Renässans Renässansbegreppet J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning Utgår från Italien (1300-1500, tre skeden ung-, hög- senrenässans) Återfödelsen av antiken Språklig medvetenhet Nationaltanken 1
Synkretism DRAMATIK Det latinska skoldramat Italien Tragedier Commedia dell arte Spanien Autos (Autos sacramentales) 2
Comedia England The university wits Shakespeare Genrer (efter den indelning som görs av Shakespeares samlade verk): 1. Tragedier 2. Krönikespel/historiska dramer 3
3. Komedier Ben Johnson PROSA Essän Pikareskromanen LYRIK Petrarkism 4
Frankrike: Pleijaden (Sjustjärnorna) England: sonettdiktning EPIK Nationalepos Portugal: Camões Lusiaderna Spanien: Ercilla y Zuñiga Americana Frankrike: Ronsard, La Franciade England: Spenser, the Faerie Queene Italiensk epik Herdedikt Barock och klassicism Barockbegreppet Litterär och estetisk strömning med många olika namn 5
Barroco = snedvriden/skev pärla Att väcka häpnad Form Innehåll LYRIK Italien Emanuele Tesauro Giambattista Marino Spanien Culteranismo 6
Conceptismo England John Donne, Wit Frankrike Tyskland EPIK Det kristna eposet DRAMATIK Pedro Calderón de la Barca: La vida es sueño (1635) 7
Klassicismen F. Malherbe: Le mot propre Förnuftet och Naturen Stoicismen Det sannolika och det passande Nicolas Boileau-Despréaux: L Art poétique (1674) Salongskulturen, preciositet 8
DRAMATIK: le grand siècle En regelestetik: Enheterna: en plats, ett dygn, en handling, Qu en un lieu, en un jour, en un seul fait accompli 5 akter Sträng åtskillnad högt-lågt (jfr. Vergilius hjul) Den franskklassiska tragedin: - enkelt scenrum, ingen avancerad dekor - inga övernaturligheter, fr.a. inget övernaturligt, konstlat slut - Inga hemskheter, ex. mord på scen (jfr. Seneca) det passande - Inga körer eller lyriska element - Minsta möjliga antal karaktärer/personer - Hjältarna av kunglig/högadlig börd - Konsekvent form, samma versmått - Tjänarna/de förtrognas betydelse - Monologer Pierre Corneille 9
Jean Racine Komedin: Molière (Jean Baptist Poquelin) Det svenska 1600-talet Generell överblick: Envälde Öppnande mot kontinenten, grand tour Renässans, barock och klassicism Patriotism och göticism representativitet 10
Författaren ämbetsmannen LYRIK Panegyrik Tillfällespoesi Begravningsdikt Bröllopsdikt Övrig tillfällesdikt Vistraditionen: Den profana visan 11
Den andliga/religiösa visan: psalmen Klassicistisk salongspoesi och satir EPIK Haquin Spegel Guds Werk och Hwila (1685) DRAMA Det didaktiska skoldramat PROSA U. Hiärne Stratonice (1668) Anekdotsamlingar 12
Upplysningen Kant: Upplysningen är människans uppbrott mot sin självvalda omyndighet Ett kunskapsprojekt Individualismen Litteratur som idébärare och samhällskritik Striden mellan de antika och de moderna PROSA Upplysningstidens roman: civilisationskritik och samhällskritik 1. Den första romanen 2. Reseskildringar/reseromaner 13
3. Renässans för pikareskromanen, LYRIK 1. Moralsatir 2. Klassicistisk lyrik 3. Rokoko 4. Naturbeskrivande lyrik 14
DRAMATIK Komedi 1. Karaktärskomedier 2. Det borgerliga tragikomiska dramat Det svenska 1700-talet Två perioder: Frihetstid, 1720-1772, Gustaviansk tid, 1772-1809 Litterära händelser : 1. Den moraliska veckoskriften 15
2. En svensk teater 3. Tankebyggarna C-M Bellman. Den svenska traditionen, burleska visan (jfr. 1600-tal), socialrealism. Den gustavianska litteraturen Romantiken 1. Förromantik, ca1770-1800 (efter en striktare syn på förromantiken) 2. Högromantik, ca 1800-1830 Förromantiken Reaktion mot upplysningens världsbild Fortsättning på upplysningstiden 16
Nyckelord: Känsla Individualism Fantasi Natur Historia 17
Frankrike Voltaire Rousseau England Kyrkogårdsromantik/ skräcklyrik Gotisk skräckroman James MacPherson Ossians sånger (1760-62) 18
Tyskland Sturm und Drang Nyklassicism: 19