvaliteten på det arbetsplatsförlagda lärandet. Eleverna är samstämmiga i denna uppfattning. Inte minst har apl betydelse för möjligheten till anställning efter examen. De företag som tar emot elever ser i många fall apl som en värdefull introduktion inför en eventuell framtida anställning. De flesta skolor planerar för ca 10 veckor apl, motsvarande en fjärdedel av utbildningstiden. Ett gemensamt problem för flertalet skolor är att säkerställa ett långsiktigt engagemang från samverkande företag som inte i så stor utsträckning påverkas av till exempel konjunktursvängningar. Skolorna behöver dessutom ofta knyta till sig ett större antal platser än vad som motsvarar det antal elever de har i utbildningen så att de över tid kan garantera tillgången till ett arbetsplatsförlagt lärande av god kvalitet. I detta delar gymnasieingenjörsutbildningen de svårigheter som gymnasieskolans yrkesutbildningar ställs inför. Detta ska inte tolkas som att företagen inte är engagerade i utbildningen, tvärtom, men tillgången på apl-platser är avgörande och ett problemkomplex som skolorna inte kan hantera på egen hand utan företagens direkta medverkan i utbildningen. Teknikprogrammet Från att tidigare ha varit ett program utan nationella inriktningar som dessutom kunnat göras såväl studieförberedande som yrkesförberedande blev teknikprogrammet i gy2011 uteslutande ett högskoleförberedande program. Om gymnasieingenjörsutbildningen kommer att permanentas, måste programmet under de tre första åren förbereda eleverna både för fortsatta högskolestudier och för en fortsatt ettårig yrkesutbildning på ingenjörsnivå. En permanentning av det fjärde året påverkar därför vilka kurser som bör ingå i teknikprogrammets inriktningar. Bredd och djup En fråga som skolor och branschföreträdare lyft fram utifrån försöket är relationen mellan djup och bredd i utbildningen. Kan en gymnasieingenjörsutbildning huvudsakligen vara inriktad mot generella ingenjörsmässiga förmågor? I så fall är kravet på specifika kurser från teknikprogrammet inte avgörande. Eller är det viktigt att eleverna kommer med djupa tekniska kunskaper från gymnasieingenjörsutbildningen, kunskaper som i så fall grundläggs inom någon av teknikpro-
8 (40) grammets inriktningar? I så fall är kravet på specifika kunskaper eventuellt större. Många av de skolor som deltar i försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år menar att de kan erbjuda en kvalificerad utbildning under det fjärde året oavsett graden av specialisering på teknikprogrammet, andra hävdar i motsats att det fjärde året måste bygga på teknikprogrammets inriktningar för att eleverna på ett år ska kunna nå en ingenjörsnivå. Förkunskaper I Skolverkets regeringsredovisning av uppdrag avseende gymnasieskolans teknikprogram (dnr 2009:994) föreslogs att specifika kurser om sammanlagt 200 gymnasiepoäng utöver inriktningens 300 gymnasiepoäng skulle utgöra förkunskapskrav för tillträde till motsvarande profil inom det fjärde året. Problemet med detta förslag är att det inte går att garantera att alla skolor erbjuder just dessa kurser om 200 gymnasiepoäng som programfördjupning och att vissa elever därmed skulle riskera att utestängas från det fjärde året. En möjlig lösning är att utöka omfattningen av inriktningarna från 300 till 500 gymnasiepoäng. Att utöka inriktningarna så mycket kan dock göra det svårt för eleverna att inom ramen för 2 500 gymnasiepoäng välja kurser för att få maximala meritpoäng inför en eventuell framtida ansökan till högskolan och för skolan att anpassa utbildningen efter lokala förutsättningar. Synpunkter på förslaget som inkommit under den externa remissen Förslaget har skickats på remiss till branschrepresentanterna i det nationella rådet för försöksverksamheten, till de skolor som deltagit i försöksverksamheten, till de stora fackliga organisationerna inom skolan, till Skolinspektionen och SKL samt till några utvalda kommuner. Av sammanlagt 45 remissinstanser har 25 lämnat svar. Samtliga remissinstanser är positiva till att gymnasieingenjörsutbildningen föreslås bli permanent. Sveriges ingenjörer anser att förslaget är väl balanserat och motiverat utifrån de förutsättningar som getts. Man välkomnar särskilt betoningen på ingenjörskunnandet och progressionen genom teknikprogrammet över till det fjärde året. Man menar vidare att matematik 4 och fysik 2 borde vara obligatoriska kurser på alla inriktningar för att förbereda för fortsatt utbildning på högskolan. Skolverket ser inte att det är möjligt att inrymma dessa kurser inom inriktningarna samtidigt som inriktningarna skall kopplas till det fjärde året. Sveriges Byggindustrier, VVS Företagen och Elinstallatörernas organisation EIO, stödjer förslaget men vill se ytterligare komplettering av kursutbudet inom profilen. Svensk Energi stödjer också förslaget och ser en särskild variant som lämplig för den del av energisektorn som inte kan få sitt behov av kompetens fyllt av utbildningar inom Yrkeshögskolan. IKEM, innovations- och kemiföretagen i Sverige, välkomnar förslaget och uttrycker särskild tillfredsställelse över en utgång inriktad mot processteknik. Huddinge kommun är positiv till förslaget. Man menar vidare att omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet, apl, bör ingå i förslaget. Skolverket menar att den frågan regleras i kommande lagstiftning. Östhammars kommun är positiv till ett fjärde år. Man önskar en nationell profil inriktad mot energiteknik. Om det inte är möjligt menar man att en särskild variant som omfattar både teknikprogrammet och det fjärde året borde gälla redan från år 1. Man menar vidare att
9 (40) endast de två kurserna matematik 4 och fysik 2 ska utgöra förkunskapskrav och att därför även elever från naturvetenskapprogrammet ska ges tillträde till utbildningen. Skolverket stödjer sig på de förslag till behörighet som föreslås i departementspromemorian (Ds 2013:53) och menar därför att elever med examen från naturvetenskapsprogrammet inte anses behöriga med bara dessa två kurser. Lunds kommun menar i stort att teknikprogrammets nuvarande struktur är bra och inte bör ändras. Man ser en risk med att Skolverkets förslag försvårar rekryteringen av flickor till programmet. Nässjö kommun och Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång menar att ambitionen i förslaget är för hög, att den struktur som gäller under försöket är bra. Man ser likt Lunds kommun en risk att teknikprogrammet än mer blir ett program för pojkar och menar att utbildningen med fördel kan vara mer generell än vad branschföreträdarna förespråkar. Från Nässjö kommuns sida hävdar man att man i detta har de lokala företagens stöd. Lärare på Bromma gymnasium har uttryckt ett önskemål om att inriktningen design och produktutveckling borde utökas med en kurs i tillämpad konstruktion hellre än produktutveckling. Liknande synpunkter på inriktningar och profiler har inkommit från en lärare i Hässleholm och från Älvkullegymnasiet i Karlstad. Skolverket menar att arbetslivets krav och önskemål såsom de uttrycks av branschrepresentanterna i det nationella rådet för försöksverksamheten måste väga tyngst i bedömningen av hur generell utbildningen ska vara. Skolinspektionen ser positivt på förslaget. Man pekar på vikten av en begriplig information till elever om särskild variant. Teknikföretagen, Livsmedelföretagen, IF Metall och TMF Trä- och Möbelföretagen har lämnat svar som till väsentliga delar är desamma. De ställer sig alla positiva till en gymnasieingenjörsutbildning, men de avser inte att ta ställning till annat än delar av förslaget förrän man sett resultatet av den aviserade utredningen om nedläggningen av det industritekniska programmet och införandet av en eller flera inriktningar med yrkesutgång på teknikprogrammet. De har inga synpunkter på de av förslagen som avser profilerna informationsteknik och samhällsbyggande. Livsmedelsföretagen, som lämnat några synpunkter på detaljnivå, ställer sig bakom en utökning av teknikprogrammets inriktningar till 400 gymnasiepoäng, till profilerna och till förslaget om särskild variant.
10 (40) Skolverkets förslag Teknikprogrammets inriktningar och omfång Omfattningen av teknikprogrammets inriktningar påverkas av hur det fjärde årets profiler kommer att organiseras. Inriktningarna informations- och medieteknik och samhällsbyggande och miljö behöver utökas från 300 till 400 gymnasiepoäng för att kopplingen mellan inriktningarna och det fjärde årets profiler ska bli tydlig och i högre grad än i försöksverksamheten förbereda eleverna för de olika utgångarna. Inriktningarna design och produktutveckling och produktionsteknik som i försöksverksamheten leder mot profilen innovation och produktion, påverkas av om profilen hålls samman eller delas i två separata profiler motsvarande nuvarande utgångar. För inriktningen samhällsbyggande och miljö räcker det inte med en utökning med 100 gymnasiepoäng med mindre än att någon av de nuvarande kurserna inom inriktningen tas bort, så att de två kurserna om 200 gymnasiepoäng ur programfördjupningen som Skolverket föreslog skulle gälla för behörighet till profilen kan inrymmas inom inriktningen. Inriktningen teknikvetenskap påverkas inte då inriktningkurserna inte förbereder för ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan. Om samtliga inriktningar, förutom inriktningen teknikvetenskap, utökas till 400 gymnasiepoäng, finns fortfarande möjligheten för skolan att inom ramen för teknikprogrammets programfördjupning, 300 gymnasiepoäng, och det individuella valet, 200 gymnasiepoäng, erbjuda eleverna de för högskolan behörighetsgivande kurserna och att bygga inriktningarna så att de knyter an till det lokala eller regionala näringslivets önskemål och behov. En utökning av inriktningarna till 500 poäng kan äventyra elevernas möjlighet att skaffa sig maximala meritpoäng. Inriktningarna design och produktutveckling samt produktionsteknik Nuläge Inriktningarna design och produktutveckling och produktionsteknik samlas i försöksverksamheten i en profil som delas i två utgångar motsvarande teknikprogrammets inriktningar. Det har diskuterats om detta är en bra modell eller om profilen borde delas i två för att eleverna ska kunna nå längre i sin utbildning. En uppdelning ligger i linje med utredningsuppdragets intention att profil ska följa på inriktning. Det faktum att eleverna söker från en inriktning till en profil, inte utgång, påverkar inte bara det fjärde året utan också diskussionen om teknikprogrammets inriktningar.
Alternativa lösningar 11 (40) Två inriktningar med delvis gemensamma kurser Ett alternativ är att behålla de två inriktningarna och att inriktningen design och produktutveckling kompletteras med kursen mekatronik 1 och inriktningen produktionsteknik med kursen konstruktion 1. Med detta upplägg får eleverna en till vissa delar gemensam kunskapsbas att utgå ifrån när de väljer utgång inom en sammanhållen profil innovation och produktion. Teknikprogrammet och det fjärde året bygger båda på CDIO-konceptet 1. Detta motiverar att innehållet i de två inriktningarna, även om de till väsentliga delar skiljer sig åt, kan ha några gemensamma kurser. En gemensam inriktning Ett annat alternativ som diskuterats med det nationella rådet och de skolor som erbjuder profilen innovation och produktion, är att istället slå samman inriktningarna design- och produktutveckling och produktionsteknik och skapa en ny inriktning. Förslaget ligger väl i linje med CDIO-konceptet och blir ett naturligt direktspår till det fjärde årets profil innovation och produktion med dess två nuvarande utgångar konstruktion och produktutveckling och produktion och automation. Med hänsyn till det relativt svaga intresset för inriktningen produktionsteknik är det ett förslag som inte omedelbart ska förkastas. För de skolor som rekryterar många elever eller är specialiserade på nuvarande inriktning produktionsteknik kan förslaget upplevas som negativt, men för de mindre skolorna är det sannolikt positivt. Bland de skolor som detta läsår deltar i försöksverksamheten erbjuder 8 skolor båda inriktningarna. Det sammanlagda antalet elever på dem är 291, varav 211 eller 73 % valt inriktningen design och produktutveckling. Ser man till fördelningen över landet ser det likadant ut och det är en uppenbar risk att inriktningen produktionsteknik på sikt bara kommer att överleva på det fåtal skolor som ger utbildningen i nära samverkan med starka industriföretag. Till en sammanslagen inriktning kan skolorna, inom ramen för 300 poäng inom programfördjupningen, komplettera utbildningen med kurser som antingen är inriktade mot design och konstruktion eller mot produktionsteknik. Cad, konstruktion och mekatronik har i flera sammanhang ansetts vara de för det fjärde året viktigaste kurserna inom de två nuvarande inriktningarna och bör därför ingå i en ny sammanslagen inriktning. Kurserna produktionsutrustningar, 100 gymnasiepoäng, och bild och form 1a1, 50 gymnasiepoäng, är de kurser som i detta alternativ utgår. Syftet med att kursen bild och form 1a1 ingår i inriktningen design- och produktutveckling, kan till viss del fyllas genom undervisningen i kursen design 1. 1 CDIO står för de steg som man menar att ingenjören går igenom vid utveckling av produkter, processer eller system: planering, konstruktion, implementering och drift (conceive, design, implement, operate).
12 (40) För förståelsen av kompetensområdet produktion inom det fjärde året är produktionskunskap 1 viktigare än produktionsutrustning 1. Det finns dock inte utrymme för 100 gymnasiepoäng, varför en ny kurs om 50 gymnasiepoäng som syftar till förberedelse för kurser inom produktion och produktionsfilosofi inom det fjärde året måste tas fram. En sammanslagen inriktning förbereder för och knyter väl an till strukturen på en sammanhållen profil inom det fjärde året. Två unika inriktningar Om principen istället ska vara att profil följer på inriktning blir konsekvensen att profilen innovation och produktion delas i två separata profiler som bygger på nuvarande utgångar. Då behöver inte inriktningarna kompletteras med kurser hämtade från varandra och inriktningarna kan därför utökas med kurser som har en tydlig tillhörighet och som lägger grund för fortsatta studier på motsvarande profil inom det fjärde året. Det nationella rådets uppfattning Teknikföretagen, Livsmedelföretagen, Industriarbetsgivarna, TMF Trä- och Möbelföretagen samt IF Metall menar att inriktningen produktionsteknik är viktig för industrins kompetensförsörjning, särskilt som det dessutom inte ännu står klart vilka konsekvenserna blir av den föreslagna nedläggningen av det industritekniska programmet. Skolverkets bedömning Det finns argument som talar för samtliga tre alternativ. En sammanslagning löser problemet med de relativt få elever som för närvarande har valt inriktningen produktionsteknik och de konsekvenser det kan få när det gäller rekrytering till det fjärde årets utgång produktion och automation i en eventuellt sammanhållen profil innovation och produktion. Alternativet att båda inriktningarna behålls, men ges delvis samma innehåll, kan på samma sätt lösa rekryteringsproblemet. Gemensamt för de båda är dock att de inte lägger samma grund till fördjupning under det fjärde året så som två helt separata inriktningar gör. Frågan om att utifrån teknikprogrammets inriktningar bygga vidare med fördjupade kunskaper under det fjärde året har varit central i diskussionerna i det nationella rådet. De företag som tar emot elever på apl relaterar ofta till den tidigare gymnasieingenjörsutbildningen och det djupa kunnande den tidens gymnasieingenjörer kunde tillägna sig. Industrins uttalade behov av en fyraårig utbildning inriktad mot produktion och automation måste också vägas in. Skolverkets förslag Teknikprogrammets två nuvarande inriktningar, design och produktutveckling och produktionsteknik behålls. För att fördjupa kunskaperna inom vald inriktning och bättre förbereda för det fjärde året utökas inriktningen design och produktutveckling med kursen produktutveckling 1, 100 gymnasiepoäng, och inriktningen produktionsteknik med kursen programmerbara styrsystem, 100 gymnasiepoäng,
13 (40) Design och produktutveckling 400 gymnasiepoäng Kurser Bild Bild och form 1a1 Cad Cad 1 Design Design 1 Konstruktion Konstruktion 1 Produktutveckling Produktutveckling 1 50 gymnasiepoäng 50 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng Produktionsteknik 400 gymnasiepoäng Kurser Mekatronik Mekatronik 1 Produktionskunskap Produktionskunskap 1 Produktionsutrustningar Produktionsutrustningar 1 Mät-, styr- och reglerteknik Programmerbara styrsystem 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng Inriktningen informations- och medieteknik Nuläge Informations- och medieteknik är den största inriktningen inom teknikprogrammet. Det kunskapsområde som inriktningen förbereder för är föremål för en snabb teknisk utveckling. Många kurser inom inriktningen är formulerade och strukturerade för att kunna användas över tid, men vissa justeringar och uppdateringar behöver göras. Inriktningskurserna förbereder i mycket liten utsträckning för utgången infrastruktur. Skolverkets bedömning Med utgångspunkt i samtal med experter inom teknikområdet och utifrån förslag som lämnats av de skolor som medverkar i försöksverksamheten gör Skolverket bedömningen att kurserna inom inriktningen behöver ses över. Framför allt behöver någon eller några kurser läggas till för att inriktningen på ett bättre sätt kan förbereda för utgången infrastruktur inom det fjärde året.
14 (40) För att tydligt visa att inriktningen har en fortsättning i ett fjärde år finns det anledning att överväga inriktningens namn. Nuvarande namn beskriver inte till fullo inriktningens innehåll, som har en mycket tydlig informationsteknisk prägel. Ska utbildningen ges ett medietekniskt innehåll, till exempel foto eller film, bygger det på att skolan väljer att hämta mediekurser från programfördjupningen. I programfördjupningen finns dock många kurser med annan teknisk inriktning, varför det inte finns skäl att särskilt peka ut just medieteknik. Valet av namn på inriktningen går tillbaka till 2011 när medieprogrammet lades ned för att återuppstå i bland annat teknikprogrammet. Om det fjärde året permanentas 2015 och förslagen till förändring av teknikprogrammets inriktningar genomförs, bör inte medieprogrammets avveckling längre vara ett skäl till att inriktningen bär detta namn. Skolverkets förslag Inriktningen informations- och medieteknik benämns informationsteknik och kompletteras med en ny kurs, nätverksteknik på hård- och mjukvarunivå (arbetsnamn). Kursen datorteknik 1a byts ut mot kursen dator- och nätverksteknik. Med dessa förändringar förbereder inriktningen bättre för det fjärde året. Samtidigt behövs en översyn av ämnen och kurser för anpassning till framför allt utvecklingen mot allt mer av mobil kommunikation. Informationsteknik 400 gymnasiepoäng Kurser Programmering Programmering 1 Webbteknik Webbutveckling 1 Dator- och kommunikationsteknik Dator- och nätverksteknik Nätverksteknik på hård- och mjukvarunivå 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng (ny kurs) Inriktningen samhällsbyggande och miljö Nuläge I Skolverkets uppföljning av försöksverksamheten och diskussioner med branschen har framkommit att nuvarande kurser inom inriktningen samhällsbyggande och miljö inte förbereder för ett fjärde år på ett tillfredsställande sätt. De val av kurser som gjordes inför gy2011, med bland annat kursen arkitektur hus, motiverades bland annat med en ambition att försöka få fler flickor att söka utbildningen. Inför översynen av inriktningen är det viktigt att hålla fast vid denna ambition samtidigt som de krav som branschen ställer måste beaktas. I Skolverkets regeringsredovisning av uppdrag avseende gymnasieskolans teknikprogram (dnr 2009:994) var lösningen att det utöver inriktningen samhällsbyggande och miljö skulle krävas att eleven läst de två kurserna byggnads- installations- och anläggningsteknik och byggprocessen för att vara
15 (40) behörig för det fjärde året. Som tidigare nämnts är detta inte en framkomlig väg eftersom behörighetsgivande kurser måste inrymmas inom inriktningen. Skolverkets bedömning För att inriktningen samhällsbyggande och miljö ska kunna förbereda för ett fjärde år måste de två kurserna byggnads- installations- och anläggningsteknik och byggprocessen ingå i inriktningen. För att det ska vara möjligt inom tillgängliga 400 poäng, måste en av de nuvarande kurserna lyftas ut. Skolverket gör bedömningen att det är en av kurserna inom ämnet hållbart samhälle som bör utgå. Samtliga kurser inom ämnet hållbart samhälle finns att tillgå inom teknikprogrammets programfördjupning. Skolverkets förslag Kursen byggnads- installations- och anläggningsteknik byter namn till bygg- och installationsteknik och lyfts tillsammans med kursen byggprocessen in i inriktningen. Utrymme för det skapas genom att kursen miljö- och energikunskap, som inte är en utpräglad karaktärsämneskurs på teknikprogrammet, utgår. Kursen hållbart samhälle är viktig för inriktningen men den behöver för att bli mer relevant för det fjärde året få mer fokus på energiförbrukning inom byggande. Även för denna inriktning finns det anledning att överväga ett byte av namn för att det fjärde årets profil ska ses som en naturlig följd på teknikprogrammets inriktning. Om det fjärde året permanentas bör inriktningen benämnas samhällsbyggande. Samhällsbyggande och miljö 400 gymnasiepoäng Kurser Arkitektur Arkitektur hus Hållbart samhälle Hållbart samhällsbyggande Samhällsbyggande Bygg- och installationsteknik Byggprocessen 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng Inriktningen teknikvetenskap Nuläge Inriktningen teknikvetenskap förbereder i första hand för fortsatta studier på högskolan och har därför inte någon motsvarande profil.
16 (40) Skolverkets bedömning Skolverkets bedömning är att inriktningen inte ska anpassas till något särskilt teknikområde. Om och hur det i så fall ska göras bör även fortsättningsvis vara en fråga för huvudmannen för utbildningen. Skolverkets förslag Skolverkets förslag är att inriktningen inte ska förändras och även fortsättningsvis omfatta 300 gymnasiepoäng Teknikvetenskap 300 gymnasiepoäng Kurser Fysik Fysik 2 Matematik Matematik 4 Teknik Teknik 2 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng 100 gymnasiepoäng Det fjärde året Utgångspunkt I diskussionen om profiler och eventuella utgångar är det intressant att se rekryteringunderlaget till det fjärde året och därmed skolornas möjlighet att kunna erbjuda utbildningen. Läsåret 2012/13 fördelar sig eleverna i år 2 på teknikprogrammet enligt följande: Design och produktutveckling 1 884 Produktionsteknik 480 Informations- och medieteknik 3 116 Samhällsbyggande och miljö 825 Teknikvetenskap 1 469 Ur rekryteringssynpunkt till det fjärde året är det problematiskt att vissa inriktningar inte lockar fler elever än de gör. I Skolverkets ursprungliga förslag ska elever från inriktningen produktionsteknik tillsammans med de från inriktningen design och produktutveckling utgöra basen för rekrytering till profilen innovation och produktion, vilket skulle mildra effekten av det relativt låga antalet elever på inriktningen produktionsteknik. För profilen samhällsbyggande är problemet likartat. Med 825 elever, varav många kommer att söka högskolestudier, blir rekryteringsunderlaget för det fjärde året begränsat. Detta samtidigt som rekryteringsbehovet i branschen är stort.
17 (40) En viktig fråga att ta ställning till är om utbildningen ska tillföras nya profiler. Med de tre profiler som ingår i försöket, täcks en stor del av arbetsmarknaden för ingenjörer på gymnasial nivå upp. Skolverket menade i sitt förslag till ett fjärde år (dnr 2009:994) att möjligheten att ansöka om särskild variant skulle kunna täcka upp de mindre branschernas behov av en gymnasieingenjörsutbildning. Förslag på profiler och utgångar Skolverkets förslag till struktur baseras på utbildningsgemensamma kurser, profilkurser, utgångsgemensamma kurser och valbara kurser. Utgångspunkten för det reviderade förslaget är den struktur som redovisades av Skolverket till regeringen i november 2009 (dnr 2009:994). Oavsett profil ska samtliga elever läsa kursen gymnasieingenjören i praktiken, 200 gymnasiepoäng, och gör ett examensarbete som omfattar 100 gymnasiepoäng. Utlägget av valbara kurser görs utifrån de lokala eller regionala företagens eller branschernas behov och skiljer sig därför något åt mellan profilerna. I förslag till nytt kapitel i skollagen (17a kap.), Gymnasieingenjörsutbildning Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (Ds 2013:53), nämns enbart begreppet profiler. Begreppet utgångar ska ses som rekommendationer från Skolverket för olika yrkesområden som huvudmannen bör följa. Det är från profilens samlade valbara kurser som den enskilda skolan, efter samråd med det lokala programrådet för det fjärde året, får besluta vilka kurser som utbildningen ska bestå av. Design och produktutveckling samt Produktionsteknik Skolverkets ursprungliga förslag och den struktur som gäller under försöksverksamheten. I Skolverkets ursprungliga förslag möttes teknikprogrammets inriktningar design och produktutveckling och produktionsteknik i profilen innovation och produktion med utgångarna konstruktion och produktutveckling respektive produktions- och automationsteknik. Eleverna skulle under utbildningens tre första år till stor del tvingas att läsa den andra inriktningens kurser för att göra sig behöriga för det fjärde året. Upplägget förklarades med behovet av en gemensam referensram samt av en för-
18 (40) hoppning om att fler ska upptäcka att produktion är väl så intressant att arbeta med som konstruktion. Nuläge Innevarande läsår studerar 115 elever på denna profil fördelat på 65 elever på konstruktion och produktion och 50 elever på produktion och automation. Profilen är därmed den största av de tre profilerna. De skolor som deltar i försöksverksamheten har uttryckt ett önskemål om en större möjlighet att inom ramen för de valbara kurserna kunna anpassa utbildningen efter lokala eller regionala behov. I kontakter med IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, organisation för företag inom process, kemi, petrokemi, läkemedel med flera, har framkommit att profilen bör kompletteras med en rekommenderad utgång riktad mot processindustrin. Skolverkets bedömning Teknikföretagen, Livsmedelföretagen, Industriarbetsgivarna, TMF Trä- och Möbelföretagen samt IF Metall har som tidigare nämnt argumenterat för att inriktningen produktionsteknik måste finns kvar för att säkerställa industrins behov av kompetensförsörjning. I departementspromemorian (Ds 2013:53), är utredaren tydlig med att de nationella profilerna ska bygga vidare på de nationella inriktningarna. Teknikprogrammet har två inriktningar som motsvarar de två utgångarna inom försöksverksamheten. Skolverkets bedömning är därför att även profilen ska delas för att utbildningen ska leda till en fördjupad kunskap inom vald profil. Skolverkets förslag Nuvarande profil delas i två separata profiler, design och produktutveckling och produktionsteknik som i sin tur har två utgångar, produktion och automation och en ny utgång processteknik. Huvudmannen beslutar om valbara kurser efter att det lokala programrådet för det fjärde året hörts.
19 (40) Informationsteknik Skolverkets ursprungliga förslag och den struktur som gäller under försöksverksamheten.
20 (40) Profilen informationsteknik har inte någon profilgemensam kurs och utgör i praktiken två delvis olika utbildningar som hålls samman av kursen gymnasieingenjören i praktiken. Nuläge Frågan om profilen borde delas i två separata profiler har diskuterats, men det har inte framkommit något under försöksverksamheten som talar emot en fortsatt sammanhållen profil. I försöksverksamheten erbjuder skolorna endera utgången. En av dessa skolor planerar dock för att kommande läsår erbjuda båda utgångarna. Innevarande läsår läser 24 elever på två skolor utgången mjukvarudesign och 46 elever på fyra skolor läser utgången infrastruktur. Utgångarna har trots att många elever saknat formella kunskaper i informationsteknik fungerat väl. Skolverkets bedömning En utveckling mot att fler skolor kommer att erbjuda båda inriktningarna talar för att hålla samman profilen. Därtill är grundprincipen i denna redovisning till regeringen: en inriktning en profil. När regelverket och strukturen för ett permanent fjärde år eventuellt träder i kraft 2015, är Skolverkets ursprungliga förslag till innehåll fem år gammalt. Det är en avsevärd tid inom ITområdet. Förslaget var därtill inte helt komplett, varför nya ämnen och kurser måste tas fram och det finns anledning att lägga särskilt fokus på mobila tekniker inom både infrastruktur och mjukvarudesign. Skolverkets förslag Profilen och förslaget till utgångar behålls. Huvudmannen beslutar om valbara kurser efter att det lokala programrådet för det fjärde året hörts. Med samma argument som anförs för ändringen av namnen på teknikprogrammets inriktningar föreslås profilen i ett permanent fjärde år benämnas informationsteknik.
21 (40) Samhällsbyggande Skolverkets ursprungliga förslag och den struktur som gäller under försöksverksamheten. Profilen samhällsbyggande saknar i försöksverksamheten helt valbara kurser och därmed finns inte någon möjlighet för skolorna att i samverkan med lokala eller regionala företag eller branscher göra anpassningar av utbildningen. Nuläge Samhällsbyggande är den profil inom det fjärde året med minst direkt koppling till teknikprogrammets nuvarande inriktning samhällsbyggande och miljö. Trots det har eleverna från denna profil i väldigt stor utsträckning fått arbete efter examen. Profilen ska, enligt målen för försöksverksamheten, fokusera på produktionsledning och produktionsplanering. Under försöksverksamheten har det inte för alla utgångar varit alldeles självklart vilka yrken utbildningen leder till. För utgången produktionsledning bygg och anläggning finns tydliga målyrken som assisterande inom produktion och projektledning med flera. Det är i stor utsträckning elever som examinerats från denna utgång som har fått jobb och därför är det sannolikt att innehållet i utgången också är relevant. Med en annan förberedelse för profilen från teknikprogrammet kan utbildningen också förväntas leda till både en annan bredd och ett annat djup än vad som varit möjligt under försöksverksamheten. Företag inom tillverkning, till exempel småhusindustrin, ser utgången som en möjlig väg till anställning om utgången kompletteras med kurser som är inriktade mot kunskapsområdet konstruktion. För utgången elkonstruktion finns alternativa målyrken riktade mot antingen konstruktion eller produktionsledning. Det finns exempel på elever som har fått arbete som assisterande projektledare inom produktion, medan andra fått arbete på konsultföretag och arbetar med konstruktion trots avsaknaden av kurser inriktade mot elkonstruktion i utbildningen. Utgången innehåller två ämnen, ellära och elprojektering. Den är dock inte profilerad mot konstruktion som namnet antyder, snarare allmänt mot processen när elanläggningar planeras, projekteras, konstrueras och dokumenteras. En elkonstruktör kan antas ha behov av att läsa kurser i konstruktion
22 (40) och närliggande ämnen, men dessa återfinns under försöksperioden bara i profilen innovation och produktion En möjlighet är att ge profilen en ny parallell utgång med kurser som inriktas mot elkonstruktion och att den nuvarande utgången ges ett nytt namn som, projektledning el. Detta får i så fall konsekvenser för omfattning och inriktning på de profilgemensamma kurserna och påverkar därmed även de två nuvarande utgångarna. Alternativt omarbetas utgången så att den svarar bättre mot nuvarande benämning och med förberedelse för målyrken inom både projektledning och konstruktion. Installationsteknik VVS erbjuds under innevarande läsår på en av de tre skolor som erbjuder profilen samhällsbyggande. Även under det första året med försöksverksamheten fanns utgången på denna skola medan den inte lockade några elever föregående läsår. Utgången har därför inte riktigt funnit sin plats. I samtal med företrädare för branschorganisationen VVS Företagen har diskuterats om avlagd gymnasieexamen från VVS- och fastighetsprogrammet kompletterad med studier på yrkeshögskola är en bättre väg in i branschen än vad det fjärde året är. VVS Företagens uppfattning är att branschen behöver utvecklas, att ny kompetens behöver tillföras och därför ser man, trots initiala svårigheter att rekrytera elever till utbildningen, positivt på ett fjärde år inriktad mot VVS som komplement till yrkeshögskolan. Möjliga målyrken är projektledare, VVS-tekniker, energirådgivare med flera angränsande yrken. Man ser också att fler företag än direkta VVS-installationsföretag med fördel kan rekrytera personal med en bakgrund som gymnasieingenjörer inom VVS, företag inom energi, tillverkning och rådgivning. Skolverkets bedömning Profilen bör även fortsättningsvis ha tre rekommenderade utgångar. Skolverkets bedömning är också att utgångarna bör tillföras ett antal valbara kurser för att möjliggöra en lokal eller regional anpassning av utbildningen. Fler kurser att välja mellan i utgången produktionsledning bygg och anläggning skapar möjlighet för den branschanpassning som till exempel TMF Trä- och Möbelföretagen efterfrågar. Om utgången elkonstruktion breddas kan den förbereda för fler yrken än produktionsledning. Utgången VVS installation behöver breddas och fler målyrken måste kommuniceras. Skolverkets förslag Profilen och förslaget till utgångar behålls. Huvudmannen beslutar om valbara kurser efter att det lokala programrådet för det fjärde året hörts. Skolverket bör med stöd av det nationella rådet ta fram fler valbara kurser för att möjliggöra en lokal eller regional anpassning av utbildningen.
23 (40) Energiteknik I Skolverkets arbete inför försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år, valde branschorganisationen Svensk Energi att inte delta. Motiveringen var då att man inte såg att en ettårig utbildning efter gymnasieskolan kunde ge de kunskaper man ansåg nödvändiga för arbete inom branschen. Under försöksverksamheten har Svensk Energi valt att aktivt delta i det nationella rådet och man menar idag att det finns en arbetsmarknad för gymnasieingenjörer bland de energiproducerande företagen. Branschen står dessutom inför omfattande pensionsavgångar med motsvarande rekryteringsbehov. Enbart Vattenfall behöver 2 000 nya ingenjörer under de kommande 10 åren och för vissa yrken är en gymnasieingenjörsutbildning lämplig. Svensk Energi har ca 380 medlemsföretag som sysselsätter ca 30 000 anställda inom produktion och distribution. Bland företagen finns såväl elkraft- och kraftvärmeproducenter som fjärrvärmeproducenter. De kunskaper som en utbildning i energiteknik ger kan även lämpa sig för anställning som ingenjör eller tekniker inom t ex massa- och pappersindustrin, en bransch med ett femtiotal stora internationella företag. En utbildning inriktad mot energiteknik ger de kunskaper som krävs för arbete som driftsingenjör, energiingenjör, driftstekniker, stationstekniker eller underhållstekniker inom den elkraftsproducerade sektorn, inom värmeproduktion samt inom pappersindustrin. Kunskapsinnehållet i en profil som riktar sig mot energi- och värmeproduktion är sådant att det viktiga, enligt Svensk Energi, är att eleverna i sin examen i första hand har kurserna matematik 4 och fysik 2.
24 (40) I departementspromemorian (Ds 2013:53) föreslås att de nationella profilerna ska bygga vidare på teknikprogrammets nationella inriktningar och att de krav på behörighetsgivande kurser som ställs måste inrymmas inom en inriktning. Teknikvetenskap är därmed den nationella inriktning som en ny energiprofil skulle utgå ifrån. Skolverkets bedömning En möjlig lösning för en nationell profil inriktad mot energiteknik är att för just denna inriktning frångå principen om en inriktning en profil och utöver gymnasieexamen från teknikprogrammet enbart ha kurserna matematik 4 och fysik 2 som förkunskapskrav. Ett sådant förslag skapar två problem. För det första strider upplägget mot departementspromemorians (dnr 2013:53) förslag om att de förkunskapskrav som ställs ska avse kurser som ryms inom en inriktning. För det andra kan det diskuteras varför inte även elever på naturvetenskapsprogrammet borde ges tillträde till en energiteknisk gymnasieingenjörsutbildning. Skolverkets bedömning är att denna lösning strider mot intentionerna i förslaget till gymnasieingenjörsutbildningen. Om inriktningen teknikvetenskap ska vara den inriktning som leder vidare till ett fjärde år med en energiteknisk profil, behöver inriktningen utökas med kurser inom energiteknik omfattande minst 100 gymnasiepoäng för att ge tillräcklig grund att bygga vidare på. En sådan generell utökning är dock inte önskvärd, då inriktningen i första hand är inrättad för att förbereda för högskolestudier, inte för ett fjärde år inom gymnasieskolan. Skolverkets förslag Skolverkets förslag är att inte inrätta en nationell profil med inriktning mot energiteknik trots att branschen menar att det finns ett uttalat behov av personal med en utbildningsnivå motsvarande gymnasieingenjörens. En gymnasieingenjörsutbildning inom energiteknik leder till djupare kunskaper om den inrättas som särskild variant i enlighet med det förslag till reglering som Skolverket lägger. Om särskild variant inte införs för det fjärde året, måste frågan om en nationell profil i energiteknik tas upp på nytt. Behörighet Behörighet att söka utbildningen ska, enligt departementspromemorian (Ds 2013:53), vara den som har gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper. Skolverkets förslag Skolverkets förslag är att med likvärdiga kunskaper jämställa gymnasieexamen från annat program med utökat program omfattande de kurser som ingår i teknikprogrammets gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen eller äldre kurser motsvarande dessa.
25 (40) För att bli behörig till det fjärde året ska gymnasieexamen omfatta godkända kurser om minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända kurserna ska matematik 3c, fysik 1a, kemi 1, teknik 1, svenska 3 och engelska 6 ingå. Förkunskapskrav I frågan om behörighet skiljer sig synen på vilka krav som bör ställas delvis åt mellan skolor och branschföreträdare. Skolorna ser av naturliga skäl till möjligheten att rekrytera tillräckligt antal elever för att utbildningen ska vara möjlig att genomföra med en god ekonomi. Man menar därför att gymnasieexamen från teknikprogrammet kombinerat med några från inriktningarnas centrala kurser ska räcka som krav. Man menar också att man kan komma till rätta med de eventuella mindre brister som eleverna kan ha med hjälp av preparandkurser och andra former av stöd under början av det fjärde året. Branscherna förstår skolornas problematik, men menar att man i första hand måste se till vilken kompetens elever förväntas ha efter examen, att de ska vara anställningsbara och då krävs det vissa specifika förkunskaper som det fjärde året kan bygga vidare på. I uppdraget från regeringen sägs att skolornas möjlighet att rekrytera elever ska beaktas i det förslag som Skolverket lämnar. Skolverkets bedömning Om man ser det fjärde året som ett fristående extra år kan man definiera någon eller några inriktningskurser som viktigare än andra. Om man istället ser det fjärde året som det sista i en sammanhållen fyraårig utbildning är det mer naturligt att samtliga inriktningskurser utgör förkunskapskrav för motsvarande profil. Problemet skulle också kunna diskuteras utifrån perspektivet storlek på den enskilda gymnasieskolan. Större skolor och skolor i tätbefolkade regioner kan sannolikt rekrytera tillräckligt antal elever till det fjärde året även om det ställs mer omfattade förkunskapskrav än vad skolor i glesbygd eller mindre skolor kan göra. Samtidigt måste man ställa sig frågan om omfattningen av förkunskapskraven ska ställas utifrån hänsyn till att alla skolor ska ha möjlighet att erbjuda utbildningen. Frågan om förkunskaper kompliceras ytterligare om även de elever som valt inriktningen teknikvetenskap, som visserligen i första hand är tänkt att vara högskoleförberedande, ska kunna ges möjlighet att studera vidare på någon av det fjärde årets profiler. De har förutom matematik 4 och fysik 2 även läst kursen teknik 2 och har en i alla avseende god grund för fortsatta studier. Om dessa elever både ska ges möjligheten att gå ett fjärde år och skaffa maximala meritpoäng för fortsatta högskolestudier, kan inte förkunskapskraven för det fjärde året omfatta 400 gymnasiepoäng. Med förkunskapskrav om 250-300 gymnasiepoäng däremot, finns utrymme för dem att välja de kurser som utöver examen skulle kunna krävas för tillträde till det fjärde årets profiler.