VÅR ROLL I YRKESUTBILDNINGEN

Transkript

1 VÅR ROLL I YRKESUTBILDNINGEN GYMNASIESKOLAN, YRKESHÖGSKOLAN, KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

2 INNEHÅLL GYMNASIESKOLAN... 5 YRKESHÖGSKOLAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING... 16

3 FAKTA OM YRKESUTBILDNING I detta häfte får du som i våra medlemsföretag samverkar med gymnasieskolan, yrkeshögskolan och den kommunala vuxenutbildningen en översiktlig information om vilka krav och förväntningar som ställs på er som företag och vilka krav som ni i er tur kan ställa på utbildningsväsendet. All yrkesutbildning i Sverige bygger på ett gemensamt ansvarstagande, mellan skola och arbetsliv, för både genomförande och resultat. Det gäller för gymnasieskolans yrkesprogram, för yrkesutbildning för vuxna och alldeles särskilt för yrkeshögskoleutbildningar. Teknikföretagen var drivande i bildandet av Teknikcollege och vår uppfattning är att all samverkan med utbildningsanordnare och skolhuvudmän, kommuner och privata, ska ske genom arbetet i de regionala och lokala styrgrupperna inom Teknikcollege. Det är genom samverkan som vi tillsammans kan forma bra utbildningar som gör elever och studerande anställningsbara. Vårt ansvar i yrkesutbildningen är alltså den utbildningsdel som kallas arbetsplatsförlagt lärande i gymnasieskolan och lärande i arbete på yrkeshögskolan. Vi förväntas ta emot elever och studerande och handleda dem i deras lärande på arbetsplatsen. Häftet innehåller tre kapitel, Gymnasieskolan, Yrkeshögskolan och Kommunal vuxenutbildning. Till varje kapitel hör ett kort avsnitt som handlar om vad utbildningsväsendet vill ha av oss och vilka krav vi kan ställa på det. Därefter följer en kortfattad redogörelse för några viktiga områden där vi går lite mer på djupet.

4

5 GYMNASIESKOLAN VILKEN HJÄLP BEHÖVER GYMNASIE- SKOLAN AV OSS SOM FÖRETAG? Alla elever som går ett yrkesprogram inom gymnasieskolan ska under sina tre år få minst 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande (apl). Lärandet på arbetsplatsen är en lika viktig del av utbildningen som undervisningen i skolan. Därför räcker det inte med att vi bara tar emot eleverna på företaget. När de är hos oss ska de lära sig nya saker, inte bara praktisera det de redan har lärt sig. De ska få arbetsuppgifter som kan kopplas till innehållet i de kursplaner som styr undervisningen. Vi behöver därför ge någon av våra medarbetare i uppdrag att leda elevens lärande. Handledare kan den vara som är kunnig i yrket, intresserad och lämplig för uppdraget. Vi har inte något ansvar för betygssättningen, skolans lärare sätter betyg även på de moment i kursplanen som genomförs på företaget. Däremot behöver våra handledare systematiskt följa elevens arbete för att kunna ge sina synpunkter på lärandet när det är dags för läraren att sätta betyg. VILKA KRAV SKA VI SOM FÖRETAG STÄLLA PÅ GYMNASIESKOLAN? Lärarna ska informera handledarna om vilka kursmoment som ska fullgöras under det arbetsplatsförlagda lärandet. Om vi ska kunna leva upp till vårt uppdrag och hjälpa lärarna inför betygssättningen, måste skolans rektor se till att lärarna får den tid de behöver för att komma ut till oss och följa elevens arbete på företaget. Vi bör dessutom ställa krav på att skolan ordnar någon form av återkommande utbildning för de som vi utser till handledare. Det finns flera olika utbildningar som skolan kan använda sig av, men det viktiga är att utbildningen är godkänd av Skolverket, som till exempel Teknikcolleges. Det är särskilt viktigt när vi har åtagit oss att hjälpa till med lärlingsutbildning, eftersom det statliga bidraget som vi får påverkas av detta. Att delta i ett programråd tar normalt inte särskilt mycket tid, men eftersom det är ett viktigt uppdrag kan vi kräva att de frågor som tas upp är de som är viktiga för utbildningens kvalitet samt att kallelser och protokoll sköts professionellt. Alla skolor som har yrkesprogram ska ha lokala programråd för utbildningen med representanter från både skola och företag. Det kan vara ett programråd för varje program eller ett gemensamt för skolan. Tanken bakom programråden är att samverkan mellan skola och näringsliv ska säkerställa kvaliteten i utbildningen. Vanliga uppgifter för programrådet är att hjälpa till med apl och med gymnasiearbetet och diskutera vilka kurser som eleverna bör läsa för att bli anställningsbara. 5

6 GYMNASIESKOLAN GYMNASIESKOLANS UTBILDNINGAR NATIONELLA PROGRAM Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan. Sex program är högskoleförberedande och tolv är yrkesprogram. Genom samarbetet inom Teknikcollege är det högskoleförberedande Teknikprogrammet och yrkesprogrammen Industritekniska programmet och El- och energiprogrammets inriktning Automation, särskilt intressanta för oss. HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM PROGRAM Teknikprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet INRIKTNINGAR Produktionsteknik Design- och produktutveckling Informations- och medieteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Ekonomi Juridik Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater Kultur Språk Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Beteendevetenskap Medier, information, kommunikation Samhällsvetenskap En av skillnaderna mellan de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen är att yrkesprogrammen inte med automatik ger grundläggande behörighet till högskolan. Det ska dock alltid vara möjligt för eleven att välja till de ämnen som krävs: engelska 6, svenska 2 och svenska 3. Det kan göras inom programfördjupning, som individuellt val och/eller som utökat program. I ett utökat program läser då eleven på ett yrkesprogram gymnasiepoäng, det vill säga 300 gymnasiepoäng mer än vad som annars krävs för en examen från ett yrkesprogram. PROGRAMSTRUKTUR Alla nationella gymnasieprogram har samma struktur med gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen, inriktningkurser, programfördjupning, individuellt val och gymnasiearbete. Yrkesprogrammen har dessutom inom varje inriktning ett antal så kallade yrkesutgångar, alltså fördefinierade kombinationer av kurser som pekar mot ett visst yrke, som representanter för yrket varit med och utformat. YRKESPROGRAM PROGRAM Industritekniska programmet El- och energiprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet INRIKTNINGAR Driftsäkerhet och underhåll Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Godshantering Karosseri och lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Administrativ service Handel och service Finsnickeri Florist Frisör Textil design Övriga hantverk Hotell och konferens Turism och resor Djur Lantbruk Skog Trädgård Bageri och konditori Färskvaror, delikatesser, catering Kök och servering Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik VVS Ventilationsteknik (inte uppdelat i inriktningar) Det finns 18 nationella program inom gymnasieskolan, sex högskoleförberedande och tolv yrkesprogram. 6

7 GYMNASIESKOLAN TEKNIKPROGRAMMET, GYMNASIEPOÄNG GYMNASIEGEMEN- SAMMA ÄMNEN PROGRAMGEMEN- SAMMA ÄMNEN INRIKTNINGAR PROGRAM- FÖRDJUPNING INDIVIDUELLT VAL GYMNASIEARBETE Engelska 5 Engelska 6 Historia 1a Idrott och hälsa 1 Matematik 1c Matematik 2c Matematik 3c Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 (eller Svenska som andra språk 1-3) Fysik 1a Kemi 1 Teknik 1 Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Ett stort antal kurser som skolan kan välja Skolan bestämmer kursutbudet och eleven väljer Ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier 1100 poäng 400 poäng 300 poäng 400 poäng 200 poäng 100 poäng INRIKTNINGSKURSER Design och produktutveckling: Bild och form 1a1, Cad 1, Design 1, Konstruktion 1 Informations- och medieteknik: Dator- och nätverksteknik, Programmering 1, Webbutveckling 1 Produktionsteknik: Mekatronik 1, Produktionskunskap 1, Produktionsutrustning 1 Samhällsbyggande och miljö: Arkitektur - hus, Hållbart samhällsbyggande, Byggnadsverk Teknikvetenskap: Fysik 2, Matematik 4, Teknik 2 INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET, GYMNASIEPOÄNG GYMNASIEGEMEN- SAMMA ÄMNEN Engelska 5 Historia 1a1 Idrott och hälsa 1 Matematik 1a Naturkunskap 1a1 Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1a1 Svenska 1 (eller Svenska som andra språk 1) PROGRAMGEMEN- SAMMA ÄMNEN Industritekniska processer 1 Människan i industrin 1 Produktionskunskap 1 Produktionsutrustning 1 INRIKTNINGAR Driftsäkerhet och underhåll Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik PROGRAM- FÖRDJUPNING Ett stort antal kurser som skolan kan välja INDIVIDUELLT VAL Skolan bestämmer kursutbudet och eleven väljer GYMNASIEARBETE Ska visa att eleven är förberedd för yrkesutgången 600 poäng 400 poäng poäng poäng 200 poäng 100 poäng INRIKTNINGSKURSER Driftsäkerhet: Avhjälpande underhåll 1, Underhåll - driftsäkerhet, Underhåll - elteknik, Underhåll - lager och smörjteknik Processteknik: Industritekniska processer 2, Produktionskunskap 2, Produktionsutrustning 2, Produktionsutrustning 3 Produkt och maskinteknik: Datorstyrd produktion 1, Produktionsutrustning 2, Produktutveckling 1 Svetsteknik: Produktutveckling 1, Kälsvets 1, Svets grund, Tillverkningsunderlag 1 EL- OCH ENERGIPROGRAMMET INRIKTNING AUTOMATION, GYMNASIEPOÄNG GYMNASIEGEMEN- SAMMA ÄMNEN Engelska 5 Historia 1a1 Idrott och hälsa 1 Matematik 1a Naturkunskap 1a1 Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1a1 Svenska 1 (eller Svenska som andra språk 1) PROGRAMGEMEN- SAMMA ÄMNEN Datorteknik 1a Elektromekanik Energiteknik 1 Mekatronik 1 INRIKTNING AUTOMATION Praktisk ellära Mät- och reglerteknik Mät- och styrteknik Programmerbara styrsystem PROGRAM- FÖRDJUPNING Ett stort antal kurser som skolan kan välja INDIVIDUELLT VAL Skolan bestämmer kursutbudet och eleven väljer GYMNASIEARBETE Ska visa att eleven är förberedd för yrkesutgången 600 poäng 400 poäng 400 poäng 800 poäng 200 poäng 100 poäng Ovanstående tabeller visar vilka kurser som eleverna läser på de program som är mest relevanta för våra medlemsföretag. Under varje tabell redovisas vilka kurser som ingår i respektive inriktning. För El- och energiprogrammet redovisas enbart inriktningen Automation, och det direkt i tabellen. 7

8 GYMNASIESKOLAN DET ARBETSPLATSFÖRLAGDA LÄRANDET ÄR EN VIKTIG DEL I ELEVERNAS UTBILDNING ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE, APL Elever på yrkesprogrammen ska ha minst 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande, apl. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska innebära ett nytt lärande för eleven, något annat än det hen tidigare har gjort på skolan. Förutom nya kunskaper är syftet med apl också att eleven ska förstå yrkeskulturen, utveckla en yrkesidentitet och bli en del av arbetsgemenskapen. Det ska finnas en handledare som ansvarar för att eleven tas om hand på ett bra sätt och att kunskapsmålen nås. För varje kurs i gymnasieskolan finns en beskrivning av de kunskapskrav som som ligger till grund för bedömningen av vilket betyg eleven ska ha. Även det arbetsplatsförlagda lärandet ska betygsättas. Inför det arbetsplatsförlagda lärandet ska perioden planeras av lärare och handledare. Det handlar alltså inte om miljöpraktik eller att bara följa en av våra anställda. Eleven ska följa arbetsplatsens tider, men får inte arbeta mellan midnatt och fem på morgonen. För övrigt ska minderåriga i arbetsplatsförlagd utbildning likställas med arbetstagare, under förutsättning att de fyller minst 16 år under kalenderåret, är i utbildning, har förkunskaper, får handledning och att en riskbedömning är gjord. Ansvaret för betygssättningen vilar helt och hållet på skolan. Vårt åtagande är att ge underlag till skolan i deras uppdrag. Därför måste skolans rektor ge den betygssättande läraren tid att vid flera tillfällen besöka företaget för att träffa eleven och handledaren och på ett strukturerat sätt diskutera de resultat som eleven uppnått i ett så kallat trepartssamtal. Det räcker alltså inte att skolan skickar ut någon form av formulär som vi ska fylla i. LÄRLING INOM YRKESPROGRAMMEN Inom yrkesprogrammen kan eleven välja att bli lärling, vilket innebär att mer än hälften av utbildningstiden sker på en arbetsplats. Den arbetsplatsförlagda lärlingsutbildningen är likvärdig de skolförlagda yrkesprogrammen och eleven kan börja lärlingsutbildningen första, andra eller tredje året. Ett utbildningskontrakt som reglerar vilka utbildningsdelar som ska ske på företaget, fördelning av kostnader för eventuella skador, avtalstid och vem som är ansvarig lärare respektive handledare ska upprättas mellan företag, skola och elev. Det är skolan som ansvarar för att kontraktet upprättas. 8

9 GYMNASIESKOLAN GYMNASIEINGENJÖREN ÄR TILLBAKA Från och med höstterminen 2015 är gymnasieingenjören tillbaka igen efter 20 års frånvaro! Utbildningen är ettårig, omfattar 900 poäng och minst 10 veckor av utbildningen ska vara företagsförlagd. Eleven kan gå utbildningen direkt efter examen från Teknikprogrammet eller efter ett studieuppehåll. Utbildningen har fyra olika profiler, motsvarande inriktningar: design och produktutveckling, produktionsteknik, informationsteknik och samhällsbyggande. Gymnasieingenjören i praktiken, en kurs om 200 poäng, är gemensam för de fyra profilerna liksom ett examensarbete om 100 poäng. Utbildningen är ett samarbete mellan skola och näringsliv och det ska finnas ett lokalt programråd. YRKESINTRODUKTION Introduktionsprogrammen finns för de som saknar behörighet till de nationella programmen. Där kan eleven läsa in ämnen från grundskolan parallellt med ämnen från de nationella programmen i gymnasieskolan. Studierna kan kombineras med praktik eller arbetsplatsförlagt lärande och kallas då yrkesintroduktion. Elevens studier ska förbereda för arbetslivet och leda till behörighet till de nationella programmen. GYMNASIEARBETE För att få en gymnasieexamen ska varje elev göra ett gymnasiearbete. Det är ett självständigt arbete som eleven gör under tredje året och oftast i slutet av utbildningen. Elever på högskoleförberedande program ska visa att de kan ta till sig stora texter, dra slutsatser och skriva rapporter. För elever på Teknikprogrammet gäller dock delvis andra förutsättningar och både arbetsformer och redovisning kan utformas så att de liknar de som används inom tekniksektorn i arbetslivet. Det kan handla om att lösa en konkret uppgift och redovisa i ett konstruktionsunderlag, en teknisk rapport eller på annat sätt med digitala resurser. På yrkesprogrammen ska eleverna göra ett gymnasiearbete som visar att de är förberedda för att börja arbeta i ett yrke som motsvarar vald yrkesutgång. Eftersom det inte är möjligt att prova alla tänkbara arbetsuppgifter inom ett yrke, väljer elev och lärare ut en begränsad arbetsuppgift. Det är en fördel för alla om vi som representerar företagen kan hjälpa till och ta fram konkreta skarpa arbetsuppgifter som eleven kan arbeta med som sitt gymnasiearbete. 9

10 GYMNASIESKOLAN FAKTA BEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLAN För att få börja på gymnasiets högskoleförberedande program måste eleven ha godkänt i tolv ämnen från grundskolan. Förutom svenska, engelska och matematik är det kurser som antas ha betydelse för det program eleven väljer, till exempel fysik och kemi för elever som väljer teknikprogrammet. För yrkesprogrammen räcker det att ha godkänt i nio ämnen. Av dessa ska eleven alltid ha godkänt i svenska, engelska och matematik. Vilka de övriga är regleras inte. BETYG Vad en elev ska kunna finns formulerat i varje kursplan. Det är relativt konkreta formuleringar som bygger på att eleven, lite förenklat, vet, kan och förstår. Betyg sätts efter den nationella betygsskalan med sex steg. A, B, C, D och E står för godkända resultat och F för icke godkänt. Kunskapskraven finns formulerade för betygen E, C och A. Inte B och D. B får en elev som nästan når alla krav för A och D den som nästan når alla krav för C. Betyg sätts på varje avslutad kurs och det är undervisande lärare som sätter betyg. Som handledare bidrar vi med information om elevens prestationer under apl, men vi har inte och ska inte ta något ansvar för betygssättningen. Sedan den 1 juli 2015 får endast legitimerade lärare sätta betyg. Legitimationstvånget är än så länge dock undantaget yrkeslärare. EXAMEN För att få examen ska eleven ha läst kurser om poäng, men det räcker med godkänt på kurser motsvarande poäng. Sedan finns det kompletterande bestämmelser om vilka kurser som måste vara godkända. Gymnasiearbetet ska alltid vara godkänt för att en elev ska få examen. Det gäller både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Vissa skolor har valt att erbjuda eleverna en mer omfattande utbildning för att de både ska kunna gå direkt ut i arbete och studera vidare på teknisk högskola om de hellre vill det. Skolor som har certifierats inom Teknikcollege erbjuder eleverna 300 poäng extra, det vill säga fler kurser. FINANSIERING Gymnasieskolan finansieras till största delen av kommunernas skatteintäkter och det generella statsbidraget i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. För vissa utbildningsdelar kan kommunerna söka statsbidrag, till exempel lärlingsutbildning, det fjärde året på teknikprogrammet och yrkesintroduktion. Eleven får studiebidrag från CSN. FÖRSÄKRING Det är huvudmannen eller utbildningsanordnaren som ansvarar för att eleven är försäkrad. Kontrollera att försäkringen omfattar både personskada och sakskada. LAG OCH FÖRORDNING Gymnasieskolan styrs genom Skollagen (SFS 2010:800) som beslutas av Riksdagen och genom Gymnasieförordning (SFS 2010:2039) och Läroplanen för gymnasieskolan som beslutas av Regeringen. Kursplaner fastställs av Skolverket (SKOLFS ÅR:NUMMER). Kursplaner för de gymnasiegemensamma ämnena beslutas dock av Riksdagen. Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syfte att förbättra kvaliteten och resultatet i verksamheterna. Skolverket ska också samråda med branscherna i så kallade nationella programråd. Skolinspektionen är granskande myndighet. 10

11

12 YRKESHÖGSKOLAN, YH VILKEN HJÄLP BEHÖVER YRKES- HÖGSKOLAN AV OSS SOM FÖRETAG? Arbetslivsanknytningen och då särskilt Lärande i arbete (LIA) är själva kärnan i yrkeshögskolan. Utbildningarna är speciellt framtagna för att matcha ett regionalt eller branschspecifikt behov i arbetslivet. Därför behöver yrkeshögskolan engagerade samverkansföretag och handledare som kan ta emot de studerande på Lärande i arbete. I våra företag behövs i första hand personer som kan vara handledare åt de studerande. Vi behöver också släppa in den studerande i vår verksamhet och låta hen bli delaktig i våra arbetsgrupper och projekt. Studerande inom yrkeshögskolan är vuxna och många har arbetslivserfarenhet sedan tidigare. Det innebär att de ofta kan ta ett självständigt ansvar. Handledaren ska efter varje LIA-period lämna underlag för betygssättning till skolan. Yrkeshögskolan behöver också representanter från våra företag som kan sitta med i ledningsgruppen för utbildningen. För varje utbildning ska det finnas en ledningsgrupp med representanter från arbetslivet, utbildningsanordnare och studerande samt ibland från skolväsendet och högskola/universitet. Våra representanter ska vara i majoritet och i ledningsgruppen får vi möjlighet att forma utbildningen efter våra behov. Ledningsgruppen har också ett formellt ansvar över att utbildningen genomförs enligt lag, förordning och föreskrifter, att anta sökande till utbildningen, pröva frågor om tillgodoräknande, utfärda examens- och utbildningsbevis och svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Om utbildningsanordnaren har flera utbildningar kan ledningsgruppen vara gemensam för dessa. Utbildningsanordnarna kan också behöva vår kunskap i undervisningen och vilja anlita oss som föreläsare. De kan ockå behöva hjälp med antagningsintervjuer och liknande. VILKA KRAV SKA VI SOM FÖRETAG STÄLLA PÅ YRKESHÖGSKOLAN? När det gäller Lärande i arbete kan vi ställa krav på god planering. Utbildningsanordnaren ska kunna leverera långsiktiga tidplaner för sina utbildningar, så att vi vet när LIA-perioder kommer att infalla. För att sedan kunna ta emot en studerande på LIA och genomföra det på ett bra sätt måste vi få förfrågan i rimlig tid inför varje tillfälle. Vi behöver också få relevant information om utbildningen, kursplan och vad som förväntas uppnås under LIA-perioden. Vi kan ställa krav på att de som ska vara handledare utbildas för uppdraget. Utbildningsanordnare ska vara lyhörda för de behov och synpunkter som vi företag förmedlar. 12

13 YRKESHÖGSKOLAN ARBETSLIVSANKNYTNINGEN ÄR KÄRNAN I YRKESHÖGSKOLANS UTBILDNINGAR UTBILDNINGAR INOM YRKESHÖGSKOLAN Yrkeshögskolan är ett alternativ till den vanliga högskolan med ett stort fokus på arbetslivsanknytning, men samtidigt med en teoretisk förankring. De flesta utbildningar är mellan ett och två år långa. Man studerar för att få ett jobb där man självständigt och i arbetslag ska kunna utföra kvalificerade arbetsuppgifter. Yrkeshögskolans utbildningar sorteras in i olika områden, till exempel Teknik och tillverkning, Data/IT och Ekonomi, administration och försäljning, men det finns utbildningar inom alla tänkbara områden. Innehållet i utbildningarna är direkt anpassade till kompetenskraven för en specifik yrkesroll och företag och branscher är med redan i planeringsstadiet. Utbudet av utbildningar styrs av arbetslivets behov och kan därför snabbt förändras. En utbildning beviljas för två utbildningsomgångar i taget, sedan måste man som utbildningsanordnare på nytt ansöka om att få bedriva utbildningen, i konkurrens med alla andra. Bara en tredjedel av utbildningsansökningarna blir beviljade, vilket innebär att även mycket väl fungerande och etablerade utbildningar kan få avslag. LÄRANDE I ARBETE Lärande i arbete ingår i nästa alla yrkeshögskoleutbildningar och är obligatoriskt för utbildningar som leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen, det vill säga de som omfattar minst 400 poäng (2 år). Lärande i arbete innebär att en del av utbildningen är arbetsplatsförlagd, fördelat på en eller flera perioder. Vi behöver utse en handledare som tar hand om den studerande under LIA-perioden. Handledaren ska ha kompetens inom det område LIA:n handlar om. Det är utbildningsanordnaren som ansvarar för att LIA:n uppfyller kraven i utbildnings- och kursplanen genom att stämma av att det finns rätt förutsättningar på arbetsplatsen. Lärande i arbete ingår i kursplanen och på arbetsplatsen ska studenten få uppgifter som motsvarar kursmålens krav. Den studerande ska delta i företagets arbete och ingå i arbetslag, projektgrupper och liknande. Handledaren ansvarar för att hitta lämpliga arbetsuppgifter som innebär ett lärande. Det är viktigt att handledaren är fysiskt närvarande på arbetsplatsen och finns tillgänglig för den studerande. Om handledaren behöver vara borta mycket bör en annan handledare utses. Utbildningsanordnaren ska kontakta handledare i god tid före LIA-kursen och sedan göra en uppföljning under perioden. Om det är möjligt ska utbildningsanordnaren besöka LIA-platsen. Den studerande har rätt till inflytande över sin lärandesituation och bör därför vara med i planeringen av LIA så att perioden motsvarar personliga ambitioner och mål. Den studerande förväntas i övrigt följa arbetsplatsens arbetssätt, rutiner och arbetstider. En del studerande gör LIA på en arbetsplats som hen är tjänstledig från. Det måste då finnas en tydlig skillnad mellan LIA-uppgifter och de ordinarie uppgifterna. Utbildningsanordnaren ansvarar för att alla studerande får en LIA-plats, men många gånger är det den studerande själv som kontaktar företaget för att söka en plats. 13

14 YRKESHÖGSKOLAN FAKTA BEHÖRIGHET För att vara behörig till yrkeshögskolan ska den sökande ha en gymnasieexamen eller motsvarande. Varje utbildning kan utöver detta ställa krav på andra särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan till exempel handla om kunskaper från gymnasieskolan eller att man har yrkeserfarenhet från området. Om man inte uppfyller de formella behörighetskraven kan man ändå antas till utbildning om man bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. BETYG Inom yrkeshögskolan ges betygen Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt på genomförda kurser. Det gäller även för LIA-perioderna. Handledaren ska lämna ett utförligt underlag om den studerandes lärande och prestationer till utbildningsanordnaren inför betygsättningen. Det är utbildningsanordnaren som ansvarar för underlagets form. EXAMEN Studenter som är godkända i alla kurser och i examensarbetet får en yrkeshögskoleexamen om utbildningen är minst 200 yrkeshögskolepoäng eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen om utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng. En förutsättning för att få en examen är att minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i arbete på en arbetsplats. FINANSIERING Utbildningsanordnare som bedriver yrkeshögskoleutbildning erhåller statsbidrag för verksamheten. Arbetslivet delfinansierar i och med att man tar emot studenterna på lärande i arbete. Den studerande är berättigad till studiemedel från CSN. Utbildningen är i de flesta fall avgiftsfri, förutom viss litteraturkostnad och dylikt. Studenten får studiemedel även under LIA-perioderna och ska således inte ha lön under tiden. FÖRSÄKRING Yrkeshögskolestuderande har under LIA ett personskadeskydd motsvarande arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd samt en ansvarsförsäkring. LAG OCH FÖRORDNING Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar vilka utbildningar som får bedrivas och utövar även tillsyn. Lag (2009:128) om yrkeshögskolan Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan Förordning (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning 14

15

16 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VILKEN HJÄLP BEHÖVER VUXENUTBILDNING- EN AV OSS SOM FÖRETAG? Genom att vi i våra företag för en dialog med den kommunala vuxenutbildningen kan vi få till stånd korta, intensiva utbildningar som matchar våra kompetensförsörjningsbehov. För yrkesutbildningar inom den kommunala gymnasiala vuxenutbildningen ska det alltid finnas en samverkan med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden. Det är något som lyfts fram i läroplanen som av stor betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och elevens möjlighet till att etablera sig på arbetsmarknaden. VILKA KRAV SKA VI SOM FÖRETAG STÄLLA PÅ VUXENUTBILDNINGEN? Det är viktigt att samarbetet mellan utbildningsanordnaren, företaget och eleven är tydligt och strukturerat. Det måste vara klart vad som ska sättas i fokus och vad eleven förväntas lära sig under tiden på företaget. Under det arbetsplatsförlagda lärandet behöver vi ordna en handledare för eleven. Handledaren ska under perioden återkoppla elevens kunskapsutveckling till skolan. Innehållet i utbildningen motsvarar det i den vanliga gymnasieskolan. Men den kommunala vuxenutbildningen är ofta mer flexibelt utformad och individuellt anpassad. Ibland kan vuxenutbildningen behöva vår hjälp med kortare åtagande när någon behöver en arbetsplatsförlagd kurs. 16

17 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GYMNASIAL YRKESUTBILDNING FÖR VUXNA ÄR OFTA FLEXIBELT UTFORMAD GYMNASIAL UTBILDNING FÖR VUXNA Den kommunala vuxenutbildningen får erbjuda kurser inom gymnasieskolans samtliga ämnen. Ämnesplanerna är desamma som för gymnasieskolan. Läroplanen för vuxenutbildningen säger att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Undervisningen behöver därför inte utformas lika för alla utan kan vara flexibel vad gäller utbildningens plats, tid, studietakt, studieform och sätt att lära. En individuell studieplan ska upprättas för varje elev med innehåll om utbildningsmål och studiernas omfattning. Inom kommunal gymnasial vuxenutbildning motsvarar 20 verksamhetspoäng en veckas heltidsstudier. YRKESVUX OCH VUXLÄRLING Större delen av den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen genomförs inom ramen för yrkesvux, som är en statlig satsning för att motverka brist på arbetskraft inom ett visst yrke. Utbildningen vänder sig till personer som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning eller som behöver komplettera en utbildning. Utbildning inom yrkesvux ska planeras tillsammans med Arbetsförmedlingen, företag och andra organisationer inom den bransch utbildningen är avsedd för. I yrkesvux ingår karaktärsämneskurser med yrkesinriktning och en stor del genomförs som arbetsplatsförlagt lärande. ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Inom yrkesvux och vuxlärling genomförs delar av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Det är huvudmannen som ansvarar för att skaffa dessa platser och att lärandet uppfyller utbildningens krav. Det ska finnas en handledare på arbetsplatsen som har kunskaper, erfarenhet och lämplighet. Hur stor del av studierna som förläggs till en arbetsplats kan vara individuellt. Det är viktigt att samarbetet mellan utbildningsanordnaren, företaget och eleven är tydligt och strukturerat. Det måste vara klart vad som ska sättas i fokus och vad eleven förväntas lära sig under tiden på företaget. Handledaren ska under perioden återkoppla elevens kunskapsutveckling till skolan. Det är läraren som sätter betyg även på de kurser som genomför som arbetsplatsförlagt lärande. Vuxlärling innebär att 70 procent av utbildningstiden förläggs till företag. 17

18 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING FAKTA BEHÖRIGHET OCH URVAL Som kommuninvånare är man behörig till den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år man fyller 20 år, om man är bosatt i landet, saknar de kunskaper som utbildningen ska ge, har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och uppfyller övriga föreskrivna villkor. Vid urvalet ger man företräde till den som har kort tidigare utbildning, önskar fullfölja påbörjade studier enligt individuell studieplan, behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, behöver utbildning för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. Den statliga satsningen yrkesvux vänder sig i första hand till personer som saknar gymnasieutbildning eller behöver byta yrke. Personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden ska ges företräde till utbildningen. BETYG FINANSIERING Kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå är kommunalt eller statligt finansierad. Kommunen ansöker om statsbidrag hos Skolverket för att få bedriva yrkesvuxutbildning. Eleverna har rätt till studiemedel från CSN. FÖRSÄKRING Det är huvudmannen eller utbildningsanordnaren som ansvarar för att eleven är försäkrad. Kontrollera att försäkringen omfattar både personskada och sakskada. LAG OCH FÖRORDNING Skollagen (2010:800) Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen Betyg sätts efter varje avslutad kurs och delkurs enligt den nationella betygsskalan med sex steg. A, B, C, D och E står för godkända resultat och F för icke godkänt. EXAMEN Den som har betyg på utbildning som omfattar gymnasiepoäng och uppfyller kraven på godkända betyg får en yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Examensbevis utfärdas. 18

19 LÄS MER OM YRKESUTBILDNING OM GYMNASIESKOLAN OCH KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN Skolverket: Skolinspektionen: OM YRKESHÖGSKOLAN Myndigheten för yrkeshögskolan: Utbildningar inom Yh: OM SAMVERKANSPLATTFORMEN TEKNIKCOLLEGE Teknikcollege: Handledarutbildning: OM ARBETSMILJÖREGLER Arbetsmiljöverket: KONTAKT Teknikföretagen

20 I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA Teknikföretagen är arbetsgivarorganisationen för de kreativa företag som står för hälften av Sveriges export. Över hela landet bistår vi teknikföretag i arbetsrätt och branschfrågor, så att de kan fokusera på att utveckla varor och tjänster i världsklass.