En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga ämnen i mark och vattendrag samt utsläpp av växthusgaser. De strängare reglerna kring deponering som infördes i och med deponeringsförordningen (2001:512) 2001 har gjort att det för närvarande pågår sluttäckning av många av Sveriges deponier. Om lite drygt 15 år kommer de flesta av deponierna vara sluttäckta. Då behövs nya användningsområden för askor om inte askberget ska växa. Askan kan då i större utsträckning användas inom vägbyggnation, för framställning av betong, för att stabilisera muddermassor vid hamnbyggen och återföring till skogen. David Hansson, miljöutredare på konsultföretaget Tyréns, har i rapporten kartlagt sluttäckningsläget vid Sveriges deponier. Stockholm den 17 maj 2013 Monica Lövström Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av askor från energiproduktion. Målet är ett hållbart energisystem där askorna i så stor utsträckning som möjligt återanvänds och ingår i kretsloppet. 3

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 6 2 Syfte... 6 3 Bakgrund... 6 3.1 Regelverk kring deponier... 6 3.2 Sluttäckning av deponier... 7 4 Avgränsning... 9 5 Metod... 9 6 Resultat... 9 6.1 Erhållna svar... 9 6.1.1 Anläggningar där deponering fortsatte efter 2008... 9 6.1.2 Anläggningar där deponering upphörde helt 2007 eller 2008... 10 6.2 Strategier för sluttäckningen... 10 6.3 Faktorer som påverkar sluttäckningstakten... 10 6.4 Areal som ska sluttäckas... 11 6.5 Material för sluttäckning... 11 6.6 Materialbehov... 11 6.7 Slutdatum för sluttäckningen... 12 7 Slutsatser... 13 8 Felkällor... 15 Bilaga 1... 16 Bilaga 2... 27 5

1 Sammanfattning De strängare reglerna kring deponering som infördes i och med deponeringsförordningen (2001:512) 2001 har gjort att det för närvarande pågår sluttäckning av många av Sveriges deponier. Behovet av lämpliga massor är stort. I takt med att deponierna blir sluttäckta kommer behovet att minska. I syfte att ungefärligt beräkna hur behovet kommer att utvecklas gjordes en enklare kartläggning av sluttäckningsläget vid ett antal deponier. För närvarande pågår eller planeras sluttäckning vid ett stort antal deponier och behovet av sluttäckningsmaterial är stort. Resultatet av kartläggningen tyder på att sluttäckningen av huvuddelen av de avslutade deponierna och deponidelarna kommer att vara slutförd om drygt 20 år. Därefter kommer troligen deponierna alltmer att sluttäckas löpande i takt med att de fylls upp. Mot bakgrund av att mängden avfall som deponeras har minskat kraftigt, efter förbuden att deponera organiskt och brännbart avfall, kommer behovet av sluttäckningsmassor då att vara en bråkdel mot nuvarande behov. Sannolikt råder alltså för närvarande en efterfråge-peak för sluttäckningsmassor. 2 Syfte Bestämmelserna om deponering av avfall som infördes 2001 innebar att kraven på landets deponier skärptes. Ett stort antal deponier avslutades som följd av de nya kraven. Istället inleddes arbetet med att sluttäcka dem i enlighet med den nya lagstiftningen. Sluttäckningsarbetet pågår under flera år och i och med att deponierna avslutades vid i princip samma tidpunkt finns det för närvarande ett stort behov av sluttäckningsmaterial. I takt med att sluttäckningen slutförs kommer behovet att minska. Syftet med kartläggningen var att ge en indikation på när den pågående sluttäckningen av avslutade deponier/deponidelar är slutförd, vilka faktorer som styr samt en uppskattning av behovet av sluttäckningsmaterial. 3 Bakgrund 3.1 Regelverk kring deponier Det svenska regelverket kring deponering av avfall styrs till stor del av EU:s direktiv om deponering av avfall 1. Direktivet genomfördes i svensk lagstiftning i juli 2001 genom förordningen (2001:512) om deponering och har inneburit att standarden på de svenska deponierna har höjts. Förordningen omfattar alla deponier med undantag för deponier för så kallat utvinningsavfall, d.v.s. gruvdeponier. För dessa gäller andra krav i annan lagstiftning. I deponeringsförordningen ställs krav på bland annat geologisk barriär, bottentätning, sluttäckning och uppsamling av lakvatten. Kravnivån varierar beroende på om det är en deponi för farligt avfall, en deponi för icke-farligt avfall eller en deponi för så kallat inert avfall. Eftersom de nya kraven var betydligt strängare än de som tidigare gällde fanns det möjlighet till anpassning under ett antal år efter att förordningen har trätt kraft. Förenklat hade verksamhetsutövarna tre alternativ att välja på. 1. Att avsluta deponin innan deponeringsförordningen trädde i kraft i juli 2001. Därmed behövdes ingen hänsyn tas till de nya bestämmelserna. 2. Att lämna en in avslutningsplan till tillsynsmyndigheten och sluta deponera avfall senast den 31 december 2008. Avslutningen och efterbehandlingen, däribland sluttäckningen, skulle ske i enlighet med kraven i deponeringsförordningen. Vissa möjligheter till avsteg från bestämmelserna fanns. 3. Att lämna in en anpassningsplan till tillsynsmyndigheten där det framgick vilka åtgärder som skulle vidtas för att uppfylla kraven i deponeringsförordningen innan den 31 december 2008. Vissa möjligheter till avsteg från bestämmelserna fanns. Därmed kunde deponeringen fortsätta även efter 2008. 1 Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall 6

De nya bestämmelserna gjorde att deponeringen upphörde vid ett stort antal deponier under 2008 eller tidigare. Även andra styrmedel infördes under den här tiden. Från och med 2002 var det inte längre tillåtet att deponera brännbart avfall. 2005 började ett motsvarande deponeringsförbud att gälla för organiskt avfall. Dessutom infördes en deponiskatt som succesivt höjdes. Styrmedlen har gjort att mängden avfall som deponeras har sjunkit kraftigt. En tidslinje över införda styrmedel på deponiområdet under början av 2000-talet visas i figur 1. 1999 EGdirektivet 2001 Deponiförordningen träder i kraft 2003 Deponiskatt: 370 kr/ton 2005 Deponiförbud organiskt avfall 31 dec. 2008 Förordningens krav ska vara uppfyllda 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20 2000 Deponiskatt: 250 kr/ton 2002 Deponiförbud brännbart avfall 2004 Föreskrifter mottagningskriterier 2006 Deponiskatt: 435 kr/ton Figur 1. Tidslinje som visar de styrmedel som infördes på deponiområdet under 1999-2010. 2 3.2 Sluttäckning av deponier Enligt deponeringsförordningen ska verksamhetsutövaren se till att deponin sluttäcks när den avslutas. Sluttäckningen ska konstrueras så att mängden lakvatten som passerar genom deponin inte överskrider ett visst gränsvärde. Gränsvärdet är lägst för deponier för farligt avfall. Utöver täthetskraven avseende lakvatten är det viktigt att det material som används till sluttäckningen är beständiga över lång tid och att inte atmosfäriskt syre kan tränga ner i avfallet och skapar oxiderande förhållanden. För att uppnå att sluttäckningen uppfyller kraven krävs att den konstrueras med flera skikt med olika egenskaper och funktioner. De olika skikten visas i figur 1. 2 Bygger på figur 1 i Naturvårdsverkets rapport Effekter av deponiförordningens införande - En effektutvärdering. Rapport 6381. 2010 7

Figur 2. Översiktlig bild av de viktigaste skikten i sluttäckningen. 3 Vad de olika skikten har för funktion samt vilka material som kan användas framgår av tabell 1. SKIKT MATERIAL FUNKTION Växtetableringsskikt Skyddsskikt Materialseparerande skikt Dräneringsskikt Materialseparerande skikt Tätskikt Gasdräneringsskikt Avjämningsskikt Matjord, jord, kompost, bark, torv, skogsavfall, avloppsslam, etc. Morän, jord, schaktmassor, avloppsslam, fiberslam, aska, bergkross, etc. Geotextil eller motsvarande. Grus, svallad morän, makadam, krossmaterial, bottenaska, slagg, hyttsten, glasskross, etc. Geotextil eller motsvarande. Lergeomembran (t.ex. bentonitmatta), stenmjöl, morän, moränlera, cefyll, syntetiskt geomembran (t.ex. betylgummi), aska+avloppsslam, gjuterisand, grönlutsslam, etc. Sand, grus, jord, stenar; återvunnet material, restprodukter, etc. Sand, grus, askor, pannsand, gjuterisand, krossat berg, finkompost, jord, etc. Främjar vegetation, reducera risken för erosion, öka det estetiska inslaget. Skyddar de underliggande skikten från exempelvis deformation. Förhindrar att material från ovanliggande skikt sätter igen dräneringsskiktet. Effektiviserar avrinning och reducerar vattenbelastningen på tätskiktet. Skyddar tätskiktet. Begränsar in- och uttransport av vatten samt utgående deponigas. Samlar upp/avleder deponigas. Utjämnar sättningar, förhindrar att ovanliggande skikt skadas, underlättar utläggning av övriga skikt. Tabell 1. Ett urval av material i de skikt som sluttäckningen består av. 4 3 Figur 6 i Naturvårdsverkets handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 miljöbalken (1998:808). 4 Tabellen är förkortad version av tabell 12 i Avfall Sveriges Deponihandbok Reviderad handbok för deponering som en del av modern avfallshantering Rapport D2012:02 8

4 Avgränsning Kartläggningen utgick från underlaget till Naturvårdsverkets rapportering till kommissionen enligt artikel 15 i Rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall 2010. I underlaget redovisas enbart deponier som avslutades under 2007 eller 2008 och deponier där deponeringen fortsatte efter 2008. Kartläggningen omfattade därför inte deponier som avslutades före 2007. Deponier för utvinningsavfall, gruvdeponier, finns inte heller redovisade i Naturvårdsverkets underlag och ingick därför inte heller i kartläggningen. Det är endast deponier för icke-farligt avfall (IFA) och farligt avfall (FA) som kräver en sluttäckning enligt vad som beskrivits ovan. Kartläggningen begränsades därför till dessa deponier, d.v.s. sluttäckningen av deponier för inert avfall kartlades inte. Enligt underlaget fortsatte deponeringen av avfall vid totalt 134 deponier efter 2008. Av dessa ligger några inom samma anläggning. Det kan exempelvis handla om en deponi för farligt avfall och en deponi för icke-farligt avfall vid en och samma anläggning. Sådana deponier slogs samman till en anläggning. Antalet olika anläggningar uppgick då till 118. Enligt Naturvårdsverkete underlag avslutades totalt 125 deponier under 2007 och 2008. Med avslutades avses i att deponeringen upphörde. Av dessa deponier ligger 21 stycken vid anläggningar där det även finns en eller flera deponier där deponering fortfarande pågår. Deponeringen upphörde alltså helt vid totalt 104 anläggningar under 2007 och 2008. 5 Metod Sammanlagt kontaktades 90 av de totalt 118 anläggningar där deponering fortsatte efter 2008. Frågor angående sluttäckningen av deponin ställdes muntligen till den person som enligt respektive organisation (företag eller kommun) ansågs vara tillräckligt insatt för att kunna besvara dem. Frågorna som ställdes gällde vilket skede i sluttäckningsprocessen som man befinner sig i, hur stor areal som ska sluttäckas, i vilken takt sluttäckningen beräknas ske samt om det finns ett slutdatum för när deponin ska vara sluttäckt. I de fall sluttäckning pågick eller var nära förestående ställdes också frågor om vilket material som användas i tätskiktet. Frågorna ställdes muntligen i syfte att nå en tillräckligt hög svarsfrekvens. Alternativet, att skicka ut frågor i formulärform, bedömdes ge ett alltför lågt antal svar. I fråga om de anläggningar där deponeringen helt upphörde 2007 eller 2008 kontaktades tillsynsmyndigheterna för uppgift om när deponin vid respektive anläggning senast ska vara sluttäckt. I vissa fall erhölls svar direkt från verksamhetsutövaren. Sammanlagt erhölls svar angående 74 av de 104 anläggningar där deponeringen, enligt underlaget, upphörde 2007 eller 2008. 6 Resultat 6.1 Erhållna svar 6.1.1 Anläggningar där deponering fortsatte efter 2008 Vid de 90 kontaktade anläggningarna där deponeringen, enligt underlaget, fortsatte efter 2008 visade sig situationen vara följande: - Vid 8 anläggningar har deponeringen upphört. Där pågår eller planeras istället sluttäckning. - Vid 2 anläggningar har tillståndet för deponering inte tagits i anspråk - Vid 4 anläggningar är konventionell sluttäckning inte aktuell (ett bergsrum för eventuell slamdeponering och tre sulfidjordsdeponier) - Vid resterande 76 anläggningar pågår deponering och i de flesta fall sluttäckning 9

I många fall var det svårt för den som svarade på frågorna att ge entydiga svar angående slutdatum. Det beror till stor del på att sluttäckningen i de flesta fall är en pågående verksamhet som sker under lång tid utan tydlig tidsplan. I många fall var det också oklart hur stora arealer som behöver sluttäckas. Att svaren inte är entydiga gör att resultat och slutsatser blir övergripande och enbart ger en ungefärlig uppfattning om vilken utveckling som kan förväntas. En sammanfattande, översiktlig beskrivning av sluttäckningsläget vid respektive deponi redovisas i bilaga 1. 6.1.2 Anläggningar där deponering upphörde helt 2007 eller 2008 Vid de 74 anläggningar där deponeringen enligt underlaget upphörde helt under 2007 eller 2008 och där svar erhölls visade sig situationen vara följande: - Vid 8 anläggningar är hela deponin redan sluttäckt - Vid 5 anläggningar pågår eller planeras för fortsatt deponering (tvärtemot uppgifterna i Naturvårdsverkets underlag) - Vid 52 anläggningar finns det någon form av tidpunkt för när sluttäckningen ska vara färdig (antingen i form av beslut från tillsynsmyndigheten eller som målsättning eller förhoppning från verksamhetsutövaren) - Vid resterande 9 anläggningar saknas tidpunkt för när sluttäckningen ska vara färdig En sammanställning över slutdatumen redovisas i bilaga 2. 6.2 Strategier för sluttäckningen Hur verksamhetsutövarna valt att arbeta med sluttäckningen vid de anläggningar där deponering fortfarande pågår varierar. Anläggningarna kan grovt delas upp beroende på vilken strategi man tillämpar. Ingen planerad sluttäckning i närtid Vid 14 av de kontaktade anläggningarna planeras ingen sluttäckning i närtid. I flera fall räknar man med att sluttäcka deponin först när deponin avslutas någon gång i framtiden. När det sker är i sin tur ofta oklart eftersom de minskade inkommande avfallsmängderna gör att deponins förväntade livslängd förlängts. Pågående eller planerad sluttäckning av delar av deponin Vid 49 av de kontaktade anläggningarna pågår eller planeras sluttäckning av delar av deponin. Det handlar om anläggningar som har en äldre deponi eller deponidel som avslutats och en betydligt mindre deponi/deponidel där deponering pågår. Vid flera anläggningar uppgavs att deponering och sluttäckning kommer att ske löpande när sluttäckningen av den äldre deponidelen väl är slutförd. Löpande etappvis deponering och sluttäckning Vid 13 av de kontaktade anläggningarna sker deponering och sluttäckning löpande. När en etapp av deponin är fylld fortsätter deponering i en ny etapp. Den första etappen sluttäcks därefter så snart förutsättningarna för det är uppfyllda. Strategin tillämpas i synnerhet vid nyare deponier. 6.3 Faktorer som påverkar sluttäckningstakten Som tidigare nämnts saknas det ofta en tydlig tidsplan för sluttäckningen av de deponier där deponering fortfarande pågår. Den beror huvudsakligen på att takten för sluttäckningen påverkas av ett flertal faktorer som gör att man inte vill låsa sig vid ett specifikt slutdatum. 10

Sättningar i deponin Om sättningar uppstår i deponin efter att den har sluttäckts kan tätskiktet påverkas. Det är därför nödvändigt att avvakta till dess deponin har satt sig tillräckligt. Hur lång tid det tar är bland annat beroende av vilket avfall som deponerats samt vilket material som är tänkt att användas i tätskiktet. Tillgång på lämpliga massor Sluttäckningen av en deponi kräver stora mängder massor. Det gör att sluttäckningen behöver anpassas till tillgången på massor. Teknikutveckling Genom att låta sluttäckningen ske etappvis kan erfarenheter från den täckning som redan skett användas i den fortsatta sluttäckningen. Dessutom är det möjligt att dra nytta av att tekniken hela tiden utvecklas. Resurser och kostnader Att sluttäcka en deponi är resurskrävande och kostsamt, vilket gör att många väljer att låta sluttäckningen ske etappvis under en längre tid. 6.4 Areal som ska sluttäckas Vid 73 av de kontaktade anläggningarna där deponeringen, enligt underlaget, fortsatte efter 2008 uppgavs en ungefärlig siffra på hur många ha som återstår att täcka, dels deponiyta där deponeringen upphört, dels deponiyta som idag används för deponering. Den sammanlagda deponiyta som uppskattningsvis återstår att täcka vid dessa anläggningar uppgår till drygt 800 ha. Det innebär att det sammantaget skulle återstå i storleksordningen 10-15 km 2 att täcka vid samtliga anläggningar där deponeringen fortsatte efter 2008. Eftersom enbart slutdatum efterfrågades för de deponier som avslutades under 2007 och 2008 går det inte att beräkna motsvarande siffra för dessa. Avfall Sverige 5 uppskattar att de avslutade kommunala deponier som avslutats, d.v.s. där deponeringen har upphört, täcker en yta på uppskattningsvis 25 km 2. Med tanke på att flera av dessa redan är sluttäckta eller ska vara sluttäckta inom de närmaste åren är den återstående ytan betydligt mindre än så, uppskattningsvis i storleksordningen 15-20 km 2. 6.5 Material för sluttäckning Vid de anläggningar där sluttäckning pågår eller är nära förestående efterfrågades vilket material som används eller planeras att användas i tätskiktet. En knapp tredjedel av dessa uppgav att aska används eller kommer att användas. I övriga fall angavs främst bentonit och plastduk. I några enstaka fall används även lera. Vid ett flertal anläggningar används inte aska i tätskiktet men i utjämnings/terrasseringsskiktet under tätskiktet. 6.6 Materialbehov Behovet av massor för sluttäckningsändamål varierar beroende på förutsättningarna vid de individuella deponierna. Skikten i sluttäckningen har generellt en total tjocklek över 2 meter 6 och kan i en sluttäckningskonstruktion med aska i tätskiktet ha en fördelning enligt tabell 2 nedan. Skikt Ungefärlig tjocklek (m) Total volym (Mm 3) Total mängd (Mton) 5 Sid 28 i Svensk avfallshantering 2012 Avfall Sverige 6 Bygger på sid 139-143 i Avfall Sveriges Deponihandbok Reviderad handbok för deponering som en del av modern avfallshantering Rapport D2012:02 11

Växtetableringsskikt 0,4 8 12 Skyddsskikt 0,9 18 27 Dräneringsskikt 0,3 6 9 Tätskikt 0,5 10 15 Gasdräneringsskikt 0,3 6 9 Avjämningsskikt 0,5 10 15 Tabell 2. Uppskattning av materialbehov för respektive skikt i sluttäckningskonstruktionen. Ytan som beräkningen är baserad på är 20 km 2 och densiteten 1,5 ton/m 3. Uppskattningen av mängder i tabellen grundar sig på en total sluttäckt yta om 20 km 2 utifrån bedömningar enligt ovan. Densiteten 1,5 ton/m 3 som använts i tabellen är missvisande låg för många materiel, naturligar jordar har vanligtvis en densitet kring 1,8 ton/m 3 och packade leror överstiger 2 ton/m 3. Dräneringsskikt av sorterat material och tätskikt innehållande aska/slam-blandning har däremot en densitet kring 1,5 ton/m 3. Avfall Sverige gör bedömningen att det årliga behovet av massor för sluttäckning av de deponier som avslutats uppgår till 6-8 miljoner ton 7. Den mest omfattande delen av konstruktionsprofilen utgörs av skyddsskiktet ovan tätskiktet vilket enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2004:2) inklusive dräneringsskikt bör vara 1,5 meter. Även avjämningsskiktet under tätskiktet kan vara omfattande och varierar från tiotals centimeter till flera meter beroende på deponins topografi. Kraven på miljömässiga parametrar mellan dessa två skikt är väldigt olika då de ligger på olika sidor om tätskiktet. Aska av olika kvalitet kan ha olika tillämpningsområde i konstruktionen. Den aska/slam-blandning som används i tätskiktet består till cirka 70 % av aska 8, skiktet är 30-50 cm och askans densitet efter kompression är cirka 1,5 ton/m 3. Densiteten är därmed relativt låg vilket håller nere behovet räknat i ton. Ett antagande om att aska enbart används vid en tredjedel av anläggningarna, vilket verkar vara fallet, ger ett uppskattet behov på i storleksordningen 3 miljoner ton. Under tätskiktet finns goda möjligheter att använda askor som annars skulle ha deponerats, medan det i täckningens skyddsskikt finns utrymme att använda inerta askrester utan påverkan på miljön. Sorterade askfraktioner kan användas i dräneringsskikten på båda sidor om tätskiktet. 6.7 Slutdatum för sluttäckningen Som nämnts ovan pågår eller planeras sluttäckning av deponier eller deponidelar vid 49 av de kontaktade anläggningarna (undantaget de anläggningar där sluttäckning sker löpande). Av dessa var det 17 som uppgav att det fanns någon form av slutdatum för sluttäckningen. Slutdatumen är antingen beslutade av tillsynsmyndigheten eller verksamhetsutövarens egen målsättning eller förhoppning. I figur 3 illustreras när sluttäckningen ska vara färdig vid dessa anläggningar. 7 Sid 28 i svensk avfallshantering 2012 Avfall Sverige 8 Avfall Sverige RAPPORT U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat avloppsslam 12

Andel ej sluttäckta deponier (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Årtal Figur 3. Illustration över hur andelen ej sluttäckta äldre deponier/deponidelar minskar med tiden. Grafen baseras på de 17 anläggningar där deponering pågår och där det uppgivits slutdatum för när avslutade deponier/deponidelar ska vara sluttäckta. Motsvarande illustration för anläggningar där deponeringen helt upphörde 2007 eller 2008 visas i figur 4. Andel ej slutäckta deponier (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Årtal Figur 4. Illustration över andelen deponier, där deponeringen upphörde helt under 2007 och 2008, som inte är sluttäckta. Grafen baseras på de anläggningar där det enligt erhållna svar finns någon form av slutdatum eller där sluttäckningen redan är slutförd. I de fall slutdatumet är passerat utan att sluttäckningen är slutförd har slutdatumet antagits vara om två år. 7 Slutsatser Av redovisade slutdatum för sluttäckningen framgår att hälften av deponierna/deponidelarna kan förväntas vara sluttäckta till omkring 2020. Huvuddelen av övriga ska vara sluttäckta inom ytterligare 10 år. Redovisningen ger troligen inte en representativ bild för sluttäckningen av samtliga avslutade deponier/deponidelar. Det finns flera anledningar till det: 13

- Hittills har i flera fall slutdatumet för sluttäckningen flyttats fram. Det kan komma att ske vid fler anläggningar när slutdatumet för sluttäckningen närmar sig. - Det kan antas att tidpunkten för när övriga deponier/deponidelar är sluttäckta generellt ligger något längre fram än för dem där ett slutdatum har angivits. Framför allt är sluttäckningen av dessa troligen inte slutförd inom de närmaste åren. - Vid 14 anläggningar uppger man att ingen sluttäckning planeras. I flera fall räknar man med att all sluttäckning sker först när deponin avslutas någon gång i framtiden. Även om sluttäckningen av deponierna generellt skulle slutföras något senare än vad angivna slutdatum tyder på kan sluttäckningen av huvuddelen av avslutade deponier/deponidelar antas vara slutförd om 20 år. Det är troligt att deponering och sluttäckning alltmer kommer att sker etappvis och löpande. Det betyder att sluttäckningen så småningom kommer att ske i mer eller mindre samma takt som deponeringen. De deponier som sluttäcks för närvarande har i många fall nyttjats under flera decennier Samtidigt vittnar många av de som kontaktats om att mängden avfall som deponeras har minskat kraftigt jämfört med tidigare. Det visar också av statistik över mängden deponerat avfall. Att sluttäckning pågår eller planeras påbörjas inom kort vid ett stort antal anläggningar gör att det för närvarande sannolikt råder en efterfråge-peak för sluttäckningsmassor. I takt med att sluttäckningarna slutförs kommer behovet att minska. Tillsammans med att mängden avfall som deponeras minskar gör det att det framtida behovet av sluttäckningsmassor kommer att vara mycket litet i förhållande till nuvarande situation. En illustration över hur sluttäckningen av landets deponier kan tänkas utvecklas visas i figur 5. Figuren är enbart tänkt att ungefärligt illustrera utvecklingen baserat på ovanstående resonemang. Andel ej sluttäckt deponiyta (%) 100 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 2065 2070 2080 Anläggningar där deponeringen helt upphörde 2007 eller 2008 Anläggningar där deponering pågår men där sluttäckningen inte sker löpande Anläggningar där deponering och sluttäckning sker löpande etappvis Figur 5. Schematisk figur över hur den totala deponiyta vid landets deponier som inte är sluttäckt kan komma att utvecklas i framtiden. Figuren baseras inte på reella siffror utan på ungefärliga uppskattningar och slutsatser från de svar som erhållits i kartläggningen. Den övre ytan i figur 5 representerar de anläggningar där deponeringen upphörde 2007 och 2008. De bör enligt slutsatserna av kartläggningen vara sluttäckta omkring 2040. De flesta är sluttäckta långt innan dess. Den mellersta ytan representerar de anläggningar där det fortfarande pågår deponering och där det finns äldre delar som avslutats men ännu inte har sluttäckts. En stor del av de avslutade deponierna/deponidelarna bedöms vara sluttäckta om tjugo år. De deponier som då återstår att sluttäcka är främst de där man valt att vänta med sluttäckningen till dess hela deponin har avslutats. Till viss del handlar det också om ytor som används som arbetsytor och som därför inte har sluttäckts. 14

Den nedersta ytan representerar anläggningar där deponering och sluttäckning sker löpande. Denna andel ökar med tiden eftersom alltfler deponier bedöms övergå till detta förfarande i takt med att äldre, avslutade delar har sluttäckts. I figuren har ingen hänsyn tagits till anläggningarnas storlek. Generellt var det de mindre deponierna som avslutades under 2007 och 2008 9. 8 Felkällor Metoden att kontakta anläggningarna och ställa muntliga frågor gör att svaren blir spontana och till viss del bygger på uppskattningar. Det finns även risk för att frågor och svar missförstås. I fråga om enskilda anläggningar kan det därför finnas felaktigheter i de uppgifter som redovisas. Sådana felaktigheter bedöms dock ha liten betydelse sett till de övergripande resultaten och slutsatserna. Det är generellt svårt att förutse utvecklingen mer än några år framåt i tiden. Nya beslut av verksamhetsutövarna och tillsynsmyndigheternas agerande kan göra att sluttäckningen påskyndas. Det kan därför hända att sluttäckningen av avslutade deponier/deponiytor är slutförd om tjugo år och att all deponering och sluttäckning därefter sker etappvis och löpande. Kartläggningen omfattar enbart anläggningar där deponeringen upphörde under 2007 eller 2008 eller där deponeringen fortsatte efter det. Naturvårdsverkets sammanställning över deponier 2006 innehåller något färre deponier än underlaget till rapporteringen 2010, vilket tyder på att den förra inte är komplett. Hur många deponier som upphörde under åren 2001-2006 är därför oklart. Det är därmed också oklart vilken betydelse dessa har för behovet av sluttäckningsmaterial. Generellt bör dock sluttäckningen ha nått något längre jämfört med de deponier som avslutades några år senare. Deponier som avslutades före 2001 omfattas inte av kraven på sluttäckning i enlighet med deponeringsförordningen. Gamla nedlagda deponier innebär miljörisker och behöver identifieras, riskklassas och eventuellt åtgärdas. Det är ett arbete som kommunerna bedriver. Inom uppdraget gjordes ett försök att via länsstyrelserna få en uppfattning om huruvida det pågår åtgärdsarbete i form av sluttäckning av äldre nedlagda deponier. Det visade sig att länsstyrelserna enbart känner till enstaka fall där någon form av åtgärdsarbete har påbörjats. Det kan dels bero på att det är kommunerna som har ansvaret, dels att åtgärdsarbetet inte har kommit i gång ännu. För att få en mer korrekt bild krävs att de kommunala tillsynsmyndigheterna kontaktas. På kort sikt bör eventuell sluttäckning av dessa deponier ha liten betydelse för behovet av sluttäckningsmaterial. 9 Sid 9 Avfall Sveriges Deponihandbok Reviderad handbok för deponering som en del av modern avfallshantering Rapport D2012:02 15

Bilaga 1 - Status för anläggningar som fortsatte att deponera avfall efter 2008 (90 av totalt 118 anläggningar) Kommun Anläggning Status Slutdatum Tätskiktsmaterial Alingsås Bälinge Aktiv deponi som bedöms kunna utnyttjas till uppskattningsvis 2070. Ingen sluttäckning är planerad för tillfället. När sluttäckning sker handlar det om 10 ha. Aska kan bli aktuellt. Arboga Kallstenstippen Deponi på cirka 8-10 ha. Mindre än 1 ha är sluttäckt. Sluttäckning av ytterligare 1 ha ska påbörjas under 2013. Resterande del kommer att användas för deponering av inert avfall. Oklart när sluttäckning kommer att ske av denna del. Preliminärt duk. Arvika Mossebergs Aktiv deponi på några ha som täcks kontinuerligt. Deponin bedöms räcka cirka 30 år. Sotsand som innehåller bentonit. Askersund Munksjö Aspa Bruk AB Inaktiv deponi på 1 ha. Oklart när den ska sluttäckas. Aktiv deponi på mindre än 1 ha som har cirka 10 års drifttid kvar. - Avesta Deponin vid Mälby Deponi på totalt 13 ha varav cirka 4 ha håller på att sluttäckas. Sluttäckningen beräknas pågå under 7-8 år till. Oklart när övriga delar kommer att sluttäckas. Blandning av aska och slam Avesta Outokumpu Stainless AB, Avesta Deponering och sluttäckning sker etappvis. Två etapper har sluttäckts och deponering sker nu i den tredje etappen som är cirka 0,5 ha. Sluttäckning sker troligen om 5-6 år. Bentonitmatta Boden Brändkläppens Deponi för IFA på 3 ha där deponering ska upphöra 2015. Därefter ska sluttäckning ske. Ny deponi för FA (bl.a. för flygaska) har tillstånd till 2025. Oklart hur stor den kommer att bli. Inte beslutat. Aska kan bli aktuellt. Borlänge Fågelmyra Inaktiv del på 1 ha som ska sluttäckas snart. Deponering sker på 2 ha. Dessutom finns arbetsytor med oklar ytstorlek. Deponeringen beräknas upphöra 2022. FSA (slam och flygaska) 16

Borås Sobackens Aktiv deponi där deponering sker etappvis. Pågående etapp beräknas räcka till cirka 2020. Ingen sluttäckning planeras för tillfället. Totalt ska 2-3 ha sluttäckas. - Eda Lundens Aktiv deponi där cirka 8 ha ska sluttäckas kontinuerligt. Oklart när det påbörjas. Deponin avslutas troligen om cirka 25 år. Aska planeras att användas. Inte beslutat ännu. Eskilstuna Outokumpu Stainless AB, Thin Strip Nyby Deponi där ingen sluttäckning för närvarande pågår. Nästa sluttäckning beräknas ske om sju år och omfatta cirka 0,5 ha Plastduk Eslöv Rönneholms Aktiv deponi på cirka 1 ha där ingen sluttäckning planeras för tillfället. Ingen tidsbegränsning i tillståndet. Mer än 10 års drifttid kvarstår. - Gotland Slite Aktiv deponi på 3 ha där sluttäckning ska ske inom några år. Oklart. Tidigare har lera/morän och bentonit använts. Grums Karlbergs avfallsstation Aktiv deponi på 2 ha som kommer att sluttäckas när deponering har upphört. Deponi beräknas vara öppen minst 50 år till. - Gällivare Kavahedens Deponering och sluttäckning sker etappvis. Första etappen är på cirka 1 ha och kommer att fyllas under 2013. Därefter sker planering för sluttäckning. Oklart i vilken takt som sluttäckningen sker framöver. Tillståndet gäller till 2018. - Gävle Korsnäsverken Aktiv deponi där ingen sluttäckning planeras för tillfället. Ingen uppgift om ytstorlek. - Göteborg Tagene Deponi på totalt 34 ha. 4 ha har sluttäckts och ytterligare 16 ha ska sluttäckas när deponin har satt sig. Oklart när övriga delar av deponin kommer att sluttäckas. Geomembran 17

Göteborg GryaAB, Syrhåla Bergrum för avloppsslam om slammet skulle råka bli förorenat vid en olycka. Inte frågan om en konventionell deponi som ska sluttäckas. - - Hagfors Holkesmossens deponianläggning Deponi på totalt 5 ha varav 1 ha har sluttäckts. Under de närmaste åren kommer cirka 0,2 ha att sluttäckas per år. Slagg från bruket i Hagfors Hallstahammar Stena Recycling AB, nya deponin Deponi där deponering och sluttäckning sker etappvis. Sluttäckningstakten är cirka 2 ha/två år. Duk Halmstad Skedala AFA (Brogård) Deponi på totalt 8,5 ha varav 4,5 ha har sluttäckts. Nästa sluttäckning omfattar troligen 1-2 ha och sker tidigast om 5 år. Plastmembran Halmstad Slottsmöllans AFA Deponi där deponering och sluttäckning sker etappvis. Ungefär 1 ha sluttäcks per år. Duk Halmstad Stena Recycling AB Deponi där deponering och sluttäckning sker etappvis. Tippsåret får vara högst två ha åt gången. Ungefär 1 ha sluttäcks per år. Duk Halmstad Trönninge Tillstånd för deponering finns men har inte tagits i anspråk. - - Hammarö Deponi på totalt cirka 10 ha. Delar av deponin är sluttäckt. Nästa etapp som ska sluttäckas är på 1 ha. En etapp fylls på cirka fem år, vilket betyder att sluttäckningstakten är ungefär 1 ha/fem år. Industrideponin Aska/slamblandning Huddinge Sofielunds återvinningsanläggning Aktiv deponi där 5 ha kommer att behöva sluttäckas relativt snart. Därefter kommer sluttäckning att ske kontinuerligt. Deponin har troligtvis en livslängd på 100 år. Inte beslutat. Aska är inte troligt men inte heller uteslutet. Hudiksvall Iggesunds bruk Inaktiv deponi på cirka 7 ha varav 3 ha har sluttäckts hittills. Kvarvarande 4 ha ska vara sluttäckta senast 2018. En ny deponi på cirka 5 ha där det inte sker någon deponering eftersom massorna används för 2018 för gamla deponin Geomembran 18

sluttäckningen av den gamla deponin. Hylte Borabo AFA etapp 2 ny bruksdeponi Deponi på cirka 35 ha varav en mindre del har sluttäckts. Ungefär halva deponin ska sluttäckas under 2013 och 2014. Därefter är det oklart i vilken takt som sluttäckning kommer att ske. Vill använda aska men det är ännu inte godkänt av länsstyrelsen. Härnösand Älands Inaktiv deponi på 10 ha där sluttäckning pågår. Sluttäckningen ska vara avslutad senast 2020. Aktiv på 3 ha där ingen sluttäckning pågår för tillfället. Oklart när det påbörjas. Senast 2020 för den inaktiva deponin. Duk Jönköping Hults Inaktiv deponi där arbetet med sluttäckning har påbörjats. Anläggande av tätskikt påbörjas 2014. Totalt ska 24 ha sluttäckas. Aktiv deponi som kommer att sluttäckas kontinuerligt. Oklart när det påbörjas och i vilken takt. Eventuellt aska. Kalmar Moskogens Inaktiv deponi som kommer att sluttäckas under 2013-2025. Totalt ska 23 ha sluttäckas. Aktiv deponi med oklar ytstorlek. Den inaktiva delen beräknas vara sluttäckt 2025. Inte beslutat men inte aska. Kalix Billerud Karlsborg AB Deponi som uppskattningsvis kommer att kunna utnyttjas ytterligare 30 år. Oklart när sluttäckning kommer att ske av den del som det för närvarande deponeras i. Även oklart hur stor yta deponin täcker. Inte beslutat. Flygaska används för stabilisering inuti deponin. Karlshamn Metallhydroxiddeponin, Mörrum Deponi där en etapp är sluttäckt. Den etapp som är aktiv är på cirka 1,5 ha och räcker troligen ytterligare 10 år. Oklart när sluttäckning kommer att ske. Inte beslutat. Karlskoga Mosserud deponi Inaktiv deponi på 7 ha där sluttäckning pågår under två år till. Aktiv deponi på 2-3 ha där sluttäckning påbörjas om cirka 10 år. 2015 för den inaktiva deponin. Aska 19

Karlskrona Bubbetorp Aktiv deponi där sluttäckning sker succesivt. 14 ha återstår att sluttäcka. Deponin beräknas vara i bruk i cirka 30 år till. Bentonitmatta. Aska blandat med slam används i utjämningsskiktet. Karlstad Djupdalens Aktiv deponi där sluttäckning kommer att påbörjas inom ett par år och sedan pågå succesivt. Totalt ska 46 ha sluttäckas. Deponin beräknas vara i bruk 25-50 år till. Ska utredas. Katrineholm Vikatippen Aktiv deponi där sluttäckning inleddes 2012. Cirka 1 ha kommer att sluttäckas vart tredje år. Totalt ska 30 ha sluttäckas. Deponin beräknas räcka cirka 30 år. Bentonit. Aska används i utjämningsskiktet. Kinda Adlerskogs Aktiv deponi. Planering för sluttäckning av delar av deponin pågår. Lerjord Kiruna Kiruna deponi/ återvinningscentral Aktiv deponi med tillstånd till 2017 där sluttäckning pågår. 4,5 ha återstår att sluttäcka. Tillståndet gäller till 2017. Syntetiska mattor. Aska används i utjämningsskikt. Kramfors Högbergets Aktiv deponi på cirka 6 ha där allt ska sluttäckas om 20-30 år. Ytterligare 5 ha kan utnyttjas för deponering. - Kristinehamn Scana Björneborg AB Inaktiv deponi för FA på 5 ha. Sluttäckning av deponin inleds under 2013 och sker i etapper. Aktiv deponi för IFA som det inte finns några planer på sluttäckning för. Inte beslutat. Laholm Kungsladugård/ Ahla AFA Aktiv deponi där delar är sluttäckta. Cirka 2 ha kommer att sluttäckas om 2 år. Därefter ska ytterligare 4 ha sluttäckas succesivt. Inte slutligt bestämt. Håller alla alternativ öppna. 20

Lidköping Lidköpings En inaktiv deponi på 10 ha som ska sluttäckas. En tidsplan för fortsatta arbetet ska tas fram. En aktiv deponi på 5 ha som är uppdelad i en del för flygaska (2,5 ha) och en för IFA (2,5 ha). Askdeponin blir troligen fylld om 20 år, den andra delen troligen betydligt senare. Inga planer på deltäckning inom överskådlig tid. 2021 för den inaktiva delen. I övrigt inget slutdatum. Eventuellt bentonitmatta. Lindesberg Korsnäs Frövi AB Deponi på 8 ha varav 0,5 ha är sluttäckt. Sluttäckning av resterande del kommer troligen att påbörjas inom 1-2 år. Oklart i vilken takt sluttäckningen kommer att ske. Hittills har både liner och en blandning av aska och grönlutsslam använts. Linköping Gärstad Deponi med en aktiv del på 40 ha. En inaktiv del på 17 ha som inte har sluttäckts. En metallhydroxidcell på 0,5 ha ska sluttäckas. I övrigt finns inga konkreta planer på sluttäckning. Försök har gjorts med FSA. Ljungby Bredemads En inaktiv deponi på 11 ha som är på väg att sluttäckas. Avjämningslagret håller på att läggas. Oklart i vilken takt sluttäckningen kommer att ske. En aktiv deponi på 1 ha som beräknas räcka flera år framåt. Oklart när sluttäckning av den kommer att ske. Försök med bioaska och slam ska genomföras. Luleå Sunderbyn Inaktiv deponi där sluttäckning pågår. Ingen uppgift. Lycksele Lycksele deponianläggning Inaktiv deponi på 5,5 ha. Upphandling av entreprenör för sluttäckningen pågår. En aktiv inert-deponi. Senast den 31 december 2015 för den inaktiva deponin. Inte beslutat. Aska finns till förfogande. Malmö Spillepengs Aktiv deponi med planerad livslängd till åtminstone 2040. Ingen sluttäckning inplanerad innan dess. Oklart hur stor yta deponin täcker. Inte beslutat. Mellerud Hunnebyns Inaktiv deponi som är sluttäckt och ska besiktigas våren 2013. 2013 Bentonitmatta 21

Motala Tuddarps Inaktiv deponi som ska sluttäckas etappvis med början 2013. Modulering är gjord. Oklart hur stor yta deponin täcker. Aktiv deponi som är betydligt mindre och som ska räcka i minst 25 år kanske 100. Därför ej aktuellt med sluttäckning i närtid. Ingen uppgift Norberg Kallmorbergets anrikningsverk, gamla och nya deponin Inaktiv deponi på 17 ha som ska sluttäckas. Sluttäckningen påbörjas inom 3 år och pågår under ett antal år. En avslutningsplan ska tas fram under 2013. Aktiv deponi på 20 ha där en del används för deponering och övriga delar för annan verksamhet. Därför kommer ingen sluttäckning att ske inom överskådlig framtid. Troligen gummiduk. Norrköping Häradsuddens Deponi på cirka 25 ha varav halva deponin (12-13 ha) är inaktiv och ska sluttäckas. Ingen sluttid är satt. Resterande del av deponin används för deponering eller mellanlagring. Av den aktiva delen kommer uppskattningsvis 1 ha/tio år att behöva sluttäckas i framtiden. Inte beslut men man vill helst använda FSA. Försök ska göras. Norrköping Billerud Skärblacka AB Deponi på cirka 6 ha varav endast en liten del har sluttäckts Deponin kommer troligen att vara aktiv många år framåt och någon sluttäckning är inte planerad. Inte beslutat. Norrtälje Salmunge Aktiv deponi på 1 ha. Under 2013 kommer eventuellt deponin att byggas ut (del 2) och förberedelser görs för att täcka den nu aktiva 1 ha. Inte beslutat Nyköping Björshult Aktiv deponi som delvis ska avslutas. Den del som ska sluttäckas är på 10-15 ha. Planeringen för sluttäckningen inleds troligen under 2013. Troligen bioaska eftersom man har stora mängder liggande. Oskarshamn Storskogens En inaktiv deponi på totalt 12 ha som ska sluttäckas. 2 ha ska sluttäckas under 2013. 2016 Eventuellt bentonit eller aska. 22

Piteå Bredviksbergets Deponi där för närvarande 18 ha ska sluttäckas. Diskussioner pågår med olika restproduktleverantörer, där ibland Vattenfall (aska). Hoppas på att kunna genomföra en pilotstudie 2013. Sluttäckning av den nu aktiva delen kommer att ske löpande. Oklart i vilken takt. Är öppen för de flesta restprodukter, däribland aska. Robertsfors Robertsfors FAanläggning Aktiv deponi där en etapp på 1 ha har fyllts och ska sluttäckas. Tätskikt har anlagts och sluttäckningen fortsätter under 2013. Den etapp som nu deponeras är på 1 ha och det kommer troligen att dröja mer än 5 år innan den ska sluttäckas. Plastduk Sandviken AB Sandvik Materials Technology En inaktiv deponi på cirka 2 ha där terrassering pågår. Två aktiva deponier (FA resp. IFA) som är mindre än 1 ha vardera och beräknas räcka i 30 år till. Preliminärt 2017 för den inaktiva delen. Duk Skara Rödjornas Deponi på cirka 15 ha totalt varav den aktiva delen är cirka 3 ha. Terrassering pågår på den inaktiva delen. Beslut om metod och material för sluttäckning ligger några år framåt i tiden. Oklart i vilken takt sluttäckning kommer att ske. 2030 för den inaktiva delen. Inte beslutat Skellefteå Loftbergets sulfidjordsdeponi Sulfidjorden deponeras i vattenmättat tillstånd och sluttäcks med anläggningsjord. Det vill säga ingen konventionell sluttäckning. - - Smedjebacken Fundia Special bar AB Deponin är på 3 ha och klassificerad som deponi för inert avfall. Ingen sluttäckning har planerats. Inte beslutat Storfors Miljöbolaget i Svealand AB Deponi där deponering och sluttäckning sker i etapper. Just nu pågår deponering i två etapper på totalt cirka 2 ha. En etapp räcker cirka 7 år beroende på mängden förorenad jord som kommer till anläggningen. Det är därför svårt att förutse sluttäckningstakten. Bentonit (tidigare lera) 23

Strängnäs Kvittens Inaktiv deponi där planering för vilket material och vilken metod som ska användas vid sluttäckningen pågår. Oklart vilken yta som deponin täcker. Inte beslutat. Sundsvall Blåberget, REKO Sundsvall AB Deponi där enbart en mindre del, 1 ha, är aktiv. Sluttäckning av 20 ha beräknas ske under en 15- årsperiod. Dialog om sluttäckningen pågår med tillsynsmyndigheten. Den inaktiva delen beräknas vara sluttäckt om 15 år. Inte beslutat. Vill använda slagg som utjämningsskikt. Sunne Holmby Aktiv deponi på 4 ha. Inga konkreta planer på sluttäckning. Deponin räcker troligen hundra år till. Inte beslutat. Söderhamn Långtå deponiplats Deponi med en inaktiv del på 5 ha och en aktiv del på 5 ha. Den inaktiva delen sluttäcks löpande utan fastställd tidsplan. Den aktiva delen kommer troligen inte att täckas inom de närmaste 10-15 åren. Duk Söderhamn Vallviks bruk Deponi på totalt cirka 6 ha som ska sluttäckas. 1 ha har sluttäckts och framöver kommer cirka 1 ha/år att sluttäckas. En ny deponi anläggs på den sluttäckta delen. 2017 för den inaktiva deponin (verksamhetsu tövarens egna slutdatum) Duk Torsby Byggelit AB, Ambjörby Inaktiv deponi på 0,5 ha. Förslag till avslutningsplan har skickats till tillsynsmyndigheten. Sluttäckning planeras ske under 2013. 2013 Bentonitmatta Umeå Dåva deponi- och Inaktiv deponi på 20 ha varav cirka 2/3 har sluttäckts. Resterande del sluttäcks troligen inom 2-3 år. Två aktiva deponier för FA och IFA (4 ha). Sluttäckning av IFA-deponin, kan bli aktuellt inom 10 år. Antagligen 1 ha/år men det varierar stort beroende på mängden avfall som deponeras. Den inaktiva deponin är troligen sluttäckt inom 2-3 år. I övrigt inget slutdatum. Slam och bioaska. Beroende på prisoch teknikutveckling kan även annat bli aktuellt. Umeå Dåva sulfidjordsdeponi Sulfidjorden deponeras i vattenmättat tillstånd utan särskilda krav på sluttäckning. Den kommer därför att ske med vanlig jord. - - 24

Umeå Ersmarksbergets sulfidjordsdeponi Sulfidjorden deponeras i vattenmättat tillstånd utan särskilda krav på sluttäckning. Den kommer därför att ske med vanlig jord. - - Uppsala Hovgårdens Deponi där 10 ha är inaktivt och ska sluttäckas senast 2018. Sluttäckning av den delen pågår. 10 ha av deponin är aktivt och kommer att räcka uppskattningsvis 40-100 år. Den kommer alltså inte att sluttäckas inom överskådlig framtid. 2018 för den inaktiva delen. Bentonit och duk. Kan tänka sig att använda lämplig bioaska i tätskikt. Nu används mycket aska för konstruktion. Vallentuna Löt Deponi med en aktiv del på 5 ha varav 1 ha ska sluttäckas under 2013. Totalt ska ytterligare 15 ha sluttäckas tidigast 2017. Sluttäckningen kommer att pågå under 10-15 år. En ny deponi på 1,5 ha ska anläggas. Den kommer troligen att räcka i minst 10-15 år. Inte beslutat. Varberg Bösarps AFA Inaktiv deponi som ska sluttäckas. Utjämning har skett och sluttäckning påbörjas under 2013. Oklart hur stor yta som deponin täcker. 2016 Terra-matta Varberg Södra Cell etapp 4 Deponi på 3,5 ha varav 2 ha är inaktiv och ska sluttäckas. Avjämning har skett och avslutningsplan är inlämnad. Den aktiva etappen är på 1,5 ha och kommer troligen att utnyttjas ytterligare 10-20 år. 2015 för den inaktiva delen. I övrigt inget slutdatum. Lera Vetlanda Flishults Två aktiva deponier för FA och IFA på 1 respektive 5 ha. Sluttäckning sker löpande. Troligen är deponierna fulla och sluttäckta inom 10 år.. Bentonitmatta för FA-deponin och aluminiumhydroxidslam och bioaska för IFAdeponin. Vingåker Forsbyanläggningen Tillstånd att deponera har inte tagit det i anspråk. - - 25

Vänersborg Hejlestorps Inaktiv deponi som det återstår att täcka 32 ha av. Några ha täcks varje år. Aktiv deponi för IFA där första cellen på 1 ha blir full under 2013. Ska sluttäckas om 5-6 sex år. 1 ha räcker 3-5 år beroende på inflödet av avfall. Cellen för farligt avfall är just nu på cirka 300 m2. Den byggs ut i etapper Sluttäckning ligger långt fram i tiden. 2025 för den inaktiva deponin. I övrigt inget slutdatum. Duk. En blandning av fiberslam och aska används som utjämningsskikt. Värmdö Koviks återvinningsanläggning Deponi med en inaktiv del på knappt 40 ha som ska sluttäckas inom de närmaste åren. För tillfället sker deponering på 0,8 ha. Därefter sker utbyggnad. När deponin har satt sig sker sluttäckning med en uppskattad takt av cirka 1 ha/fem år. 2012 för den inaktiva deponin. Men det flyttas fram till troligen 2015 eller 2017. Bentonit Västerås Gryta Inaktiv deponi på 45 ha varav 10 ha har sluttäckts. 10 ha ska sluttäckas under 2013. Resterande 25 ha ska sluttäckas i etapper fram till 2027. Aktiv deponi för FA på knappt 1 ha och aktiv deponi för IFA på 4 ha. Totalt får 35 ha nyttjas. Oklart i vilken takt sluttäckning kommer att ske. 2027 för den inaktiva deponin. I övrigt inget slutdatum. Bentonit har hittills använts. I framtiden kommer även LDPE-duk att användas. Växjö Häringetorps Aktiv deponi-etapp på 1 ha som kan byggas ut i ytterligare två etapper. Totalt ska cirka 3 ha sluttäckas inom 10-15 år beroende på mängden avfall som deponeras.. Inte beslutat. Ydre Berghagsdeponin Deponi på 5 ha varav 2 ha ska sluttäckas senast 2027. Resterande del (3 ha) sluttäcks vid behov, oklart när.. Inte beslutat. Ystad Hedeskoga Ny aktiv deponi på cirka 1 ha. Livslängden beräknas till minst 20 år och ingen sluttäckning är inplanerad innan dess.. Inte beslutat Älmhult Äskya Inaktiv deponi på 12 ha som ska sluttäckas. Avslutningsplanen är inte färdig. Sluttäckningen är troligen klar inom 5-10 år. Aktiv deponi på 0,5 ha som troligen räcker 5-6 år innan eventuell utbyggnad krävs. Den inaktiva delen är troligen sluttäckt inom 5-10 år. Preliminärt duk. 26

Örebro Atleverket Aktiv deponi på totalt 22 ha som ska avslutas senast 2025. Hittills har 4 ha sluttäckts. Sluttäcker 1 ha/år. Avslutningsplan finns men varje år görs en ny anmälan till tillsynsmyndigheten för att man inte ska vara låst vid en viss teknik. Deponering ska upphöra senast 2025 enligt tillståndet. Oklart när sluttäckningen ska vara klar.. Slam och aska. Örnsköldvik Må Deponi som var aktiv fram till 2012-12-31. Totalt ska 18 ha sluttäckas (ev. något mindre) fram till 2024. Hittills har 1,5 ha sluttäckts. Sluttäckningstakten är 1,5 ha/år. 2024 (verksamhetsutövarens egna slutdatum). Plastduk för närvarande. Senare andra material, t.ex. aska bli aktuellt. Östersund Gräfsåsens Inaktiv deponi på 11 ha varav 3 ha ska vara sluttäckt hösten 2013. Sedan sker sluttäckningen etappvis. Aktiv deponi på cirka 1,5 ha som beräknas räcka 20-40 år.. Inte beslutat. Östhammar Väddika avfallsstation Inaktiv deponi på 5 ha där man anlagt en ny, mindre deponi på 1,5 ha ovanpå. Resterande del av den gamla deponin, cirka 3 ha, ska sluttäckas. Den nya deponin räcker troligen 20-30 år med dagens deponeringstakt och det dröjer därför innan den ska sluttäckas.. Inte beslutat. Bilaga 2 - Slutdatum för sluttäckning av deponier vid anläggningar där deponeringen helt upphörde 2007 eller 2008 Kommun Anläggning Slutdatum för sluttäckning Aneby Hullaryd Förhoppningsvis färdigt inom fem år. Avesta Karlslunds Avfallsanläggning Planeras färdigt 2025. Bengtsfors Nolängens Sluttäckning klar. Bjurholm Kyrktjärns deponianläggning Sluttäckning klar. Bollnäs Sävstaås dep.plats Senast den 31 december 2012. Bräcke Bräcke sopstation Beräknades vara färdigt 2012 men arbetet pågår fortfarande Dals-Ed Onsöns Sluttäckning klar. 27

Enköping Annelunds Avfallsupplag Senast den 31 december 2014. Eskilstuna Lilla Nyby avfallsanläggnng Senast 2020. Essunga Nossebro Senast 2016. Falköping Falköpings Senast 2026. Falun Falu Avfallsanläggning Troligen 2018. Falun Grycksbo Paper AB Preliminärt 2038. Filipstad Långskogens Senast 2013. Finspång Sjömansängs Senast den 31 december 2027. Flen Frutorps Avfallsupplag När deponin har satt sig. Gnosjö Gynnås 30 år framåt i tiden. Grums Värhultsdeponin 2009 men sluttäckningen är ännu inte godkänd. Gullspång Gullspångs Senast 2015. Gävle Norrsundets bruk Senast den 31 december 2015. Hagfors Uddeholm Tooling AB Sluttäckning klar. Hallstahammar Kanthal AB Senast den 31 december 2014. Hallstahammar Stånggårdskärret Oklart. Halmstad Oskarströms AFA (Brandshult) Senast den 31 december 2012. Deponin är ännu inte godkänd och förlängd tid har begärts. Hedemora Erasteel Kl. AB Långshyttan Ej beslutat. Hofors Ovako Steel AB Senast den 31 december 2019. Hällefors Ovako Steel AB I drift i minst 10 år till. Avslutningsplan saknas. Härjedalen Hede Senast 2023. Härjedalen Risöns Senast 2023. Karlshamn Mörrums Senast den 2 september 2013. Kristinehamn Strandmossens Ej beslutat. Krokom Åse industri- och grovsoptipp Senast 2015. Kumla Kumla deponeringsanläggning Senast den 31 december 2012 men något fördröjt. Kungsbacka Barnamossens AFA Senast 2018. Köping Hässjamossens deponeringsplats Senast den 31 december 2015. 28